Kurser Lärarlyftet. lärarfortbildningen Hösten 2010. lärarlyftet

Kurser Lärarlyftet lärarfortbildningen Hösten 2010 lärarlyftet

Borde vara en del även i framtiden! Att få chans att utvecklas under en hel termin i stället för strödagar! Otroligt givande och stimulerande! Det är flera pedagoger på min arbetsplats som har fortbildat sig i matematik och jag kan se att kvaliteten och engagemanget för ämnet har ökat Lärarna tycker om Lärarlyftet: Det känns fantastiskt att få möjlighet att få behörighet i ett ämne som jag har undervisat i som obehörig. På mellanstadiet behöver man som lärare ha en bredare ämneskompetens än vad som gavs i 4 9-utbildningen för ett antal år sedan. Tack för det! Alla borde få denna möjlighet! Det behövs kurser för lärare som varit verksamma många år det är som en enegikick att få nya inputs och träffa kollegor från hela Sverige Det bästa jag har gjort! Så himla kul och givande. Jag har verkligen utvecklats som lärare. Citaten ovan kommer från lärare som deltagit i Lärarfortbildningen hösten 2008 och våren 2009. För mer resultat från enkätundersökningen se s. 8 11.

lärarlyftet Fortbildning med glädjande resultat Lärarfortbildningen har betytt enormt mycket för mig som lärare. Från att ha varit en överengagerad men trött lärare som funderat på att byta karriär så har kursen gett mig lusten tillbaka. Så svarar en lärare i en nyligen genomförd undersökning med ett par tusen lärare som deltagit i Lärarfortbildningen, en del av Lärarlyftet. De flesta svarar att fortbildningen har gett dem ökade ämneskunskaper och att de har eller kommer att förändra sin undervisning. Den här kurskatalogen är till för dig som är lärare eller skolledare och som har planer på att fortbilda dig eller dina lärare. Den är också till för dig som är skolhuvudman, du som prioriterar och fattar beslut om vilka lärare som får delta, och som vill utnyttja fortbildningssatsningens möjligheter till att lyfta just dina lärare. Utöver höstens omfattande kursutbud och information om hur ansökan går till ta del av Kalix kommuns erfarenheter och hur man där har lyft sina lärare, Lärarlyftet landet runt, samt Skolverkets undersökning om vad lärarna tycker om Lärarfortbildningen. Lärarfortbildningen har pågått i drygt två år. Kommuner, huvudmän och lärare har behövt tid att analysera och ringa in sina behov av kompetensutveckling och bestämma om fortbildningen svarar mot verksamhetens behov. Hittills har 11 000 lärare deltagit, det är 8 procent av landets behöriga lärare. Vi ser att intresset blir allt större ju längre satsningen fortskrider. Senast häromdagen sade en utvecklingsledare i en medelstor kommun att man nu kan se resultat av att deras lärare gått Lärarfortbildningen att eleverna når målen i högre grad. Därför är det glädjande att fortbildningssatsningen är förlängd och kommer att pågå även hela 2011. Mikaela Zelmerlööw projektledare, Lärarfortbildningen, Skolverket Låt dig inspireras! Varmt välkommen till Lärarfortbildningen hösten 2010! omslagsfoto: jennie nilede Kurser Lärarlyftet LärarfortbiLdningen Hösten 2010 Innehåll: 04 08 12 Så här går 15 ansökan till 16 35 Kalix lärare lyfter Ett reportage från Kalix Ett riktigt lyft för undervisningen En utvärdering av Lärarlyftet Lärarlyftet landet runt Fyra åsikter om fortbildningen Kursprogram för hösten 2010 Kontaktpersoner Namn, nummer och e-post Vad är Lärarfortbildningen? Lärarfortbildningen är den största delen i Lärar lyftet regeringens satsning på fortbildning och höjd status för lärarna. Det är Skolverkets uppgift att genomföra Lärarfortbildningen. totalt investerar regeringen cirka 2,8 miljarder på Lärarfortbildningen. syftet är att höja behöriga och yrkesverksamma lärares kompetens för att öka elevernas målupp fyllelse. Lärarfortbildningen påbörjades 2007 och pågår hela 2011. grafisk form: AB Typoform/Love Lagercrantz Tryck Elanders 2010

Bristande kunskaper i NO kan ha varit en av orsakerna till att Kalix kommun legat dåligt till i betygsstatistiken, tror kommunens utvecklingschef Kjell Hansson.

År efter år har Kalix legat i botten när medelbetygen i landets kommuner har rankats. Nu ska trenden vända, med hjälp av Lärarlyftet *. text marja beckman foto jennie nilede Kalix lärare lyfter I en brun, lådliknande tegelbyggnad från 1970-talet, mittemot Folkets hus och ett stenkast från Stadshotellet, ligger Kalix kommunhus. Kommunen är den största arbetsgivaren på orten. Kalixborna försörjer sig annars bland annat på sjukvården, sågverk, pappersindustri och telekombranschen. Liksom många andra orter i norra Sverige är Kalix en avfolkningsort. Efter skolan lämnar många detta nordliga samhälle, som ligger fem mil från den finska gränsen. De flesta reser iväg för att studera, och de som blir kvar är ofta de som inte studerar vidare. Det är därför inte ovanligt att barn som växer upp i Kalix kommer från studieovana hem, vilket kan vara en av orsakerna till att orten legat så långt ner i betygsstatistiken. Genomsnittsbefolkningen har något lägre utbildning än i övriga Sverige, men inte så låg att det förklarar varför resultaten varit dåliga år efter år, säger Kjell Hansson. Han är utvecklingschef för grundskolan och bereder och redovisar alla pengar som ska delas ut från Lärarlyftet och Förskolelyftet i Kalix. Kommunen har noga försökt utreda vad som kan göras för att bryta den negativa betygstrenden. Den kan delvis spåras till NO-ämnena. Där har vi den största avvikelsen gentemot riket. På olika sätt, bland annat genom Lärarlyftet, försöker vi höja kompetensen att undervisa i NO. Lärarna i NO i 7 9 tycker att många elever kommer till högstadiet med bristande kunskaper. Vi försöker därför öka möjligheten till dialog mellan lärare från olika stadier för att de ska kunna forma en gemensam strategi för hur resultaten kan bli bättre. Andelen elever som har fått ta bort NO-ämnen genom anpassad studiegång har varit stor. Det förstår alla nu att det är ett * Lärarfortbildningen är mer känt som Lärarlyftet ute på skolor och i kommuner. Lärarlyftet är emellertid som ett paraply för flera satsningar, varav den allra största är fortbildning för lärare. I denna kurskatalog handlar det bara om Lärarfortbildningen men båda begreppen förekommer. hinder för elevens fortsatta lärande i gymnasie skolan, säger Kjell Hansson. Kalix har en stor andel behöriga lärare, men eftersom medelåldern är hög var det länge sedan många av dem gick sin ämnesutbildning. Dessutom finns en del lärare som är behöriga, men inte för ämnena de undervisar i. De anställda lärarna får information om Lärarlyftet genom sina rektorer. Det vanligaste är att lärarna själva kommer med förslag om vad de vill läsa, men i vissa fall har rektorerna föreslagit kurser för lärare som behöver öka sin behörighet. På detta har de allra flesta reagerat positivt och blivit glada över att få fortbilda sig, men visst har en och annan känt sig påhoppad och trott att han eller hon inte gör ett tillräckligt bra jobb. Då har vi försökt få dem att förstå att de inte har fått rätt förutsättningar. Lärarna ska inte behöva bära hundhuvudet, det är vi på kommunen som 5

Barnen på Innanbäckens skola leker i snön. Det lär dröja ett litet tag tills lärarnas fortbildning vid Lärarlyftet syns i deras skolresultat. inte har planerat verksamheten tillräckligt bra. Nu börjar vi hitta formerna och förstå vad som är nödvändigt att göra, säger Kjell Hansson. En central skolutvecklingsgrupp, bestående av fackförbundsrepresentanter, rektorer och chefen för barn- och grundskoleförvaltningen går igenom ansökningarna och avgör vilka behov av fortbildning som finns i kommunen. Ibland kan vi ha gjort en prioritering och en lärare har visat intresse för att läsa en kurs, men just den kursen kanske går i Göteborg. Kommunen har inte pengar till att betala mer än de procent av lönen (upp till 80 procent) som inte täcks av statsbidraget. Resor och logi måste läraren själv betala för, och då kanske det inte blir någon kurs eftersom läraren inte har råd, säger Kjell Hansson. Han tror att avstånden kan vara ett skäl till att intresset för Lärarlyftet har varit mindre i norra än i södra Sverige. Han tycker det är synd att det inte går att få kompensation för geografiska avstånd, men är samtidigt glad att Lärarlyftet finns, eftersom kommunen med sitt ekonomiska underskott och sina stora sparkrav annars inte skulle ha haft råd att fortbilda lärarna. De pengar vi hade till utvecklingsarbete har vi därmed inte behövt använda till enskilda lärares utbildning utan har i stället utbildat alla i informationsteknik. Nu har alla lärare i kommunen pimmat sig, det vill säga fått praktisk IT- och mediekompetens (PIM) i Skolverkets regi, berättar Kjell Hansson. Hittills (till och med höstterminen 2009) är det sammanlagt 34 lärare i Kalix som har läst på Lärarlyftet. Och resultatet syns redan; andelen elever som lämnar högstadiet med gymnasiebehörighet har ökat. Efter intervjun med Kjell Hansson kommer sex lärare till det fönsterlösa konferensrummet i kommunhuset. De heter: Eva-Marie Nilsson, som arbetar med särskolans högstadieelever och som har läst kursen Kunskapsbedömning i särskolan, gymnasiesärskolan och särvux i Umeå. Karin Bodlund, lågstadielärare i årskurs ett, som har läst Teaching english for young learners i Umeå. 6

Sara Modin Vidgren, gymnasielärare i svenska och engelska som har läst franska C i Umeå. En kollega som undervisade i franska har slutat och för att ta över tjänsten behövde Sara uppgradera sin högstadiekompetens i franska till gymnasienivå. Håkan Strömbäck, slöjdlärare som behövde bredda sin kompetens och läste teknik i Luleå och matte i Stockholm. Helena Stenberg, matte-, NO- och tekniklärare på högstadiet som läste teknik i Luleå. Catrin Engman, bildlärare på gymnasiets estetiska program som läste kursen Digitala medier, bild och gestaltning vid Konstfack i Stockholm. Under samtalets gång visar det sig att det varierar väldigt hur stor ekonomisk hjälp lärarna fick från sina arbetsgivare någon fick både resor, boende och kurslitteratur betalda, medan andra fick betala allt själva. I Eva-Marie Nilssons fall var det rektorn som tog initiativ till att hon skulle gå kursen, något som kan ha bidragit till att hon fick mer ekonomisk hjälp än andra som själva tagit initiativet. Min rektor kom till mig och sa titta, den här kursen tycker jag att du ska gå, berättar hon. Gruppen konstaterar att det vore bättre om det fanns en enhetlig policy för hur mycket skolan och den enskilda läraren ska betala. Dessutom tycker de, liksom Kjell Hansson, att det är synd att det finns ett så litet utbud av kurser i norra Sverige. Man kanske skulle kunna fråga lärarna i olika orter vad vi efterfrågar för kurser och sprida ut kursutbudet mer, föreslår Sara Modin Vidgren. Det bör också stå mer preciserat i kurskatalogen om kursens upplägg och vilka dagar det är undervisning så att man kan planera bättre, säger Helena Stenberg. Trots kritiken är alla mycket nöjda. Förutom bra kursledare fick de ett ovärderligt kontaktnät med andra lärare i skolor runt om i landet. Flera av lärarna i Kalix tycker att de har lärt sig nästan lika mycket av sina kollegor som av dem som ledde kurserna. Om man jämför Lärarlyftet med de vanliga studiedagarna så har effekten varit ofantligt mycket större. På Lärarlyftet har jag fått tid att bearbeta informationen, diskutera och formulera tankar kring det jag lärt mig, säger Håkan Strömbäck. Det har varit bra att vara i tjänst på deltid också, då har man kunnat tilllämpa det man har lärt sig, säger Catrin Engman. För att Lärarlyftet ska fungera som bäst krävs naturligtvis stöd från skolans huvudman och rektor. Vi ska vara glada att Kalix kommun satsar på oss lärare. Det är det inte alla kommuner som gör, säger Sara Modin Vidgren. Ibland kan rektorns uppmuntran vara avgörande för att en lärare överhuvudtaget väljer att fortbilda sig. När Karin Bodlund anmälde sig till kursen i engelska visste hon inte att hon skulle ha en etta och nu blev hon orolig att det skulle vara för känsligt för de små barnen med en lärare som var borta på deltid. Men hennes rektor Siw Pehrsson insisterade på att hon skulle gå fortbildningen. Gå den, sa hon, vi behöver den här kursen, berättar Karin och konstaterar att allt fungerade jättebra. Bildläraren Catrin Engman (till vänster) lärde sig mer om digitala medier med Lärarlyftets hjälp. Karin Bodlund (till höger), lågstadielärare i årskurs ett, läste en kurs i engelska, mycket tack vare uppmuntran från rektor Siw Pehrsson (mitten). 7

En majoritet av de lärare som har läst på Lärarlyftet är nöjda med sin fortbildning. De flesta har fått nya ämneskunskaper och kommer att förändra sin undervisning, visar en färsk undersökning. text marja beckman grafik typoform Ett riktigt lyft för undervisningen Satsningen på Lärarfortbildningen inom ramen för Lärarlyftet har nu pågått i ungefär två och ett halvt år och därmed nått halvvägs. 11 000 lärare 8 procent av alla behöriga lärare har hittills fortbildat sig. En undersökning bland studenterna visar att en klar majoritet tycker att kurserna har gett dem ökade ämnesteoretiska kunskaper. De flesta lärare uppger att de har förändrat eller kommer att förändra sin undervisning. Enkäten skickades ut till 3 900 lärare som läste Skolverkets köpta kurser under hösten 2008 och våren 2009. Det handlar alltså enbart om kurser som är skräddarsydda för att passa lärare och de behov som finns i skolorna. Ungefär hälften av de lärare som har läst inom 99% av lärarna har fullföljt kurserna Lärarfortbildningen har gått dessa kurser, medan den andra hälften har valt reguljära kurser ur högskolornas och universitetens ordinarie utbud. Vi köper främst kurser inom de områden där eleverna behöver nå målen i högre grad, där behoven av förbättring är störst, säger Mikaela Zelmerlööw, projektledare på Skolverket. 66 procent av de tillfrågade svarade på undersökningen. En stor majoritet av de svarande är kvinnor. Kvinnorna dominerar även bland samtliga kursdeltagare inom satsningen. Av de svarande har de flesta lång erfarenhet som lärare, i snitt 17 år. Deras ålder spred sig från 25 upp till 62 år, medelåldern var 46 år. Det vanligaste skälet till att läsa kurser i Lärarfortbildningen är att fördjupa sig i ett ämne man redan är behörig och undervisar i. Lärarfortbildningen i sig är inte en behörighetsgivande utbildning. Däremot är det möjligt för lärare att bredda sig för att kunna bli behörig i fler ämnen. I takt med att vi får en ny skollag och en ny lärarutbildning ställs ökade krav på att man ska ha behörighet i 8

Typ Typ av av pedagogisk högskoleexamen Verksamhetsform Förskollärare det Fritidspedagog ämne man undervisar i. Behovet av Lågstadielärare fortbildning för lärare kommer därmed Mellanstadielärare att öka, säger Mikaela Zelmerlööw. Grundskollärare Många undrar om lärare klarar kurserna eftersom det inte ställs krav på att man ska få godkänt. Men vi ser att Lektor Lektor en stor majoritet fullföljer sina kurser, så det ser ju jättebra ut! Mellanstadielärare Speciallärare/specialpedagog Lärare Lärare i allmänna i ämnen ämnen Lärare i prakt./estetiska i ämnen ämnen Lärare Lärare i yrkesämnen i Lärare i modersmål i (hemspråk) Förskoleklass Det finns Annan Annan några specifika krav på de kurser som Skolverket köper. De ska innehålla ett antal generella kompetenser såsom aktuella styrdokument, Grundskola bedömning och betygsättning och visa exempel på varierade Specialskola arbetssätt och arbetsformer i undervisningen. Därtill Särskola ska kursdeltagarna utbildas i att bemöta elever med olika kulturell bakgrund Gymnasieskola och elever med behov av Komvux särskilt stöd, samt informeras om vilken betydelse Särvux Särvux genus har för flickors och pojkars olika Svenska för för resultat. Dessutom ska invandrare kursdeltagarna lära sig att använda IT i undervisningen. När det gäller varierad undervisning verkar kurserna ha lyckats särskilt bra hela 87 procent svarar att de har eller kommer att förändra sin undervisning efter att de gått Lärarfortbildningens kurser. De flesta tycker också att utbildningen har gett dem ökade ämneskunskaper. Vi är självklart nöjda med att lärosätena lyckas integrera de generella kompetenserna med det ämnesteoretiska Antal Antal 200 200 400 400 600 600 800 800 1000 1000 Antal Antal 500 500 1000 1000 1500 1500 2000 2000 Vilka lärare deltar i Lärarfortbildningen? Vilka kurser läser man? Andel rdelning Andel i olika i olika verksamhetsformer Könsfördelning Lärarkategori nor Förskoleklass Kvinnor Kvinnor Gymnasieskola Tidigarelärare Grundskola Män Män Komvux Senarelärare Specialskola Svenska för för invandrare Vet ej Särskola Lärarkategori Undervisar du du vanligen i det i det Tidigarelärare ämne ämne kursen handlar om? om? Senarelärare Ja Ja Vet Vet ej ej Nej Nej Är Är du du behörig att att undervisa i det i det ämne ämne kursen handlar om? om? Ja Ja Nej Nej Vet Vet ej ej Typ av pedagogisk Typ högskoleexamen Typ av av pedagogisk pedagogisk högskoleexamen Verksamhetsform Verksamhetsform Förskollärare Förskollärare Förskollärare Förskoleklass Förskoleklass Förskoleklass Fritidspedagog Fritidspedagog Fritidspedagog Lågstadielärare Lågstadielärare Lågstadielärare Grundskola Grundskola Grundskola Mellanstadielärare Mellanstadielärare Mellanstadielärare Specialskola Specialskola Specialskola Grundskollärare Grundskollärare Grundskollärare are/specialpedagog Speciallärare/specialpedagog Särskola Särskola Särskola e i allmänna ämnen Lärare Lärare i allmänna i allmänna ämnen ämnen Gymnasieskola Gymnasieskola Gymnasieskola Lektor Lektor Lektor Fullföljde du du kursen? Avser Avser du du att att fullfölja kursen? t./estetiska Lärare Lärare ämnen i prakt./estetiska i prakt./estetiska ämnen ämnen Komvux Komvux Komvux Ja Ja Ja Ja Lärare i yrkesämnen Lärare Lärare i yrkesämnen i yrkesämnen Nej Nej Särvux Särvux Särvux Nej Nej dersmål (hemspråk) Lärare Lärare i modersmål i modersmål (hemspråk) (hemspråk) Vet Vet ej ej Svenska för Svenska Svenska för för Annan Annan Annan invandrare invandrare invandrare Antal 200 400 Antal 600 Antal 200 200 800 400 400 1000600600 800 800 1000 1000 Antal 500 1000 Antal Antal1500 500 2000 1000 1000 1500 1500 2000 2000 9

stoffet på sätt så att kurserna är anpassade efter skolans behov, säger Mikaela Zelmerlööw. också vilja underlätta administrationen för skolhuvudmännen eftersom vi hör att den är lite för krånglig. många anser att man inte har råd att avstå. I vilken utsträckning har kursen gett dig ökade ämneskunskaper? I mycket hög utsträckning Mikaela Zelmerlööw I projektledare, hög utsträckning skolverket I viss utsträckning Inte i någon utsträckning Är det något ni skulle vilja ändra på nu, Mikaela Zelmerlööw ser att skolhuvudmännen, det vill säga kommuner och inför Lärarfortbildningens två sista år? Ja, det finns flera saker man kan fristående skolor, har mycket stor betydelse för om man satsar på Lärarfort- göra för att underlätta deltagandet. Ibland är ekonomin ett hinder för skolorna, men vi tror att man på många presentanter rest runt och träffat över bildningen. Därför har Skolverkets re- håll kan hitta sätt att delta, trots en 60 kommuner för att resonera om värdet av satsningen. pressad ekonomisk situation. Det vi ser många exempel på är att man fortbildar Vi skulle gärna nå ut ännu mer till sina lärare för att vara en attraktiv skolkommun på sikt, eller att man utnyttjar säga att Lärarfortbildningen gör skill- huvudmännen, för vi hör dem allt mer möjligheten att anpassa kompetenser nad. inför nya förhållanden. Andra passar En anledning till att Lärarlyftet hade I vilken på att utsträckning bygga på kompetensen har du fått under de Har du en förändrat/kommer lite trög start var att du att det tar tid för ökad år ämnesdidaktisk som elevkullarna kompetens? är lägre och står då förändra skolorna din undervisning att sammanställa beträffande och analysera I bra mycket rustade hög när utsträckning både ekonomin blir sta-vabilare hög utsträckning och elevkullarna större. Vi skulle Ja ver satsa du sina lär behov ut om och ditt bestämma ämne? vad de behö- I på. I viss utsträckning Inte i någon utsträckning Nej Vet ej Vad innehåller kurserna förutom teori och didaktik? Antal 2000 Innehöll kursen undervisning om följande? Ja Nej 1500 1000 500 Bedömning och betygssättning Variaration av arbetssätt och arbetsformer i undervisningen Bemötande av elever med olika kulturell bakgrund Bemötande av elever med behov av särskilt stöd Användningen av IKT i undervisningen Genus betydelse för attityder och resultat 10 Har du genom kursen fått ökad kompetens om följande?

Det är en rejäl kompetensutveckling som kräver en satsning och förberedelse från skolans sida för att komma verksamheten till godo. Vi ser verkligt goda exempel där kommuner och lärosäten har varit i dialog och format utbildningsinnehåll så att det svarar mot Ja Nej Vet ej skolornas behov, säger Mikaela Zelmerlööw. Skolsverige är knappast homogent. Verkligheten kan se helt olika ut i olika delar av landet, varför Lärarfortbildningen måste vara flexibel. Mikaela Zelmerlööw tycker att det har skett en hemsida? Mycket bra Ganska bra Inte särskilt bra attitydförändring Inte många alls bra som tidigare angav att de inte kunde delta i Lärarfortbildningen av ekonomiska skäl har börjat förstå att väl utbildade lärare har en attraktionskraft. Många anser att man inte har råd att avstå, säger hon. Är lärarna nöjda? Har du haft någon direktkontakt med Skolverket? Ja Nej Vet ej Hur upplever du att du blev bemött i din kontakt med Skolverket? Mycket bra Ganska bra Inte särskilt bra Inte alls bra I vilken utsträckning har kursen gett dig ökade ämneskunskaper? I mycket hög utsträckning I hög utsträckning I viss utsträckning Inte i någon utsträckning I vilken utsträckning har du fått ökad ämnesdidaktisk kompetens? I mycket hög utsträckning I hög utsträckning I viss utsträckning Inte i någon utsträckning Har du förändrat/kommer du att förändra din undervisning beträffande vad du lär ut om ditt ämne? Ja Nej Vet ej I vilken utsträckning är du nöjd med följande? Antal 2000 Innehöll kursen undervisning om följande? Ja Nej 1500 Antal 2000 1000 1 motsvarar "inte alls nöjd" och 5 motsvarar "mycket nöjd" 1 2 3 4 5 1500 500 1000 500 Kursens innehåll Fördelningen mellan ämnesteori, ämnesdidaktik och generella kompetenser Fördelningen mellan campus- och distansundervisning Undervisande lärare Bedömning och betygssättning Variaration av arbetssätt och arbetsformer i undervisningen Bemötande av elever med olika kulturell bakgrund Bemötande av elever med behov av särskilt stöd Användningen av IKT i undervisningen Genus betydelse för attityder och resultat 11

Lärarlyftet landet runt text marja beckman Hur använder du det du lärt dig i ditt arbete? Jag hann bara jobba på Kvarnbackaskolan i en termin efter avslutad kurs. Sedan blev jag kontaktad av Gymnastik- och Idrottshögskolan, GIH, som ville att jag skulle komma dit och undervisa lärarstudenter på 7,5 hp-kursen Lärande och specialpedagogik. Det kändes väldigt roligt att få förfrågan, det är en helt annan roll att jobba här som lärarutbildare. foto: marja beckman 12 Susanne Grundberg är tjänstledig lärare i idrott och hälsa för barn med funktionsnedsättningar vid Kvarnbackaskolan i Kista utanför Stockholm. 2008 läste hon kursen Idrott och hälsa, lärar uppdraget i rörelse. Därefter läste hon också två av momenten vid kursen Lärar skapet i rörelse idrottsdidaktiska utmaningar. Har du några exempel på vad du lärde dig på kurserna? Jag har fördjupat och breddat mina kunskaper överlag, och även fått en uppdatering i den senaste forskningen. Genusfrågor var till exempel ingen stor fråga när jag gick lärarutbildningen. Begreppet hälsa och hur man kan koppla det till ämnet, har förtydligats och konkretiserats betydligt. Dessutom har jag fått djupare insikt i skolan som organisation.

Jens Ahlbäck, matematikstödjare på Norrbyskolan i Örebro som läste kursen Att möta barns läs- och skriv lärande vid Örebro universitet i höstas: Vad var det viktigaste du lärde dig på kursen? Den har gett mig ett helt annat perspektiv på läs- och skrivlärande. Vi läste till exempel om utvecklingspsykologiska teorier som inte gav mig mycket när jag gick på lärarutbildningen mellan 1995 och 1998. Då var det rena rappakaljan för en annan! Men nu, när jag jobbat ett antal år, är det lättare att ta till sig olika perspektiv på läs- och skrivlärande. Det var jättenyttigt och bra! Vad gör en matematikstödjare? Jag har arbetat som 4 6-lärare på Norrbyskolan sedan 1998, men just nu har jag en projekttjänst där jag arbetar med matematikutveckling på 5 6 olika skolor i Örebro. Jag är dels ute i undervisningen, men deltar också på konferenser och arbetar med att utveckla stödmaterial för matematikundervisning. Inger Persson, verksamhetsansvarig vid den fristående koncernen Ängshamns förskolor och skola AB i Malmö som hösten 2009 hade två anställda i Lärarlyftet och nu har ytterligare en lärare som fortbildar sig: Varför sökte ni till Lärarlyftet? För att vi hade personal som behövde bättre kompetens. En bild lärare läste till ateljerista (en estetisk yrkesroll inom Reggio Emilia-pedagogiken) och en fritidspedagog läste för att bli behörig slöjdlärare. Nu (våren 2010) har vi en anställd som läser specialpedagogik på Lärarlyftet. Varför tror du att det är så relativt få fristående skolor som söker till Lärarlyftet? En anledning kan vara att det är svårt att samla in tillräckligt många poäng när man är en liten skola. Dessutom kan vissa ansöknings förfaranden ta lite mycket energi. Detta är lättare för en kommun där sådant sköts centralt. Vi har heller inte kunnat söka tidigare eftersom vår skola är relativt ny. Men vi är mycket nöjda med resultatet och nu tycker jag inte att redovisningen var så överdrivet svår att göra. Dessutom finns det bra människor på Skolverket som man kan ringa om man inte förstår. Bo Thorén, universitets lektor och ämnesansvarig för kursen Svenska som andraspråk för verksamma lärare vid Dalarnas högskola: Hur är det att ha yrkesverksamma lärare som studenter? De har höga förväntningar på kursen i och med att de ofta har varit lärare ett bra tag. Att de är kunniga och har höga krav är nästan alltid positivt. Det har förekommit kritik mot kursupplägg och information, men den är oftast konstruktiv. Och ibland handlar kritiken om att tekniken inte alltid fungerar. Kursen är helt på distans, men vi har fyra schemalagda träffar över webben där vi kommunicerar med hjälp av webbkamera och headset. Där har vi möjlighet att dela in oss i diskussionsgrupper, visa bilder med Powerpoint och skriva under tiden. Berätta mer om kursen Svenska som andraspråk! Den behandlar tvåspråkighet, andraspråksinlärning, kultur- och migrationskunskap och svenska språkets struktur i ett andraspråksperspektiv. Intresset för kursen har ökat stort, vilket är roligt. Det blir ju allt ovanligare med klasser där det enbart går barn som har svenska som modersmål. 13

Här ser du vilka olika ämnesområden som erbjuds på de olika universiteten/högskolorna: Bild Engelska Fysik Historia Idrott och hälsa Kemi Läs-, skriv & språkutveckling Matematik Matematik och naturvetenskap Musik Naturvetenskap Religion Samhällskunskap/Historia Specialpedagogik Moderna språk och språkdidaktik Svenska Svenska för invandrare Svenska som andraspråk Särskola Teknik Yrkesämnen Ämnesövergripande kurser Blekinge Tekniska Högskola X X X Chalmers tekniska högskola X X X X Dans och Cirkushögskolan X X Gymnastik- och idrottshögskolan X Göteborgs universitet X X X X X X X X X Högskolan i Borås X X X X X X X Högskolan Dalarna X X X X X X X Högskolan i Gävle X X X X Högskolan i Halmstad X X X X X X Högskolan i Jönköping X X X X X X X X X Tänk på att de flesta kurser även ges på distans! Högskolan Kristianstad X X X X X Högskolan Skövde X X Högskolan Väst X X Karlstads universitet X X X X X X X X X X Konstfack X Linköpings universitet X X X X Linnéuniversitetet X X X X Lunds universitet X X X X X X X Malmö högskola X X X X X X X Mittuniversitetet X X X X Mälardalens Högskola X Stockholms Musikpedagogiska Institut X X Stockholms universitet X X X X X X X X X X X Sveriges Lantbruksuniversitet X Södertörns högskola X Umeå universitet X X X X X X Uppsala universitet X X X X X X X X X X X X Örebro universitet X X X X X X 14

LÄRARFORTBILDNINGEN HÖSTEN 2010 LÄRARLYFTET Så här går ansökan till: Rektor KURSSTART HÖSTEN 2010 Till dig som är lärare: välj kurs/-er du är intresserad av. Hör med din rektor om skolhuvudmannens eventuella prioriterade ämnesområden. Det är skolhuvudmannen som sedan beslutar vilka lärare som får delta och i vad. sök kurser via www.studera.nu. Ansökan sker 15 mars 15 april. skicka in ett skriftligt godkännande från din skolhuvudman till: Antagningen, 833 82 Strömsund. glöm inte att lämna kopia på ditt antagningsbesked till din skolhuvudman samt att ansöka om eventuell ledighet. Kurser Lärarlyftet Skolhuvudman Rektor Studera.nu Antagningen Kurskatalog 1 mars Skolhuvudman Studera.nu Intresseanmälan Antagningsbesked Ledighetsansökan Digital ansökan sker 15 mars 15 april Beviljar studier Rektor Beviljad ledighetsansökan Kopia antagningsbesked Blankett med huvudmans godkännande Anmäl dig senast 15 april! Vilka kurser kan man läsa? Lärarfortbildningen hösten 2010 erbjuder: 200 olika högskolekurser med ämnesteoretiskt och didaktiskt innehåll som är köpta av Skolverket. möjlighet att välja i universitetens och högskolornas reguljära utbud. möjlighet att studera vid utländskt universitet eller högskola. NYHET! Information om Skolverkets köpta kurser finns i denna tryckta kurskatalog samt på Skolverkets webbsida: www.skolverket.se/fortbildning med länkar till respektive universitet och högskola. De reguljära kurserna finns på respektive universitets och högskolas webbplats eller på www.studera.nu. www.skolverket.se/fortbildning Vilka lärare får delta? Lärare som: har en pedagogisk högskoleexamen. är anställda av skolhuvudman och undervisar i förskoleklass till och med vuxenutbildning. Examinerade fritidspedagoger och förskollärare som undervisar i någon av ovanstående skolformer får också delta. Lärare med utländsk utbildning måste ha sin utbildning godkänd och översatt till svensk pedagogisk högskole examen. Vilken ersättning får lärarna? Läraren får behålla minst 80 procent av lönen under studie tiden. Studier och eventuellt arbete får tillsammans inte överstiga heltid. 15

religion kursutbud Lärarfortbildningen geografi specialpedagogik idrott språkdidaktik? teknik kemi svenska? och hälsa matematik musik yrkesskolan Mer info på www.skolverket.se/fortbildning svenska svenska engelska för invandrare som andraspråk särskolan bi [KOD INOM KLAMRAR] = Kurskod (ska användas i blanketten: Skolhuvudmannens godkännande samt när skolhuvudmannen söker statsbidrag) läs- och skrivutveckling bild specialpedagogik Ordförklaring TL = Tidigarelärare SL = Senarelärare Bild Bild gestaltning och digitala medier [BIBGDM] KONSTFACK Utveckla din bildpedagogiska kompetens i Konstfacks kreativa utbildningsmiljö! Här får du möjlighet att fördjupa dig i metoder för gestaltning med digitala tekniker, problematisering av undervisningsstoff och modeller för samtal kring och tolkning av gestaltat arbete. Innehållet i kursen har som övergripande mål att vara breddande, fördjupande, tillämpbar och entusiasmerande för din undervisning. 30 hp TL och SL Campus/Distans Halvfart Bild och digitalt bildskapande [xx9498] HÖGSKOLAN I VÄST Genom att utöka sina kunskaper och utveckla synen på bildämnet ska kursdeltagarna kunna möta dagens elever utifrån den digitala och mediala värld elever lever i idag samt öka intresset för bild i ett vidgat perspektiv, vilket kan ge möjligheter att förstå och förhålla sig kritiska till konst, reklam och rörlig bild. 15 hp TL Campus Halvfart Bildanalys [1024KV] SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Bilder kan analyseras på olika sätt. Kursens mål är att bredda och fördjupa denna förmåga och därmed förstärka kunskaper om bildkommunikation. Med bild menar vi inte bara estetiska och konstnärliga bildformer utan även byggnader och miljöer samt instrumentella bilder som används i reklam och propaganda. Kursen består av föreläsningar, seminarier och studiebesök. Bilden, berättandet och de digitala verktygen [MK9001] HÖGSKOLAN I HALMSTAD Det vidgade textbegreppet samt dagens visuellt orienterade flöden av information och kommunikation kräver nya kunskaper/insikter. Distanskursen, med två fysiska träffar, upptar bilders estetiska, språkliga och sociokulturella aspekter. Vi utgår från stillbilden isolerat, samspelet med ljud och andra bilder inom datorspel och filmmedier. 15 hp TL och SL Campus/Distans Kvartsfart Bildskapande och kommunikation med digital teknik [UBSB18] HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING I kursen kommer du att utveckla både praktiska och teoretiska kompetenser inom det bildskapande området med fokus på digital bildhantering. Andra delar är olika perspektiv på populärkulturer och medier och hur dessa kan omsättas i ett kommunikativt och kreativt lärande. 15 hp TL och SL Campus/Distans Kvartsfart Samtidens bildvärldar [LLYU52] LUNDS UNIVERSITET Är du bildlärare eller använder du den visuella omvärlden i din undervisning? Under kursen lär du dig att diskutera och analysera den omgivande visuella världen i form av bilder, byggnader, design och medieprodukter som TV, spel och Internetfenomen. Delkurserna är Bildtolkning och Bildsamtal. 30 hp SL Campus/Distans Helfart Texter, bilder och publicering på nätet [LLGA22] KARLSTADS UNIVERSITET Kursen grundar sig i att nästan alla elever kommunicerar och publicerar på Internet och att inte minst bilder tillsammans med skriven text för var dag får en allt större betydelse. Kursen behandlar visuell retorik, texttyper, ungas nätkulturer och hur nätkommunikation kan fungera i skolan i form av wikier, bloggar och webbtidningar. 30 hp TL och SL Distans Halvfart Engelska Engelsk språkfärdighet [ENSFLL] Kursen ger deltagaren förbättrad grammatisk säkerhet och utökat engelskt ordförråd. Kursen introducerar även språklig variation och hjälper deltagaren förklara likheter och olikheter mellan svenskan och engelskan. IKTtillämpningar i språkinlärningssammanhang uppmärksammas. Kursen hjälper läraren att känna sig mer kompetent och trygg i sin arbets- och ledarroll i det engelskspråkiga klassrummet. Engelska yngre åldrar [PDG450] GÖTEBORGS UNIVERSITET Kursen behandlar teorier om barns lärande och språkutveckling och fokuserar på vad språkdidaktisk forskning har att säga om lärande och undervisning i engelska. Ämnesdidaktiska aspekter behandlas samtidigt som deltagarnas egna kunskaper i engelska övas. Olika former för bedömning och dokumentation av elevers lärande behandlas, bland annat genom konstruktion av olika prov. 30 hp TL Campus/Distans Halvfart Engelska för grundskolans tidigare år språk och kultur [UEGA18] HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Kursen vänder sig till dig som vill utvecklas som lärare i engelska för yngre elever, och avser att tillhandahålla verktyg för att undervisa i engelska med fokus på kommunikativ kompetens, språkfärdighet och kulturella aspekter. Engelska för lärare i gymnasieskolan [EN2016] HÖGSKOLAN DALARNA Vad innebär det för ungdomar att lära sig engelska i dagens mediesamhälle? Kan studierna individualiseras så att alla elever, oavsett social och kulturell bakgrund, kan utvecklas och nå målen? Den engelska språkfärdigheten och kunskaper om den nya kommunikationsteknologins möjligheter och utmaningar för språklärande är också en viktig del i kursen. 30 hp SL Distans Kvarts/halv/helfart 16

Mer info på www.skolverket.se/fortbildning kursutbud Lärarfortbildningen Engelska för yngre barn [HB99002] HÖGSKOLAN I BORÅS Uttrycket Take care of the content and the language will take care of itself säger väldigt mycket om den kommunikativa språksyn som vår kursplan bygger på. Kursen behandlar olika teorier och arbetssätt för att ge alla barn en chans att nå kunskapsmålen i engelska. Dessutom ges du en möjlighet att förbättra och utveckla din egen muntliga och skriftliga språkfärdighet. Engelska för yngre åldrar I [8LF002] UPPSALA UNIVERSITET Barn och unga möter engelska tidigt och i många olika former. Undervisningen behöver därför anpassas och utvecklas så att undervisningen kompletterar och berikar den förvärvade färdigheten hos de yngre barnen. Kursen innehåller ämneskunskap och språk didaktik med ett internationaliseringsperspektiv. Stor vikt läggs vid presentation och utprövning av direkt användbar undervisningsmetodik. Engelska för yngre åldrar II [8LF003] UPPSALA UNIVERSITET För lärare som undervisar i engelska i grundskolans tidigare år och som behöver förstärka/ förnya kunskaperna i ämnesteori och didaktik. Stor vikt läggs vid fördjupade kunskaper och insikter om undervisningsmetodik, inlärningspsykologi, motivation, internationalisering och mångkulturalitet. Deltagarnas erfarenheter och reflektioner kring den egna undervisningen bildar utgångspunkt för ämnesteori och didaktik. Engelska, didaktik, åk 1 6 motivation, lust och variation [EN202U] ÖREBRO UNIVERSITET Att skapa förutsättningar för en bestående motivation, ett lustfyllt lärande och variation i språkundervisningen utgör en viktig grund för kursen. Kursen består av två delkurser varav en med inriktning mot språkdidaktik och en med inriktning mot den praktiska verksamheten. Aspekter som diskuteras är t.ex. kommunikation, medvetna didaktiska val, läromedel, bedömning, nya kursplaner 2011, mångkulturalitet och ny hjärnforskning. Engelskämnets didaktik mot yngre åldrar I [US105U] Kursen fokuserar på att lärare ska få redskap att i tal och skrift använda engelska i sin undervisning. De studerande ges tillfälle att tillägna sig kunskaper i språkdidaktik och uppnå den språkfärdighet som krävs för att undervisa i engelska mot yngre åldrar. 15 hp TL Campus Halvfart Engelskämnets didaktik mot yngre åldrar II [US205U] Kursen bygger på innehållet i kursen Engelsk ämnets didaktik mot yngre åldrar I. Denna andra kurs fokuserar på språkdidaktiska teorier om behandlingen av engelsk grammatik samt teorier om engelska språkets strukturer. Kursen behandlar också geografiska, sociala och kulturella förhållanden i ett antal engelskspråkiga länder. Den studerande skriver en didaktisk uppsats på 1,5 högskolepoäng. 15 hp TL Campus Halvfart Getting a Grip Basic English [HEE02U] HÖGSKOLAN I GÄVLE Kursen behandlar grundläggande engelsk språkstruktur i ett kontrastivt perspektiv. Genom muntliga och skriftliga övningar tränas deltagarnas förmåga att kommunicera naturligt och varierat i olika lärandesituationer. Dessutom belyses engelskans roll i Sverige och engelskans roll som svenskt skolämne i de tidigare årskurserna. Language Lift for Teachers of Young Learners [LLGA14] KARLSTADS UNIVERSITET Under kursen fördjupar du dina ämneskunskaper och utvecklar din didaktiska kompetens i undervisning i engelska för yngre barn. Kursen stimulerar också kursdeltagarnas intresse för engelska som en del av det livslånga lärande samt förbereder dig för fortsatta studier i engelska. 15 hp TL Distans Halvfart Språkdidaktik samt engelsk språkig barn- och ungdoms litteratur [EN1036] HÖGSKOLAN DALARNA Kursen har fokus på elevens vilja att använda målspråket och hur elever utvecklar sin förståelse och medvetenhet om språket. Bedömning av språklig förmåga liksom elevers insikt i eget lärande behandlas också. Deltagarna får pröva, analysera och utvärdera lärandesituationer samt hur skönlitteratur kan användas i undervisningen. 15 hp TL Campus/Distans Kvartsfart Ämnesdidaktik i engelska mot tidigare år [RC138U] MALMÖ HÖGSKOLA I kursen ingår olika språkutvecklingsteorier med särskild betoning av den kommunikativa språksynen. Engelskspråkiga texter för barn, ungdomar och vuxna studeras både språkligt och innehållsmässigt utifrån perspektiven genus, klass, etnicitet och ålder. naturvetenskap religion fysik historia geografi FYSIK Fysik för grundskolans senare år [8FY000] UPPSALA UNIVERSITET Kursen ger en bred kunskapsgrund i fysik. Undervisningen är projektbaserad och kombinerar ämneskunskaper med olika ämnesdidaktiska aspekter. Många moment är förankrade i deltagarnas egen undervisning. Kursen innehåller praktisk planering och utformning av olika undervisningsmoment. Undervisningens olika ramar, som bl. a. riktlinjer i kurs- och läroplaner, behandlas och används i diskussioner. te 17

kursutbud Lärarfortbildningen fysik historia idrott språkdidaktik? teknik kemi svenska? och hälsa matematik musik yrkesskolan enge naturvetenskap religion geografi Mer info på www.skolverket.se/fortbildning fysik Inspirerande NOundervisning från vardagen till universum [LLYU20] LUNDS UNIVERSITET Få dina elever att bli mer intresserade av NO! Du kommer att utveckla din kunskap om hur vardagen kan användas i undervisningen som en källa för att väcka intresse hos eleverna och för att göra fysiken relevant för dem. Delkurserna är Universum och livet världsbilder i skolans NO-undervisning och Allmänbildning i fysik vardagen som inspiration i NO-undervisningen. Teknikens vägar mot en hållbar värld med inriktning mot fysik [LLY060] DANS OCH CIRKUSHÖGSKOLAN CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Fysik är en vetenskap som har haft stort inflytande på vår kultur och samhällsutveckling. Grundläggande kunskaper i fysik tillhör vårt kulturella arv. Kursen kommer att odla fördjupade kunskaper i fysik, fysikens historiska utveckling, dess betydelse för teknisk utveckling samt medvetenhet om nödvändigheten av allmänbildning i fysik för en hållbar Kursen, som vänder sig till lärare i historia, kulturhistoria och dans, fokuserar på förhållandet makt/politik kultur kropp i ett historiskt perspektiv. Den syftar till att ge nya pedagogiska verktyg för att kreativt arbeta med olika sinnen i undervisningen så att teori och praktik belyser varandra. 15 hp SL Campus Kvartsfart OBS! Ansökan sker direkt till högskolan KARLSTADS UNIVERSITET värld. 15 hp TL och SL Distans Halvfart Forskningscirkel med Learning naturvetenskap religion geografi teknik Study i kemi historia svenska? och/eller hälsa sam matematididaktik? musik idrott språk- historia yrkesskolan Historia Det förflutna är inte vad det en gång varit. Historia för lärare. [8HA001] UPPSALA UNIVERSITET Kursen innehåller delkurserna: Eleven och historien ; Staten, hemmet och skolan: genushistoria och könsmedveten pedagogik ; Kungar och krig? samt Förintelsen i europeisk historia och historieskrivning. Kursen behandlar de förändringar som genusperspektivet, historiedidaktiken etc. medfört i synen på det förflutna. Kursen har en tydlig koppling till lärande och undervisning: könsmedveten pedagogik och casemetodik. 30 hp SL Distans Halvfart Historia för lärare [UH411F] Kursen innehåller historiedidaktik, historieteori och pedagogisk teori kring undervisning och lärande av historia i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Kursen behandlar formulering av mål och urval av stoff för undervisningen, ämnesfördjupning kring centrala samtidshistoriska teman och värdegrundsrelaterade problemställningar, interaktiva arbetssätt i klassrummet samt bedömning och betygsättning av elevers lärande. 30 hp SL Campus/Distans Helfart Historia ur kroppens och konstens perspektiv [FR1082] hällskunskap [UH418U] Kursen innehåller former för professionsutveckling av lärare och teori kring undervisning och lärande i historia och samhällskunskap. Fokus ligger på utveckling av former för lärares kontinuerliga kompetensutveckling i samarbete med akademisk forskning. Detta sker genom empiriska undersökningar av undervisning och lärande i historia och samhällskunskap vid den egna skolan. 20 hp SL Campus Halvfart Idrott och hälsa Att mötas och utvecklas i teori och praktik olika perspektiv på idrott och hälsa [LLYU22] LUNDS UNIVERSITET Kursen ger aktuell kunskap om angelägna frågor i samband med skolans undervisning i idrott och hälsa. Du kommer att få didaktiska verktyg att använda i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Särskild vikt kommer att läggas på lärande och bedömning. Delkurserna är Hälsa och välbefinnande, Idrottspsykologi, Fysiologi, och Projektarbete. Hälsa och fysisk aktivitet i skolan en rättighet [LLGA11] Kursen tar sin utgångspunkt i kroppen och hälsan där människokroppens byggnad och funktion studeras. Du studerar hälsa ur olika perspektiv och kursdeltagarna undersöker hur hälsoarbete i förskolan och skolan fungerar. Barns psykosociala hälsa studeras också med fokus på stress och sociala gemenskaper i förskola och skola. engelska Idrott och hälsa ett ämne i förändring [IDG751] GÖTEBORGS UNIVERSITET Idrott och hälsa är ett ämne i förändring och här får du som lärare en möjlighet att utveckla dina kunskaper om mål, innehåll, planering, genomförande och utvärdering inom ämnesområdet. Hälsa utgör ett genomgående tema i kursen liksom värdegrunds frågor. Likabehandling, likvärdighet, genus och etnicitet och vad dessa begrepp kan stå för inom ämnet problematiseras. svenska för invandrare sve som and 18

Mer info på www.skolverket.se/fortbildning kursutbud Lärarfortbildningen ska Idrott och hälsa med nya perspektiv [GIHH10] GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Kursen vänder sig till idrottslärare. Lärande i hälsa fokuserar hälsobegreppets olika dimensioner och undervisningsformer i hälsa. Lärande och specialpedagogik problematiserar fysiska och psykiska funktionshinder, specialpedagogiska metoder och inkluderande arbetssätt. Kroppslig kompetens, likabehandling och genus problematiserar samtidens kroppsideal och dess konsekvenser för identitetsbildningen. Ledarskap och lärarskap fokuserar läraruppdraget, coaching och konflikthantering. 30 hp TL och SL Campus/Distans Halvfart Idrott och hälsa i morgondagens skola [ID9001] HÖGSKOLAN I HALMSTAD svenska STOCKHOLMS som UNIVERSITET specialpedagogik bild andraspråk särskolan Kursen erbjuder inspirerande, kreativa metoder för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga. Olika strategier för att bygga förförståelse, konkretisera abstrakta begrepp och skapa textrörlighet i läsundervisningen presenteras, liksom modeller för att skriva narrativa och argumenterande texter. Verktyg för att utforma en aktiv, gestaltande lärprocess är ett centralt inslag i kursen. svenska Läraren svenska i idrott och hälsa som en reflekterande en hållbar samhällsutveckling. Kursen består för sompraktiker fokuseras. special- Inblick ges i lära- av läs- ett och antal skriv- nedslag inom olika områden, invandrare andraspråk särskolan pedagogik bild rens vardag och undervisningsmetoder samt värderingen av dessa. Bedömning/betygsättning diskuteras. Deltagarna utvecklar sin utveckling från metallåtervinning till framtidens bioteknik, praktik såväl som teori. kompetens att planera, genomföra, analysera och dokumentera sin undervisning för att därigenom öka elevernas måluppfyllelse. Läs-, skriv- och svenska 30 hp SL Campus/Distans idrott Halvfart språkdidaktik? språkutveckling för teknik kemi svenska? och hälsa matematik musik yrkesskolan engelska invandrare Kemi Kemi för grundskolans senare år [8KE001] UPPSALA UNIVERSITET Kursen ger en bred kunskapsbas kopplat till målen i läroplanen, särskilt ämneskunskap, laborationer och demonstrationer i den egna undervisningssituationen. Moment rörande ämnesdidaktiska frågeställningar ingår. Kursen har teman som syror och baser, atomers och molekylers uppbyggnad, materialegenskaper, kemins relevans för hälsa och miljö. Avsnitten illustreras med praktiska moment och ämnesdidaktiska diskussioner. Kemi och fysik [UKFN10] HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Du får möjlighet att öka din kompetens att planera och leda lärande i kemi och fysik i grundskolan. Förståelse av begrepp och sammanhang, och resonerande problemlösning, prioriteras framför formella kvantitativa beräkningar. Experiment och säkerhetsfrågor i samband med laborationer och demonstrationer är viktiga inslag i kursen. Teknikens vägar mot en hållbar värld med inriktning mot kemi och bioteknik [LLY030] CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Kemi förknippas ofta bara med miljöförstöring och olika tillsatser i maten. Denna kurs lyfter istället fram allt positivt som är möjligt tack vara kemi- och bioteknik när det gäller Att möta barns läs- och skrivlärande [PE453U] ÖREBRO UNIVERSITET Kursen utvecklar och fördjupar förståelsen av de olika perspektiv på att lära läsa och skriva som kommer till uttryck i aktuell forskning och debatt. Med utgångspunkt från de skilda perspektiven prövas innebörder och konsekvenser av olika val av undervisningsinnehåll och arbetsformer i mötet med olika elevers läs- och skrivlärande. 15 hp TL Campus Halvfart Barns läs- skriv- och språkutveckling [PDG472] GÖTEBORGS UNIVERSITET Kursen ger en orientering om olika perspektiv på läs-, skriv- och språkutveckling, men också om språkets form och funktion. Språkstimulerande arbetsformer och arbetssätt behandlas liksom bedömning av elevers språkutveckling. Dina egna erfarenheter utgör ett viktigt inslag i kursen, bland annat genom studier i din egen praktik. Bokstäver, bilder och berättelser [PE013U] MITTUNIVERSITETET Kursen ger kunskap och förståelse för det vidgade textbegreppet i relation till pojkar, flickor, elever med olika kulturell bakgrund samt elever i behov av särskilt stöd. Kursen innehåller arbete med text som kommunikation genom IKT, drama och bildskapande samt ger kunskaper kring hur man kan stödja utvecklingen av barns läsförståelse. Drama som verktyg för läsoch skrivutveckling [UEU312] läs- och skrivutveckling 20 hp TL och SL Campus Halvfart Läs- och skrivinlärning [XHSV01] MÄLARDALENS HÖGSKOLA Kursen ger grundläggande förståelse för hur enspråkiga och flerspråkiga barn tillägnar sig språk, lär sig läsa och skriva, hur dessa förmågor utvecklas under de tidigare skolåren samt specialpedagogiskt arbete i samband med läs- och skrivinlärning. Olika läsinlärningsläror behandlas samt uttrycksmedel och arbetssätt som väcker barnens intresse för språk och litteratur. 22,5 hp TL Campus/Distans Halvfart 19

kursutbud Lärarfortbildningen Mer info på www.skolverket.se/fortbildning Läs- och skrivundervisning F-6 [LLGA23] KARLSTADS UNIVERSITET Kursen behandlar läs- och skrivundervisning för barn och elever i förskoleklass och grundskolans tidigare år. Ett viktigt steg i barns och ungas utveckling är att erövra det skrivna ordet, en utveckling som startar tidigt i ett barns liv. Modern forskning visar också att de nya medierna skapar ändrade förhållningssätt och användningsområden för text. 15 hp TL Distans Halvfart Läs- och skrivundervisning i de tidiga skolåren [RC134U] MALMÖ HÖGSKOLA Kursen fokuserar på tidig läs- och skrivundervisningen och barns läs- och skrivutveckling. Olika teorier om första- och andraspråksutveckling samt didaktiska grundfrågor inom svenskundervisningen bearbetas. Läs- och skrivutveckling för lärare [SV9001] HÖGSKOLAN I HALMSTAD Att lära eleven läsa och skriva är två av skolans viktigaste uppgifter. Kursen ger en omfångsrik översikt över läs- och skrivinlärning respektive läs- och skrivutveckling. Lyckade boksamtal och skapande av god läsförståelse belyses samtidigt som en orientering om aktuell barnlitteratur ingår. 30 hp TL och SL Campus/Distans Halvfart Läs- och skrivutveckling i ljuset av nyare forskning [US107U] Målet för kursen är att bygga broar mellan aktuell läs- och skrivforskning och praktisk tillämpning. Syftet är att utveckla undervisningsmetoder och förklara samspelet mellan språk- och begreppsutveckling å ena sidan och läs- och skrivutveckling å andra sidan. Kursen behandlar hur praktiken kan anpassas till flerspråkiga elever. 15 hp TL Campus Halvfart Läs- och skrivutveckling i skolan [PDA473] GÖTEBORGS UNIVERSITET Kursen behandlar didaktisk forskning avseende läs- och skrivstrategier som gynnar alla elevers språkutveckling. Vikten av att undervisningen utgår från elevernas erfarenhetsvärld och av anpassning av undervisningen efter olika elevers behov belyses. I kursen behandlas också ledarskap och skolutveckling relaterat till lärares arbete med elevers språkutveckling 15 hp TL och SL Campus/Distans Kvartsfart Läsa språka lära [6SV013] UMEÅ UNIVERSITET I denna kurs bearbetas och analyseras läsande och språkande ur flera perspektiv. Det vidgade språkbegreppet sätts i fokus. Kreativa arbetssätt och gestaltande metoder som stimulerar läs- och skrivverksamheten i klassrummet behandlas. Vidare riktas kursens fokus mot skönlitteraturens betydelse för lärprocesser i andra skolämnen än svenska. Redskap för lärande språket och litteraturen [LF2121] HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD Kursen har ett kritiskt förhållningssätt till kunskap och lärande och baseras på aktuell forskning med tyngdpunkt på mellanåldrarnas (9 12 år) talande, läsande, skrivande och lyssnande. Tematiskt arbete med skönlitteratur är i fokus liksom en fördjupad förståelse för sambandet mellan språkutveckling och lärande. Kursen skall öka lärarens förmåga att arbeta dialogiskt och reflekterande. Skriv- och läsutveckling lärarens roll [LF1001] HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD Kursen utgår från grundtanken att såväl teorier som kursdeltagarnas erfarenheter skall diskuteras i perspektiven av lärarens roll och alla elevers möjligheter till delaktighet. En annan grundtanke är att all lärarfortbildning som rör elevers tal-, språk-, skriv- och läsutveckling skall ses i ett flerspråkighetsperspektiv. Kursen har en stark didaktisk inriktning. Språk- och ämneskunskap elevers lärande i flerspråkiga miljöer [RC164U] MALMÖ HÖGSKOLA Teorier om den språkliga och sociala interaktionens betydelse för språkutveckling och lärande i ett första- och ett andraspråksperspektiv bearbetas. Möjlighet ges att utveckla den egna genrekompetensen genom att i ett genreperspektiv analysera texter med anknytning till det egna undervisningsämnet. Språk-, läs- och skrivutveckling [2LU01U] LINNÉUNIVERSITETET Kursen vänder sig till dig som behöver kunskaper i grundläggande läsinlärning - läsa för att lära läsa! Kursdeltagarna utvecklar den egna praktiken, detta utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv som fokuserar fyra samverkande delar nämligen läraren, eleven, föräldrarna och undervisningen. Språk-, läs- och skrivutveckling för lärare och fsk och åk 1 6 [960L06] LINKÖPINGS UNIVERSITET För dig som är lärare och som vill utveckla din teoretiska kunskap och ta del av de senaste forskningsrönen inom området språk- läs- och skrivutveckling. Du får bl.a. fördjupa dig i barns skriftspråkliga utveckling, läs- och skrivprocessen, läsundervisningsmetoder samt hinder i läs- och skrivutvecklingen, begrepp såsom läs- och skrivsvårigheter/dyslexi förtydligas. Språkutvecklande lärmiljöer i grundskolans tidigare år [6SV015] UMEÅ UNIVERSITET Pröva verktyg för planering, uppföljning och utvärdering av språk-, läs- och skrivaktiviteter! Innehåll, metoder och strategier för lärande relateras till målen för svenska i årskurs 3 och 5 och kursplaneförslag 2011. Utvecklande lärmiljöer behandlas med fokus på lässtrategier, skrivprocess, flerspråkighet, dokumentation, bedömning och IT-användning. 30 hp TL Campus/Distans Halvfart 20