Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska



Relevanta dokument
Riktlinje Dokumentnamn

Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017

Epidemiologisk årsrapport 2015

Inledande bestämmelse

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare

Smittskydd. Något om regelverket. Landstingsjurist

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

3 En anmälan enligt 2 kap. 5 smittskyddslagen (2004:168) skall göras skriftligen senast dagen efter den dag då den som är skyldig att göra anmälan

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, februari 2008

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 mars 2006

Smittspårning STI. Ramar och regelverk. 6 december Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan

Svensk författningssamling

Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten

Vanliga smittor Streptokocker MRSA

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Smittspårning Grundkurs regelverk

Smitt. Smittskyddsenheten

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Årsstatistik I detta nummer av Smittnytt är det dominerande inslaget årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2016.

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Regeringens proposition 2005/06:199

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2019 INNEHÅLL

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2018.

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SmittnYtt. Årsstatistik Allmänfarliga sjukdomar. Nr 3, Fall av campylobacter. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland

Regeringens proposition 2008/09:212

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2018

Smitt. Smittskyddsenheten NR 2. MARS 2017 INNEHÅLL INFLUENSA

Smittspårning. aktuella författningarf

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2011

Regelverk smittskydd. Peter Gröön Landstingsjurist 2017

Ebola Årsstatistik Uppsala län Hepatit A utbrott hösten Lokalt smittskyddsansvariga - nyhet Viktoriadagen...

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 februari 2005

Gutesmittu nr Region Gotland. Influensan hittills på Gotland

Information från Smittskydd Halland Ansvarig: Mats Erntell, smittskyddsläkare

Innehållsförteckning. Smittskyddsenheten. Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2010

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2004

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Aktuellt från Strama Gotland

Smitt. Smittskyddsenheten INNEHÅLL

Nr Detta nummer innehåller:

Ny medarbetare REGION GOTLAND. Årgång 9, nummer I det här numret:

Information från Smittskyddsenheten Nr 2, september 2008

land. Vi efterfrågar alltid vaccinationsstatus hos fall av sjukdom som ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. fungerar som tänkt.

Årsstatistik Anmälda fall av campylobacterinfektion i Västernorrland uppdelade på inhemsk och utlandssmitta år 2014

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007

Regeringens proposition 2009/10:126

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

Årsstatistik Difteri, ett fall En 57-årig svensk kvinna hade växt av toxinbildande Corynebacterium ulcerans i ett bensår.

Å rsstatistik fö r 2017

Februari år 2005 Nr. Från Smittskyddsenheten Västra Götalandsregionen. Innehållsförteckning. Smittskydd utan gränser.

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010

Årsstatistik för 2013

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Kontaktsjuksköterskor

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2012

Nytt om influensa. Årgång 8, nummer

SMITTSKYDDSLÄKARENS ÅRSRAPPORT FÖR KRONOBERGS LÄN 2005

Kvalitetsbokslut 2012

januari talets epidemier

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2008

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2011

Å rsstatistik fö r 2016

Basala hygienrutiner

Årsstatistik för 2014

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Verksamhetsberättelse 2017

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr

Smittskydd Stockholm

Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2018. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2017

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

E nyhetsblad från Smi skydd Värmland. Värmlands läns årsstatistik Nr 1 feb Smittskyddsläkarens årsrapport för Värmlands län

Smittkällan. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län för Campylobacter

Februari 2009 Nr 1. Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Å rsstatistik fö r 2018

GUTESMITTU. Influensasäsongen så här långt Allas vårt STRAMA uppdrag chans till förbättring! Region Gotland

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2009

Anmälda sjukdomsfall enligt Smittskyddslagen (SML) 2010

Februari 2006 Nr. Från Smittskyddsenheten Västra Götalandsregionen. Medarbetare. Ett bra smittskydd som vill bli ännu bättre! Innehållsförteckning

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA. Efter kampanjen. Lyckad vaccinationskampanj mot ovanlig influensa!

Innehållsförteckning. Smittskyddsenheten. Information från Smittskyddsenheten Nr 2, september 2010

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2011

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr Innehåll

Transkript:

Riktlinje Utgåva nr 2 sida 1 av 5 Dokumentets namn Riktlinjer för vård hygien och smittskydd och riskavfall Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 070413 Reviderad 090428 VÅRDHYGIEN OCH SMITTSKYDD OCH RISKAVFALL SYFTE Förebyggande åtgärder kan hindra smittspridning. Begränsning av infektioner innebär både humanitära och ekonomiska vinster. Att säkerställa hantering av avfall. OMFATTNING De personer som bor i de särskilda boendeformerna eller bostäder med särskild service inklusive korttidsboende och de som vistas i dagverksamheter. Samt de som arbetar i samma verksamheter. Med smittsamma sjukdomar avses i Smittskyddslagen sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor och som kan innebära ett inte ringa hot mot människors hälsa. Med allmänfarliga sjukdomar avses smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser. REFERENSER SFS 2004:168 Smittskyddslagen SFS 2006:804 SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvården mm. SOSFS 2005:26, SOSFS 1987:7 hantering av riskavfall, SOSFS 1999:27 smittförande avfall Livsmedelslagen 2006:804 (Livsmedelsverket www.slv.se) Handbok för hälso- och, nätupplaga av Sveriges kommuner och landsting www.1177.se Vårdhygien för särskilda boendeformer i Stockholms län www.vardhygien.nu Funktion Steg Aktivitet Anvisning Sjuksköterska Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 1 Rapporterar/ informerar snarast till MAS vid sjukdomsförekomst där informationsinsatser behövs till verksamheten om vaksamhet och extra skydd. Sammanställning och smittspårning skall sammanställas och rapporteras till MAS De allmänfarliga sjukdomarna och vissa andra smittsamma sjukdomarna skall anmälas eller bli föremål för smittspårning enligt bestämmelserna i denna lag. MAS 2 Skickar kopia på rapport till Smittskyddsenheten SFS 2004:255 SFS 2004:877 SOSFS 2005:26 Se bilaga om allmänfarliga, anmälningspliktiga respektive smittspårningspliktig sjukdomar Ansvarig läkare 3 Vid misstänkt anmälningspliktig respektive smittspårningspliktig sjukdom hos boende har behandlande läkare anmälningsskyldighet till smittskyddsläkare. 4 För att förebygga smittspridning skall barriärvård tillämpas i allt arbete. Barriärvård innebär: handrengöring handdesinfektion, skyddshandskar vid kontakt med urin, avföring och blod, skyddsrock /platsförkläde då risk föreligger att kläderna förorenas av kroppsvätskor och utsöndringar (SOSFS 2007:19) Se handbok för hälso- och sjukvård i nätupplaga

Funktion Steg Aktivitet Anvisning Basala hygienrutiner innebär: - handrengöring - handdesinfektion - skyddshandskar vid kontakt med urin, avföring och blod - plastförkläde då risk föreligger att kläderna förorenas av kroppsvätskor och utsöndringar - arbetskläderna skall ha korta ärmar, byts dagligen - händer och underarmar skall vara fria från armbandsur och smycken 5 Vid rengöring av bänkar, bord och dylikt skall sprit användas. Detta gäller också vid upptorkning av blodspill. 6 Desinfektion innebär att föremål och ytor behandlas så att de inte längre är smittspridande. Desinfektion utförs med värme eller med kemiska medel. Värmedesinfektion i spol- och diskdesinfektor rengör och desinfekterar t.ex. kirurgiska instrument, sugflaskor, handfat och rondskålar. Desinfektion av föremål med kemiska medel används då värmedesinfektor saknas. 7 Sterilisering av instrument skall ske i autoklav. Om autoklav saknas kan enstaka instrument kokas. 8 Vid separat tvätt av den boendes kläder och lakan skall tvättemperaturen ej understiga 60 grader. Vid gemensam tvätt skall tvättemperaturen ej understiga 80 grader. Personalkläder skall användas endast på arbetet och tvättas i 60 grader. 9 Vid hantering av livsmedel skall sådana försiktighetsmått iakttas och i övrigt förfaras så att fara ej uppkommer för att livsmedlet förorenas eller blir otjänligt till människoföda. I livsmedelshantering får ej heller person arbeta som har eller kan antas ha sjukdom eller smitta, sår eller annan skada som kan göra livsmedel som hon/han hanterar otjänligt till människoföda. I hantering av livsmedel enligt livsmedelslagen ingår bl.a. Beredning, förvaring, uppläggning, servering eller annat överlämnande av livsmedel för förtäring (SOSFS 2007:19) Vårdhygien för särskilda boendeformer i Stockholms län 2005 www.vardhygien.nu Livsmedelhygien SFS 1971:511

Funktion Steg Aktivitet Anvisning 10 Vid livsmedelshantering skall tillämpas: god handhygien förkläde eller dylikt som endast används i samband med livsmedelshantering särskild försiktighet iakttas vid övre luftvägsinfektion med tanke på risk för droppsmitta 11 Konventionellt avfall är avfall som ej är smittförande och som kan återvinnas, exempel: Glas, papper, matavfall, övrigt hushållsavfall. Vid hantering av konventionellt avfall skall hålla sig underrättad om personalens hälsotillstånd. Följ av kommunen lokalt utarbetade anvisningar er Verksamhetschefer Verksamhetschef Verksamhetschef 12 Riskavfall är avfall som kan innebära smittfara/skada för boende, personal och besökare, exempel: smittförande, skärande och stickande avfall biologiskt avfall, kasserade läkemedel, radioaktivt avfall och cytostatikaavfall 13 Stickande/skärande avfall så som kanyler, rakblad och lancetter som varit i kontakt med kroppsvätskor anses smittfarliga. Dessa skall kasseras i punktionssäkra behållare avsedda för detta. Behållare skall märkas med riskavfall, skärande/stickande, smittförande. Dessa skall i sin tur förpackas i en kartong med innerpåse särskilt avsedd för detta. Kartongen skall märkas med enhet/verksamhet, kontaktperson standardetikett för riskavfall, skärande och smittförande. Uppsamlingsställe för avfall skall finnas angivet 14 Skärande stickande avfall som inte har varit i kontakt med kroppsvätskor kasseras i punktionssäkra behållare som märks med riskavfall, stickande/skärande. 15 All personal skall känna till vilka riskmoment som finns, vilken teknik som skall användas och vilka åtgärder som skall vidtas om ett tillbud eller skada uppkommer. Riskförebyggande arbete för att undvika skador prioriteras. 16 Arbetsgivaren tillser att det finns skriftliga arbetsrutiner och skyddsinstruktioner och en åtgärdsplan för omhändertagande av personer som har stuckit eller skurit sig på stickande/skärande avfall som varit i kontakt med kroppsvätskor. Instruktionerna skall innehålla vägledning för omedelbart omhändertagande av den individ som drabbats. Varje stick och skärskada skall rapporteras, anmälas och följas upp av arbetsgivaren SOSFS 2005:26 Riskavfall skall hanteras enligt utarbetade instruktioner i Handbok för hälso- och sjukvård www.sjukvardsradgivning en.se Varje enhet/verksamhet bör utarbeta lokala rutiner som anpassats till enhetens arbete och de företag som anlitas för transport av avfallet AFS 1986:23 AFS 1991:2 AFS 1997:12 AFS 2001:3 Se Handbok för hälsooch www. sjukvårdsradgivningen.se

Bilaga 1 till smittskyddslagen (2004:877) Allmänfarliga sjukdomar Campylobacterinfektion Difteri Infektion med enterohemorragisk E.coli Giardiainfektion Gonorre Hepatit A-E Hivinfektion Infektion med HTLV 1 eller 11* Klamydiainfektion Kolera Infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA)* Mjältbrand Paratyfoidfeber Pest Infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet för Pencillin G* Polio Rabies Salmonellainfektion Shigellainfektion Svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) Syfilis Tuberkulos Tyfoidfeber Virala hemorragiska febrar exkl.denguefeber och sorkfeber Bilaga 2 till smittskyddslagen (2004:877) Samhällsfarliga sjukdomar Smittkoppor Svår akut respiratorisk sjukdom(sars) Bilaga 1 enligt smittskyddsförordningen (2004:255) Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar Infektion med atypiska mykobakterier Botulism Brucellos Infektion med cryptosporidium Denguefeber Echinokockinfektion Infektion med entamöba histolytica Gula febern Invasiv infektion Beta-hemolyserande grupp-a-streptokocker(gas) Invasiv infektion med Haemophilus influenzae Harpest (tularemi) Kikhosta Legonellainfektion

Leptospirainfektion Listeriainfektion Malaria Invasiv meningokockinfektion Mässling Papegojsjuka Invasiv pneumokockinfektion Påssjuka Röda hund Sorkfeber (nephropathia epidemica) Stelkramp Trikinos Q-feber Infektion med vancomycinresistenta enterokocker ( VRE) Vibrioinfektion exkl. kolera Viral meningoencefalit Yersiniainfektion Bilaga 2 enligt smittskyddsförordningen (2004:255) Anmälningspliktiga sjukdomar med huvudsakligen sexuell smittväg Gonorré HIV infektion Klamydiainfektion Syfilis