Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen

Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 1(9) Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen

Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 2(9) Syfte Syftet med denna plan är att beskriva sjukvårdens inriktning, åtgärder och resurser, samverkan med räddningstjänsten och gränsdragning gentemot denna vad gäller ansvar, i samband med olyckor med kemiska ämnen. Bakgrund Risken för att kemiska olyckor skall inträffa har blivit ett alltmer påtagligt och aktualiserat hot. Ett stort antal kemikalier tillverkas och hanteras inom industrin. Stora kvantiteter kemikalier transporteras dagligen på väg, järnväg, till sjöss och per flyg. Såväl tillverkning, hantering som transport av kemikalier ökar år från år. Många kemikalier kan vid en olycka förorsaka allvarliga skador på människa och miljö. Till detta kommer risken för att terroristgrupper använder kemiska stridsmedel och andra ämnen för sina syften. Om kemikalier av misstag blandas kan giftiga gaser bildas och spridas. Detta kan också ske vid bränder. Denna plan för Region Skåne anger ansvarsmässiga och organisatoriska förutsättningar för sjukvårdens kemberedskap. Vad gäller medicinska åtgärder hänvisas till Socialstyrelsens planeringsinriktning för kemiska olyckor 1 samt till Läkemedelshandboken. Det har i en tidigare regional utredning föreslagits och av Katastrof- och Beredskaps Rådet (KBR) fastlagts som en planeringsinriktning att en speciell insatsberedskap i form av specialtränade sjukvårdsgrupper skulle inrättas. För närvarande är inte en sådan organisation möjlig att genomföra. Detta innebär att utbildning behöver bedrivas på ett sådant sätt att alla som kan behöva ingå i sjukvårdgrupp har adekvata kunskaper även inom detta område. På nationell nivå deltar Socialstyrelsen i samverkan med andra myndigheter i en utredning som skall belysa bland annat sanering. Detta arbeta beräknas bli klart i årsskiftet 2004/2005. De slutsatser som då kommer fram påverkar innehållet i den här planen, varför vi valt att beteckna den som preliminär. Samtidigt arbetar en samverkansgrupp ( Sam-Kem ) med att ta fram ett för polisen, räddningstjänsten och sjukvården gemensamt dokument för insatser i samband med kemiska olyckor. De riktlinjer som kommer att tas fram nationellt kommer naturligtvis att påverka även detta dokument. Ansvarsfördelning Den kommunala räddningstjänsten ansvarar för räddningsinsatserna vid kemolyckor. Varje deltagande organisation fattar beslut inom ramen för den egna verksamheten. 1 Kemiska olyckor och katastrofer - Medicinskt omhändertagande Planeringsinriktning, SoS-rapport Utgivningsår: 1998

Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 3(9) Räddningstjänsten och sjukvården skall vara beredda att ta hand om ett stort antal skadade vid en kemisk olycka. SOS Alarm svarar för att sjukvården genom tjänsteman i beredskap (TiB) redan vid fara för olycka informeras om denna. Läkare med kompetens inom kemområdet bör vid kemlarm bedöma sjukvårdens eventuella åtgärder. Regional Medicinsk KatastrofLedning (RMKL) kan medverka i detta. Rutiner för hur information skall utformas utarbetas gemensamt med företrädare för den kommunala räddningstjänsten och polisen. Organisationen för räddningsinsatser vid kemikalieolyckor bör så långt som möjligt följa den normala organisation som finns för andra olyckor. Riskbild Räddningstjänstens riskbild för kemikalieolyckor i Skåne utgör grund för här föreslagen organisation. Transport av farligt gods bedöms medföra de största riskerna jämfört med hantering vid fasta anläggningar. Flera sjukhus i Skåne ligger på sådant avstånd från transportleder att ett kemiskt utsläpp allvarligt kan störa verksamheten. Vid ett sådant hot varnas aktuellt sjukhus. Universitetssjukhuset i Lund, Helsingborgs lasarett och Hässleholms sjukhus är exempel på detta. Sjukhus med saneringsberedskap Varje akutsjukhus i Skåne skall som långsiktig målsättning vara försett med en fast saneringsanläggning. Detta för att dels ge skadade möjlighet till snabb sanering och efterföljande medicinsk behandling, dels för att skydda sjukhuset/akutverksamheten så att denna ej blir utslagen vid intagning av icke sanerade från en kemisk olycka. Saneringsanläggningar finns i anslutning till akutsjukhusens akutmottagningar och följer av Socialstyrelsen utarbetade funktionsbeskrivningar för saneringsanläggningar. Fasta saneringsanläggningar med slussfunktion enligt Socialstyrelsens norm Universitetssjukhuset MAS Centralsjukhuset i Kristianstad Sjukhuset i Hässleholm Universitetssjukhuset i Lund Trelleborgs Lasarett

Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 4(9) Mobil saneringsanläggning med i förväg iordningsställd plats Helsingborgs lasarett Saneringsmöjlighet i ambulanshall (utan sluss) (Saneringsrutiner kommer att ses över) Landskrona lasarett Ystads lasarett Simrishamns sjukhus Insats på skadeplats ansvar och ledning Räddningsinsats leds av räddningsledaren i nära samverkan med sjukvårdsledare och polisinsatschef. Räddningsledaren har ett övergripande ansvar inom skadeområdet, när det gäller medverkande personals säkerhet och de risker som förekommer eller kan uppstå i samband med räddningsinsatsen. Polisinsatschef leder polisinsatsstyrkan. Polisens uppgifter skiljer sig inte från vad som gäller vid andra olyckor. Sjukvårdsinsatserna leds av sjukvårdsledaren (se Regional ledningsplan) till dess att utsedd ledningsläkare anländer som då övertar sjukvårdsledarrollen. Sjukvårdens uppgifter skiljer sig inte från vad som gäller vid andra olyckor. Den speciella risksituationen vid kemolyckor måste dock beaktas. Sjukvårdsledaren har ansvar för sjukvårdpersonalens säkerhet. Riskområde och avspärrning Räddningsledaren fastställer riskområdets gränser, den personal som får vistas i området, vilken verksamhet som kan ske samt vilken skyddsutrustning som måste bäras av personalen. En inre avspärrning kallad riskområde upprättas runt själva skadeplatsen. I riskområdet får endast räddningspersonal med särskild skyddsutrustning vistas. Räddningstjänsten svarar för den inre avspärrningen. Nya begrepp kommer att införas under den närmaste tiden. Detta innefattar beteckningarna het, varm, kall zon. (Se bild)

Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 5(9) Organisation av skadeplats! INRE AVSPÄRRNING HETA ZONEN VARMA ZONEN YTTRE AVSPÄRRNING KALLA ZONEN 2002-11-15 Nina Widfeldt, Sos 16 Polisen svarar för yttre avspärrning. Området mellan den inre och yttre avspärrningen är avsett för behörig personal, materiel och fordon. Räddningstjänstens personal transporterar kontaminerade och skadade ut ur riskområdet till saneringsplats för drabbade. Kan räddningstjänsten uppenbart avgöra att kontaminerad person är död, skall denna kvarstanna i riskområdet. I tveksamma fall förs den personen ut ur riskområdet. Döda saneras av räddningstjänsten sedan övriga skadade omhändertagits. Åtgärder på saneringsplats Saneringsplats för skadade skall vid kemolycka alltid byggas upp i anslutning till in/utpassage från riskområde. Saneringsplatsen utformas efter det behov av sanering som föreligger. En strävan är att ta fram en plan för upprättande av saneringsplats för länet. Räddningstjänstens mobila utrustning för saneringsplats finns utplacerade i länet på olika orter. Vid behov av sanering bör en fullt utbyggd saneringsplats upprättas. Saneringen sker i en mot väder och vind skyddad saneringsenhet för att minska risken för hypotermi. Saneringen skall kunna genomföras av såväl stående som liggande patient. Tillgång till uppvärmt utrymme, tempererat vatten (+30 - +37 grader), duschar, tvål, schampo, personsaneringsmedel, handdukar, filtar är nödvändigt. Tillgång till andningsskydd för kontaminerade bör finnas. Upprättande Räddningstjänsten ansvarar för upprättande av saneringsplats.

Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 6(9) Sanering Saneringen utförs av räddningstjänstens personal. Alla misstänkt kontaminerade skall saneras. Medicinsk insats Sjukvården skall kunna biträda med medicinska prioriteringar, instruktioner och eventuella åtgärder och har därför särskilt tilldelad skyddsutrustning. Insamling av tillhörigheter Enkel registrering med t ex löpnummer måste ske vid saneringsplatsen för att identifiera personliga tillhörigheter. Räddningstjänsten ansvarar för insamling av kontaminerade kläder och tillhörigheter. Destruktion/sanering avgörs i samråd med försäkringsgivare. Polisen ansvarar för sanerade/ej kontaminerade tillhörigheter. Uppsamlingsplatser Uppsamlingsplats för skadade upprättas av räddningstjänsten i samråd med sjukvården utanför det område där risk för påverkan från t ex ett gasmoln föreligger (kall zon). Det kan inte uteslutas att situationer uppstår, exempelvis vid vindkantring, då riskabel höjning av luftens gashalt sker. Därför måste flykthuva vara omedelbart tillgängligt för eventuell evakuering. Målsättningen för sjukvården skiljer sig här inte från andra olyckor: Prioritering, livsuppehållande åtgärder samt att göra den skadade transportabel för att skickas till rätt sjukhus. Uppsamlingsplatser för skadade, döda och oskadade skall vara åtskilda samt ligga på sådana platser att störningar från skadeplatsen undviks. Beslut om platser bör fattas i samråd mellan räddningsledare, polisinsatschef och sjukvårdsledare. Utrustning för upprättande av uppsamlingsplats för skadade finns utplacerad i länet på särskilda katastrofvagnar. Det bör eftersträvas att anordna uppsamlingsplats i lämplig lokal istället för i tält. Upprättande Räddningstjänsten ansvarar för att uppsamlingsplats för skadade upprättas. Ledning Medicinskt ansvarig leder det medicinska arbetet, i detta ingår prioritering och fördelning av skadade till sjukhusen. Räddningstjänsten leder logistik och transportarbetet (chef uppsamlingsplats) vilket innebär transport av skadade till och inom uppsamlingsplatsen, upprättande, försörjning med värme, belysning, vatten, samband, el mm.

Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 7(9) Avspärrning och bevakning Uppsamlingsplatser för skadade, döda och oskadade avspärras och bevakas genom polisens försorg. Registrering Polisen ansvarar för registrering av alla drabbade samt omhändertagande av gods som ej är kontaminerat. Registrering sker sedan sanering skett (om så varit nödvändig). Sjukvården registrerar skadade med skadekort. Sedvanliga prioritetsmarkeringar tillämpas. Vid kemiska olyckor är det väsentligt att alla exponerade, även de som i akutskedet är symptomfria, registreras så att de lätt kan nås. Symptom kan vid exponering av kemikalier vara fördröjd från timmar till dygn. Antidoter För praktisk och kostnadseffektiv hantering av beredskapsläkemedel för katastrofbruk finns lagerhållning enligt Socialstyrelsens rekommendationer vid sjukhusen i Lund, Malmö, Helsingborg, Kristianstad och Ystad, samt av Socialstyrelsen speciellt lagrade antidoter, på sjukhusapoteket i Malmö. Innehållet i dessa sjukhus förråd håller på att ses över och regelbunden revidering av innehållet kommer att utföras framöver. Ambulanssjukvård Ambulanssjukvården ansvarar för akut omhändertagande av de drabbade som är i behov av sjukvård och transport till sjukhus. Ambulanspersonalens arbete börjar efter sanering av de drabbade. Personalen i den ambulans som först anländer till olycksplatsen arbetar som sjukvårdsledare respektive medicinskt ansvarig enligt principerna i den regionala ledningsplanen. För att undvika att transportfordonet kontamineras är det viktigt att de skadade är sanerade före transport till sjukvårdsinrättning. Sanering av kontaminerade på sjukhus I princip skall alla som transporteras till sjukhus från ett skadeområde redan vara sanerade. Man kan räkna med att många spontant kommer osanerade till sjukhuset.

Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 8(9) Innan en person som exponerats för kemikalier tas in på sjukhuset/akutmottagningen skall han/hon vara sanerad. Alla kontaminerade hänvisas till särskild ingång via saneringsanläggningen. För saneringen svarar sjukhusets personal. Patienter som redan sanerats på skadeplatsen kan föras direkt till ambulansintaget. Behandling på sjukhus följer gängse principer (vetenskap och beprövad erfarenhet). Det är viktigt att det finns kompetens inom det här området på varje akutmottagning. Ansvaret för ett korrekt omhändertagande av enskild patient följer samma regler och lagar som all annan verksamhet på en akutmottagning. Skyddsutrustning för personal Socialstyrelsen har till landstingen lånat ut personlig skyddsutrustning (kemdräkt) att användas vid omhändertagande av kontaminerade/skadade. Skyddsutrustningen består av andningsskydd och kroppsskydd. Samma typ av personlig skyddsutrustning skall användas vid sanering i skadeområde och på sjukhus. För ambulanspersonal skall finnas tre flykthuvor per fordon. Utbildning och övning Utbildning av sjukvårdspersonal för kemberedskap sker dels genom Socialstyrelsens utbildning för farligt godsolyckor, dels i egen regi (KAMBER och regionalt förankrade utbildningar på sjukhusen) inom Region Skåne. Utbildningen avser både omhändertagande av patienter såväl prehospitalt som på sjukhus. Syftet är att öka kompetensen både i omhändertagandet vid stora olyckor/katastrofer och i vården av enskild patient i en vardagsolycka. I samarbete med sjukvården, den samlade kommunala räddningstjänsten och polisen planeras för en regionalt anpassad utbildning för de personer som föst anländer till en olycksplats ( first responder ). Informationsberedskap Från 2000-06-01 gäller Informationsplan för Region Skåne vid stora olyckor, katastrofer eller svåra påfrestningar på samhället.

Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 9(9) Utdrag ur Katastrof- och BeredskapsRådets protokoll 2004-04-20 Förslag 2004-04-02 till Preliminär Regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen. Det antecknades att KBR 2001-03-29, 4, vid behandling av förslag angående Beredskap vid kemisk olycka, Planeringsinriktning och samverkan för sjukvården i Region Skåne beslutat bl a dels uppdraga åt Katastrof & Beredskap att i samråd med projektet Skånsk Livskraft Vård och Hälsa förankra förslaget, dels uppdraga åt Katastrof & Beredskap att i samverkan med berörda sjukhus och ambulanssjukvården arbeta vidare med förslaget, dels och uppdraga åt Katastrof & Beredskap att lämna underlag till Regionfastigheter angående fasta saneringsanläggningar samt att förstnämnda förslag översänts på remiss till sjukhusen i Skåne, Primärvården, Smittskydd Skåne, samverkande myndigheter samt Ag Kem 2 Preliminär Regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen Katastrof- och beredskapsrådet beslöt att fastställa föreliggande förslag till Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid olyckor med kemiska ämnen att gälla från och med, innebärande att planeringsinriktningen Beredskap vid kemisk olycka (2001) häves med hänsyn till vidtagna åtgärder.