Leader i Sverige 2007 2015 programperioden 2007 2013) Under 2007 2015 genomfördes 4 165 leaderproekt Den vanligaste inriktningen bland proekten är turism fölt av bygdeutveckling Den totala finansieringen av proekten uppgår till drygt 3 milarder kronor, varav drygt 1,1 milarder kronor 38 %) utgörs av privat finansiering och värde på ideella arbetsinsatser Nya arbetstillfällen är ca 5 300 och motsvarar ca 2 700 årsarbetskrafter Rapport 2017:13 1
2
Leader i Sverige 2007 2015 programperioden 2007 2013) Rapporten är riktad till alla som är intresserade av landsbygdsutveckling genom Leader, både på övergripande och detalerad nivå Rapporten beskriver leaderverksamheten i Sverige 2007 2015 samt utfallet för den slutliga finansieringen av proekten Den redogör för grunderna i leadermetoden och beskriver EU:s anvisningar för uppfölning och utvärdering av landsbygdsprogrammet med bäring mot Leader Uppgifter redovisas om genomförda proekt Rapporten visar vad proekten har för inriktningar, finansiering mm och redovisade resultat studeras och kommenteras Författare Böre Karlsson Landsbygdsanalysenheten Foton på omslaget Lennart Svedlund, Lena Clarin och Jordbruksverket 3
4
Sammanfattning Leadermetoden utvecklar landsbygden Inom landsbygdsprogrammet finns en metod för landsbygdsutveckling som kallas Leader Avsikten med Leader är att mobilisera och utnytta landsbygdens egen utvecklingspotential Utmärkande för leadermetoden är att den bygger på lokal förankring av de åtgärder som får stöd och att den genomförs inom bestämda geografiska landsbygdsområden I vare område tar privat, ideell och offentlig sektor gemensamt fram en lokal utvecklingsstrategi I Sverige finns 63 leaderområden med 10 000 100 000 invånare Mer än 4 000 proekt och mycket ideellt arbete Antalet proekt är 4 165 och med delproekt i övergripande proekt paraplyproekt) uppgår antalet proekt till över 8 400 I nästan hälften av proekten är ideella föreningar proektägare och vilka har något slag av lokal förankring Den genomsnittliga storleken på proekten är ca 730 000 kronor Medianvärdet är lägre, ca 430 000 kronor, och speglar att det finns ett relativt sett stort antal små proekt Av finansieringen svarar värdet på privata medel och ideellt arbete för ca 38 procent av den totala finansieringen i proekten Turism och bygdeutveckling dominerar Flest proekt är inriktade på turism inkl kulturhistoria drygt en trededel) fölt av bygdeutveckling knappt en trededel) Cirka 4 900 fysiska obekt, som idrottsplatser, samlingslokaler, vandringsleder, webbplatser har skapats eller rustats upp Proekten ger arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt Nya arbetstillfällen är ca 5 300 Korttidsarbeten och arbeten av säsongskaraktär dominerar Arbetstillfällena motsvarar ca 2 700 årsarbetskrafter Bevarade arbetstillfällen är ca 3 700 Antalet nya företag är ca 2 400 Det är i första hand genom proekt inriktade på turism, som ekonomisk tillväxt visar sig Vid ämförelse mellan programperiodens första år 2007) och sista år 2015) beräknas ökningen i bruttoförädlingsvärde genom turistproekten på årsbasis uppgå till ca 140 miloner kronor Många invånare gynnas Proekten gynnar invånare i leaderområden Det kan handla om gemensamma byggnader, infrastruktur, fritidsaktiviteter, service, kurser, social omsorg, informationskanaler, kultur mm De proekt som är knutna till orter gynnar ca 1,7 miloner invånare Proektens egna mål nås och maoriteten fortsätter Bedömningar av genomförda proekt visar att närmare 90 procent har hög måluppfyllelse Uppgifter från proekt exkl förstudier) visar att över 90 procent fortsätter med verksamheter, som ingått i proekten också efter proektslut, eller att nya verksamheter tar vid som en föld av proekten 5
6
Innehåll 1 Inledning10 2 Bakgrund och beskrivning av Leader11 3 Sveriges leaderområden 2007 201315 4 Finansieringen av leaderproekt18 5 Uppgifter om slututbetalda proekt19 6 Beskrivande och uppfölande uppgifter för proekten27 61 Slag av proektägare27 62 Huvudinriktning på proekt exkl samarbetsproekt28 63 Delinriktningar exkl samarbetsproekt31 64 Inriktning på samarbetsproekt åtgärd 421)31 65 Mål i landsbygdsprogrammet32 66 Horisontella prioriteringar i landsbygdsprogrammet33 67 Karaktär på proekten34 68 Relaterat till organisering35 7 Grundförutsättningar som boende, kommunikationer service, mm36 71 Relaterade till boende36 72 Nya transport/kommunikationslösningar37 73 Relaterade till service och servicelösningar37 74 Digitalisering38 75 Övrigt - grundläggande samhällsservice40 76 Relaterade till natur - och kulturkrav43 77 Relaterade till milövård46 78 Fysiska anläggningar48 79 Relaterade till utbildning51 8 Näringsverksamhet52 81 Tänster och varor52 82 Nya marknader/marknadslösningar56 83 Nya företagsbildningar inom den sociala ekonomin57 84 Utveckling av näringsverksamhet baserat på turism57 841 Besöksmål58 842 Leder och vägar58 843 Evenemang58 9 Arbetstillfällen62 91 Nya arbetstillfällen62 92 Bevarade arbetstillfällen63 93 Nya företag63 7
10 Ökning av bruttoförädlingsvärde64 101 Underlag för beräkningar64 102 Uppgifter om ökning i bruttoförädlingsvärde65 103 Uppgifter om nya dagsbesökare och övernattningar67 104 Annan näringsverksamhet än turism67 11 Ny teknik68 12 Befolkning på landsbygden som gynnas69 13 Proektens egna mål och fortsättning efter proektslut72 131 I vilken grad har proekt nått sina egna mål?72 132 Fortsättning efter proektet73 14 Avslutande översikt74 Bilaga 1 EU-vägledningar, mål och budgetunderlag78 Bilaga 2 Investeringar i fysiska anläggningar överstigande 500 000 kronor86 Bilaga 3 Beskrivning av natur- och kulturarv92 Bilaga 4 Listning av verksamheter baserat på slag av evenemang 101 Bilaga 5 Sammanställning av nya tekniker 103 8
9
1 Inledning Inom landsbygdsprogrammet finns ett verksamhetsområde som i dagligt tal kallas Leader Åtgärderna i landsbygdsprogrammet är uppdelade på fyra axlar och åtgärderna inom Leader räknas till axel 4 Leader är en metod för landsbygdsutveckling Avsikten med Leader är att mobilisera landsbygdsområdenas egna utvecklingspotentialer Genom lokala utvecklingsstrategier medverkar Leader till att landsbygdsprogrammets övergripande mål kan uppnås Denna uppfölningsrapport syftar till att närmare beskriva Leader och det sammanhang metoden ingår i samt sammanställa resultat den skapar I rapporten redovisas landets leaderområden och uppgifter om proektverksamheten för åren 2007 2015 Programperioden är 2007 2013, men proekt kan pågå tom 2015 Avgränsningar är att utvärdering av Leader som metod och effektanalys inte ingår i rapporten Rapporten är i huvudsak inriktad på att ge en deskriptiv bild av det som hänt genom Leader Rapporten är riktad till alla som är intresserade av landsbygdsutveckling genom Leader, både på övergripande och detalerad nivå Underlag för uppfölningen hämtas från flera källor De viktigaste är Administrativa systemet LB-systemet) Akter för proekten Uppfölningsdatabasen Evald) Sveriges officiella statistik En särskilt viktig del är de uppgifter som redovisas i proektens slutrapporter Denna rapport baseras i huvudsak på uppgifter, som ska redovisas i slutrapporter vid slututbetalningstidpunkterna för proekten Leader ingår som en del i genomförandet av EU:s landsbygdsprogram och EU har publicerat en del stödande dokument I bilaga 1 finns utdrag från EU-gemensamma dokument med koppling till olika slag av indikatorer I bilagan finns också uppgifter om budgetmedel som Sverige avsatt till Leader och övrig finansiering av proekten samt tabell med målvärden kopplade till programperiodens leaderverksamhet I line med riktliner från EU har utvärderingar också gorts av Leader I slututvärderingen av landsbygdsprogrammet 2007 2013 ingår Delrapport III: Utvärdering av åtgärder för landsbygdsutveckling och i denna ingår delar som gäller Leader Utvärderingsrapporten finns på Jordbruksverkets webbplats 10
2 Bakgrund och beskrivning av Leader Leader är en metod för landsbygdsutveckling och betyder Länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi Leader är förkortning av franskans Liaison Entre Actions de Dèveloppement de l Economie Rurale Länkar mellan åtgärder brukar pekas på som unikt med metoden Den syftar till att hälpa landsbygdssamhällen/landsbygdsområden att förbättra livskvaliteten och det ekonomiska välståndet i lokala områden EU har tillämpat metoden enligt fölande beteckningar inom parentes): 1991 1994 ramprogram i vissa EU-länder även kallat Leader I), 1994 1999 LEADER II), 2000 2006 Leader+) och 2007 2013 Leader i nuvarande program) Sverige blev EU-land 1995 och tillämpade LEADER II åren 1996 1999 och därefter samma som EU EU har finansierat flera gemenskapsinitiativ Ett av dem var Leader+, som syftade till att främa landsbygdsutveckling Leader+ hade en föregångare i LEADER II Dessförinnan genomfördes ramprogram i vissa länder, som kan sägas vara upptakten till det mer omfattande LEADER II När LEADER II genomfördes etablerades den metod som är grundläggande för leaderverksamheten LEADER II byggde på fölande har giltighet också i nuvarande program), Underifrånperspektiv Arbetet ska ha en lokal förankring Utgångspunkten måste alltid vara de lokala förutsättningarna och hindren) Arbetssättet Offentlig, privat och ideell sektor går samman och bildar trepartnerskap De bildar en lokal aktionsgrupp LAG) 1 som är fri att fatta egna beslut Inom Leader arbetar personer i de olika delproekten i nära samarbete med personal och styrelse i LAG-gruppen) Nytänkande Insatserna ska vara innovativa i det lokala området och/eller i sitt sammanhang) Överförbarhet Insatserna ska kunna föras över och användas i andra landsbygdsområden) Nätverkande Nätverk etableras för att samla erfarenheter och sprida dem vidare) Det finns även en beskrivning av metodens innebörd för landsbygdsprogrammet I vägledning från Generaldirektoratet för ordbruk och landsbygdsutveckling för tilllämpningen av leadermetoden i landsbygdsprogram 2007 2013 anges de su viktigaste egenskaperna till fölande figur 1 nästa sida): 1 Lokala aktionsgrupper, ofta förkortat till LAG engelskans Local Action Group) 11
Områdesbaserade lokala utvecklingsstrategier Nätverkssamarbete Leadermetoden Strategier som utarbetas och genomförs med ett underifrånperspektiv Lokala offentlig-privata partnerskap: Lokala aktionsgrupper Samarbete Innovation Integrerade och sektorsövergripande åtgärder Figur 1 Leadermetodens su viktigaste egenskaper Källa: Vägledning från Generaldirektoratet för ordbruk och landsbygdsutveckling för tillämpningen av leaderaxeln i de landsbygdsprogram 2007 2013 som finansieras genom Europeiska ordbruksfonden för landsbygdsutveckling EJFLU) Lokala aktionsgrupper, ofta förkortat till LAG eng Local Action Group) består av representanter från de ideella, offentliga och privata sektorerna och är en form av styrelse De ansvarar för den lokala strategins innehåll och är ambassadörer för sitt leaderområde Tillsammans kan de sägas bilda ett lokalt trepartnerskap och kombinerar därmed styrkorna i de offentliga, privata och ideella sektorerna i insatser för lokal utveckling inom ett avgränsat geografiskt område Avsikten är att genom leadermetoden skapa hållbar lokal utveckling och framtidstro genom dialog och samarbete mellan föreningar, näringsliv, kommuner mfl Inom detta finns också utrymme för nytänkande, lokal förankring, inflytande och samarbete som kan främa tillväxt, sysselsättning, milö, attraktiva landsbygdsområden mm ämför figur 2) Leadermetoden Figur 2 Principbild-Leadermetoden kombinerar privat, ideell och offentlig sektor Källa: Jordbruksverkets informationsmaterial 2009, Grundutbildning för leaderverksamma 12
Under programperioden finns 63 leaderområden i Sverige och deras lokala utvecklingsstrategier gäller för perioden 2007 2013 Strategierna är styrande dokument med ett underifrånperspektiv De bygger på de problem, behov och möligheter som finns inom ett bestämt geografiskt område Det finns en koppling mellan lokal förankring och genomförandet av EU:s landsbygdsprogram Programmet gäller för perioden 2007 2013 och det är EU som angivit de övergripande målen för hela EU Medlemsländerna har sedan möligheter att väla de enskilda stödformer som passar dem Det svenska landsbygdsprogrammet har som övergripande mål att stöda en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden i Sverige Programmet möliggör att genom ekonomisk ersättning stöda utvecklingen på landsbygden Totalt finns i den offentliga programbudgeten ca 35 milarder kronor för hela programperioden Av detta faller 2,4 milarder på axel 4 dvs leadermetoden och som i sin tur fördelas på de 63 leaderområdena Därutöver tillkommer lokal privat medfinansiering Leadermetoden kopplar samman lokal kunskap och samhällets målsättningar, vilket kan beskrivas som att underifrånperspektivet möter uppifrånperspektivet Kraven på att utvecklingsstrategin ska tas fram ur ett underifrånperspektiv, genom lokalt deltagande och med lokalt inflytande, avses leda till att lokal kunskap fångas upp och bidrar till att bättre nå en helhetssyn på landsbygdsutvecklingen En förankring som sträcker sig över sektorsgränserna förutses också Underifrånperspektivet bör dessutom ge bättre förutsättningar för att de åtgärder som genomförs ger varaktigare resultat och effekter än åtgärder som genomförs utan ett engagemang underifrån tterligare en aspekt som bidrar till att Leader är en värdefull metod för genomförande av landsbygdsåtgärder är kraven på lokal och privat medfinansiering Den lokala medfinansieringen förutsätts medverka till ett större engagemang för att genomförandet av lokala strategier verkligen ska resultera i en positiv utveckling för leaderområdet Leaderverksamheten är ett sätt att nå målen i landsbygdsprogrammet och av intresse att studera genom det värde som ska föla av nytänkande, lokal förankring, inflytande och samarbete Den övergripande målsättningen är att främa företagande, tillväxt och sysselsättning samt att skapa attraktiva landsbygdsområden förenat med en hög milöambition Metoden ska stöda innovativa arbetsformer för landsbygdsutveckling Genom sin lokala förankring kan LAG-gruppen se behov av samverkan och samordning inom sitt leaderområde och arbeta aktivt för att få till stånd proekt för att tillgodose dessa behov Samarbeten mellan leaderområden i Sverige och i andra länder är också en mölighet som finns inom ramen för leaderverksamheten Storleken på LAG antalet ordinarie ledamöter) varierar bland leaderområdena, från 7 till som mest 40 Totalt är vare år över 1 000 personer engagerade, som ordinarie ledamöter i LAG-grupper Allmänt gäller att det ska vara en ämn spridning mellan offentliga, privata och ideella aktörer Detta bildar ett så kallat trepartnerskap I line med underifrånperspektivet gäller dock att den offentliga delen i LAG inte får vara i maoritet Avsikten är att LAG ska ha en sälvständig ställning och reglerna från EU anger bla att LAG har beslutanderätt utifrån ett underifrånperspektiv och över utarbetandet och genomförandet av sin lokala utvecklingsstrategi Det bör även finnas en geografisk spridning mellan ledamöterna och särskilt viktigt är att det finns representation med ledamöter från landsbygden Fördelningen mellan 13
kvinnor och män ska vara ämn Andelen män och kvinnor får inte skila sig mer än upp till 20 procentenheter 40 60) LAG bör sträva efter att ha medverkan från olika ålderskategorier samt efter integration av nya svenskar Det är också särskilt viktigt att arbeta för att engagera ungdomar i utvecklingen av landsbygden I vare leaderområde finns ett kontor med en verksamhetsledare som har till uppgift att mobilisera och skapa engagemang, ta emot ansökningar samt ge stöd och samordna proekt för att skapa största möliga utveckling i sitt område Leaderkontorets personal ska ha kompetens att förvalta offentliga medel Om så inte är fallet måste vissa funktioner som betalningar, bokföring, personaladministration samt eventuella uridiska frågor hanteras av till exempel någon kommun som ingår helt eller delvis i leaderområdet 14
3 Sveriges leaderområden 2007-2013 Under en tidsperiod på knappt tre år 2007 2009) etablerades 63 leaderområden i Sverige varav åtta är tidigare leaderområden som i stort sett transformerats över till det nya landsbygdsprogrammet Det innebär att leaderområden, med några mindre undantag, finns över hela Sveriges landsbygd 2007 2013 De geografiska avgränsningarna kan vara baserade på naturliga och kulturella likheter, företagsstrukturer och andra karaktäristika för områdena, kort sagt det som kan betraktas som ett områdes gemensamma nämnare Detta bildar också en grund för respektive områdes verksamhetsinriktning Leaderområdenas utvecklingsstrategier är sektorsövergripande, vilket innebär att de tar hänsyn till olika näringar och sektorer till exempel kultur, turism, naturvård med mera som finns i respektive leaderområde Det är viktigt för att flera av sektorerna ska kunna dra fördel av leaderverksamhetens resurser Kartan på nästa sida visar gränserna för Sveriges 63 leaderområden under programperioden 2007 2013 15
Figur över 3 leaderområden i Sverige Källa: Jordbruksverket Karta över leaderområden i Sverige 16
Namn på kartans leaderområde 1 Leader Polaris 33 Leader Närheten 2 Leader Mare Boreale 34 Leader Växtlust Värmland 3 Leader Tornedalen 35 Leader Norra Skaraborg 4 Leader URnära 36 Leader Dalsland och Åräng 5 Leader Spira Fyrkanten 37 Leader Ranrike Norra Bohuslän 6 Trekom Leader 38 Leader Terra et Mare 7 Leader Höga Kusten 39 Leader Göta Älv 8 Leader Lappland 40 Leader Göteborgs Insörike 9 Leader Timråbygd 41 Leader Västra Skaraborg 10 Leader Sollefteå 42 Leader Östra Skaraborg 11 Leader 3sam 43 Leader Sommenbygd 12 Leader Storsöbygden 44 Leader Astrid Lindgrens Hembygd 13 Leader Åres Gröna Dalar 45 Leader Kustlandet 14 Leader Mittland 46 Leader KalmarÖland 15 Leader Hälsingebygden 47 Leader Västra Småland 16 Leader Södra Fällen 48 Leader Mitt i Småland 17 Leader DalÄlvarna 49 Leader Suhärad 18 Leader Falun-Borlänge 50 Leader Kustbygd Halland 19 Leader Gästrikebygden 51 Leader Landsbygd Halland 20 Leader Nedre Dalälven 52 Leader Linné 21 Leader Upplandsbygd 53 Leader Småland Sydost 22 Leader UROSS 54 Leader Skånes Ess 23 Leader Gränslandet 55 Leader Blekinge 24 Leader Bergslagen 56 Leader Skåne Nordväst Norra 25 Leader Norra Mälarstranden 57 Leader Skåne Nordväst Södra 26 Leader Södertäle Landsbygd 58 Leader Lundaland 27 Leader Västra Mälardalen 59 Leader LagPH i Snapphanebygd 28 Leader Inlandet 60 Leader MittSkåne 29 Leader Kustlinen 61 Leader stad-österlenregionen 30 Leader Folkungaland 62 Leader Söderslätt 31 Leader Mellansölandet 63 Leader Gotland 32 Leader Värmlands BergsLAG 17
4 Finansieringen av leaderproekt Nedanstående tabell visar hur den totala finansieringen för hela programperioden föll ut Posten Proektstöd består av de medel, som EU och svenska staten står för Totala beloppet landade högre än de 3,2 milarder kronor som förväntades enligt beräkningar vid starten av programmet Drygt 45 % faller på proektstöd medel från EU och svenska staten) Knappt 27 % motsvarar insatser i form av ideellt arbete och trede största finansieringskälla är från de offentliga medel LAG tilldelats drygt 12 %) I det fallet är det fråga om andra offentliga medel än från EU och svenska staten Leader bygger på att bygders gemensamma resurser tas tillvara och utvecklas En betydelsefull del i proekten är insatser i form av ideellt arbete och privat finansiering Totala värdet uppgick till cirka 1,1 milarder kronor, vilket är ca 33 % av den totala finansieringen Exkluderas finansieringen av driften av leaderverksamheten, står andelen privat finansiering för ca 38 % av proektens finansiering Tabell 1 Finansiering av Leader 2007 2015 inkl drift av leaderverksamhet, miloner kronor Finansieringsslag Belopp, miloner kr Andel %) Proektstöd 1 582 45,3 Ideellt arbete 935 26,8 LAG 428 12,3 Privat 154 4,4 Offentliga resurser 115 3,3 Övr offentlig medfinansiering 91 2,6 Övr privat ideell finansiering 56 1,6 Kommun 55 1,6 Länsstyrelse 14 0,4 Samverkansorgan/region 8 0,2 Landsting 3 0,1 Fördyring/sanktionsavdrag 50 1,4 Totalt 3 491 100,0 Källa: Utdrag ur statistikdatalager DAWA), Jordbruksverket 18
5 Uppgifter om slututbetalda proekt I administrationen av proekten är de indelade efter EU-gemensamma koder för åtgärder De framgår av bilaga 1 i avsnitt om tillgängliga budgetmedel Åtgärdskoderna motsvarar fölande när de används i rapportens tabeller: Genomföra lokala utvecklingsstrategier Åtgärd 411, Konkurrenskraft Åtgärd 412, Markförvaltning och milö Åtgärd 413, Livskvalitet Åtgärd 421, Samarbetsproekt En grupp är enskilda proekt 411, 412, 413) och en annan grupp samarbetsproekt 421) I samarbetsproekten samarbetar två eller flera leaderområden Det kan vara leaderområden i Sverige som samarbetar eller att samarbete äger rum med leaderområden i andra EU-länder och även ett antal länder utanför EU Inom ramen för programperioden 2007 2013 bifölls det första året inga proekt kopplade till åtgärderna 411, 412, 413 Under 2008 bifölls drygt 140 proekt Antalet ökade sedan starkt till ca 670 år 2009 och ytterligare ökningar kom 2010, då över 840 proekt beslutades, respektive 2011 med drygt 860 beslutade proekt Resultatet 2012 blev drygt 680 och 2013 blev det knappt 800 proekt Från och med 2014 lämnades inte några fler bifallsbeslut till proekt Dock tog en del proektägare, som tidigare fått bifallsbeslut, tillbaka sina ärenden och det rör sig om 79 proekt Det första klara proektet hade sitt slututbetalningsdatum i september 2008 Under 2008 var det tre proekt som slutfördes Det var först 2009 som antalet växte och ökade sedan markant 2010 och ökade ytterligare 2011 och 2012 Största delen 64 %) av slututbetalningar faller på åren 2013 2015 Utvecklingen är, förutom tidpunkten för beslut om bifall, en funktion av hur länge vare proekt pågår Det finns en stor variation i hur lång tid proekt pågår se tabell 4 nedan) Tabell 2 Antal slututbetalda leaderproekt åtgärderna 411, 412, 413) 2007 2015 År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antal aktuellt år - 3 59 277 537 552 682 981 822 Ackumulerat antal från - 3 62 339 876 1 428 2 110 3 091 3 913 periodens böran Källa: : Bearbetning av uppgifter i LB-systemet Samarbetsproekten åtgärd 421) kom igång senare än övriga proekt Drygt 2/3 av dessa beslutades 2012 och 2013 Det är därmed få som har slututbetalning de första åren 2011 visade sig dock en tydlig ökning i slutförda proekt och ökningen fortsatte 2012 Uppstartsfasen är längre för den typen av proekt De kräver att kontakter hinner byggas upp med i första hand andra leaderområden i Sverige och även med andra länder och fordrar mer kunskaper än de enskilda proekten, som genomförs i respektive leaderområde Totalt är 60 leaderområden deltagare i samarbetsproekt, vilket är lika med målet för den typen av proekt 19
Tabell 3 Antal slututbetalda leaderproekt åtgärd 421) 2007 2015 År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antal aktuellt år - - - 4 15 18 37 61 117 Ackumulerat antal från - - - 4 19 37 74 135 252 periodens böran Källa: : Bearbetning av uppgifter i LB-systemet Slututbetalningarna för samarbetsproekt är koncentrerade till åren 2014 2015 och andelen är så hög som ca 70 % Totala antalet proekt under åtgärderna 411, 412, 413 och 421 uppgår till 4 165 och korresponderar väl med målvärdet som är 4 800 proekt I uppgifterna om ackumulerade antal proekt ingår 232 paraplyproekt I ett paraplyproekt är LAG ägare av proektet och det gäller verksamhet med gemensamt syfte, mål och en specifik inriktning Paraplyproekten samlar ett antal delproekt som kan genomföras av olika aktörer Antalet delproekt i dessa uppgår till över 4 500 och beaktas dessa som egna proekt ökar totala antalet till över 8 400 slututbetalda proekt I paraplyproekten varierar antalet per paraplyproekt från ett till som mest 192 delproekt Genomsnittet är knappt 20 delproekt per paraplyproekt Belopp i stöd per delproekt varierar mellan 5 000 till 100 000 kronor De flesta finns i intervallet 15 000 till 30 000 kronor Den tid de olika proekten pågått varierar från som kortast 74 dagar till som längst 2 596 dagar Utryckt i år motsvarar det från 0,2 till 7,1 år Mätningen avser tiden från att ansökan kommit in till dess att slututbetalning är genomförd Om ärenden slutat med återbetalningskrav har datum för upprättande av dessa krav använts som sluttidpunkter Vanligast längd på proekten finns i intervallet 1-2,5 år Knappt 27 % av proekten pågick längre än tre år Tabell 4 Längd på proekt som slututbetalats 2007 2015 Längd i dagar Längd omräknat till år Andel %) - 273-0,75 1,5 274-365 0,76 1,00 4,9 366-549 1,01 1,50 17,0 550-730 1,51 2,00 20,9 731-915 2,01-2,50 16,0 916-1 096 2,51 3,00 13,0 1 097-1 277 3,01 3,50 9,4 1 278-1 460 3,51 4,00 6,4 1 461-4,01-10,9 På proektägarsidan finns de som engagerar sig i mer än ett proekt Under perioden finns det på landnivå 2 670 proektägare inom åtgärderna 411, 412, 413, 421 varav 590 stödmottagare uppträder som proektägare i två eller fler proekt Nedanstående tabell visar hur proekten fördelar sig på proektägare 20
Tabell 5 Fördelning av proekt per proektägare åtgärderna 411, 412, 413, 421) 2007 2015 Antal proekt per proektägare Antal proektägare 1 2 080 2 335 3 120 4 43 5 19 6-10 49 11-20 18 21-34 6 Bland de som driver många proekt återfinns i första hand LAG =leaderområdena) sälva Förklaringar är att för paraplyproekten är det LAG som är proektägare, vilket också gäller för samarbetsproekten åtgärd 421) I tabellen nedan visas de proektägare, andra än LAG, som har åtta eller fler proekt Allra flest proekt har Lantbrukarnas Ekonomi AB med 34 proekt Proekten är fördelade på flera lokala kontor Bland de övriga dominerar den kommunala sidan Tabell 6 Proektägare exkl LAG med fler än ett proekt 2007 2015 Namn Antal proekt Namn Antal proekt Lantbrukarnas Ekonomi AB 34 Sävsö kommun 8 Gagnefs kommun 11 Hässleholms kommun 8 Region Gotlands kommun 10 Åmåls kommun 8 Dalslands Turist AB 10 Lusdals kommun 8 Vaggeryds kommun 9 Östergötlands läns hushållningssällskap 8 Västra Götalands landsting 9 Bland LAG =leaderområdena) är det Linné, Sommenbygd och Folkungaland som är proektägare i flest fall med 31, 30 respektive 29 proekt Målvärdet gäller för åtgärderna 411, 412, 413) för totala antalet stödmottagare är 3 500 och baserat på antalet unika proektägare är de 2 664 Om stödmottagare i delproekt under paraplyproekt medräknas blir antalet stödmottagare många fler än det satta målvärdet Bland leaderområdena finns en betydande variation i totala antalet proekt Nedanstående tabell sammanfattar bilden av antalet slututbetalda proekt per leaderområde Flest proekt har Dalälvarna med 183 fölt av Växtlust Värmland med 136 och Folkungaland med 120 proekt De flesta områdena finns i grupperna med mellan 40 till 79 proekt 21
Tabell 7 Leaderområdena grupperade efter antal proekt som slututbetalats 2007 2015 åtgärderna 411, 412, 413, 421) Leaderområde Antal proekt Antal leaderområden Sollefteå, Åres Gröna Dalar 20 29 2 Skåne Nordväst Södra, Timråbygd, Södertäle Landsbygd, Spira Fyrkanten, 30 39 7 Lag PH, Mellansölandet, Kustlandet Kustlinen, Blekinge, Höga Kusten, Astrid Lindgrens Hembygd, Mitt 40 49 12 i Småland, Kustbygd Halland, Västra Mälardalen, Värmlands BergsLAG, Skåne Nordväst Norra, Trekom, 3sam, Lundaland Gränslandet, KalmarÖland, Upplandsbygd, Lappland, MittSkåne, 50 59 10 Tornedalen, Göta Älv, Göteborgs Insörike, Norra Skaraborg, Storsöbygden med sö skog och fäll Närheten, Söderslätt, stad-österlenregionen, Falun Borlänge, Gotland, 60 69 8 Östra Skaraborg, Mittland, Gästrikebygden Ranriket-Norra Bohuslän, Sommenbygd, Suhärad, Polaris, Dalsland 70 79 8 och Åräng, Inlandet, Småland Sydost, Landsbygd Halland Skånes Ess, Norra Mälarstranden, Västra Skaraborg 80 89 3 Nedre Dalälven, Västra Småland, Mare Boreale, Södra Fällen, Terra 90-99 6 et Mare, Bergslagen URnära, Hälsingebygden 100-109 2 Linné, Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård Uross) 110-119 2 Folkungaland 120 1 Växtlust Värmland 136 1 DalÄlvarna 183 1 Källa: : Bearbetning av uppgifter i LB-systemet Det finns också anledning att studera storleksstrukturen bland proekten Nedanstående tabell visar hur proekten fördelar sig efter storlek Störst antal finns i gruppen 250 001 500 000 kronor Nästan lika många finns också i vardera av de närmast omgivande storleksgrupperna Av det totala beloppet faller drygt 35 % på gruppen 1 2,5 miloner kronor och ca 75 % på de tre grupperna i intervallet 0,5 5,0 miloner kronor Den genomsnittliga storleken är ca 730 000 kronor Medianvärdet är lägre, ca 430 000 kronor, och speglar att det finns ett relativt sett stort antal små proekt Tabell 8 Fördelning av slututbetalda proekt 2007 2015 efter totalt finansierat belopp per proekt åtgärderna 411, 412, 413, 421) Total finansiering, kr per proekt Antal proekt Andel %) Totalt belopp, miloner kr Andel %) -50 000 132 3,17 4,4 0,14 50 001-100 000 283 6,79 21,5 0,71 100 001-250 000 925 22,21 157,2 5,17 250 001-500 000 969 23,27 354,3 11,66 500 001-1 000 000 929 22,30 674,3 22,18 1 000 001-2 500 000 740 17,77 1 081,8 35,59 2 500 001-5 000 000 155 3,72 524,5 17,26 5 000 001-10 000 000 30 0,72 195,7 6,44 10 000 001-2 0,05 25,8 0,85 Totalt 4 165 100,00 3 039,5 100,00 22
Leadermetoden bygger på att bygdens gemensamma resurser tas tillvara och utvecklas Den bygger också på att det finns ett lokalt engagemang och detta kan bland annat återspegla sig i hur stora privata och ideella insatser som tillförs proekten Uppgifter har därför sammanställts över hur mycket per proekt som finansieras genom sådana insatser Av nedanstående tabell framgår att de flesta proekt har en total privat och ideell finansiering, som rör sig om 50 000 500 000 kronor per proekt För 187 proekt handlar det om belopp över milonen Det genomsnittliga beloppet är ca 275 000 kronor och medianvärdet är ca 145 000 kronor Totala värdet av de ideella och privata finansieringsslagen uppgår till drygt 1,1 milarder kronor Tabell 9 Fördelning av slututbetalda proekt 2007-2015 efter totalt belopp per proekt finansierat med privata och ideella insatser åtgärderna 411, 412, 413, 421) Total privat och ideell finansiering, kr per proekt Antal proekt Andel %) Totalt belopp, miloner kr Andel %) 0 193 4,63 0 0,00-10 000 84 2,02 0,5 0,04 10 001-50 000 636 15,27 19,8 1,73 50 001-100 000 743 17,84 54,3 4,75 100 001-250 000 1 132 27,18 187,1 16,35 250 001-500 000 753 18,08 264,2 23,09 500 001-1 000 000 437 10,49 299,4 26,16 1 000 001-2 500 000 162 3,89 234,6 20,50 2 500 001-5 000 000 23 0,55 71,3 6,23 5 000 001-2 0,05 13,2 1,15 Totalt 4 165 100,00 1 144,4 100,00 Kartorna på nästa uppslag visar hur proekten fördelar sig över landet Proekten är så många att det är lämpligt att redovisa uppdelat på två kartbilder, södra och norra Sverige, för att få en tillfredsställande överskådlighet De rödmarkerade ytorna är områden som inte ingår i leaderområden och där ingår landets större tätortsområden Vare punkt visar geografiska platsen enligt koordinaterna för adresserna till proektägarna Bakom en del punkter kan finnas fler än ett proekt dvs när till samma adress är knutet mer än ett proekt Det finns ett antal proekt där adresserna återfinns i de rödmarkerade områdena Proekten genomförs dock på någon plats eller lokalt område inom något av leaderområdena Tätheten i proekten varierar till en del av naturliga orsaker I Norrlands glesbefolkade delar kan inte förväntas samma täthet som i andra delar av Sverige Koncentrationen av proektägare är stor i Skåne, utmed Västkusten, runtom Göteborg, norra Västergötland, Värmland, Dalarna, centrala Jämtland och Norrlands kustbygder 23
Figur 4 Slututbetalda leaderproekt 2007 2015, södra Sverige Figur 4 Slututbetalda leaderproekt 2007-2015, södra Sverige 24
Figur 5 Slututbetalda leaderproekt 2007 2015, norra Sverige Figur 5 Slututbetalda leaderproekt 2007-2015, norra Sverige 25 17
I administrationen av proekten ingår att proekten tilldelas åtgärdskoder Det är samma indelningsgrund som tidigare redovisats i inledningen på kapitlet samt i budgetdelen i bilaga 1 Proekt klassificerade till åtgärd 413 dominerar med 74 % av totala antalet Därefter kommer åtgärd 412 med ca 14 % Andelarna för åtgärderna 411 och 421 är vardera ca 6 % 421 Samarbetsproekt; 252 6%) 413 Livskvalitet; 3 073 74%) 411 Konkurrenskraft; 244 6%) 412 Markförvaltning och milö; 596 14%) Figur 6 Fördelningen av slututbetalda proekt 2007-2015 på åtgärderna 411, 412, 413, 421 Källa: Bearbetning av uppgifter i LB-systemet 26
6 Beskrivande och uppfölande uppgifter för proekten Leaderverksamheten är mångfacetterad och innehåller många dimensioner och bedömningsområden Leader representerar ett brett perspektiv på landsbygdsutveckling, vilket aktualiserar behov av många slag av beskrivande uppgifter, resultat mm för att åskådliggöra hur leadermetoden skapar engagemang och utveckling i berörda landsbygdsområden I detta kapitel redovisas flera slag av beskrivande och uppfölande uppgifter om de proekt som genomfördes 2007 2015 i syfte att ge en relativt detalerad bild av proektägare, proektens innehåll och karaktär, proektens förhållande till övergripande krav samt deras bidrag till organisering 61 Slag av proektägare Leaderverksamheten betonar och grundar sig på underifrånperspektivet Det är därför naturligt att sammanställa uppgifter, som visar vilka det är som engagerat sig som proektägare Detta framgår av tabellen nedan Det är tydligt att det är ideella grupperingar som dominerar, vilket styrker att ett tydligt lokalt engagemang står bakom proekten Tabell 10 Fördelning av proekt per slag av proektägare åtgärderna 411, 412, 413, 421) 2007 2015 Slag av proektägare Antal proekt Ideell förening 1 018 andra än Bygderåd, Hembygdsföreningar, se raderna 2 och 6 nedan) Bygderåd/bygdelag/intresseförening/samhällsförening 700 LAG-grupp 647 Kommun inkl kommunalförbund 476 Ekonomisk förening 383 Hembygdsförening/historiesällskap 239 AB Aktiebolag) 192 Utbildningsorganisation 145 Stiftelse 118 Privat person/enskild firma 47 Kyrka/samfund 47 Samfällighetsförening 42 LRF 36 Hushållningssällskap 36 Landsting 11 Handelsbolag 10 Övriga: Naturskyddsförening 3), Friluftsfrämandet 3), Statlig myndighet 3), Kommanditbolag 2), 18 Länsstyrelse 2), Politiskt parti/-förbund/-organisation 2), Vägsamfällighet 2), Offentlig korporation eller anstalt 1) Gruppen ideella föreningar, som är den största med sina 1 018 proekt, innehåller fölande inriktningar för de aktuella föreningarna: Huvudinriktning är idrott/sport 241), företagare 90), kultur 84), häst 74), båt 35), teater 29), musik 24), fiske 21), golf 20), biodling 15), konst/konstnärer 14), skytte 14), hund 13), akt 7), flyg 5), kvinnor 5), pensionärer/äldre 3), guider 2), foto 2), scout 1) och 319 utan eller med okänd inriktning 27
Näst störst antal står en grupp för som inrymmer bygderåd/bygdelag/intresse- och samhällsföreningar och vilkas verksamhet normalt har sin grund i att engagemang i lokala frågor väckts av ett eller flera skäl En tydlig lokal koppling har också gruppen hembygdsföreningar/historiesällskap, men i de fallen främst baserat på intresse för bygders och områdens historia Dessa båda tillsammans med första gruppen ideella föreningar har en andel på 47 % LAG-grupper ligger förhållandevis högt ca 16 %) genom att de är ägare av samarbetsproekt och paraplyproekt Ett tydligt deltagande från lokala politiska nivåer visar sig genom att kommuner inkl kommunalförbund är proektägare i ca 11 % av proekten Gruppen ekonomiska föreningar är den femte största ca 9 %) och de är normalt kopplade till olika slag av verksamheter av ekonomisk natur och oftast framgår av deras namn att de har anknytning till geografiska lokala områden Gruppen med aktiebolag ca 5 %) består i huvudsak av lokala bolag med koppling till platsen eller området där proekten genomförs 62 Huvudinriktning på proekt exkl samarbetsproekt Proekten spänner över ett mycket brett område Vid registreringen av uppgifter för uppfölning görs en bedömning av vare proekts inriktning baserad på en indelning som är grundad på EU:s åtgärdskoder, men som går betydligt längre än denna på detalnivå Det ger möligheter till att både kunna sammanställa uppgifter för stora grupper, men också att gruppera på mer detalerade nivåer när så krävs Proekten är i flera fall inriktade på att genomföra mer samtidigt än vad som kan beskrivas med endast en åtgärdstyp eller rubriksättning av proekt För att skapa möligheter till att tydligare kunna spegla även sådana proekts innehåll finns möligheten att utöver huvudinriktning också kunna ange en eller flera delinriktningar för vare proekt Baserat på registreringen av huvudinriktningar, i en struktur enligt EU:s grundindelning, är proekten exkl samarbetsproekten) inriktade på främande av turistverksamhet vanligast tätt fölt av förnyelse och utveckling av byar Trede plats tas av proekt som gäller grundläggande tänster på landsbygden Därpå föler olika slag av företagsutveckling för mindre företag och ordbruksföretag Tabell 11 Huvudåtgärdsinriktning EU:s grundindelning), 2007 2015 åtgärderna 411, 412, 413) Inriktning kod i EU:s grundindelning) Beskrivning Antal proekt Andel %) 313 Främande av turistverksamhet 1 119 28,6 322 Förnyelse och utveckling av byarna 1 003 25,6 321 Grundläggande tänster för ekonomin och befolkningen 687 17,6 på landsbygden 312 Mikroföretag 340 8,7 331 Utbildning och information 237 6,1 323 Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet 230 5,9 på landsbygden Axel 2 Förbättra milön och landskapet 116 3,0 311 Diversifiering till annan verksamhet än ordbruk 108 2,8 Axel 1 Förbättra konkurrenskraften i ord- och skogsbrukssektorn 73 1,9 28
Bredden i proektinnehåll motiverar också att göra sammanställningar på ett mer tvärgående och horisontellt sätt än vad EU:s indelningsgrund representerar dvs visa hur proekten fördelar sig efter bredare och andra alternativa indelningsgrunder Det kan göras genom att sammanföra de koder som används för registreringen i särskilda grupper tterligare sätt att beskriva vad proekten anknyter till för verksamheter, innehåll mm kan därigenom skapas Intresse finns tex för att få en bild av hur många proekt som kan bedömas ha en tydlig huvudinriktning mot turism Därvid bestäms vilka av registreringskoderna för huvudinriktningarna som kan anses vara typiska för begreppet turism, oavsett om de rör företagsutveckling, främande av turism, naturmilöer mm, och tillsammans får de bilda en grupp För de grupper som skapas kan sedan göras olika slag av databasutdrag Nedan har gorts en indelning i su grupper för att därigenom kunna spegla proektens inriktningar på ytterligare ett sätt Grupper som skapats för detta syfte är Turism Bygdeutveckling Fritid Grundläggande tänster och service inkl skola Näringsverksamhet Bioenergi Utbildningar Nedanstående diagram visar för proekt exkl samarbetsproekten) att de med inriktning på turism är klart vanligast förekommande och framträder nu som ett än större område än vad tidigare tabell 11 indikerar Till gruppen har förts även de proekt som handlar om turistverksamheter på ordbruk och mindre företag och de som gäller naturoch kulturarv då de i förlängningen vanligtvis bidrar till att skapa besöksmål, som kan attrahera turister Grundläggande tänster/service inkl skola 5% Bioenergi 1% Övrigt 5% Utbildning 6% Fritid 8% Turism 36% Näringsverksamhet 9% Bygdeutveckling 30% Figur 7 Fördelning av slututbetalda proekt 2007 2015 exkl samarbetsproekt) på grupper, procentandelar 29
Nästan en trededel har klassificerats relaterade till bygdeutveckling Koppling till näringsverksamhet exkl turism finns i vart tionde proekt Något lägre andel faller på proekt inriktade på fritid och sedan föler proekt inriktade på grundläggande tänster/ service respektive utbildning Övriga grupper står för små andelar En mer detalerad nivå kan vara av intresse för att bättre kunna uppfatta proektens inriktningar Nedanstående tabell visar fördelningen på den mest detalerade nivå, som inriktningarna registreras De huvudinriktningar som registrerats för 16 eller fler proekt har tagits med Tabell 12 Huvudinriktning 2007-2015 åtgärderna 411, 412, 413) Huvudinriktning Antal proekt Huvudinriktning Antal proekt By-/bygdeutveckling bred ansats) 324 Inkvartering/logi 34 Nya gemensamma lokaler/anläggningar 191 Naturturism utveckling/marknadsföring) Vandringsleder 171 Rensning/röning/upprustning av yttre milö Gemensam byggnad 149 Musik 32 byggnation/renovering/förbättring) Evenemang/festival/mässa 136 Musikarrangemang/festival 32 Förbereda bredband, infrastruktur 109 Värdefulla natur- och kulturmilöer, 32 ospecificerat Fritid, ospecificerat 103 Bildande av förening/byråd/nätverk 29 samverkan) Företagsutveckling bred ansats) 103 Industriminnen/-byggnader/-lokaler 29 Turismutveckling bred ansats) 98 Naturturism, infrastruktur fritids/rekreation) 29 Kultur-/historieturism utveckling/marknadsföring) 94 Stöd till samarbete för att initiera nya produkter, processer och tekniker-ordbruk, ospecificerat Idrott/sport 81 Bevara och förbättra landskapet samt 26 milöskydd Museum/museal anläggning 67 Bostäder 26 Marknadsföringsorganisation/-paket 58 Övrig varuproduktion 26 Mat/Livsmedel 54 Kursverksamhet 25 Sammanställa/dokumentera lokal historia 51 Rekonstruktion/återskapande historisk byggnad/anläggning etc) Utställning permanent/temporär) 51 Båtturism, infrastruktur 24 fritids/rekreation) Upplevelse-/nöesanläggning 49 Cykelled 22 Milöskyddsåtgärder, ospecificerat 48 Livsmedelsproduktionsrelaterad 22 utbildning Anläggningar) i yttre milöer) 45 Trycksaker/informationsbroschyrer 21 Främande av integration 45 Informationscentrum 20 Fisketurism/sportfiske utveckling/marknadsföring) 42 Servicefunktioner ospecificerade) 20 Företagsledning, kunskaper i administration bokföring) och marknadsföring 42 Biologisk mångfald och kulturmilövärden, ospecificerat Kultur, ospecificerat 42 Hamnanläggning/vågbrytare 19 rke- och hantverksrelaterad utbildning 42 Övergripande landsbygds-/företagsutveckling 19 Vägar 41 Hantverk, ospecificerat 18 Digital anläggning lud och bild) 37 Idrottsturism 18 utveckling/marknadsföring) Leader-/proektrelaterad utbildning 37 Informationskanaler) för bygden 18 Teater 37 Biogas 17 Fritids- och hobbyrelaterad utbildning 36 Kulturarv/råd, anvisningar etc 17 34 34 29 25 19 30
Tabell 12 Huvudinriktning 2007-2015 åtgärderna 411, 412, 413) fortsättning från förra sidan) Huvudinriktning Antal proekt Huvudinriktning Antal proekt Högre värde i ord- och skogsbruksprodukter-ordbruk, ospecificerat 36 Minskade växtnäringsförluster, ospecificerat Internet/web 36 Fisketurism 16 Lekplats/-område 36 Sociala tänster hälsa/omsorg) 16 Turist-/upplevelsepaket 36 Utrustning till gemensamma ändamål 16 17 Mest frekvent är proekt som klassificerats som inriktade på by-/bygdeutveckling med bred ansats fölt av proekt inriktade på nya lokaler/anläggningar Vandringsleder ligger högt liksom byggnation/renovering av gemensam byggnad Evenemang/festivaler/ mässor föler därefter och förberedelser för bredband är en stor grupp Som framgår av övriga rader i tabellen finns många ytterligare inriktningar och som är relaterade till fritid, kultur, utbildning, turismnäringsverksamhet och annan näringsverksamhet mfl 63 Delinriktningar exkl samarbetsproekt Bredden i proektens innehåll gör att en beskrivning bara baserad på huvudinriktning i flera fall inte ger en tillräckligt rättvisande bild av den verksamhet som pågår Mölighet finns därför att komplettera huvudinriktning med de delinriktningar som proektens verksamhet också svarar mot Av proekten har det bedömts motiverat att för mer än hälften drygt 54 %) lägga till en eller flera delinriktningar Kompletterat med en delinriktning har gorts i 39 %, med två i 10 %, med tre i knappt 4 % och med fyra eller fler i knappt 2 % Som mest finns 25 delinriktningar för två proekt I de fallen och andra med många delinriktningar rör det sig om paraplyproekt och som i sig rymmer många delproekt, som kan ha varierande inriktningar Vanligast förekommande delinriktningar är de som relaterar till turism, som kultur/historieturism, evenemang, festivaler, mässor, turistinformation web, broschyrer), vandringsleder, skyltning, natur-, fiske-, matturism Högt ligger också idrott och sport och andra fritidsaktiviteter och också bygdeutveckling inriktad på gemensamma lokaler och anläggningar samt bygdeutveckling med ett bredare perspektiv 64 Inriktning på samarbetsproekt åtgärd 421) Antalet samarbetsproekt räknat ärendevis) under perioden 2007-2015, är 252 stycken Det är något lägre än målet som är 300 Av dessa har 188 inneburit samarbete mellan leaderområden inom Sverige och resterande 64 samarbete med leaderområden i övriga EU För drygt 25 % av proekten handlar det om förstudier Vart färde proekt är inriktat mot gemensam grund för turismutveckling och en annan färdedel handlar om erfarenhetsutbyte relaterat till genomförandet av leadermetoden En trede grupp ca 17 %) har tyngdpunkt på utbildningsinnehåll För de transnationella proekten är erfarenhetsutbyte i utbildningssyfte och inriktningar mot turism och kulturutbyte vanligast 31
Nedanstående tabell visar hur transnationella samarbetsproekt fördelar sig på andra deltagande länder än Sverige Tabell 13 Transnationella proekt fördelade efter hemland för utländska deltagande proektägare 2007 2015 Land Antal proekt Land Antal proekt Finland 28 Bosnien-Hercegovina 2 Frankrike 11 Österrike 2 Italien 11 Luxemburg 2 Estland 8 Ungern 1 Spanien 6 Nederländerna 1 England 6 Teckien 1 Polen 6 Danmark 1 Irland 5 Cypern 1 Skottland 4 Portugal 1 Litauen 4 Grekland 1 Tyskland 4 Antalet länder i transnationella samarbetsproekten är 20 stycken med Finland i topp, fölt av Frankrike och Italien Två proekt har samarbete utanför EU och det är med Bosnien-Hercegovina I flera av proekten ingår samtidigt samarbete med fler än ett annat land 65 Mål i landsbygdsprogrammet I landsbygdsprogrammet finns en uppsättning med övergripande indikatorer för måluppfyllelse De har därmed status av att vara referenspunkter för landsbygdsprogrammets alla slag av åtgärder Det är därför motiverat att bedöma hur leaderproekten knyter an till dessa övergripande målindikatorer För vare proekt görs en bedömning av vilket/vilka av målen som det direkt eller indirekt kan associeras med I de fall det inte tydligt framgått vilket/vilka mål ett proekt kan relateras till har det registrerats under det övergripande målet ökning av sysselsättning Tabell 14 Mål i landsbygdsprogrammet Mål i landsbygdsprogrammet Förekomst i antal proekt Ökning av sysselsättning 4 026 Ekonomisk tillväxt övriga företag 3 077 Ekonomiskt tillväxt ordbruksföretag 650 Medverkan till att bekämpa klimatförändringarna 72 Vända den negativa utvecklingen av biologisk mångfald 70 Förbättring av vattenkvalitén 69 Underhåll av ordbruksmark och skogsmark med höga naturvärden 44 Tydligt dominerande är att proekten i första hand har bäring mot målen som gäller ekonomisk tillväxt och ökning av sysselsättning Övriga fyra mål är förknippade med milöåtgärder i landsbygdsprogrammet Det är en mindre grupp av proekt som har sådana inriktningar 32
66 Horisontella prioriteringar i landsbygdsprogrammet I landsbygdsprogrammet finns angivet vilka horisontella prioriteringar som ska beaktas i samtliga delar av programmet Dessa är således även riktmärken för leaderverksamheten Det kan vara flera av prioriteringarna som är tillämpliga samtidigt för ett enskilt proekt I slutrapporterna har flertalet proekt, i ett för detta avsatt avsnitt, redovisat vilka horisontella prioriteringar som ingått i proekten I andra fall framgår det av proekts verksamhetsdelar eller görs en bedömning av vad ett proekt i sin helhet söker åstadkomma Tabell 15 Leaderproekt 2007-2015 fördelade på horisontella prioriteringar i landsbygdsprogrammet Horisontell prioritering inriktning) Förekomst i proekt Andel %) av totala antalet proekt Ingen uttalad horisontell inriktning 959 23 Proekt med inriktning på kompetenshöning 2 060 49 Proekt med inriktning på ungdomar 2 003 48 Proekt med inriktning på hållbar utveckling 1 885 45 Proekt med inriktning på milö 1 822 44 Proekt med inriktning på integration 1 119 27 Proekt med inriktning på funktionshindrade 1 072 26 Proekt med inriktning på ämställdhet 1 056 25 Proekt med inriktning på kvinnor ospecificerat) 1 005 24 För nästan 80 % av proekten har kopplingar till horisontella prioriteringar registrerats Vanligast är inriktning mot kompetenshöning och ungdomar, fölt av inriktning på hållbar utveckling och milö Integration finns med i cirka vart färde proekt Samma gäller för inriktningar på funktionshindrade, ämställdhet och kvinnor Typiska exempel på vad proekten redovisat som motivering för de olika horisontella prioriteringarna är: Kompetenshöning utbildningar av olika slag, lärt sig, ökad lärdom, höning av kunskaper, kompetensutveckling genomfört studieresor, seminarier, workshop, kurser Ungdomar ungdomsproekt, ungdomar är huvudmålgrupp för proekt, proekt har prioriterat ungdomar, ungdomssatsning bland deltagare ingår skolbarn, barn, unga, sommarobb, ungdomar är målgrupp Hållbar utveckling relaterar till att proekt verkar för hållbar utveckling, hållbar turism, hållbara resurser, hållbart fiske, har hållbarhetsfokus 33
Milö begreppet milö- kopplat till en mängd bestämningar som, eko-, ekologiskt, natur, biologi, energi, lokalt, hållbart inverkan minskat, mindre) tex resande, utsläpp Integration proekt är inriktade på integration eller det ingått som en del, deltagare finns beskrivna som utrikes födda, utlandsfödda, invandrare, utländsk bakgrund, proektdeltagare, deltagit nysvenskar, nyanlända), mångkultur/kultur, SFI, tysk, dansk, holländsk, engelsk, asyl, flyktingbarn Funktionshindrade ökad tillgänglighet genom handikappanpassning av lokaler, vägar, leder, bryggor, entréer, toaletter, uteplatser, kanoter, hissar, ramper för rullstolsbundna anpassningar till funktionshindrade, aktiviteter för, arbeta med funktionshindrade, teckentolkning, hörslingor Jämställdhet beskrivs med ämställt i aktiviteter, ämn könsfördelning, genomsyrats av ämställdhetsperspektiv, kvinnor, gynnat, både och deltagit, könsneutralt, lyft fram kvinnor, lika villkor i deltagande, deltagare från båda könen Kvinnor målgruppen är kvinnor, tydliga deltagare är kvinnor, teer, flickor 67 Karaktär på proekten Bland annat för att skapa en grundstruktur för hur proekten fungerar i ett utvecklingssammanhang kan de också klassificeras utifrån proektens karaktär Tabellen nedan visar hur fördelningen fallit ut enligt de fyra grupper som används för klassificeringen Tabell 16 Karaktär på leaderproekt 2007 2015 Karaktär på proekten Antal proekt Förstudie/Kartläggning 1 072 Del i kontinuerlig framtida) verksamhet 1 213 Engångsinsats 1 228 Förutsättningsskapande, annat 652 Det är tydligt att det på många områden finns ett behov av att närmare utreda och analysera olika frågor innan definitiva proekt skapas Det framgår av att cirka en färdedel av proekten är olika slag av förstudier eller kartläggningar Deras ianspråktagande av stöd är dock lägre och uppgår till ca 10 % av totalt finansierat belopp Knappt 30 % faller på proekt som innebär att särskild insats görs under en begränsad tid engångsinsats) tex upprustning av en gemensam byggnad/anläggning En nästan lika stor andel speglar att proekten är en del i verksamhet som pågår eller avses pågå kontinu- 34
erligt tex uppstart av årligen återkommande mässa Ca 15 % av proekten kan räknas till att vara förutsättningsskapande på något sätt och där resultat av proekten kan förväntas växa fram på ett mer indirekt och successivt sätt I flera fall kommer det också att ta lång tid innan resultaten visar sig 68 Relaterat till organisering En av leadermetodens viktigaste egenskaper är nätverkssamarbete I line med detta kan i proekten ingå att organisering av samarbeten i olika former etableras Det förekommer i knappt 80 % av proekten En uppdelning görs på om det tillkommit mötesplatser, som kan vara reella tex möteslokal eller virtuella tex facebooksida, och organisering av samarbete i olika konstellationer En del av dessa är i form av nya föreningar, men huvuddelen är mer av samarbetskonstellationer/nätverk i allmänhet Tabell 17 Slag av organisering 2007 2015 Slag av organisering Antal Nya samarbetskonstellationer/nätverk 8 539 Nätverk, företag ospecificerat) 492 Nätverk, kultur/historia 341 Ny ideell förening 244 Ny ekonomisk förening 167 Nätverk, hembygds-/bygdeföreningar 76 Nätverk, småskalig livsmedelsproduktion 49 Kluster av företag, arena för spinnoff 17 Nytt aktiebolag 10 Nätverk, byggföretag 5 Ny samfällighetsförening 2 Nya mötesplatser reella) 1 367 Nya mötesplatser virtuella) 207 Klart dominerande är de som kategoriserats som samarbetskonstellationer/nätverk utan angivande av särskild inriktning eller annan precisering Därnäst kommer grupper, som kan bildas av de som kategoriserats som nätverk, och på vilka även kunnat sättas en etikett om deras inriktning I de fallen handlar det om företag respektive kultur/historia I övrigt kan noteras att över 400 nya ideella och ekonomiska föreningar tillkommit De har i många fall sin bakgrund i att de bildas i samband med planering eller genomförande av bredbandsbyggande Nya reella mötesplatser har etablerats i ca 14 % av proekten Intressant att notera är att sk virtuella mötesplatser web/internet, facebook etc) också finns i ett betydande antal De representerar nya sätt att kunna mötas och kan komma att växa i betydelse I flera av de aktuella proekten har skapats mer än ett nytt samarbete/mötesplats Totala antalet nya sådana uppgår till över 11 500, vilket motsvarar i genomsnitt 3,5 per proekt, räknat på de proekt som redovisat nya samarbeten 35
7 Grundförutsättningar som boende, kommunikationer, service mm Som framgått tidigare av redovisningar över leaderproektens inriktningar kan proekten gälla många slag av behov i leaderområdena En del proekt kan karaktäriseras som att de gäller typiska grundförutsättningar för befolkningen i områdena Det är tex boende, infrastruktur och service, kulturella tänster och aktiviteter, utbildningar, ändringar i yttre milöer I detta kapitel redovisas uppgifter som registrerats om proekt som är inriktade på ett antal sådana grundförutsättningar 71 Relaterade till boende Ett mindre antal proekt engagerar sig i olika slag av boende/boendealternativ Det kan noteras att boendealternativ för äldre eftersträvas i omkring hälften av de proekten, som är inriktade på förutsättningar för boende Tabell 18 Boende inkl förstudier Slag av boende Antal proekt Äldreboende/boendeformer för äldre 31 Nya bostäder/lägenheter 25 Planläggning av bostadsområde 14 Nya tomter 7 Anpassning av bostad 1 Nedan föler korta beskrivningar om vad proekt har engagerat sig i för boendefrågor De föler tabellens indelning Äldreboende/boendeform för äldre: initiativ skrivelse) om byggnation av äldre-/ seniorboende, planering av, modell har påbörats, underlag och förslag finns, om-/ nybyggnation har genomförts Nya bostäder/lägenheter: enkätundersökning för rådande boendebehov, inventeringar av bostäder för permanentboende och tillskriva ägare, marknadsföring av tomma hus, försålda hus, som varit till salu, sålda häst)gårdar, arkitektskisser/offerter pågår, nya familer har byggt nya hus, nya familer renoverat gamla hus, byggande av ungdomslägenheter, kedehus under uppförande, andelsägda fastighetsbolag/hyresfastigheter, innovativa boendeformer, andrahandsförmedling av bostäder Planläggning av bostadsområde: undersökt hur invånarna vill bo i framtiden, översiktsplaner för berörda orter, sondering av plats för planering av nya tomter, planändring av ett område för byggnation, skisser på nya bostäder i centrum av ort, planer på nybyggnation Nya tomter: kartläggning av tomter, tomter har erhållit förhandsbesked, nya tomter och marknadsföring av nya tomter, tomtkö upprättats Anpassning av bostad: boende för funktionshindrade 36
Av beskrivningarna framgår att det handlar om hela kedan för boende, från grundläggande undersökningar till planläggning och till genomförande av nybyggnation 72 Nya transport/kommunikationslösningar Ett 20-tal proekt gäller genomförande av transport- och kommunikationslösningar relaterade till fysiska förflyttningar av människor eller varor Utökning-/förlängning av kollektivtrafik och samåkning via mobiltänst dominerar inom gruppen Tabell 19 Nya transport- och kommunikationslösningar exkl förstudier Transport-/kommunikationslösning Antal proekt Utökad/förlängning av kollektivtrafik 7 Samåkning via mobiltänst 5 Pendlarparkering 2 Kollektivtrafik med fartyg/båtar 2 Gemensam transport till lokal handlare 1 Sparkstöttingpool 1 Utöver ovanstående finns en lika stor grupp med förstudier Inom den gruppen ingår förutom de insatser som upptagits i ovanstående tabell, också pooler för bilar och elcyklar samt en förstudie om kombicentral för ärnväg 73 Relaterade till service och servicelösningar Problem med att upprätthålla olika slag av service förekommer inom leaderområdena Ett mindre antal proekt har genomfört åtgärder med syfte att förbättra situationen Av nedanstående tabell framgår slag av servicelösning och antal proekt Tabell 20 Service och servicelösningar exkl förstudier Slag av ny servicelösning Antal proekt Servicepunkt 32 Drivmedelsanläggning/-station 13 Affärslokaler)/butiker) 6 Appar till telefoner mm 5 Pendlarparkering 1 Nedan föler korta beskrivningar om vad proekt har engagerat sig i för servicelösningar Servicepunkt: bygdecenter/servicecenter, medborgarkontor, servicekontor, servicepunkter i landsbygdsbutiker/affärer, servicenav-apoteksvaror, etablering av vårdcentral, lokala service- och utvecklingsfrågor i byar, kopierings- och dataservice, post- och lotteriverksamhet, logistikcenter, utlämningsplatser för digital mathandel, innovativa servicelösningar, kontanthantering, bygdekonto Drivmedelsanläggning/-station: nya och bevarade bensinstationer/by mackar, bilvårdsanläggning, ny verkstad, mobil mack, skotertankställe 37
Affärslokaler)/butiker): ny livsmedelsbutik och postutdelning, övertagande av butik, lanthandel, servicepunkt med butik Appar till telefoner mm: samåkningstänster, information Pendlarparkering: etablerat pendlarparkering Det är knappt 60 proekt, som verkställt åtgärder inom de slag av servicelösningar som beskrivs ovan 74 Digitalisering Proekt inriktade på insatser som främar eller genomför digitalisering delas i detta avsnitt upp på två huvudgrupper I den ena gruppen ingår att förbereda eller verkställa bredbandssatsningar och i den andra att införa och använda digital teknik i olika slag av verksamheter I det senare fallet är det oftast fråga om att byta ut gamla tekniklösningar mot nya digitala Bredbandproekten domineras av förberedande insatser, som förstudier, skapande av organisationsstrukturer för bredband, proektering av fibernät och förberedande steg för att sedan söka stöd inom kommande landsbygdsprograms satsning på bredband Ett mindre antal proekt har genomfört investeringar och färdigställt bredbands-/fiberanläggningar Uppgifter i slutrapporter visar att ca 11 000 invånare har anslutits till bredband genom dessa proekt Karta figur 8) visar var proekt varit aktiva i bredbandsproekt I Värmland och norra Västkusten finns en tydlig koncentration av proekt och de är inriktade på att förbereda för etablering av bredband Det finns också ett antal paraplyproekt inriktade på att förbereda för bredband och de har markerats med större punkter Paraplyproektens delproekt är inte koordinatsatta utan de finns spridda inom berörda leaderområden och markeras därför schematiskt med de större punkterna Det rör sig om mer än 250 delproekt, som engagerat sig i att förbereda för bredband Digitala tekniktillämpningar och som också är beroende av fungerande bredband gäller framförallt biografer Gammal teknik baserad på filmrullar upphör och biografernas fortsatta existens förutsätter att digitala tekniklösningar kommer på plats Den digitala tekniken ger bättre kvalitet och öppnar också upp för ett större kulturutbud än bara film tex direktsända teaterföreställningar och idrottsevenemang Digitalisering av biografer har gorts på över 50 platser De flesta proekten har investerat från strax under 0,5 till över 1,5 miloner kronor per proekt Orter som fått tillgång till digital teknik på sina biografer är markerade med blå punkter på kartan i figur 8 En tydlig koncentration av digitaliserade biografer finns i sydöstra Småland, på Gotland, Dalsland, Värmland och Hälsingland 38
Förklaring Figur 8 Bredbandsproekt och digitalisering av biografer mfl 2007-2015 Figur 8 Bredbandsproekt och digitalisering av biografer mfl 2007 2015 39 Bredband Bredband-paraplyproekt Digital teknik
75 Övrigt-grundläggande samhällsservice För befolkningen i leaderområdena finns fler slag av insatser än de som specifikt lyfts fram i avsnitten 71 74, som kan kategoriseras att vara av grundläggande karaktär Möligheter till friluftsliv, fritidsaktiviteter, informationskanaler, kultur, nöen, sport mm är andra slag av grundläggande tänster för hela eller delar av befolkningen Nedanstående tabell sammanfattar sådana insatser som ingår i proekten, antingen som ny form av tänst/service eller ett bevarande av viss tänst/service Tabell 21 Bibehållen/ny samhällsservice 2007-2015 Bibehållen/ny samhällsservice Antal Bibehållen/ny samhällsservice Antal Vandringsled 350 Stall/ridbana/utrymmen för hästaktiviteter Samlings-/föreningslokal 217 Skola/skolverksamhet 16 Idrottsplats/-anläggning/-plan 212 Multiarena lokal för bla sport- och kulturevenemang) Museum 197 Båt-/skärgårdstrafik 9 Natur-/rekreations-/lekområde 172 Vatten- och avloppsanläggning/reningsverk Samhälls-/allmän information web, 172 Post-/tidningsutdelningsservice 8 anslags plats etc) Fritidsaktiviteter ospecificerade) 150 Sociala tänster ospecificerade) 7 Nöesplats/teater/biograf 116 Camping-/husvagnsplats 6 Rast-/parkeringsplatser 107 Bibliotek/infotek 5 Turistinformation/-byrå 86 Samåkning 4 Väg/cykelväg 75 Förvaringsutrymmen 3 Skyltning 69 Äldreboende/boendeformer för äldre 3 Båthamn 63 Äldreomsorg/-vård 3 Badhus/badplats 44 Appar till telefoner mm 2 Idrottshall/gym 40 Avfallsinsamling/-hantering/-återvinning 2 Gemensam/allmän brygga 38 Läkar-/sköterskemottagning 2 Dagligvaruhandel affär, butik) 37 Service för äldre enklare tänster, gå 2 ärenden mm) Offentliga sanitära tänster toalett, 30 Vattenförsörning/kommunalt vatten 1 dusch etc) Motions-/ellusspår 25 22 12 9 Nedan föler korta beskrivningar för de fem första raderna i tabellen för att ge mer detaler och tydligare bild av olika insatser mm som finns under respektive rubrik Vandringsled Vandringsleder; nya/upprustade/restaurerade och iordningsställande av befintliga vandringsleder röningar, nytt markunderlag för bra bärighet, breddningar, spänger, broar, rastplatser, övernattningsutrymmen/stugor, skyltning, informationsplatser med kartor) Vandringslederna varierar i längd från att mätas i km till tiotals mil och kan ingå i komplex av leder Flera av lederna har intressanta historiska bakgrunder eller går genom naturområden med särskild karaktär, i vackra trakter och bygder En del leder ingår i vinter- och sommarledsystem Särskilda slag av leder är hundspannleder och skoterleder En särskild grupp av vandringsleder är de sk pilgrimslederna De ingår ofta i ett större nät av leder Pilgrimsleder har tillkommit i många delar av landet 40
Kortare sträckor i form av stigar/slingor för att vandra eller promenera, ibland till och från någon särskild plats, har flera proekt engagerat sig i Här ingår tex naturstig, fiske- och naturstig, fäbodstig, naturslinga, kulturslinga, promenadslinga, flottningsstig, gångstråk, gångväg De kan ha kompletterats med belysning och skyltning och milön utmed dem röts och rensats från vegetation För aktiviteter med hästar har många mil med ridvägar/-leder tillkommit eller rustats upp För att underlätta segling med båtar och paddling med kanot/kaak har flera nya farleder utprickats I några fall är det i kombination med bryggor och ramper Samlings-/föreningslokal Under denna rubrik ryms många slag av lokaler med gemensamt ägande eller gemensam användning Lokalerna har tex renoverats/rustats upp/byggts till/installerats utrustning i/kompletterats med vatten, avlopp, energisystem Typiska lokalbenämningar är samlingslokal, klubbstuga, klubbhus, allaktivitetshus, bya gård, bygdegård, fd skola, folkhem, medborgarhus, ungdomslokal, ungdomsgård, hamn hus, föreningslokal, föreningsstuga, scoutgård, hantverkshus, klubblokal, konferenslokal, mötescenter, medborgarhus, kulturhus, Folkets hus, hembygdsgård, grillstuga, gemensamhetshus, föreningscentrum, bagarstuga, vävstuga, bastu, kiosk, cafeteria, värmestuga Andra byggnader är dansbana, friluftsanläggning, dansrotunda, Typiska förbättringar är byte av fönster, nya tak, komplettering med vatten, avlopp, toalett, dusch, kök, tillbyggnad med förråd eller servicebyggnad Lokaler har fått nya värmesystem typ bergvärmepump, akustikförbättring, lud- och lusanläggning, kompletteringar av bord, stolar Idrottsplats/-anläggning/-plan Insatserna sträcker sig från nya/tillbyggnad av/förbättrade/upprustade/ idrottsplatser I många fall rör det sig om stora investeringar Typiska idrottsplatser/anläggningar som ingår i proekten är: Idrottsplatser idrottsplats, näridrottsplats, idrottsanläggning, spontanidrottsplats, miniidrottsplats, allaktivitets-/spelplan, multiarena, allaktivitetsplats, uppgradering av idrottsplats, fotbollsplan, äventyrsbana för barn och ungdom, off-ice aktivitetsbana, läktare/tak av solpaneler, nya omklädningsrum) Idrottsplaner har fått nytt underlag i form av konstgräs konstgräsplan, konstgräsmatta på idrottsplats, spontanidrottsplats med konstgräs) Fotbollsplan har kompletterats med belysning Förutsättningarna för olika slag av vintersporter har förbättrats Exempel är skidbacke med snökanonanläggning, pistmaskin till skidbacke, utbyggnad av skidbacke, barnlift i skidbacke, liftstuga, ny nedfart, funpark, barnbacke, trickträningsbana, ellusspår, konstsnöanläggning med spår, skidområde/breddats, vindskydd, skyltar, skridskoisbana, rink, ny sarg kring isbana, isbana i komb med ridbana sommar-höst-vår, mobil valla- och aktivitetsvagn Platser har skapats för träning som utomhusgym/ute gym med träningsmaskiner, träningslokal, kampsporthall 41
Förutsättningarna för motorsport har förbättrats genom nya/förbättrade banor motocrossbana, motorbana, endurobana, FM bana, uppgradering av motorstadion/väg och depå, motocross- och skoterbana, tävlingsbana på motorstadion, handikappanpassning av motocrossverksamhet) Skatesporten har fått utrustning för att kunna utövas i form av skateboardramp/bana både utom- och inomhus), skatepark, skateboard/cykelramper, halfpipe i trä och plywood, rails, hoppramper och studsmattor Jakt- och skyttesport har genom proekt fått fler platser i form av akt bana, älgskyttebana, aktskyttebana, viltmålsbanor, modernisering/upprustning av skutbana, tillbyggnad av skutbana, nya skutbanor skyttearena, skytteanläggning, skutbana, skyttebanor), tekniska tillämpningar skytte-simulatoranläggning, elektroniskt markörsystem på skutbana) För andra slag av skytte har tillkommit bågskyttebana och utbyggt skidskyttestadion Olika former av mountainbikecykling har behov av banor och här finns exempel som cykelcrossbana, MTB-bana, bana för BM cyklar, Dirt- och downhillbana, Cykelpark Rail arena, LCO Bike Jam Golf och närliggande sporter har genom proekt fått nya banor teknikgolfbana, korthålsbana med 5 hål, minigolfbana, discgolfbana, frisbeegolfbana, discgolfpark) Beachbollsporten uppvisar nya planer beachvolleyplan, beachhandbolls)plan, planer för Beachvolley och Beachhandboll) Hästsporten har behov av olika slags banor och det har tillkommit flera tävlingsbana för hästar, hopp- och dressyrbana samt framridningsbana, terrängbana för fälttävlan, dressyr och hoppbana, terränghinderbana, islandshästcenter) Även hundsporten kräver banor och exempel från proekt är hundrastgård, agilitypark, hundarena För andra sporter har det investerats i boulebana/-plan, bowlsbana, tennisbanor, ny beläggning på tennisbana, paintballbana, kaakbryggor, flygfält Muséer och historisk dokumentation Vanligt är att nya museer skapats eller museer utökats eller fått fler utställningsytor Exempel är industrimuseum, skol- och hembygdsmuseum, hembygdsmuseum, söräddningsmuseum, brandmuseum Ökad tillgänglighet till obekt i utemilöer och att standard höts genom upprustning av museer och kompletteringar med toalett, vatten och avlopp I flera fall har digital teknik använts för att skapa digitala bildarkiv, digitala databaser, digitala presentationer och som också är möliga att söka i över internet Gamla byggnader eller anläggningar har reparerats eller återuppförts på nya platser Exempel omfattar kvarnar, smedor, spelflotte, skärgårdshemman, härbre, missionshus, fyr, såg, blåsmaskin i hytta, bro över smalspår, livbåt, utgrävningsplats Milöer och kunskaper har bevarats tex Raggsöliden Torgny Lindgrens hemby) och notdragning i Mertaärvi Dokumentation av historia finns i flera former tex orts-/områdeshistoria, lokal musik, dialekt, verksamheter Det har resulterat i böcker, digitala arkiv med foton, kultur-föremål, film, skyltar, minnesplats mm 42
Natur- och rekreationsområde För barns behov har skapats lekplats/-park, naturlekplats/-park, lekområde, skogslekpark, småbarnslekplats, lek- och aktivitetsplats, lekstenar, pulkabacke, aktivitetsområde för barn/ungdom Flera milöer av trädgårdskaraktär finns som proekt engagerat sig i och flera av trädgårdarna har särskilda karaktärer tex barnens trädgård, pionträdgård, sinnenas trädgård, pilgrimsträdgård, skogsträdgård, hälsoträdgård Områden med odlings- och kolonilotter och även växthus för odling har etablerats Utemilöer, som parker har rustats upp eller återskapats Exempel är stationspark, slottspark, konstpark, herrgårdspark, strandpark, park/sport och rekreationsmilö, skulpturpark, snöpark, utemilön kring Slödarnas Hus, Skogens Rum i Sörbyn, Kyrkberget i Lindesberg Naturmilöer, friluftsområden och platser i naturen har kompletterats på olika sätt tex eld- och grillplatser, rastplatser, bänkar, regn- och vindskydd, förråd, skyltning, fågeltorn, leder, skidspår, parkeringar Vattenutemilöer, i form av söar, dammar, åar har varit föremål för insatser Här ingår restaurering, röning, upprensning, grävning, muddring Exempel är omgrävning av å, rensning av sö, muddring av led eller vik, flugfiskesträcka i vattendrag, förbättrad tillgänglighet till mosse Landskapsmilöer som fäbodvall, betesmark, slåtteräng/-myr, niplandskap har restaurerats eller återställts Röning/försköning av utemilöer är ytterligare exempel 76 Relaterade till natur- och kulturarv Natur- och kulturarv engagerar befolkningen i leaderområdena Det är en del i att förvalta och ta tillvara kulturellt kapital och skapa värdeutveckling genom kulturella tillgångar En grupp av proekt är nära förknippade med bygders historia, natur- och kulturmilöer och som är viktiga delar i det som räknas till ett områdes identitet Antalsmässigt dominerar proekt som gäller insatser för olika slag av kulturarv Tabell 22 Slag av natur- och kulturarv proekt exkl förstudier) Slag av natur- och kulturarv Samlingar/dokumentation/historiskt material Förekomst i antal proekt Slag av natur- och kulturarv 177 Stenåldersbosättning, offerplats, gravplats mfl Förekomst i antal proekt Kulturarv immateriell karaktär) 139 Fotografier/bilder/filmer 10 Industri/industriminne/-milö 90 Tåg-/ärnvägsstation/-byggnad 9 Byggnad/byggnadsminne/-milö 78 Park/slottspark 8 Kulturlandskap/äldre ordbrukslandskap 61 Bro 7 Återställt/restaurerat vattenområde/ 25 Durras 6 vattendrag Nationalpark/naturområde 18 Odling/-beredning av kulturväxter 5 Allmogebåt och ångbåt 17 Geologisk lämning/obekt 5 Båtbrygga/-ka/-ramp 14 Lada 3 Hemslöd/konsthantverk 13 Fyr 3 10 43
Vanligast är proekt inriktade på att samla och dokumentera historiskt underlag och material I dessa finns ofta ett innehåll eller en inriktning på att bevara eller rädda samlingar och annat historiskt material eller dokumentera lokala historiska skeenden och händelser Exempel är släktforskningsarkiv, ta hand om samlingar deponerade till muséer, skriva om kulturarvet i en bygd De näst vanligaste kulturarvsproekten utgörs av de som har ett innehåll baserat på immateriella värden De kan gälla kända personer från eller med anknytning till ett lokalt område, tex Birger Jarl, Albertus Pictor, Carl von Linné, Monica Zetterlund, Harry Martinsson, Lill-Babs, men även lokala berättartraditioner, sägner, folktro, mat-, dans- och folkmusikkultur, viktig historisk händelse i bygden eller att återknyta till historisk förekomst av något slag En trede grupp relaterar till historiska fysiska obekt, som att bevara industri- och byggnadsmilöer I övrigt framträder proekt inriktade på naturvärden och kulturlandskap av olika slag, gamla kommunikationssätt, intressanta historiska platser mm I bilaga 3 finns redovisat uppgifter om natur- och kulturarv och mer information om respektive obekt Kartan i nedanstående figur 9 visar var i landet de aktuella obekten finns De är representerade över större delen av leaderområdenas yta Tendenser till extra täthet finns i delar av Skåne och Småland, Öland, Västsverige, Östergötland, västra Värmland, runt Stockholm och i Dalarna 44
9 Platser för natur- och kulturarv Figur 9 Platser Figur för naturoch kulturarv 45
77 Relaterade till milövård Olika slag av milöinsatser görs eller förbereds i knappt vart tionde proekt Ett 100- tal proekt handlar om att konkret göra något i yttre milön som sedan också kan förväntas ge effekter på lokala planet, bla rensning av vattendrag, utsättning av fiskyngel, röning av mark och plantering av växter Flera av proekten gäller insatser som resulterar i indirekta klimateffekter tex produktion av förnybar energi, eldrivna fordon, mindre transporter, lägre energiförbrukning Milöåtgärder med bred ansats innehåller inte lika konkreta insatser utan är inriktade på att påverka och skapa beredskap för genomförande av olika slag av milöinsatser Tabell 23 Milörelaterade insatser/åtgärder inkl förstudier Milövårdsinsats Antal proekt Rensning av sö/vattendrag 51 Röa/återställa igenslyad mark 42 Produktion av förnybar energi 31 Öka produktion av ekologiska livsmedel/varor 27 Gemensamt avlopp/inkoppling till kommunalt avlopp 19 Vägförbättring kortare köravstånd) 18 Energieffektivisering/-besparing 17 Minskad övergödning i söar/hav 16 Biodling 13 Etablering/plantering av växter som gynnar biologisk mångfald 13 Minskade transporter 12 Fiskeplan/-vårdsplan/fiskevård 10 Insamling av milöfarliga ämnen 10 Utsättning av fisk/fiskyngel 8 Certifiering av milöledningssystem 8 Insatser för att minska utsläpp av växthusgaser 7 Skydda naturområde initiativ till naturreservat etc) 6 Bilvårdsanläggning 2 Eldriven båt 2 Uppsamling av regnvatten 2 Elbil/elbilspool 1 Samåkning via mobiltänst 1 Milöåtgärder bred ansats) 54 Kartan figur 10) visar platserna där proekten genomförs De som innehåller åtgärder, vilka har med vattendrag, söar, dammar mm att göra är markerade med blå färg Tätheten är störst i södra halvan av Sverige, vilket är naturligt då påverkan av mänskliga aktiviteter, genom det högre befolkningstrycket, är större där Proekten som klassificerats som Milöåtgärder bred ansats) finns också framförallt i södra Sverige Flera av dem handlar om sk omställning på orter och att verka för att etablera hållbarhet är ett annat frekvent begrepp i flera av dessa proekt 46
Figur 10 Figur 10 Milöinsatser Milöinsatser 47 Typ av milö Typ Land Vatten
78 Fysiska anläggningar I en redovisning av vad leaderproekten åstadkommit är en viktig del att ge en total bild av vilka fysiska anläggningar och obekt som proekten bidragit till Fysiska anläggningar representerar påtagliga och tydliga konkreta resultat och är i många fall knutna till betydande investeringsbelopp En sammanställning är också ett sätt att indirekt tydliggöra alla de konkreta användningsbehov som de fysiska anläggningarna tillfredsställer Fysiska obekt som skapas eller underhålls i proekten är av många olika slag och det rör det sig om cirka 4 900 obekt Cirka 880 av dessa är webbplatser som tillkommit genom proekten Övriga representerar ett brett spektrum av obekt En grupp kan kategoriseras som proekt som rör byggnader En annan kan definieras genom att de är obekt eller anläggningar i utemilö I den byggnadsrelaterade gruppen finns en del nya byggnader och tillbyggnader av lokaler, men framförallt finns en stor grupp som rör upprustningar eller förbättringar av lokaler och i en del fall ändrad användning av byggnaderna Bygdegårdar, mötesoch samlingslokaler, ungdomsgårdar, äldre ekonomibyggnader, besöks- och uthyrningsstugor, mindre hotell, förrådsbyggnader, mindre lokaler, ridhus, stall, gymlokaler, kontorslokaler, bostäder kan nämnas som exempel Ny användning är till exempel museum, biograf, butik, turistinformation Tillbyggnader och kompletteringar kan avse toalett- och duschutrymmen, kök, lud-, storbilds- och TV-utrustningar, digital teknik i biografer, altaner, scener Obekten i utemilö kan exemplifieras med badplatser, idrotts- och sportanläggningar, natur- och lekområden, grill- och rastplatser, hamnbryggor, vågbrytare, broar, cykel- och vandringsleder, museiärnväg Ny och förbättrad skyltning är också ett tydligt inslag Ett framträdande motiv för många av obekten är att de främar förutsättningarna för turism eller bidrar till fler besöksmål till exempel anläggning av cykel- och vandringsleder, uthyrningsstugor, övernattningsrum, muséer, nya skyltar och information på nya eller utvecklade webbplatser Det finns också ett mindre antal proekt som gäller bredbandsanläggningar I knappt 1 350 proekt redovisas ett värde på investeringar det vill säga sådant som bedömts ha ett värde även efter fem år Totala redovisade värdet uppgår till ca en halv milard kronor, vilket motsvarar ca 17 % av den totala finansieringen för de proekt som slututbetalats I 104 fall rör det sig om investeringar över en milon kronor per proekt Tabell 24 ger en bild av de olika slag av fysiska anläggningar som skapats och hur de fördelar sig på antal proekt 48
Tabell 24 Fysiska anläggningar 2007 2015 Fysisk anläggning Förekomst i antal proekt Fysisk anläggning Förekomst i antal proekt Webbplats/hemsida 667 Belysning 24 Vandringsled 248 Vatten- och avloppsanläggning/reningsverk 21 Skyltar väg-, information-, turist- etc) 248 Fiskodling/-anläggning 18 Idrottsplats/-anläggning/-plan 169 Vattenled 16 Byggnadsdel kök, förråd etc) 167 Uthyrningsstugor 16 Museum 123 Ungdomsgård 15 Plats för friluftsliv grillplats etc) 104 Restaurang/krog/café 15 Logotype 102 Samlings-/informationsplats 15 Lokal, mindre tex för turistbyrå) 94 Jaktskytte-/viltmålsanläggning 15 Natur-/rekreations-/lekområde 90 Bastu/badtunna 15 Båtbrygga/-ka/-ramp 77 Upplevelse-/nöespark 14 Parkerings-/uppställningsplats för fordon 69 Durstall/uppfödningsanläggning 14 Bygdegård 68 Utsikts-/fågeltorn 14 Trädgård, ute 63 Ellusspår 13 Brygga 60 Storbilds-/TV utrustning 13 Toalett- och duschrum/-utrymmen 58 Drivmedelsanläggning/mack 12 Rastplats 52 Konstverk/skulptur/installation i utemilö 12 Biograf 42 Vatten- och avloppsledningar 11 Väg 39 Multiarena lokal för bla sport- och kulturevenemang) 10 Scen 38 Besöksstugor 10 Bro 38 Golfbana 9 Förrådsbyggnad 38 Bostäder hus/lägenheter) 9 Cykelled 37 Tält 9 Gym-/gymnastiklokal 32 Äldre ekonomibyggnad lada etc) 7 Mötes-/konferenslokal 30 Badhus 5 Badplats ute) 29 Kontorslokaler 5 Rid led 28 Flotte 5 Durpark/-inhägnad 26 Lussättning/-spel 5 Butik 26 Paintballbana 5 Bredbandsnät 25 Värmeanläggning/-central 5 Fest-/nöesplats/-park upprustning) 24 Övrigt * 44 * Altan, ärnväg, mälteri, arena häst), biogasanläggning, hotell, ridhus, vågbrytare, cykelparkering, kyrka, spinneri, stall häst), trädgård inne), vindkraftverk, återvinnings-/milöstation, anläggning för laddning med el/ladd stolpar, forntidsby, sågverk Kartan på nästa sida figur 11) visar var investeringar överstigande 250 000 kronor har genomförts Punkternas storlek återspeglar den relativa storleken på investeringarna Se även bilaga 2 där beskrivningar av investeringarna över 0,5 miloner kronor finns Störst är en investering i bredbandsnät på Gotland på nästan 12 miloner kronor Andra stora investeringar på Gotland är i Hemse med badhus 7,6 miloner) och konstgräsplan 5,2 miloner) 49
Förklaring Belopp 100 000 250 000 500 000 750 000 1 000 000 2 500 000 5 000 000 7 500 000 10 000 000 Figur 11 Investeringar med ett redovisat värde överstigande 250 000 kronor Figur 11 Investeringar med ett redovisat värde överstigande 250 000 kronor 50 45
79 Relaterade till utbildning Av proekten har ca 36 % redovisat uppgifter om att utbildningsinsatser har ingått Antalet proekt med huvudinnehåll att genomföra utbildningar, är klart lägre Det rör sig om knappt 7 % och cirka 38 600 deltagare i dessa utbildningar I de fallen är utbildningarna inriktade på företagsverksamhet, hantverks- och yrkeskunskaper, turismtänster, fritids- och hobbyaktiviteter och proektledning I övriga proekt ingår utbildningsaktiviteterna antingen som en del som motiveras av att ge viss kompetens till deltagare i proekten, eller som en föld av ambitioner, att sprida kunskaper till bredare kretsar av personer, om för proekten betydelsefulla ämnen Ca 3/4 av totala antalet deltagare i utbildningarna kan hänföras till denna grupp Det gör att det inte är fråga om några längre utbildningar utan kortare kurser, studiecirklar, seminarier, dagskurser och i några proekt ett utbildningsinnehåll riktat mot skolklasser och barngrupper En stor andel av redovisade deltagare faller på fritids- och hobbyaktiviteter inklusive evenemangsinslag och barn och unga utgör en betydande grupp Av figuren nedan framgår hur antalet deltagare fördelar sig på olika slag av utbildningsaktiviteter Studiecirkel/-cirklar, seminarium/er Utbildning inom turism- och upplevelsenäringen Barngrupper/skolklasser, ämnen/teman Studiebesök/-grupper, temadagar/-vandringar Utbildning i hobby-/fritidsaktiviteter Utbildning i företagande/styrelsearbete Utbildning i yrke/hantverk Utbildning i milöfrågor Utbildning i datakunspak/web Proektledarutbildning Utbildning av ryttare/kuskar/hästintresserade Utbildning i ämnställdhetsfrågor Utbildning för tävlings-/idrottsverksamhet Utbildning av ägare Utbildning i bioenergi/-produktion Utbildning i lägerledning/fritidsverksamhet Utbildning i alkohol-/livsmedelslagar Utbildning i/för utredningsinsatser Högskole-/universitetskurser Utbildning i skatteregler/-lagstiftning 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 Figur 12 Antal deltagare i olika slag av utbildningar 2007 2015 åtgärderna 411, 412, 413, 421) Totalt har proekten redovisat ca 147 000 deltagare i något slag av studier eller utbildningar inom ramen för proekten Antalet deltagare i utbildningar är långt över målet som är satt till 15 000 deltagare 51
8 Näringsverksamhet För leaderproekten och området näringsverksamhet gäller både enskilda proekt och samarbetsproekt) är det viktigt att känna till att stöd som endast gynnar ingående företag, sk direkt företagsstöd, inte är tillåtet under programperioden 2007 2013 Proektstöden inom Leader ska vara till nytta för fler än ingående företag Det kan tex vara proekt där man skapar förbättrade förutsättningar för näringslivet eller som undanröer hinder för en gynnsam utveckling Det kan också vara nätverksskapande aktiviteter, gemensamma kompetensinsatser eller där företag tillsammans med tex föreningar eller kommun skapar nya tänster eller produkter i syfte att profilera området Leaderproekt som är inriktade på olika slag av näringsverksamhet innehåller således inte direkta företagsstöd och nyttan av proekten ska komma fler till del än de ingående företagen I redovisningen som föler görs en uppdelning av näringsverksamhet på produktion av tänster respektive varor I detta sammanhang är den grundläggande delen i definitionen att det handlar om tänster och varor, som ger eller ska ge försälningsintäkter 81 Tänster och varor Proekt som gäller produktion av tänster och varor kan förutsättas ge utslag i ökad näringsverksamhet i aktuella områden Anknytningen till tänster och varor kan vara av två slag I ena fallet är utgångspunkten att det handlar om att stimulera redan existerande produktion av tänster och varor medan i det andra fallet är det fråga om att starta upp nya tänster eller produktion av nya varor I fallet med redan existerande näringsverksamhet inriktad på tänster dominerar tänster inom turismverksamheter Typiska tänster som ingår är upplevelsepaket, matservering/restauranger/café, uthyrning rum, stugor, kanoter, båtar, cyklar, camping-/ husvagnsplatser, båtplatser, skidor, snöskoter, guidning, fiskekort) En annan stor grupp gäller att stimulera och öka kulturutbud av olika slag Uthyrning av lokaler är en trede stor inkomstkälla tterligare ett 30-tal proekt ger möligheter att beställa eller köpa tänster över internet, vilket markeras under rubriken Tänster via bredband Det finns också en grupp som summerar uppgifter om nya tänster, men för vilka det inte lämnats några preciseringar om vad för slag av tänster det är fråga om 52
Tabell 25 Näringsverksamhet-tänster inkl förstudier Näringsverksamhet slag av tänster Förekomst i antal proekt Turism- och besöksnäring * 1 030 Kulturutbud teater, musik, konst, film etc) 270 Uthyrning lokal/utrymme) 133 Utbildningar 103 Detal-/butikshandel souvenirer/turist-/kioskvaror etc) 53 Omsorgstänster 44 Ridskoleverksamhet/hästrelaterade tänster 31 Tänster via bredband 31 Dagligvaruhandel/landsbygdshandel 28 Hälsofrämande tänster 22 Konsultverksamhet/-tänster 18 Hushållsnära tänster städning mm) 13 Uthyrning sport-/idrottsanläggning/-plan) 13 Finansiella tänster 11 Drivmedelsförsälning 10 Båttrafik, passagerare 9 Konferensarrangemang/-verksamhet 8 Appar till telefoner mm 6 Virtuell butik 6 Äldreboende 5 Frisörtänster 4 Minigolfbana, tillträde till 4 Ekonomitänster 3 Jakt-/skytteträning 3 Vass-/söröning 3 Uthyrning lokal/plats för durhållning/-aktiviteter) 1 Tömning av septitankar 1 Tänster, ospecificerade 171 * Ingår upplevelsepaket, matservering/restauranger/café, uthyrning rum, stugor, kanoter, båtar, cyklar, camping-/husvagnsplatser, båtplatser, skidor, snöskoter, guidning, fiskekort mm) Också vid etablering av nya tänster dominerar samma slag av tänster som i föregående tabell dvs näringsverksamhet inriktad på turism respektive utbud av kultur Utbildningar, omsorgstänster, hälsofrämande tänster är dock relativt sett större bland nya tänster Även i fallet med nya tänster bildas en grupp som summerar uppgifter om antalet nya tänster, men för vilka det inte lämnats några preciseringar om vad för slag av tänster det är fråga om 53
Tabell 26 Näringsverksamhet - nya tänster exkl förstudier Slag av ny tänst Antal Slag av ny tänst Antal Upplevelsepaket, ospecificerade 2 139 Finansiella tänster 11 Kulturutbud teater, musik, konst, film etc) 454 Båttrafik, passagerare 11 Uthyrning lokal/utrymme) 242 Appar till telefoner mm 10 Guidning, stadsvandring mm 210 Transporter personer, gods) 10 Utbildningar 172 Drivmedelsförsälning 9 Turisttänster, ospecificerade 149 Frisörtänster 8 Omsorgstänster 80 Bussresor 7 Matservering/restaurang/pub/café 73 Fårnäringstänster 7 Hushållsnära tänster städning mm) 48 Biodlingstänster 6 Ridskoleverksamhet/hästrelaterade tänster 45 Virtuell butik 6 Upplevelsepaket, underhållning 40 Legotänster-livsmedelstillverkning 6 Detal-/butikshandel souvenirer/turist-/ 40 Minigolfbana, tillträde till 5 kioskvaror etc) Konsultverksamhet/-tänster 38 Äldreboende 4 Hälsofrämande tänster 37 Uthyrning skidor, utrustning etc) 4 Upplevelsepaket, häst 34 Odlingstänster 4 Service till vandrare kost, logi, transporter) 31 Fototänster 3 Webbplats gemensam marknadsföring, 30 Underhåll och tillsyn 3 information etc) Läger träning etc) 26 Jakt-/Skytteträning 3 Uthyrning kanoter/båtar) 23 Vass-/söröning 3 Uthyrning sport-/idrottsanläggning/-plan) 20 Slakt 3 Uthyrning cykel) 20 Skogstänster 2 Reparationstänster 17 Uthyrning snöskoter) 2 Röningsarbete 17 Bemannings-/arbetsförmedling 2 Tänster via bredband 17 Ledavgifter skoter etc) 2 Ekonomitänster 15 Tömning av septitankar/latrin 2 Fiskekortsförsälning 15 Övriga * 11 Arrangör 14 Tänster, ospecificerade 373 * Båttvätt, dator- och TV-spel, hundtrim, bakugnsbyggare, utredningstänster, byggnads- och fastighetsservice, nagelvård, tvätteri, återvinning, anlägga fosforfällor, tågtrafik museibana) Att proekt har som syfte att stimulera eller utveckla något slag av varuproduktion är inte lika vanligt som intresset för tänsteproduktion Främst rör det sig om småskalig livsmedelsproduktion och på lokal nivå Därutöver handlar det om hantverk, böcker och en del former av energiproduktion De flesta proekt om energiproduktion är förstudier, som görs för att ta ställning till om förutsättningar finns för sådan produktion tex biogas, etanol 54
Tabell 27 Näringsverksamhet - varuproduktion inkl förstudier Slag av varuproduktion Förekomst i antal proekt Slag av varuproduktion Förekomst i antal proekt Livsmedel småskalig-, när-, lokal 208 Sällskapsspel brädspel mm) 2 produktion) Hantverk 106 Algflottar, algsug 1 Böcker/tidskrifter/tidningar 87 Byggelement till husmarknaden 1 Kött/köttvaror när-/lokalproduktion) 25 Elementskydd 1 Livsmedel ospecificerat) 23 Avlade elitföl 1 Biogas 19 Etanol 1 Film 16 Hampa-/fiberprodukter 1 Elström/elektricitet 12 Hundmat 1 Ull/ullprodukter 8 Mobilt boende på hul 1 Konstverk/-alster 6 Mottagningsstation för latrinavfall 1 Datorprogram 4 Pin 1 Båt, eldriven 4 Regnvattensamlare 1 Livsmedel fisk/fiskprodukter) 3 Skateboard 1 Trävaror av lövträd/virke av lövträd 3 Skottramp hockey) 1 Värmeenergi när- och färrproducerad) 3 Timmerstuga/Friggebod 1 Biobränsle flis, pellets mm) 2 Ved 1 Malt 2 Varor, ospecificerade 140 Flest nya produkter står olika former av livsmedelsproduktion och hantverk inkl konstverk för Vidare är det många nya böcker/tidskrifter/tidningar och kartor som produceras De har främst sin bakgrund i att det inom proekt, som stöder och utvecklar turism och dokumentation av den lokala historien, skapas olika slag av böcker Många produktioner av film/dvd/cd har också samma bakgrund I övrigt är det diverse produkter, som datorprogram, sällskapsspel, kassar mm och olika slag av energibärare Några produkter är baserade på trävirke Resten handlar om nya produkter, som vardera finns med en gång Det finns också en större grupp som summerar uppgifter om nya varor, men för vilka det inte lämnats några preciseringar om vad för slag av varor det är fråga om Tabell 28 Produktion av nya varor exkl förstudier Slag av ny vara Antal Slag av ny vara Antal Livsmedel småskalig-/när-/lokal 943 Trädgårdsmöbler 3 produktion) Hantverk 665 Växthus/odlingslådor 3 Böcker/tidskrifter/tidningar 160 Bikupor/bisamhällen 3 Film/DVD/CD 61 Algflottar, algsug 2 Kött/köttvaror när-/lokalproduktion) 39 Digitalt sökort 2 Konstverk/-alster 17 Pin 2 Karta 9 Timmerstuga/Friggebod 2 Datorprogram 8 Avlade elitföl, hästar 2 Sällskapsspel brädspel mm) 7 Utegym i trä/lekutrustning 2 Kassar 6 Övriga * 19 Träprodukter 6 Varor, ospecificerade 313 Biobränsle flis, pellets mm) 3 * Släckningssystem, biogas, byggelement till husmarknaden, elementskydd, flagga, isolering, laser skurna magnetiska stålbord, regnvattensamlare, skateboard, skottramp hockey), ullprodukter, värmeenergi, fiskyngel, vass, svetsteknikprodukter, byggnadsvaror, vindkraftverk vertikalt), avfallsmaskin organiskt material), duschvärmeväxlare 55
82 Nya marknader/marknadslösningar I knappt tio procent av proekten ingår insatser för att nå nya marknader eller etablera nya marknadslösningar Det handlar främst om att utöka underlaget för turism, men det ingår också att öka möligheterna att säla varor av olika slag, främst livsmedel Tabell 29 Nya marknader/marknadslösningar exkl förstudier Nya marknader/marknadslösningar Antal proekt Turistsegment-/grupper 160 Gemensam försälning plats/lokal/organisation) 91 Webbplats med beställningsfunktion 46 Internationell marknad 43 Marknads-/torgförsälning 35 Marknader) - förnybar energi 1 Mobil mack 1 En del turistproekt riktas mot särskilda grupper av turister tex besökare från Europa, utländska och inhemska fisketurister, husbilsägare, barnfamiler Under rubriken internationell marknad är det nästan uteslutande fråga om turister från utlandet Ett fåtal handlar om att öka försälning av varor på utländska marknader Det handlar också om att koncentrera insatser till särskilda intresseområden, som turister har, tex cykling, sportfiske, historia, litteratur, vandringar, motions- och idrottstävlingar, golf, natur, äventyr Det ingår också att lyfta fram destinationer och besöksmål tex platser och landsdelar som Älvkarleby, MittSkåne, Göta kanal, Dalsland, Uppland Webbplatser med beställningsfunktioner är också starkt kopplat till turism Vanligt är start av gemensamma bokningssystem för bokning av boende och olika slag av turisttänster Exempel på det senare är fiskekort, webkartor och turistinformation Det finns även ett mindre antal webbplatser med beställningsfunktioner för varor livsmedel) och näthandel med varor Gemensam försälningsverksamhet finns både inom turism och andra slag av näringsverksamhet Inom turismverksamheterna är det främst fråga om gemensam marknadsföring och att grupperingar av turistföretag samverkar kring sina tänster Exempel på gemensam marknadsföring är Änglaneden, Öland Spirar, Båstad Turism, Sveriges Golfkust, Öppet Gotland, Destination Åsnen Gemensamt utbud av tänster är tex gemensamma säl- och bokningsplattformar i ett område eller verksamheter tex museer Samverkan inriktad på olika slag av handel med varor dominerar under rubriken Gemensam försälning Exempel är förening/ekonomisk förening för konsthantverkare, gemensamt varumärke Kindamat, Kött från Roslagen, OrustMat), bondens egen marknad, saluhall, distributionslösning, produktionskök och butik, centrumhandeln på en ort Marknads- och torghandel är ett vedertaget koncept och har aktiverats i drygt 30-tal proekt Exempel är marknadsdagar, torghandel, torgdagar, skördemarknad, salutorg Återstående rader i tabellen gäller i ett fall samarbete om hampa till förnybar energi och i ett annat att etablera användning av en mobil mack till att säla drivmedel 56
83 Nya företagsbildningar inom den sociala ekonomin Ett särskilt verksamhetsområde som både handlar om näringsverksamhet och att tillgodose sociala behov återfinns inom den sociala ekonomin Ca en procent av proekten kan hänföras till detta slag av verksamhet För proekt inriktade på denna sektor kan göras en uppdelning på de som driver omsorgstänster resp startar upp sociala företag Omsorgstänster, som ingår är att Erbuda långtidsarbetslösa, sukskrivna att hitta en väg tillbaka till arbetslivet Insatser för unga vuxna med psykisk ohälsa Arbetsträning Rehabiliteringstänster Sk Grön omsorg, Gröna Arena Gårdar Sociala företag rymmer organisationsformer som kooperativ, ekonomiska föreningar, social föreningar Det har startats ett tiotal sociala företag 84 Utveckling av näringsverksamhet baserad på turism Som framgått tidigare i detta avsnitt är den dominerande delen av näringsverksamhetsinriktade proekt den som gäller turism av något slag De turistinriktade proekten kan delas in i grupper och nedan visas en struktur för att ge en närmare bild av hur proekten fördelar sig Tillvaratagande av förutsättningar för turism kopplat till kultur- och naturarv i leaderområdena är störst grupp Därpå föler att genomföra olika slag av basinsatser för att stärka förutsättningarna för turism Stora grupper är också evenemangsinriktade proekt och en grupp som är inriktad på att skapa eller underhålla leder, i första hand vandringsleder Tabell 30 Struktur för proekt inriktade på turism Proektgrupp Exempel på innehåll Andel av turistrelaterade proekt, % Kultur-/naturarvsturism Basinsatser för turism Evenemangsbaserad turism Museum, industriminnen, kulturarv musik, historia), fiske, naturplatser Marknadsföringsorganisation, boende-logi, skyltning, informationscentrum, internet-web, ställ-, rast-, parkeringsplatser, upplevelsepaket Festival, mässa, utställning, idrottstävlingar, nöesanläggningar Leder Vandrings-, cykel-, rid-, vattenleder 15 Naturturism Natur, fäll, naturäventyr 5 Båt-/vattenrelaterad turism Båthamnar, kaer, bryggor, förtöningsplatser, ramper 5 Matturism 1 Hästrelaterad turism 1 Övrigt Jakt, friskvård, golf, researrangemang < 1 28 25 19 Som framgår av sammanställningen representerar proekten många olika slag av för turister intressanta mål och destinationer och insatser och innehåll syftar till att skapa ökad attraktionskraft, vilket i sin tur ska ge ett ökat antal turister 57
841 Besöksmål Flera olika slag av besöksmål kan urskilas bland proekten I en del fall är det fråga om att skapa helt nya besöksmål som kan attrahera besökare I andra fall handlar det om att uppgradera redan existerande, men lite kända och marknadsförda besöksmål Nedanstående tabell visar fördelning på olika kategorier av besöksmål Tabell 31 Slag av besöksmål exkl förstudier Slag av besöksmål Antal Slag av besöksmål Antal Naturmilö m leder 235 Hamn/hamnområde/-milö 14 Museum/historiska utställningar 82 Marknads-/torgförsälning 11 Kulturhistorisk milö 81 Historisk plats, offerplats 10 Landskap/region/landsdel 67 Historiskt fartyg/-båt/ångbåt 9 Utställning/mässa 41 Badplats/campingplats 7 Upplevelse-/nöesanläggning 38 Handels-, affärscentrum 6 Kulturhistorisk byggnad 36 Restaurang/krog/café 6 Kulturhistorisk industri 33 Durpark/-gård/-visningsplats 5 Sport-/idrottsanläggning/område 30 Lantbruk/gårdar 5 Kyrka/kapell 24 Fornminnen gravrösen, runstenar etc) 4 Natur-/rekreations-/lekområde 23 Anläggning för hästar/hästaktiviteter 2 Trädgård 21 Vindkraftsanläggning 1 Konstcentrum/konstarenor 19 Tyngdpunkten ligger på besöksmål där attraktionskraften är grundad på attraktiv naturmilö och intressant historisk bakgrund Besöksmålens lokalisering framgår av nedanstående kartor, figurerna 13 15 I den första kartan finns besöksmål exkl leder och på den andra kartan finns olika slag av leder redovisade för sig och den trede visar olika slag av evenemang 842 Leder och vägar De olika slag av leder och vägar, som proekt har skapat eller återställt, ökar möligheterna för natur- och motionsturism, förutom att de också används av lokalbefolkningen Det är intressant att se var dessa finns i landet På karta figur 14) finns dessa markerade med symboler Använda koordinatpunkter visar ungefärliga lägen och är från plats där respektive led mm har sin sträckning markerar ungefärlig punkt på dess sträckning) Olika färger på symbolerna används för att särskila vandrings-, cykel-, rid-, vattenleder och vägar 843 Evenemang En annan källa för turism är olika slag av evenemang I bilaga 4 finns en sammanställning över de olika evenemangsformerna och mer detaler om de olika evenemangen Det görs en uppdelning på tävlingar, kulturevenemang, festivaler, mässor, teater, bygdeevenemang och övrigt De är också källor till turism och i flera fall exempel på en värdeutveckling av olika platsers kulturella tillgångar På nedanstående karta, figur 15 är platserna för evenemangen markerade och även tillagt mer lokalt inriktade evenemang, som byträffar och andra lokala festaktiviteter 58
Det finns på kartan ett antal tydliga områden med koncentrationer av besöksmål Det finns på kartan ett antal tydliga områden med koncentrationer av besöksmål Sådana områden framträder i Sådana områden framträder i västra Skåne, delar av västra Skåne, delar av Småland, Småland, utmed Västkusten, delar av västra och norra Västergötland, Södermanland, utmed Västkusten, avmuséer, västra norr om Mälaren och delar i Dalarna utställningar, kulturhistoriska ochhistoriska norra Västergötland, milöer, byggnader, industrier är vanligast bland besöksmålen Södermanland, norr om Mälaren och i Dalarna Muséer, historiska utställningar, kulturhistoriska milöer, byggnader, industrier är vanligast bland besöksmålen Figur 13 Besöksmål exkl leder och vägar Figur 13 Besöksmål exkl leder och vägar 59
En stor koncentration av leder finns i västra Sverige, kring och norr om Göteborg Det rör sig om alla slag av leder i det området Många nya leder finns också i Skåne En speciell form av leder är de som är kopplade till En stor koncentration av leder finns i västra Sverige, kring och norr om Göteborg vatten På västkusten finns kanotdet rör sig om alla slag av leder i det /kaakled och snorkelled och far-nya och området Många leder finns också i Skåne En speciell form av segelleder finns i skärgården uppe i leder är de som är kopplade till vatten På västkusten finns k norra Bottenviken och inomskärsled anot-/kaakled och snorkelled far-med och segelleder på östersökusten i och höd södra finns i skärgården uppe i norra Öland Även i inlandet Bottenviken och inomskärsled på östersökusten i höd finns kaak-/kanotleder Suhärads med södra Öland Även i inlandet finns bygden, Dalsland, Bergslagen, kaak-/kanotleder Suhärads-bygden, Gästrikland, Storsön i Jämtland och i Dalsland, Bergslagen, gränsälv mellan Sverige och Storsön Finland) Gästrikland, i Jämtland och i gränsälv mellan Sverige och Finland) Förklaring Figur 14 Leder och vägar Figur 14 Leder och vägar 60 Cykelled Led/stig Ridled Vandringsled Vattenled Väg
Olika slag av evenemang har genomförts och etablerats genom leaderproekt Evenemang är riktade mot olika slag av besökare och förutsättningar för Olika slag evenemang publikunderlag är av bäst i mer har genomförts och etablerats genom leaderproekt tätbefolkade områden Av kartan Evenemang är riktade mot olika slag av besökare och förutsättningar för framgår attpublikunderlag sydvästra Skåne, är bäst i mer tätbefolkade områden Av kartan framgår att sydvästra södra Bohuslän, SkaraborgsSkåne, södra Bohuslän, Skaraborgs- området, södra Värmland området, södra Värmland ochoch inreinre Dalarna Dalarna är extra väl representerade ärgenom extranya välevenemang representerade genom nya evenemang Förklaring Lokalt inriktat Utåtriktat Figur 15 Evenemang Figur 15 Evenemang 57 61
9 Arbetstillfällen Ett av de mer betydelsefulla målen för leaderverksamheten är att den ska bidra till att öka sysselsättningen på landsbygden Detta mäts genom de uppgifter som proekten redovisar i sina slutrapporter om nya arbetstillfällen 2 Ett annat slag av sysselsättningseffekt finns också i form av att proekt bidrar till att bevara arbetstillfällen, vilket också proekten redovisar uppgifter om i sina slutrapporter 91 Nya arbetstillfällen Den tillkomst av arbetstillfällen gäller annat arbete än i proekten) som proekten skapar är en process som kan pågå över varierande tid Det kan vara alltifrån att tillkomst av arbetstillfällen kan konstateras redan under ett proekts gång till sådana som uppkommer under flera år efter ett proekts sluttidpunkt De uppgifter som kan sammanställas är de som redovisats i proektens slutrapporter 2007 2015 Att få med de arbetstillfällen som visar sig senare än de som registrerats vid slutrapporttillfället skulle kräva särskilda uppfölande undersökningar, vilket inte funnits resurser till att göra Antalet arbetstillfällen har summerats till ca 5 300 Ett arbetstillfälle kan sträcka sig från korta säsongsmässigt återkommande arbeten till varaktiga heltidsarbeten Arbetstillfällen är också de som gäller avlönad tid eller arbete inom egna företag I nedanstående tabell finns redovisat hur de nya arbetstillfällena fördelar sig på kön och ålder Tabell 32 Tillkomst av nya arbetstillfällen 2007-2015, åtgärderna 411, 412, 413, 421 Nya arbetstillfällen Antal Kvinnor 2 150 Män 1 823 Ungdom < 25 år, kvinna 672 Ungdom < 25 år, man 651 Summa 5 296 Proekten under åtgärderna 411, 412, 413 redovisar i cirka vart trede proekt förstudier/kartläggningar exkluderade) i slutrapporterna nya arbetstillfällen Totala antalet nya arbetstillfällen uppgår till 5 120 Bland arbetstillfällena dominerar sådana som föler av att olika slag av evenemang initierats och där de aktuella arbetstillfällena blir av korttids- eller säsongskaraktär De evenemangsinriktade proekten inom kultur, konst, teater etcetera dominerar, men även idrottsrelaterade evenemang finns En annan stor grupp föler av att turismverksamheter har startats upp eller stimulerats Även i de fallen blir det oftast fråga om säsongsarbeten och som föler hur turistsäsongerna ser ut En trede grupp är relaterad till olika slag av annan näringsverksamhet Bland nya arbetstillfällen inräknas också de arbetstillfällen som utgörs av att nya företag etableras, det vill säga någon får sysselsättning genom nytt företagande 2 EU-kommissionens definition enligt riktlinerna för utvärdering CMEF): Nya arbetstillfällen är sådana som inte funnits tidigare och vilka kan bedömas komma att existera under överskådlig framtid och för vilka lön/ersättning utgår eller är arbete som företagare gör i eget företag Ett varaktigt nytt arbetstillfälle kan sträcka sig från en arbetstimma som görs en gång per år i till exempel säsongsmässigt återkommande arbete till att handla om nytt heltidsarbete hela året 62
Samarbetsproekten dvs proekt under åtgärd 421 redovisar totalt 176 nya arbetstillfällen Dessa arbetstillfällen finns i nationella proekt inriktade på bygdeutveckling, utbildning i företagande bland annat omsorgstänster), marknads- och företagsutveckling, akt och turism I internationella proekt redovisas arbetstillfällen i proekt inriktade på företagsutveckling, turism och utbildning i hantverk Det sammantagna målet för nya arbetstillfällen är 5 750 och utfallet är ca 5 300 Det motsvarar att målet är nått till ca 92 % Baserat på uppgifter i slutrapporter om arbetstillfällena och beskrivningar i rapporterna, som visar vad för slag av verksamhet det gäller har också överslagsberäkningar gorts för vad de nya arbetstillfällena motsvarar utryckt i årsverken Resultatet visar på ca 2 700 årsverken Det ingår mycket deltidsarbetstider och säsongsmässiga arbeten bland de nya arbetstillfällena 92 Bevarade arbetstillfällen I slutrapporter lämnas även uppgifter om att proekt medverkat till att bevara arbetstillfällen Typiska exempel när proekt lett till att arbetstillfällen bevarats är, Nedläggning av biografer har undvikits genom att biograferna installerat digital teknik Nedläggningshotade idrottsanläggningar har rustats upp och vaktmästartänster har behållits Omsättning/intäkter ökat i näringsverksamheter och därmed har fortsatt/expanderat och arbetstillfällen kan behållas Arrangemang som fortsätter och till dessa kopplade arbetstillfällen består Ökad livsmedelsförädling bidrar till fortsatt ordbruksproduktion De bevarade arbetstillfällena har summerats till drygt 3 700 och har främst anknytning till turism- och besöksnäring, bygdeutvecklande insatser, företagsutvecklande insatser och utbildningar 93 Nya företag En viktig faktor för att kunna öka både ekonomisk tillväxt och sysselsättning är att det växer fram nya företag i leaderområdena Flera proekt har som huvudsyfte att stimulera näringsverksamhet och det leder i förlängningen till att nya företag startar De uppgifter som kan sammanställas är de som redovisats i proekts slutrapporter 2007 2015 Antalet nya företag uppgår till strax under 2 400 63
10 Ökning av bruttoförädlingsvärde En av EU bestämd indikator för att bedöma storleken på den ekonomiska tillväxt som leaderproekten skapar är ökning i bruttoförädlingsvärde Bruttoförädlingsvärde motsvarar, i ett företags verksamhet, skillnaden mellan totala intäkter minus kostnader för insatsvaror och insatstänster I flera andra stödverksamheter rör det sig om att stöd ges till enskilda företag, vilket ger möligheter till att använda deras affärsbokföring och kunna avgränsa beräkningen av ändring i bruttoförädlingsvärde till vare stödmottagares verksamhet Leaderproekten är av en annan karaktär och stöd lämnas inte till enskilda aktörer utan proektens nytta ska komma bredare grupper till del För att kunna beräkna bruttoförädlingsvärden är det därför nödvändigt att luta sig mot schablonmetoder Sådana schablonmetoder har skapats för det turistekonomiska området Det rör sig om su olika typkalkyler som baseras på uppgifter om hur mycket besökare och turister normalt konsumerar per dygn Nedan redovisas uppgifter för turisminriktade proekt Turism är den dominerande inriktningen på proekt, som ger resultat i form av högre bruttoförädlingsvärden 101 Underlag för beräkningar Utgångspunkt för att beräkna ekonomiska effekter av turism är att definiera vad som avses med turism Den officiella och vedertagna definitionen av turism lyder: Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften källa: FN) Ur ett ekonomiskt perspektiv handlar turism om förflyttad konsumtionskraft i och med att turisten reser till en annan plats för att uppleva, äta och bo, vilket medför ökad ekonomisk aktivitet på destinationen Det finns undersökningar om hur mycket olika turistkategorier konsumerar på destinationen dvs hur stor den förflyttade konsumtionskraften är Det handlar om utläggstal för olika turistkategorier Turismens utredningsinstitut TUI) tog 2010, på uppdrag från Jordbruksverket, fram utläggstal för landsbygdsområden baserade på uppgifter i sin databas Utläggstalen visar konsumtion per person och dygn Fölande grupper bedömde de möliga att skatta uppgifter för: Deltagare idrottsevenemang Åskådare idrottsevenemang Besökare kulturevenemang Naturturister Kulturturister Fritidsbåtturister Shoppingturister 64
Utläggstalen, har med stöd av uppgifter i den del av Sveriges officiella statistik som benämns Företagens ekonomi FEK), räknats om till vad de motsvarar uttryckta i bruttoförädlingsvärde Sett i perspektivet, ett proekt som skapar turism, så förekommer inflöden till den ort/det område som kan anges vara destinationen tex -by Inflödena av turister är fölande till -by Från omkringliggande kommuner Från övriga Sverige Från utlandet Hur stora inflödena är relativt varandra sammanhänger med hur sammansättningen är bland de som kommer som turister och kan variera mycket från ett proekt till ett annat bla beroende på vilka målgrupper de riktar sig mot Storleken på konsumtionsutgifterna kan förändras beroende på vilken inflationsnivå som existerar För beräkningarna till denna rapport har bedömts att prisnivån under programperioden är så stabil att någon sådan korrigering inte är motiverad att göra Inflationen mellan 2007 och 2015 är enligt konsumentprisindex knappt 8 % Ökningar i bruttoförädlingsvärde är beräknade baserat på uppgifter i proektens slutrapporter om antalet turister, som är uppdelat på Nya dagsbesökare per år Nya övernattningar per år Antalsuppgifterna har multiplicerats med utläggstalen omräknade till vad de motsvarar i förädlingsvärden baserat på branschstatistik i Företagens ekonomi FEK) 102 Uppgifter om ökning i bruttoförädlingsvärde Hur proekten genererat omsättning och därmed bruttoförädlingsvärde över tid varierar kopplat till när proekt startade Åren 2007 2009 är det få proekt som kom igång och huvuddelen av ökningarna i bruttoförädlingsvärde faller på de senare åren i mätperioden Utvecklingen av antalet besökare kan i en del proekt öka successivt över tiden, vilket har beaktats om sådana uppgifter ingår i slutrapporterna I flertalet fall har dock använts samma uppgift om besöksantal per år och proekt för de år som verksamhet pågår Värdena i nedanstående tabell är avrundade till hela miloner kronor Uppgifterna inkluderar inte eventuella entréavgifter för besökare av kulturevenemang och åskådare på idrottsevenemang Sådana utlägg ingår inte i TUI:s underlag Det bör observeras att det finns osäkerhet i beloppen Storleken på denna är beroende av hur väl använda utläggstal återspeglar verklig konsumtion och att proektens mätningar om antal turister är tillförlitliga och representativa för proektens utfall Totalt ingår drygt 600 proekt i underlaget till tabellen 65
Tabell 33 Ökning av bruttoförädlingsvärde vid årsvis ämförelse med år 2007, miloner kronor Ökning vid ämförelse med år 2007 2007=0) Slututbetalningsår 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2007-2008 0 1 1 1 1 1 1 1 1 2009-2010 0 0 1 1 1 1 1 1 1 2011 0 0 0 25 25 25 25 25 25 2012 0 0 1 10 15 16 16 16 16 2013 0 0 0 1 15 23 26 16 16 2014 0 0 0 0 0 1 9 11 12 2015 0 0 1 1 16 35 52 66 72 2007-2015 143 Vid ämförelse mellan programperiodens första år 2007) och dess sista år 2015) beräknas ökningen i bruttoförädlingsvärde genom turistproekten, på årsbasis, uppgå till ca 140 miloner kronor Som framgår av tidigare redovisad statistik om proektverksamheten var det relativt få proekt som slutfördes de första tre åren av programperioden och större delen av ökningarna visar sig därför de senare åren i perioden Storleken på ökningen i bruttoförädlingsvärde varierar i proekten från några tusental kronor per år upp till tiotals miloner kronor Det ingår två proekt, som redovisar stora turistekonomiska vinster Båda är förknippade med mycket kända turistmål I det ena fallet är det Vasaloppet och i det andra fallet Göta kanal I fallet med Vasaloppet är det fråga om att göra vasaloppsspåret med omgivningar, till en VasaloppsArena och skapa en året-runt-arena för frisk- och hälsovård Det innebär bla vandringar efter arenan, träningsläger under både sommar och vinter, övernattningsfaciliteter längs hela arenan, matserveringar etc Investeringar har gorts som ger underlag för tillgänglighet för skidor, cykling, löpning och vandring Proektet som är kopplat till Göta kanal är inriktat på att öka antalet besökare längs Göta kanals västgötadel Marknadsföringsinsatser har fokuserat på ett gemensamt tema; Mat & Möten och innehållit reklamtid i TV4 i samband med utvalda program Utöver de proekt som ligger till grund för tabellens värden finns det ca 900 proekt, som inte redovisat uppgifter om antalet besökare eller blivit klara i slutet av perioden och därmed inte fått till mätningar Många av proekten är små och kan därför inte heller förväntas ge stora ökningar i bruttoförädlingsvärde De snarare understöder en positiv besöksutveckling än syftar till att etablera nya stora underlag och strömmar av besökare och turister Hela gruppen bör dock kunna generera några tiotal miloner kronor eller mer i ökat bruttoförädlingsvärde sett över en kommande suårsperiod Bland turismproekten finns det grupper av olika karaktär betraktat utifrån hur de skapar omsättning och därmed ökning av bruttoförädlingsvärde Det finns en grupp av proekt, vilka under ett antal dagar eller någon vecka genomför evenemang, tävlingar, festivaler, lokala fester, marknadshelger De riktar sig ofta till bredare och större publikunderlag En annan karaktär har proekt i vilka det är fråga om att skapa attraktiva besöks- och turistmål, och som bygger på längre öppethållande och vilka ger mer kontinuerliga besöksströmmar över större delar av året eller året runt Vidare ingår proekt som är inriktade på försälning av varor och tänster och som till en betydande del ger ökningar av omsättningen hos en krets av lokala näringsidkare, butiker, detalhandlare på eller kring en ort 66
103 Uppgifter om nya dagsbesökare och övernattningar Den stora andelen proekt som är inriktade på att skapa och främa turism resulterar i varierande omfattning i nya besökare till platser eller lokala områden Begreppet besökare kan ha olika betydelser beroende på i vilket sammanhang det ingår Som turism räknas normalt människors aktiviteter med koppling till besöksmål, evenemang, attraktion och när de reser till eller vistas på platser utanför sin vanliga omgivning Lokalbefolkning är besökare som vistas i sin vanliga omgivning och de räknas normalt inte som turister Sammanställs uppgifter från slutrapporter blir, räknat på gruppen turister, ökningen av antalet nya dagsbesökare och nya övernattningar enligt tabell nedan Värden för vare proekt räknas bara en gång och det är uppgifter avseende ett år Beroende på när proekt varit verksamma kan det således för de enskilda proekten vara uppgifter kopplade till något av åren 2008 2015 Tabell 34 Nya dagsbesökare och nya övernattningar, nivåhöning enligt årsvisa uppgifter Turister, slag av besökare/besök Nya dagsbesökare Nya övernattningar gästnätter) Antal Ca 0,8 miloner Ca 0,2 miloner 104 Annan näringsverksamhet än turism Antalet proekt inriktade på att främa annan näringsverksamhet än turism är ca 370 De representerar flera olika former av näringsinriktningar, men större grupper är förädling av livsmedel, biografverksamhet och proekt inriktade på företagsutveckling och bygdeutveckling i ett bredare perspektiv Som tidigare redovisats om villkor som gäller för programperioden ska leaderproekten inte lämna stöd till enskilda aktörer utan proektens nytta ska komma bredare grupper till del Därmed skapar de resultat och effekter i bredare kretsar av företag och för de olika inriktningar på den näringsverksamhet dessa företag bedriver För dessa proekt är det inte möligt att använda schablonmetoder motsvarande de som används för turistproekten Det är dock rimligt att anta att hela gruppen av dessa proekt har bidragit till ökad omsättning i flera slag av näringsverksamheter och genererat flera tiotals miloner kronor i ökat bruttoförädlingsvärde under perioden 2007 2015 67
11 Ny teknik Tillämpningar av ny teknik kan vara betydelsefulla för utveckling på flera sätt Därför har sammanställts uppgifter om detta baserat på information i slutrapporterna I ca sex procent av proekten har registrering om ny teknik gorts Förberedande och anläggning av bredband, som är ett viktigt slag av ny teknik, ingår dock inte i dessa uppgifter då den teknikdelen är tidigare redovisad i avsnitt 74 Användning av bredband för nya tillämpningar tex webbaserade tänster ingår dock Nedanstående beskrivningar kan till en del överlappa varandra, särskilt de som gäller olika slag av digitala tekniker Det är teknikbenämningar från slutrapporterna som används Vidare har gorts en egen gruppering av tekniker för att få en tydligare struktur App mobilapplikation, mobilapp) Ex: App för vandring/cykling längs olika slag av leder historiska-, natur-, kultur-) Audioguide guidetänst-lyssna på information/berättelse om viss plats eller visst föremål) Ex: Audioguider tex i muséer av olika slag och kan finnas på flera språk Bokning via web/internet logi, tänster) Ex: Bokningssystem/-program tex Citybreak Fiskekort på nätet Ex: Fiskekort online Digital teknik exkl biografer Ex: Digitalisering av muséer/föremål på muséer Geocaching GPS-stödd sökning av koordinatsatta obekt) Ex: Geocaching i ett område tex Nissadalen GPS-teknik användning av Global Positioning Systemet) Ex: GPS-navigering QR-koder Ex: Koder på vandringsleder Mobila tillämpningar Ex: Mobil bensinstation/mack Utrustning till idrott/sport Ex: Elektroniskt låssystem till motionsanläggning Kommunikation Ex: Anropsstyrd bussline Kartor Ex: Digitalt sökort Jordbruk, fiske, livsmedel, hantverk Ex: Internetuppkopplade vågar i biodling Fritidsaktiviteter, förströelser Ex: Virtual Realityglasögon kopplade till besöksmål Eldrift Ex: Eldriven snabb fära Ny teknik, allmänt Ex: Personräknare med distansavläsning vid besöksmål) Webbutik Ex: Flexibel webbplattform/ Blocket för matproducenter Energi/Utemilö Ex: LED-lampor i bostadsområden I bilaga 5 finns mer detalerad information och exempel på tillämpningar i respektive grupp 68
12 Befolkning på landsbygden som gynnas För proekt med innehåll av bygdeutveckling är det av intresse att beräkna hur stor del av befolkningen på landsbygden i leaderområdena som kan anses bli gynnade Baserat på i första hand SCB:s uppgifter om antalet invånare i olika orter i Sverige kan skattningar göras Befolkningsuppgifter för år 2010 finns för merparten av orterna Beräkningar görs för de proekt, som gått längre än att handla om enbart utredande och förberedande verksamheter Förstudier och kartläggningar ingår därför inte Då det kan diskuteras vad som bör räknas till proekt av bygdeutvecklingskaraktär och att befolkning gynnas görs en uppdelning på olika grupper En stor grupp är insatser som är relaterade till gemensamma byggnader Typiskt är att de handlar om att uppföra nya, renovera, utrusta och förbättra byggnader till exempel bygdegårdar och samlingslokaler Cirka 640 000 invånare kan beräknas bli gynnade, som användare på olika sätt I en annan grupp kan föras samman infrastrukturinsatser som ger förbättringar till exempel cykelvägar, bryggor, idrotts- och badplatser Cirka 340 000 invånare kan se resultat av den typen av insatser En trede grupp är inriktad på fritid kultur, idrott, sport) och i det fallet kan cirka 630 000 beräknas bli gynnade av ökade insatser Inom gruppen turismproekt finns de som indirekt ger upphov till service De har sin grund i att stimulera turism, men gynnar också lokalbefolkningen Typiska exempel är nya och upprustade vandringsleder, förtönings- och båtplatser, rast- och grillplatser Cirka 680 000 invånare beräknas bli gynnade i de fallen Återstår en mindre grupp som rymmer kursverksamhet, social omsorg, servicetänster, informationskanaler för bygden och drivmedelsförsälning och i det fallet beräknas cirka 110 000 invånare gynnas Utöver de ovan nämnda finns insatser och aktiviteter, som främst levererar immateriella värden kultur, konst, musik, teater etc) och här ingår till exempel musikarrangemang, festivaler, nöes- och festtillställningar Lokal befolkning som kan vara presumtiva konsumenter av detta utbud är cirka 225 000 Det finns också slutrapporterade proekt som är inriktade på kulturarv av olika slag Mest vanligt är att de skapat eller kompletterat muséer, industriminnen och historiska utställningar En annan mindre grupp handlar om att dokumentera lokal historia och arkivering av samlingar av historiskt material Antalet invånare i de orter, som är närmast berörda eller knutna till aktuella kulturarv beräknas uppgå till cirka 470 000 Sammanfattningsvis fördelar sig gynnad befolkning på fölande grupper: Gemensamma byggnader ca 640 000 invånare) Infrastrukturinsatser ca 340 000 invånare) Fritid kultur, idrott, sport) ca 630 000 invånare) Turismproekt, som indirekt ger upphov till service ca 680 000 invånare) Kursverksamhet, social omsorg, servicetänster, informationskanaler för bygden och drivmedelsförsälning ca 110 000 invånare) Immateriella värden kultur, konst, musik, teater etc) ca 225 000 invånare) Kulturarv av olika slag ca 470 000 invånare) 69
Summeras ovan nämnda grupper rör det sig om cirka 3,1 miloner invånare På en del orter har genomförts proekt inom flera av de redovisade grupperna och räknas befolkningen i vare ort bara en gång är det cirka 1,7 miloner invånare som gynnas av genomförda proekt Antalet orter som kopplats samman med att befolkning gynnats av ovan beaktade proekt är 872 Orternas fördelning på storleksgrupper efter antal invånare är fölande: Tabell 35 Gynnade orter efter invånarantal Antal invånare Antal orter Andel %) - 499 381 43,7 500-999 141 16,2 1 000-4 999 245 28,1 5 000-9 999 66 7,6 10 000-20 000 39 4,4 Cirka 44 % är orter med mindre än 500 invånare Räknat efter gränsen 1 000 invånare hamnar ca 60 % av orterna under och vid gränsen 5 000 blir det knappt 90 % På nedanstående karta, figur 16, finns markerat de orterna som har under 1 000 invånare Kartan ger en uppfattning om hur spridningen över landet ser ut för de allra minsta orterna Cirklarna är proportionella i förhållande till deras invånarantal Den minsta symbolen representerar 100 invånare Även orter med mindre än 100 invånare är markerade med den symbolen Kartan visar på att antalet mindre orter där insatser gorts finns väl representerade över landet I övre Norrland med stora glesbefolkade områden är underlaget av orter litet, vilket i sig bidrar till att det är få markeringar där I övriga Sverige finns tendenser till ett antal koncentrationer i framförallt Östergötland, Södermanland, Skåne, sydöstra Småland, mellersta Halland, nordöstra Dalsland, södra Värmland, sydöstra Dalarna och Storsöbygden i Jämtland 70
Förklaring Antal 100 250 500 750 000 <1 16 Orter mindre än 1 000 invånare Figur 16 Orter medfigur mindre änmed 1 000 invånare 71 67
13 Proektens egna mål och fortsättning efter proektslut Bakom vare proekt finns ambitioner och avsikter att de ska bli lyckosamma och ge konkreta avtryck i leaderområdenas utveckling Leader är i grunden en metod för landsbygdsutveckling och det är därför motiverat att redovisa hur genomförandet av proekten fallit ut Det gäller både hur väl proekten fullfölt sina planer inkl målsättningar och vilken varaktighet som finns i det som åstadkoms Den uppfölning som görs gäller slututbetalda proekt dvs de som faktiskt finansierat verksamhet genom programmets proektstöd och lämnat slutrapporter 131 I vilken grad har proekt nått sina egna mål? I sammanställningen av slututbetalda leaderproekt ingår en uppfölning av i vilken grad som proekten nått sina egna mål och syften Detta baseras på de redovisningar som görs i vare proekts slutrapport Av uppgifter som redovisas går det att bedöma om de egna målen uppfyllts eller om det varit några problem och svårigheter i proektens genomförande tex ofullständiga eller uteblivna insatser Vid bedömningen används en sex gradig skala Skalan framgår av teckenförklaringen till nedanstående diagram Till övervägande del 17% I hög grad 12% Ungefär till hälften 7% Helt och fullt 60% I mindre grad 3% Inte alls 1% Figur 17 Slututbetalda proekt 2007 2015 fördelade efter hur de uppfyllt sina egna mål bedömning vid proektens sluttidpunkt), procentandelar Utfallet visar på att ca 90 % av proekten bedömts ha nått en uppfyllelse av egna målen motsvarande i hög grad till helt och fullt Det är en liten andel som stött på så avgörande svårigheter ca 4 %) att målen inte alls eller bara i mindre grad uppfyllts 72
132 Fortsättning efter proektet För slututbetalda proekt har sammanställts uppgifter om deras fortsättning Det har gorts för andra proekt än de som är av förstudiekaraktär Förstudierna är i sammanhanget speciella, eftersom deras fortsättning är beroende av beslut om fortsättningsproekt eller att andra instanser har avgörande inflytande över hur verksamhet kan fortsätta tex planer för att bygga bostäder kan vara beroende av kommunala beslut, genomförande av bredband är avhängigt stödbeslut från länsstyrelse I slutrapporterna har proekten fått redogöra för hur verksamheten fortsätter efter proektens slut Sammanställning av svaren visar att ca 92 % av proekten uppger att verksamhet kommer att fortsätta För ca 80 % gäller, att det klart framgår och tydligt redovisas vad fortsättningen innebär och att verksamheter består fullt ut eller till övervägande delar Det kan också vara att anläggningar och byggnader kommit till genom proekt och de sedan kommer att användas under flera år framåt För ca 12 % framgår att fortsättning ingår i planerna eller att det blir fråga om att delvis fortsätta på något sätt Ca 8 % av proekten har inte redovisat något om fortsättning eller har de lämnat uppgifter om att fortsatt verksamhet inte är aktuell eller det framgår att det sannolikt inte blir fråga om fortsatt verksamhet Det är allt från tydliga konstaterande som ingen verksamhet efter proektets slut, att det görs hänvisningar till otillräckligt intresse för att kunna fortsätta, att proektet var en avgränsad insats eller engångsinsats tex utbildnings- eller informationsinsats Inte helt oväntat finns det också proekt som hänvisar till att det inte finns finansiering eller ekonomiska förutsättningar för att fortsätta 73
14 Avslutande översikt Inom landsbygdsprogrammet finns en metod för landsbygdsutveckling som kallas Leader Avsikten med Leader är att mobilisera och utnytta landsbygdens egen utvecklingspotential Utmärkande för leadermetoden är att den bygger på lokal förankring av de åtgärder som får stöd och att den genomförs inom bestämda geografiska landsbygdsområden I vare område tar privat, ideell och offentlig sektor gemensamt fram en lokal utvecklingsstrategi 63 leaderområden och över 4 000 proekt Det fanns 63 leaderområden i Sverige under programperioden 2007 2013 I denna rapport finns en beskrivning och uppfölning av leaderverksamheten för hela programperioden och två år till, eftersom proekt kunde pågå ända till 2015 Antalet slututbetalda proekt är 4 165 och deras totala finansiering uppgår till drygt 3 milarder kronor Den tid de olika proekten pågick varierar från ett par månader till över su år Vanligast längd på proekten finns i intervallet 1-2,5 år Ca 55 % av proekten pågick längre än två år Det är många olika proekt Leadermetoden syftar framförallt till att skapa utveckling i landsbygdsområden utifrån de behov som finns och är prioriterade i de lokala utvecklingsstrategierna Proekttyper är enskilda proekt och samarbetsproekt I samarbetsproekten samarbetar två eller flera leaderområden Det är en påtaglig bredd i proektens innehåll och vad de syftar till att utveckla I gruppen med enskilda proekt finns flest proekt inom turism inkl kulturhistoria ca 36 %), fölt av bygdeutveckling ca 30 %), annat näringsliv än turism ca 9 %) och fritid ca 8 %) Det finns också proekt inriktade på utbildning och service, förnybar energi, milöinsatser och rådgivning Samarbetsproekten de är ca 6 % av totala antalet proekt) har något annan fördelning med en relativt sett större andel med utbildningsinriktning och lägre andelar för turism och bygdeutveckling Ideella föreningar är vanligast som proektägare Leader är en metod för landsbygdsutveckling baserad på lokalt engagemang I nästan hälften av proekten är någon form av ideell förening proektägare Störst inom denna grupp är bygdelag/bygdeföreningar fölt av hembygdsföreningar Övriga ideella föreningar representerar många intressen Idrotts- och sportverksamhet är den största delgruppen fölt av flera olika föreningsinriktningar Det kan gälla företagare, kultur, häst, båt, teater, musik, fiske, golf, biodling, konst/konstnärer, skytte, hundrelaterade föreningar plus ytterligare ett antal delgrupper I näst flest proekt är LAG =de lokala aktionsgrupperna) proektägare och därefter kommuner Kommuner är proektägare i drygt vart tionde proekt Mycket ideellt arbete och engagemang Leadermetoden bygger på att bygdens gemensamma resurser tas tillvara och utvecklas Bakom detta finns också ett lokalt engagemang och detta kan återspegla sig i hur stora privata och ideella insatser som tillförs proekten Totala värdet av de ide- 74
ella och privata finansieringsslagen uppgår till drygt 1,1 milarder kronor, vilket motsvarar 38 % av den totala finansieringen i proekten Leader har bidragit till nya byggnader och anläggningar Ett tydligt konkret genomförande representerar de proekt som gäller fysiska anläggningar Fysiska obekt som skapas eller underhålls i proekten är av många olika slag och det rör sig om ca 4 900 stycken Ca 880 är webbplatser som tillkommit genom proekten Resten representerar ett brett spektrum av obekt En grupp gäller byggnader och annan grupp kan definieras genom att de gäller obekt eller anläggningar i utemilö Bland byggnader finns både nya byggnader och tillbyggnader av lokaler, men framförallt finns en stor grupp som rör upprustningar eller förbättringar av lokaler och i en del fall ändrad användning av byggnaderna Bygdegårdar, mötes- och samlingslokaler, ungdomsgårdar, äldre ekonomibyggnader, besöks- och uthyrningsstugor, mindre hotell, förrådsbyggnader, mindre lokaler, ridhus, stall, gymlokaler, kontorslokaler, bostäder kan nämnas som exempel Ny användning av oanvända eller lite använda byggnader är tex museum, biograf, butik, turistinformation Tillbyggnader och kompletteringar kan avse toalett- och duschutrymmen, kök, lud-, storbilds- och TV-utrustningar, digital teknik i biografer, altaner och scener Obekten i utemilö kan exemplifieras med badplatser, idrotts- och sportanläggningar, natur- och lekområden, grill- och rastplatser, hamnbryggor, vågbrytare, broar, cykeloch vandringsleder och museiärnväg Ny och förbättrad skyltning är också vanligt Många av obekten främar turism eller bidrar till fler besöksmål Exempel är anläggning av cykel- och vandringsleder, uthyrningsstugor, övernattningsrum, muséer, nya skyltar och information på nya eller utvecklade webbplatser I ca vart trede proekt ingår investeringar som bedömts ha ett värde även efter fem år Totala redovisade värdet uppgår till nästan en halv milard kronor, vilket motsvarar ca 17 % av den totala proektfinansieringen I drygt 100 proekt rör det sig om investeringar på eller över en milon kronor per proekt För fysiska obekt blir det helt naturligt fråga om hög grad av varaktighet och bestående effekter av proekten De fysiska obekten består lång tid framöver och efter att proekt avslutats blir det snarare frågan om hur mycket dessa resurser utnyttas för de ändamål de är konstruerade för Mer än 5 000 arbetstillfällen har skapats Uppgifter om nya arbetstillfällen har summerats till ca 5 300 Korttidsarbeten och arbeten av säsongskaraktär dominerar och de är oftast relaterade till kultur-, konst-, teater- och idrottsevenemang samt turism och sommarobb för ungdomar Omräknat till årsarbetskrafter beräknas de nya arbetstillfällena motsvara ca 2 700 Bevarade arbetstillfällen uppgår till ca 3 700 och har mest kopplingar till turism och besöksnäring samt service- och sociala tänster och en del är resultat av bygdeutvecklingsproekt Antalet nya företag uppgår till strax under 2 400 Ekonomisk tillväxt främst genom turism Den ekonomiska tillväxt som proekt skapar visar sig i ökade bruttoförädlingsvärden Det är i första hand genom proekten inriktade på turism, som ökningar sker och som en beräkningsmodell har kunnat konstrueras för Vid ämförelse mellan programperio- 75
dens första år 2007) och dess sista år 2015) beräknas ökningen i bruttoförädlingsvärde genom turistproekten på årsbasis uppgå till ca 140 miloner kronor Genom proekt som utvecklar olika former av näringsverksamhet har också nya tänster och nya produkter kommit till stånd Nya tänster har framförallt skapats inom turism och besöksnäring Nya upplevelsepaket för turister är ett par tusen Nya produkter och varor finns i första hand inom livsmedelsproduktionen, men också i olika slag av hantverk Flera slag av ny teknik har införts och mycket är i form av olika slag av digitala tekniker Det är allt från att förbereda för bredband, digitalisera biografer till att använda appar till nya webbtänster Många nya samarbeten Leaderverksamheten har bidragit till organisering och drygt 9 900 nya samarbets-konstellationer/nätverk har skapats Till detta kan läggas över 1 500 nya mötesplatser, varav drygt 200 är virtuella mötesplatser web, facebook etc) Många invånare är gynnade av proekten För proekt med innehåll av bygdeutveckling, och vilka gått längre i sitt genomförande än att endast utreda och förbereda, är det av intresse att beräkna hur många invånare i leaderområdena som kan anses bli gynnade Skattningar har gorts baserat på i första hand SCB:s uppgifter för år 2010 om antalet invånare i olika orter i Sverige En stor grupp är insatser som är relaterade till gemensamma byggnader Typiskt är att de handlar om att uppföra nya, renovera, utrusta och förbättra byggnader till exempel bygdegårdar och samlingslokaler Cirka 640 000 invånare kan beräknas bli gynnade, som användare på olika sätt I en annan grupp kan föras samman infrastrukturinsatser som ger förbättringar till exempel cykelvägar, bryggor, idrotts- och badplatser Cirka 340 000 invånare kan se resultat av den typen av insatser En trede grupp är inriktad på fritid kultur, idrott, sport) och i det fallet kan cirka 630 000 invånare beräknas bli gynnade av ökade insatser Bland turismproekt finns de som indirekt ger upphov till service De har sin grund i att stimulera turism, men gynnar också lokalbefolkningen Typiska exempel är nya och upprustade vandringsleder, förtönings- och båtplatser, rastoch grillplatser Cirka 680 000 invånare beräknas bli gynnade i de fallen En mindre grupp rymmer kursverksamhet, social omsorg, servicetänster, informationskanaler för bygden och drivmedelsförsälning och i det fallet beräknas cirka 110 000 invånare gynnas Det finns också insatser och aktiviteter, som främst levererar immateriella värden kultur, konst, musik, teater etc) och här ingår tex musikarrangemang, festivaler, nöes- och festtillställningar Lokal befolkning som kan vara potentiella konsumenter av detta utbud är cirka 225 000 76
Vissa proekt är inriktade på olika slag av kulturarv Vanligast är att de skapat eller kompletterat muséer, industriminnen och historiska utställningar En annan grupp handlar om att dokumentera lokal historia och arkivering av samlingar av historiskt material Antalet invånare i de orter, som är närmast berörda eller knutna till aktuella kulturarv beräknas uppgå till cirka 470 000 Summeras ovan nämnda grupper rör det sig om cirka 3,1 miloner invånare På en del orter har genomförts proekt inom flera av de redovisade grupperna och räknas befolkningen i vare ort bara en gång är det cirka 1,7 miloner invånare som gynnas av genomförda proekt Proektens egna mål och fortsättning Bedömningar har gorts av i hur hög grad slututbetalda proekt nått sina egna mål och syften Utfallet visar att närmare 90 % har hög måluppfyllelse och att mindre än 5 % av proekten har låg eller ingen måluppfyllelse Uppgifter från proekt gäller andra proekt än förstudier) visar att över 90 % fortsätter med verksamheter, som ingått i proekten också efter proektslut, eller att nya verksamheter tar vid som en föld av proekten 77
Bilaga 1 EU-vägledningar, mål och budgetunderlag Till stöd för uppfölning och utvärderingen av landsbygdsutvecklingsåtgärder publicerade EU-kommissionen en vägledning i september 2006 med titeln Landsbygdsutveckling 2007-2013, Handbok för en gemensam övervaknings- och utvärderingsram Denna har efterhand kompletterats på olika sätt, alltifrån förtydliganden och revideringar av innehåll till utgivande av kompletterande vägledningar om utvärderingsmetoder på olika åtgärdsområden En grundläggande utgångspunkt är den sk interventionslogiken Den utgår från behoven, som visar de socioekonomiska eller milömässiga krav som programmet och/eller åtgärden ska uppfylla Vid utvärderingen matchas uppsatta mål av en uppsättning indikatorer, som visar de olika delarna i en åtgärds interventionslogik Indikatorerna används som verktyg för att bedöma hur målen har nåtts genom åtgärder eller hela program på vare nivå produktion, resultat och effekt) Vid utvärderingen av landsbygdsutvecklingsprogrammen används fölande typer av indikatorer: Insatsindikatorer: Dessa indikatorer hänför sig till budget eller andra tilldelade resurser på vare stödnivå Exempel: utgifter per åtgärd som redovisas till kommissionen Produktionsindikatorer: Dessa mäter verksamheter som genomförs direkt inom programmen Verksamheterna är första steget mot att nå insatsens operativa mål och mäts i fysiska eller monetära enheter Exempel: antal anordnade utbildningstillfällen, antal ordbruksföretag som får investeringsstöd och investeringens totala volym Resultatindikatorer: Dessa mäter insatsens direkta och omedelbara effekter De ger information om förändringar i exempelvis de direkta stödmottagarnas uppträdande, kapacitet eller prestation och mäts i fysiska eller monetära enheter Exempel: genomförda investeringar och antal ordbrukare som med framgång deltar i utbildningskurser Effektindikatorer: Dessa avser programmets gynnsamma effekter både på insatsnivå men även mer generellt inom programområdet De är kopplade till programmets övergripande mål Exempel: ökad sysselsättning i landsbygdsområden, ökad produktivitet inom ordbrukssektorn och ökad produktion av förnybar energi Utöver ovanstående fyra slag av indikatorer tillkommer ett behov av indikatorer för utgångsläget eng baseline) Eftersom det är förändringen över tiden som undersöks vid en utvärdering är fastställandet av den kontrafaktiska situationen central vid alla utvärderingar Kontrafaktisk avser den situation som hade blivit fallet utan några stödåtgärder Kan även uttryckas som hur hade utvecklingen blivit om ingen intervention genom stödåtgärder hade gorts) EU-kommissionen nöer sig inte med att en variabel ökat eftersom denna variabel hade kunnat öka även utan att stödet utbetalats Kommissionen vill att det påvisas ett kausalt samband mellan ett stöd och den effekt som isolerat beror på stödet, när den kontrafaktiska situationen borträknats från effektvariabeln Indikatorerna för utgångsläget är därför viktiga referenspunkter vid utvärderingen av effekterna av enstaka åtgärder och hela program Ett område där det funnits ett behov av att komplettera den ursprungliga handboken är hur utvärdering av Leader och det som kan knytas till begreppet Livskvalitet bör göras Begreppet Livskvalitet ingår i bla landsbygdsprogrammens mål- och 78
åtgärdsbeskrivningar, men utan att någon egentlig tydlighet av dess innebörd redovisas Det fanns därför ett behov att för utvärderingen inom ramen för landsbygdsprogrammet få en operationell innebörd och grund för hur utvärdering av livskvalitet kan göras European Evaluation Network for Rural Development etablerade och koordinerade en tematisk arbetsgrupp för att ta fram ett underlag Det resulterade i ett dokument med titeln Working paper on Capturing impacts of Leader and of measures to improve Quality of Life in rural areas Nedanstående figur sammanfattar den indelningsstruktur som arbetsgruppen fann lämplig för den utvärdering som är relaterad till begreppet livskvalitet Figur 1 Principbild - utvärderingen av livskvalitet Källa: Helpdesk of the Evaluation Expert Network Utvärderingen baseras på en indelning i fyra dimensioner områden för observationer och värderingar) De är: Landsbygdens ekonomi Rural economy) Socialt kultur Socio-culture) Landsbygdens milö Rural environment) Styrelse Governance) 79