Being lifted or held back by relationships in treatment and everyday life - Adolescents' experiences of treatment for eating disorders

Relevanta dokument
Katarina Lindstedt Beteendevetare/doktorand Forskningsassistent, Riksät

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

När mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Att välja metod efter sin forskningsfråga - två exempel inom kvalitativ forskning

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

It s all about survival

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Det påverkar dig och andra

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen

RADIOPROGRAMMET TEXTAT. RADIOPROGRAMMET FINNS PÅ

Bilaga D: Ledarguiden

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Intervjustudie. Barntraumateamet Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Handmatning och beröm!

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Barn och unga i palliativ vård

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Att vara föräldratränare och tränarbarn i svensk barnidrott

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Diskutera. Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig

Möten med barn som upplevt våld: barns perspektiv. Maria Eriksson Familjerättsdagarna 23 mars 2012

LÄSGUIDE till Boken Liten

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017

Rädda världen och krama mej

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Bilaga 1. Artikelmatris

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca min.

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål

Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. (BL åk 4 6)

Veronica s. Dikt bok 2

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

DET HÄR ÄR VÅR FÖRENING!

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

Gruppering av behov underlättar personcentrering för vanliga situationer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

Helt plötsligt började vi märka skillnad hemma också

Varför är jag inte normal!?

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

UNGA I OCH OM FRAMTIDENS IDROTTSORGANISERING. Susanna Hedenborg

Till dig som är ung med funktionshinder

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6)

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?

Dags att prata om

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

Frågor och svar. Bomben i mat-lådan

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

Writing with context. Att skriva med sammanhang

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

På får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren TILL DIG SOM HAR ETT SYSKON MED CANCER


Från andra sidan längtan

Stöd till dig som är anhörig

- Hörde du ljudet Vilda? viskade Filippa. - Nej, Filippa? - Tyst, sa en mörk röst helt plötsligt. Vi kollade båda upp och där så stod Fredrik - VÅR

På får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Min försvunna lillebror

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Kalles mamma får en psykos

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Transkript:

Being lifted or held back by relationships in treatment and everyday life - Adolescents' experiences of treatment for eating disorders Handledare: Lars Kjellin Docent, forskningsledare på PFC Sanna Aila Gustafsson - med.dr., socionom, forskare, registerhållare för Riksät Kerstin Neander - fil.dr., socionom, forskare Katarina Lindstedt Beteendevetare/doktorand Forskningsassistent, Riksät

Avhandlingsarbete Familjebaserad och individuell behandling för ungdomar med ätstörning - effekt, behandlingstillfredsställelse och uppfattning om viktiga behandlingsprocesser

AN Ätstörningsenhet

Flera aspekter bör vägas in Ålder Sjukdomsduration Ätstörningsdiagnos Samsjuklighet övriga diagnoser Familjeklimat

Syfte med studien? Att undersöka hur ungdomar med erfarenhet av familjebaserad och/eller individuell behandling för ätstörning uppfattar sin tid i behandling.

Vilken betydelse kan studien få? Det som idag ligger till grund för det mesta vi vet inom området är behandlarrapporterade utfallsmått. Vår förhoppning att resultatet kan ge en bild av vad man som behandlare i huvudsak bör fokusera på.

Vilka fick vara med? Fyra specialiserade ätstörningsenheter Inklusionskriterier: - Behandlingen avslutad - 13-19 år när behandlingen pågick - Familjebaserad eller individuell behandling, eller en mix - Samtliga ätstörningsdiagnoser - Ungdomarna diagnosfria vid avslut - Ingen pågående behandling för ätstörning på annan enhet

Totalt antal: 15 Ålder vid behandlingsstart: 13-18 Behandlingstid/antal besök: 1-2 år, 5-50 besök de flesta 11-30 besök Ätstörningsdiagnoser: AN 6 st, UNS 9 st Typ av besök: Enbart familjesamtal 3 st, Mest individuella samtal 10 st, Ungefär lika många: 2 st Slutenvård: 4 st, 1-6 månader

Hur gick studien till? Individuella, öppna djupintervjuer Intervjuerna spelades in Utskrift i berättelseform Hermeneutisk fenomenologisk ansats Teman som är meningsskapande

Vilka resultat fann vi? Subthemes Major themes Overarching theme Crossing the border to treatment - pushed forward by parents Having to involve family in treatment - in one way or another Being me and being us Being the focus of attention - at someone else s expense? Letting someone else take over the reins - temporarily Finding someone right for you Holding on or letting go - it s all about timing Making progress in treatment - a matter of trust Being lifted or held back by relationships in treatment and everyday life Putting friendship to the test Managing school during the recovery process Relating to sports as an activity and a social context Reorganizing and reassessing important parts of life

Mat/ätande Vikt Mobbing Kärlek Idrott Familj Föräldrar Vänskap Behandlingens avslut Syskon Utseende Behandlare Behandling Skolan Vägen in i behandling

Subthemes Major themes Crossing the border to treatment - pushed forward by parents Starka och ofta ambivalenta känslor Föräldrarnas roll Being me and being us

Jag tyckte att det var väldigt, väldigt jobbigt. Först för att det var två okända personer jag aldrig träffat förut, och sedan att båda mina föräldrar skulle vara med. Jag hade ju även kräkts också och att sitta och prata om det när mamma och pappa sitter och lyssnar och alla tittar på mig [ ]. Man kände sig lite som ett UFO, faktiskt. (Ofelia)

Subthemes Major themes Crossing the border to treatment - pushed forward by parents Having to involve family in treatment - in one way or another Being me and being us Föräldrarnas delaktighet och engagemang Ibland blir det inte bra Individuella samtal viktiga

I vissa stunder skulle jag vilja haft det, när det var de här jobbiga mötena. [ ] Då skulle man helst vilja sitta själv därinne och berätta allting som man tänkte. [ ] När jag åkte dit varje vecka kunde jag varannan vecka tagit med förälder. (Agnes)

Subthemes Major themes Crossing the border to treatment - pushed forward by parents Having to involve family in treatment - in one way or another Being me and being us Being the focus of attention - at someone else s expense? Förändrade familjerelationer Syskon

Han höll sig lite i bakgrunden. Han såg liksom eländet, eller vad man ska kalla det, på avstånd. [ ] Han såg ju hur jag mådde och han var ju med när jag fick ångest, så han blev mer tyst och observant kan man säga. Vi hade inte jättebra kontakt då, [ ] vi gled lite isär. Sjukdomen blev som en barriär mellan oss. [ ] Det är ju en otrolig skuld till honom [ ]. Även om jag inte kunde rå för att jag var sjuk så blev det ju att han fick lida av det också. (Helene)

Subthemes Major themes Letting someone else take over the reins - temporarily Behandlaren tar över Återfå kontrollen i takt med tillfrisknandet Delaktighet Making progress in treatment - a matter of trust

Och sen att de sa det finns ingen mall att gå efter, det tyckte jag var också skönt att höra. [ ] Att man hela tiden frågar, så att patienten själv är delaktig. [ ] För mig var det ju väldigt svårt i början, eftersom hjärnan gick på lågvarv, så jag förstod ju inte så mycket. Men jag [ ] gavs alltid en chans till åsikter. (Helene)

Subthemes Major themes Letting someone else take over the reins - temporarily Finding someone right for you Making progress in treatment - a matter of trust Behandlaren viktig, som ett komplement Att möta någon som passade Arbeta mot ett gemensamt mål Förtroende och tillit

Hon verkligen bryr sig, verkligen med hjärtat, och hon brinner för det här. [ ] Det var aldrig så att man kände att man var konstig [ ] utan hon var alltid väldigt öppen. [ ] Man kommer dit och får en kram, hon bjuder in. Hon tar inte avstånd och säger ja, men jag sitter här på andra sidan bordet och är lite viktigare än du. Det känns nästan som att hon är en vän, att hon tar hand om en på något sätt, och hon är väldigt duktig på att fokusera på det bra. Man känner att man kan skratta tillsammans men samtidigt att hon har väldigt mycket erfarenhet, bra tankar [ ] och tog en på allvar. (Nelly)

Subthemes Major themes Letting someone else take over the reins - temporarily Finding someone right for you Making progress in treatment - a matter of trust Coming to an end - it s all about timing Avslut i rätt läge Mål med behandlingen Uppföljande kontakter

När jag blev normalviktig så träffades vi mer sällan, och sedan trappade vi ut. Men det kändes som ett slag i ansiktet lite, att okej, nu är du normalviktig - då är ju du frisk. [ ] Bara jag hade gått upp i vikt så var det bra och sedan var det ingenting mer med det. Det kändes som att jag är inte beredd att gå ut med den här vikten, om ni lämnar mig så går jag ner i vikt igen. [ ] Man känner fortfarande att man kanske inte är helt frisk, så är det ju. (Linda)

Subthemes Major themes Få nära vänner Putting friendship to the test Vänskapen sätts på prov Nya sociala nätverk Reorganizing and reassessing important parts of life

Jag fick börja om på nytt, kan man säga. Det var ingen som visste om att jag var sjuk, det var ingen som stämplade mig. [ ] Man kunde välja nya vänner som kanske inte prioriterade utseendet som mest. (Linda)

Subthemes Major themes Putting friendship to the test Managing school during the recovery process Reorganizing and reassessing important parts of life Svårt att få ihop allt Sänkta krav Skolpersonalens kunskap och engagemang

Lärarna förstod det på ett väldigt bra sätt. [ ] Om de såg att jag inte mådde bra så frågade de om de kunde hjälpa mig med något, eller såg till att jag åt i skolan. Jag har fått samtal hem om att jag inte ätit. [ ] De visade verkligen att de brydde sig om mig. (Agnes)

Subthemes Major themes Putting friendship to the test Managing school during the recovery process Reorganizing and reassessing important parts of life Relating to sports as an activity and a social context Idrotten mer än en fritidsaktivitet Syfte med träningen

Träningen var ju mitt problem då, att jag tränade som en idiot och var tvungen att röra mig. Åt jag en godisbit var det usch, nu måste jag ut och träna en timme för att bränna det här och det var ju liksom kalabalik. Någon gång sms:ade jag min pappa jag blir kvar i skolan idag för jag måste plugga, så gick jag av bussen och så var jag ute och sprang istället. (Bim)

Vad kan vi lära? Se och ge patienten tid Forma behandlingen efter patientens familjesituation Involvera syskon

Låt patienten vara delaktig, efter förmåga Vad behöver patienten just nu? Jobba mot gemensamma mål och avsluta inte för tidigt

Hur ser patientens sociala liv ut vill patienten ta med vänner? Kan vi få till ett samarbete med skolan en kontaktperson? Vad betyder idrotten för patienten och vad kan vi bidra med?

Tack för er uppmärksamhet!