Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1

Relevanta dokument
Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1

Transport över membran Undersökning osmos och växtceller (potatis)

Introduktion till laboration Biokemi 1

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Kemi 2. Planering VT2016

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

Kapitel Var är vi i kursen???

AREA 41 KEMINS GRUNDER

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

Vatten har: 1. Stor ytspänning. 2. Hög kokpunkt. 3. Högt ångbildningsvärme. 4. Stor dielektricitetskonstant.

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Membranegenskaper-hur modellera/förstå?


Gör så här: Lägg några potatisar av samma sort att gro på olika ställen i skolan. En del placeras på en ljus plats, medan andra läggs i mörker.

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Anders Lundquist. Osmoreglering

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

Modell och verklighet och Gy2011

Förmågor och Kunskapskrav

Introduktion till labkursen på Biokemi 1

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

UMEÅ UNIVERSITET Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer.

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Vad gör växten med vattnet?

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning

Krafter märkbara men osynliga

Cellen och biomolekyler

Vad menas med att mäta biopotentialer. Bioelektriska signaler. Sammanfattning I. Sammanfattning I. Vilka är de?

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Vetenskaplig metod och statistik

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler Kan du gissa rätt vikt?

Vad är vatten? Ytspänning

Virtue, marina och limniska miljöer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Intermolekylära krafter

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Intermolekylära krafter

En pendels svängningstid

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Principer för RRT. Akut nefrologi och dialys inom intensivvården, 2016 Max Bell MD, PhD Karolinska University Hospital/Karolinska Institutet

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Survivor 06 (Model # /# ) GB DE FRA NL DK SWE NOR FIN IT ESP POR

Lägg kikärtor (ca 250 g) i blöt över natten. Koka ca en timme med en buljongtärning. Låt stå tills de har svalnat (häll inte bort vattnet!).

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Vetenskaplig metod och Statistik

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Tentamen i allmän och biofysikalisk kemi

Neuronens Fysiologi 1

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra

Höstterminsplanering i. hem- och konsumentkunskap År 8

Slutet gott, allting gott!

Kunskap genom vetenskap. observationer och experiment

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Nationella prov i NO årskurs 6

Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda:

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT PROTEINER OCH ENZYMER (sid )

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider

Kemi Kunskapens användning

Transkript:

Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen Kap 1

cellmembranet

Hur kommer ämnen genom cellmembranet? Vilken typ av ämnen har lätt respektive svårt att komma igenom lipidlagret?

små fettlösliga* molekyler kan ta sig rakt igenom cellmembranet *(lipofila/hydrofoba ämnen /opolära molekyler) stora molekyler och vattenlösliga ämnen* måste ha hjälp, måste transporteras in * (hydrofila ämnen /polära molekyler och joner)

Viktiga begrepp för att diskutera transport över (igenom) ett membran: Diffusion Osmos

Koncentration= mängd ämne / volym vatten 1 dl söt saft (hög koncentration socker) 1 dl mindre söt saft (lägre koncentration socker)

Diffusion Ett ämne sprider sig naturligt från ett område med hög koncentration mot ett område med låg koncentration. Naturlag: allting sprider sig oordningen ökar (entropin ökar)

Diffusion Allting sprider sig Ett ämne rör sig med koncentrationsgradienten d vs från ett område med hög koncentration mot ett område med låg koncentration Varje ämne rör sig längs sin egen koncentrationsgradient, oberoende av andra ämnens koncentrationer Diffusion kostar ingen energi

Vad visar bilden?

Diffusion över ett cellmembran Extracellulärt område Intracellulärt område

Osmos vattnets diffusion över ett semipermeabelt membran Semipermeabelt = bara genomsläppligt för vissa ämnen (jmf med en sil) Vatten (vattenmolekyler) rör sig med sin koncentrationsgradient dvs mot områden med lägre vattenkoncentration (färre vattenmolekyler)

Osmos vattnets diffusion över ett semipermeabelt membran

Osmos (forts) Var är vattenkoncentrationen lägst? Hur rör sig vattnet (nettotransporten)? Konsekvens? Vad händer med vätskenivån?

Osmos (forts) Isoton lösning samma jonkoncentration som inne i cellen Saltkoncentrationen i en cell = fysiologisk koksaltösning (dropp, linsvätska mm) 0,9% NaCl ( 1tsk salt i 1l vatten) Hypoton lösning - lägre jonkoncentration Hyperton lösning högre jonkoncentration

Hur kommer stora molekyler och hydrofila ämnen in i cellen? Kan inte ta sig igenom membranet själva - kanaler genom cellmembranet - vissa ämnen behöver transporteras över cellmembranet

Passiv transport Underlättad diffusion genom kanalproteiner Alltid med koncentrationsgradienten (nerförsbacke) Aktiv transport Hydrofila och stora molekyler (makromolekyler) Transport mot koncentrationsgradienten (uppförsbacke) Kostar ingen energi Kostar energi (ATP-drivna pumpar)

Transport över cellmembranet

Proteiner bildar kanaler tex vatten- och jonkanaler i cellmembranet

Exocytos / endocytos transport av stora molekyler i membranblåsor (vesiklar)

Membranpotential - det är en skillnad i laddning mellan utsidan och insidan av cellmembranet) A- = negativt laddade proteiner

1. Instuderingsuppgifter transport över cellmembran 2. Planering av ett försök med potatisstavar/gurkstavar i olika saltlösningar Sid 31-38 i boken, (sid16-30)

Potatis-/gurkstavar i lösningar med olika saltkoncentration Uppgift: Ni ska undersöka vad som händer med celler (växtceller) som får ligga i tre olika vattenlösningar med olika saltkoncentration (NaCl) Hypertonlösning (5 tsk salt i 1l kranvatten) Isotonlösning ( 0,9% NaCl ca. 1 tsk salt i 1l vatten) Hypotonlösning (kranvatten) Innan försöket formulerar ni hypoteser. Förutsättningar: Ni studerar ett stort antal celler i klump i form av utskurna stavar av potatis. Ni ska alltså skära ut stavar från potatis och lägga dessa i de olika lösningarna. Ni ska studera vad som händer med längd, vikt och konsistens. Utifrån resultaten skall ni dra slutsatser vad som har hänt. 1. Planera undersökningen i gruppen. Hur ska ni göra praktiskt för att få ett så säkert resultat som möjligt. Tänk på att minimera alla sannolika felkällor. Försöket skall vara reproducerbart dvs ngn annan skall kunna upprepa försöket på samma sätt. (För att kunna kolla om era resultat stämmer.) 2. Visa/diskutera ert upplägg Förutsättningar: Korkborr - kan ta ut långa cylindrar

Upplägg av osmosförsök (potatis-/gurkstavar) Kunna lita på resultatet : Minimera felkällor: Reproducerbarhet dvs det ska kunna upprepas på samma sätt)

Lita på resultatet : - flera mätningar av samma sak / fler potatisstavar Minimera felkällor: - Samma förutsättningar stavarna måste vara exakt lika långa /tjocka, samma volym vatten Reproducerbarhet (upprepas) - Beskriv : hur lösningarna görs (konc), hur stavarna görs (längd, tjocklek), tiden för försöket (hur länge ligger stavarna i lösningen)

Försöket med potatisen 3x3 st lika långa (ca 3-4 cm)potatisstavar (med korkborr) Dokumentera längd, vikt, konsistens Tre olika lösningar (hypoton, isoton, hyperton) Provrör med lock, samma volym vätska. Lösningar: Hypertonlösning (6 tsk salt i 1l kranvatten), lös saltet! Isotonlösning ( 0,9% NaCl ca. 1 tsk salt i 1l ) Hypotonlösning (avjonatvatten) Låt stavarna ligga ca två dygn. (5 dygn kylskåp)

forts försöket med potatisen Sammanställ resultaten förändringar i längd, vikt och konsistens i en tabell (Excel) se nedan. (Tabellen skall innehålla rådata, medelvärde, positiv/negativ avvikelse från ursprungslängd) Redovisa resultaten i diagram. Använd Excel. ( Diagramen ska visa negativ/positiv avvikelse mot typ av lösning (hypo-, iso-,hyperton)

Redovisning av resultat (potatislab.) Skriv en kort sammanfattning (laborationsrapport) av försöket med rubrikerna: Inledning: mkt kortfattad, Utförande, kortfattat, punktform Resultat (tabellen) och lämplig tabell/diagram Diskussion med slutsatser och brister i undersökningen (felkällor). Mejla rapporten via Urkund

Ex på en tabelles utformning, viktigt för att sammanställa sina resultat på ett bra sätt Stav 1a 2a 3a snitt 1b 1b 1b snitt 1c Osv. Längd (mm) +/- % förän dr. Massa (g) före efter före efter +/- % Konsi stens

Rita diagram/graf för att kunna dra slutsatser/se samband/visa resultat: 6 4 2 0 Serie 1 Serie 2 15 10 5 Serie 3 Serie 2 0 Serie 1 8 6 4 2 0 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Serie 2 Serie 1

Centralt innehåll (lab. /undersökning) Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Avgränsningar och studier av problem och frågor med hjälp av biologiska resonemang. Planering och genomförande av fältstudier, experiment och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.