Med glädje, men inte med lätthet om högskolans fördelning av de direkta statsanslagen för forskning

1 november 2012 Med glädje, men inte med lätthet om högskolans fördelning av de direkta statsanslagen för forskning Distribution of governmental direct appropriations to research at Swedish universities Tobias Fridholm, Göran Melin Faugert & Co Utvärdering AB www.technopolis-group.com

Med glädje, men inte med lätthet om högskolans fördelning av de direkta statsanslagen för forskning Distribution of governmental direct appropriations to research at Swedish universities Faugert & Co Utvärdering AB, november 2012 Tobias Fridholm, Göran Melin

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Summary 4 1. Inledning 5 1.1 Uppdragets frågeställningar 5 1.2 Genomförande 5 1.3 Rapportens upplägg 6 2. Utbildningsdepartementets fördelning 7 2.1 Fördelning av hävd 7 2.2 Kvalitetsbaserad fördelning 7 3. Lärosätenas fördelning 10 3.1 Allmänt om lärosätenas interna fördelning 10 3.2 Göteborgs universitet 10 3.3 Karolinska institutet 14 3.4 Kungl. Tekniska högskolan 16 3.5 Linköpings universitet 17 3.6 Linnéuniversitetet 18 3.7 Lunds universitet 21 3.8 Stockholms universitet 24 3.9 Umeå universitet 27 3.10 Uppsala universitet 30 3.11 Örebro universitet 35 4. Oförbrukade medel 38 5. Slutsatser 40 5.1 Prestationsbaserad fördelning 40 5.2 Strategiska satsningar 44 5.3 Slutord 47 Bilaga A Intervjuförteckning 49 Bilaga B Prestationsbaserad fördelning på fakultetsnivå 50 Bilaga C Förändringar i prestationsbaserad fördelning på fakultetsnivå 54 Bilaga D Förändringar i fördelning till strategiska satsningar på fakultetsnivå 57 Bilaga E Förkortningar 60 Med glädje, men inte med lätthet om högskolans fördelning av de direkta statsanslagen för forskning i

Sammanfattning Den här studien innehåller en övergripande kartläggning av den interna fördelningen av de fasta statliga medlen till forskning och forskarutbildning vid tio av de största svenska lärosätena. Fokus ligger på hur medlen fördelades 2012, men ambitionen har även varit att kartlägga graden av förändringar under de senaste åren. Utbildningsdepartementet fördelar ett basanslag till lärosätena som i praktiken motsvarar det belopp som respektive lärosäte tilldelats föregående år. Sedan 2010 är tio procent av basanslaget kvalitetsbaserat. Dessutom fördelar departementet sedan 2010 medel till strategiska forskningsområden på basis av sakkunniggranskning. Införandet av kvalitetsbaserad tilldelning från Utbildningsdepartementet till lärosätena förefaller ha gjort betydande avtryck på flera lärosäten, inte minst i form av införandet av egna kvalitetsbaserade tilldelningsmodeller. Både prestationsbaserad fördelning och strategiska satsningar har ökat betydligt i omfattning. Mycket få forskningsmiljöer vid lärosätena har undgått att påverkas av detta. Den prestationsbaserade fördelningen är vanligare och mer genomgripande på fakultetsnivå än på central nivå på lärosätena. Det beror främst på att en fakultet omfattar ett och samma vetenskapsområde, vilket gör det mer legitimt att införa prestationsmått som gäller i lika grad för alla institutioner inom fakulteten. Fakulteterna tillämpar i regel flera prestationsmått, vilka innebär olika incitament. På central nivå tillämpar flera lärosäten prestationsbaserade modeller som i mycket hög utsträckning liknar Utbildningsdepartementets modell, sannolikt för att maximera tilldelningen från regeringen. Två lärosäten med jämförelsevis små forskningsanslag, LnU och ÖrU, har infört prestationsbaserad fördelning på central nivå huvudsakligen för att skapa incitament för forskarna att attrahera externa medel. Strategiska satsningar förefaller i högre grad än prestationsbaserad fördelning drivas på från central nivå på lärosätena. Initiativet till satsningarna tas dock oftast på lägre nivåer, inte sällan från enskilda forskare. Strategiska satsningar genomförs ofta genom att flera enheter på olika nivåer skjuter till medel. Inte sällan finansieras de även till stor del av externa medel, till exempel efter finansiärers krav på medfinansiering. På flera lärosäten, till exempel UmU, LnU och ÖrU, genomförs för närvarande stora strategiska satsningar. Strategiska satsningar på central nivå handlar i högre grad än fakultetssatsningar om infrastruktur och prioriterade forskningsområden, medan fakulteter i högre grad stödjer satsningar på sammanhållna karriärstegar för forskare. De ökade statliga forskningsmedlen har underlättat genomförandet av många av de prioriteringar som görs av lärosätenas ledningar; de nya medlen har i förhållandevis liten grad fördelats inom ramen för ordinarie tilldelningar till vetenskapsområden och fakulteter. De strategiska medlen på fakultetsnivå är i regel relativt små. I samtliga sex fall där lärosäten har genomfört genomgripande kvalitetsutvärderingar av sin forskning har effekterna på central nivå och fakultetsnivå blivit betydande. Sedan något år tillbaka har en diskussion förts om lämplig nivå på oförbrukade forskningsmedel vid lärosätena. Såväl Högskoleverket och Vetenskapsrådet som regeringen och Utbildningsutskottet ser dagens nivåer på oförbrukade medel och förbrukningstakten av medel som rimliga. Det gör även lärosätena i den här studien. Lärosätenas interna fördelning av de fasta statliga forskningsmedlen är på de flesta håll transparent, men transparensen är främst riktad inåt i organisationerna. Fördelningsfrågor är viktiga inom lärosätena; för en lednings legitimitet är det viktigt att kunna visa på vilka grunder fördelningsbeslut är fattade. Att transparensen för utomstående framstår som något mindre beror sannolikt på att ingen utomstående normalt frågar efter detaljer kring den här typen av beslut. I de flesta fall ligger gällande resursfördelningsdokument öppet åtkomliga på lärosätenas hemsidor. Med glädje, men inte med lätthet om högskolans fördelning av de direkta statsanslagen för forskning 3

Summary This report presents a broad mapping of the internal distribution of direct governmental appropriations to research and to third-cycle courses and study programmes at ten of Sweden s largest universities. The report focuses on the distribution in 2012, but also discusses the degree of changes during the last years. Through the Ministry of Education and Research the Government each year distributes a base resource to the universities which in practice is unchanged from one year to the next. Since 2010 ten per cent of the base resource is based on performance. Since 2010 the Government also distributes funding to strategic research areas. The Government s introduction of performance-based distribution has seemingly made a significant impact on the universities. Performance-based models and strategic priorities have become more widely spread and increased in importance. The development has affected almost all research environments at the universities. Performance-based distribution is more common and more extensive at the universities faculty level than at the central level, mainly because a faculty encompasses only one main scientific field, which makes it more legitimate to introduce performance-based measures that are the same for all departments within the faculty. Faculties typically use several performance-based measures, which implicate different types of incentives. At central level several universities use performance-based models that are very similar to the model used by the Ministry of Education and Research, probably to maximise the appropriations from the Government. Two universities with relatively small direct appropriations have at the central level introduced performance-based models mainly to create incentives for researchers to attract more external funding. Strategic priorities seem, compared with performance-based distribution, to be more driven by the central level at the universities. The initiatives to the priorities however often come from lower levels, sometimes from individual researchers. Strategic priorities are often funded through appropriations from several entities at different levels at the university. They are often also supported by external funding, for example when an external funder requests co-financing from the university. Several universities presently use the direct appropriations from the Government to make large strategic priorities. It is more common that strategic priorities at the central level concern research infrastructure and prioritised research areas, than it is at faculty level. At faculty level strategic priorities more commonly concern career tracks for researchers. Budgets for strategic priorities at faculty level are often small. The Governmental appropriations to research have increased significantly since 2008, which has enabled many of the strategic priorities made by the university top managements. The new appropriations have to a relatively limited extent been incorporated into the ordinary base resources to faculties. Six of the investigated universities have carried out extensive quality assessments of their research. In all six cases the effects have been thorough. Both the central administrations and the faculties have changed the distributions of resources for research. In some cases the assessments have also resulted in organisational changes. Since early 2011 there has been a discussion on the appropriate level of unspent research funding at Swedish universities. The Swedish National Agency for Higher Education, the Swedish Research Council, the Government and the Parliamentary Committee on Education have all concluded that the contemporary level of unspent research funding is appropriate. The interviewed universities share that opinion. 4 Med glädje, men inte med lätthet om högskolans fördelning av de direkta statsanslagen för forskning

1. Inledning Hur fördelar svenska lärosäten de fasta statliga forskningsmedlen internt? För den som vill förstå styrning och dynamik i den forskning som bedrivs inom det svenska högskoleväsendet är detta naturligtvis en central fråga. Det är också en fråga som berör ett område som under de senaste åren debatterats flitigt i forskningspolitiken. Den har också, antagligen i minst lika hög grad, diskuterats kring kaffeautomaterna på landets lärosäten. Det anses på många håll att relativt genomgripande förändringar har genomförts vid ett flertal lärosäten vad gäller den interna fördelningen av de fasta statliga medlen. Trots detta har oss veterligen ingen systematisk sammanställning på området gjorts. Den här studien innehåller framförallt en övergripande kartläggning av den interna fördelningen av de fasta statliga medlen till forskning och forskarutbildning vid tio av de största svenska lärosätena. Fokus ligger på hur medlen fördelades 2012, men ambitionen har även varit att kartlägga graden av förändringar under de senaste tre till fem åren. Studien har genomförts av Tobias Fridholm och Göran Melin vid Faugert & Co Utvärdering. Göran har fungerat som projektledare. Även Miriam Terrell och Malin Jondell Assbring har bidragit till studien. Studien har genomförts under perioden juni till oktober 2012. Projektteamet vill tacka alla de personer vid de tio lärosätena som generöst har ställt upp på intervjuer, följdfrågor, granskning av utkast, och som har delgivit oss dokument i de fall där dessa inte var åtkomliga på hemsidor. Teamet vill även tacka de personer på Utbildningsdepartementet och Högskoleverket som också avsatt erforderlig tid till intervjuer och bidragit med material. 1.1 Uppdragets frågeställningar Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur fördelas de icke-konkurrensutsatta forskningsmedlen mellan lärosätena på departementet? Finns det någon transparens kring detta? Hur fördelas och används de direkta forskningsanslagen på lärosätena? Vilka fördelningsmekanismer används lokalt? Några universitet har genomfört egna utvärderingar av typen research assessment exercises. Hur påverkar de fördelningen av medel? Arbetar lärosätena strategiskt med de fasta statliga anslagen, exempelvis genom fokusering av några starka områden? Har de ökade anslagen lett till större handlingsutrymme och flexibilitet för riktade satsningar eller fördelas dessa medel utifrån andra kriterier, i så fall vilka? Det har påtalats att en stor del av forskningsmedlen ligger oförbrukade på lärosätena. Vad är en rimlig nivå på oförbrukade medel på lärosätena (jmfr historiskt med dagens nivå)? Om lärosätena har svårt att förbruka medel i den takt de flyter in, vilka effekter får det? 1.2 Genomförande Studien baseras på fallstudier av tio svenska lärosäten: Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Linnéuniversitet och Örebro universitet. Urvalet baseras på en lista över de lärosäten som staten tilldelar störst fasta anslag för forskning, och har därefter korrigerats något för att bättre täcka in mindre och yngre universitet. Med glädje, men inte med lätthet om högskolans fördelning av de direkta statsanslagen för forskning 5

Studien har genomförts med hjälp av intervjuer och dokumentstudier. Företrädare för samtliga tio lärosäten har intervjuats genom besök på lärosätena utom i ett fall (Linköpings universitet). Intervjupersonerna har i nästan samtliga fall haft höga positioner inom administrationen. På ungefär hälften av lärosätena har vi intervjuat rektor, prorektor, vicerektor eller förvaltningschef. På åtta av de tio lärosätena har vi intervjuat tjänstemän med ansvar för fördelning av de fasta statliga forskningsmedlen. Ytterligare tjänstemän har hjälpt oss med materialinsamling och granskning av sammanställningarna för respektive lärosäte. Dokumentstudierna är huvudsakligen baserade på strategidokument, verksamhetsplaner och resursfördelningsdokument på central nivå, fakultetsnivå och i förekommande fall även på nivåer mellan centrala administrationen och fakulteterna. I synnerhet har de dokument som anger resursfördelningen varit användbara. Dessa dokument sammanställs årligen på varje nivå som fattar beslut om fördelning av de fasta statliga forskningsmedlen och är ofta utförliga, med förklaringar till vad som avses med de olika fördelningsposterna. I de flesta fall ligger dessa dokument för innevarande år allmänt åtkomliga på lärosätenas hemsidor. Flera lärosäten publicerar även motsvarande dokument för ett antal år bakåt i tiden. Lärosätena har i samtliga fall gett oss ett positivt bemötande och generöst hjälpt oss med information och kommentarer på utkast av beskrivningarna av lärosätena. Vi har på samtliga lärosäten erbjudits god tid till intervjuer och uppmanats återkomma med eventuella frågor under studiens gång. Vi har även fått hjälp med att få tillgång till de dokument vi efterfrågat och som inte varit åtkomliga på hemsidor. 1.3 Rapportens upplägg Återstoden av rapporten består av fyra kapitel. I kapitel 2 återges kortfattat hur utbildningsdepartementet fördelar forskningsmedel till lärosätena. Kapitel 3 är rapportens längsta; det innehåller beskrivningar av hur de tio studerade lärosätena fördelat forskningsmedel internt på central nivå och fakultetsnivå under 2012 och i möjligaste mån hur denna fördelning skiljer sig från den fördelning som gjordes tre till fem år tidigare. Avsnitten om lärosätena är alla upplagda på samma sätt: först en kort beskrivning av deras organisationsstruktur, därefter fördelning på central nivå, följt av fördelning på underliggande nivåer, strategiska satsningar, samt slutligen ett stycke om lärosätenas kvalitetsutvärderingar av sin forskning. I kapitel 4 behandlas frågan om huruvida de oförbrukade forskningsmedlen uppfattas vara ett problem, och vari problemet i så fall består. Det sista kapitlet, kapitel 5, innehåller först en sammanfattande diskussion och jämförelse mellan lärosätena med fokus på prestationsbaserad fördelning och strategiska satsningar, följt av övergripande reflektioner kring de observationer som gjorts i studien. 6 Med glädje, men inte med lätthet om högskolans fördelning av de direkta statsanslagen för forskning

Milj kr 2. Utbildningsdepartementets fördelning 2.1 Fördelning av hävd Utbildningsdepartementet beslutar varje år om fördelningen av de fasta statliga anslagen till forskning vid universitet och högskolor. Figur 1 redovisar fördelningen för år 2012. Figur 1: Fasta statliga anslag till forskning och forskarutbildning vid svenska lärosäten 2012. 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Ingår i studien Ingår inte i studien Anm: Uppgiften för SLU baseras på deras årsredovisning för 2011. Handelshögskolan i Stockholm ingår inte bland övriga lärosäten då uppgift saknas. Hur kommer Utbildningsdepartementet fram till hur mycket resurser som vart och ett av lärosätena ska få? Finns det någon modell som anger tilldelningen? Svaret är att varje lärosäte får ungefär det belopp som det fått året innan, med viss justering för ökade kostnader etc. Fördelningsförfarandet framgår tydligt i regeringens budgetpropositioner och innebär att det belopp som lärosätet en gång fick när det tillskapades (eller fick sina första fasta statliga forskningsanslag) blivit i mycket hög grad styrande för vilka resurser som det därefter kommit att få. Vilket belopp som ett visst lärosäte fick från början hänger i första hand ihop med vilket budgetutrymme som regeringen bedömde fanns vid det tillfället. Fördelningsförfarandet bekräftas av respondenter på Utbildningsdepartementet. Av hävd, således, får de sex litet äldre universiteten plus KI, KTH, SLU och Chalmers relativt betydande belopp, medan de litet nyare universiteten får relativt mindre summor. Denna fördelning består år för år. De förskjutningar i fördelningen som likafullt har skett har bland annat hängt ihop med att ett lärosäte har övergått från att vara högskola till att bli universitet, eller efter sammanslagningar. 1 2.2 Kvalitetsbaserad fördelning I propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) presenterades ett nytt system för fördelning och omfördelning av anslagen för forskning och forskarutbildning som hade den tydliga utgångspunkten att delar av 1 Förkortningar av lärosätenas namn presenteras i Bilaga E 2 VINNOVA (2011). Uppföljning av strategiska forskningsområden 2012 Med glädje, men inte med lätthet om högskolans fördelning av de direkta statsanslagen för forskning 7

Milj kr forskningsanslagen skulle tilldelas efter kvalitet. Syftet med modellen var att premiera kvalitet i forskningen samt att ge ledningarna vid universitet och högskolor incitament att vidta åtgärder för att öka kvaliteten och konkurrenskraften i den forskning som utförs vid lärosätena. Modellen innebar att en del av de befintliga anslagen omfördelades med hjälp av kvalitetsindikatorerna publiceringar och citeringar samt externa medel för forskning, det som i propositionen benämndes vetenskaplig produktion och citeringar respektive externa medel. I den omfördelning som presenterades i budgetpropositionen för 2010 ingick 10 procent av de befintliga anslagen för forskning och forskarutbildning enligt 2009 års nivå. Därefter har utfallet av tidigare års omfördelning och 10 procent av de nya medel som tilldelats lärosätena ingått i omfördelningen för respektive år. De tillskott som vissa lärosäten har fått för strategiska forskningsområden har inte ingått i omfördelningen. För att garantera alla lärosäten en basresurs till forskning och forskarutbildning har respektive universitet och högskola givits ett belopp motsvarande 8000 kronor per helårsstudent som inte har ingått i omfördelningen. Eftersom publiceringstraditionerna och möjligheterna att få externa bidrag skiljer sig mellan olika vetenskapsområden, viktades de båda indikatorerna i syfte att inte lärosäten med stora inslag av humaniora och samhällsvetenskap och till viss del också naturvetenskap skulle missgynnas. Viktningen utgick från lärosätenas uppdelning av anslaget på vetenskapsområden, vilken fanns till och med 2008. Några år senare ger den kvalitetsbaserade omfördelningen mycket marginella utslag för lärosätena; för Uppsala universitet motsvarar en negativ omfördelning på 6,3 mnkr 3,4 promille av den totala årsomsättningen. Figur 2 redovisar omfördelningen för 2012. Figur 2: Kvalitetsbaserad omfördelning mellan lärosäten för 2012, mnkr 4 2 0-2 -4-6 -8 Kvalitetsbaserad omfördelning Utöver den kvalitetsbaserade fördelning som redogjorts för ovan, fördelar regeringen från 2010 även forskningsmedel till 20 strategiska forskningsområden. Dessa tilldelades efter sakkunniggranskning av ansökningar från lärosäten. I flera av områdena har fler än en forskningsmiljö fått del av medlen, vilket innebär att totalt 43 forskningsmiljöer stöd genom de strategiska forskningsområdena. Medlen innebär en 8 Med glädje, men inte med lätthet om högskolans fördelning av de direkta statsanslagen för forskning

nivåhöjning till lärosätena under en femårsperiod som år 2012 uppgår till cirka 1350 mnkr. Till detta kommer en satsning på infrastruktur som under samma period omfattar 748 mnkr. 2 Under oktober 2012 har regeringen presenterat 2012 års forskningspolitiska proposition, Forskning och innovation (prop. 2012/13:30). Där föreslås vissa förändringar av det kvalitetsbaserade systemet för fördelning av forskningsresurser. För det första vill regeringen att den andel som fördelas baserat på kvalitetsindikatorerna ska höjas genom att från och med 2014 omfördela ytterligare 10 procent av anslagen. Som en konsekvens av denna höjning skulle den andel av de ökade anslagen till forskning och forskarutbildning som tillförs omfördelningen höjas från 10 procent till 20 procent. Regeringen avser förändra fördelningsmodellen endast marginellt, vilket sannolikt innebär att enbart en liten del av de medel som ingår i modellen kommer byta ägare från ett år till nästa, precis som hittills varit fallet. Det tyder på att regeringen främst ser den kvalitetsbaserade fördelningsmodellen som ett sätt skapa incitament för höjd kvalitet i forskningen, snarare än ett sätt att omfördela forskningsresurser. De lärosäten i studien som utvecklar sina tankar om nyttan med fördelningsmodeller förefaller dela detta synsätt. För det andra vill regeringen utreda ett förändrat system för kvalitetsbaserad resurstilldelning som istället ska bygga på kollegial bedömning, också kallad peerreview. Regeringen menar att ett system som innefattar kollegial bedömning skulle kunna ge en mer sammantagen bedömning där även ett forskningsområdes aktuella potential kan vägas in i stället för att enbart grunda resursfördelningen på historiska data. Ett sådant system skulle belöna kvalitet på ett bredare sätt än dagens fördelningsmodell, ge bra förutsättningar för långsiktig planering på lärosätena och bättre passa forskningsområden vars publiceringstraditioner inte fullt ut inkluderas i indikatorer som citeringar och publiceringar samt externa medel, enligt regeringen. Ett sådant system skulle tidigast kunna införas 2018, skriver regeringen vidare. 3 Lärosätena i studien anser generellt att de har tillräcklig insyn i hur departementet fördelar medel. Ståndpunkten baseras huvudsakligen på att proportionerna i medelstilldelningen mellan lärosäten har varit så stabila år från år. Lärosätena har däremot inte haft full insyn i hur viktningen i den kvalitetsbaserade omfördelningen beräknats, vilket något lärosäte uttrycker missnöje med. 2 VINNOVA (2011). Uppföljning av strategiska forskningsområden 2012 3 Prop 2012/13:30 Forskning och innovation, kapitel 6.2 Med glädje, men inte med lätthet om högskolans fördelning av de direkta statsanslagen för forskning 9

3. Lärosätenas fördelning 3.1 Allmänt om lärosätenas interna fördelning Lärosätenas interna fördelningar av forskningsmedel är relativt komplexa processer. I efterföljande avsnitt återges övergripande drag av fördelningen på de tio lärosäten som ingår i studien. Inför läsningen av de avsnitten bör några punkter hållas i minnet. Den mest centrala punkten rör de belopp som nämns i texten. Sedan något år tillbaka arbetar lärosätena efter principen att alla verksamheter ska bära sina egna kostnader, på motsvarande vis som i den så kallade SUHF-modellen för externa bidrag. Innebörden är att de belopp som nämns normalt sett även inkluderar kostnader för lokaler, administration, och så vidare. Uttaget för dessa kostnader varierar mellan lärosätena, vilket gör att belopp för olika lärosäten inte utan vidare kan jämföras med varandra. Det förefaller även som att resursfördelningsdokumenten i en del fall, särskilt på fakultetsnivå, är uppställda efter de riktlinjer som gällde tidigare, och alltså inte är helt i linje med de sätt på vilka interndebiteringen numera sker. Det gäller i synnerhet kostnader för lokaler. Vi har valt att inte borra djupare i denna komplicerade och redovisningstekniska fråga, utan nöjer oss med att konstatera att jämförelser bör göras med försiktighet. I övrigt bör följande punkter noteras: I de allra flesta fall har en enhet rätt att fördela sina erhållna resurser fritt, med undantag av medel till exempelvis strategiska satsningar beslutade på högre nivå det vill säga, även om 30 procent av en institutions medel från fakulteten motiveras med professorers lönekostnader, så har institutionen frihet att modifiera andelen medel som går till detta ändamål Strategiska satsningar finansieras ofta från flera enheter och nivåer på lärosätena, och inte sällan även med externa medel de belopp som nämns nedan rör enbart tilldelningen från den enhet som nämns, och utgör alltså ofta inte hela det belopp som i slutändan utgör den fulla strategiska satsningen Medel fördelas i regel i flera steg, där medel först reserveras till fasta poster såsom universitetsgemensamma kostnader och satsningar öronmärkta av regeringen eller högre nivå på lärosätet, och i ett andra steg görs fördelning av de medel som enheten de facto kan styra över en fördelning där en enhet anger att 15 procent av medlen baseras på prestation innebär ofta att det handlar om 15 procent av medlen i steg två Ibland förekommer termen Professorsprogram, vilket avser specifika tjänster i princip motsvarande den tidigare tjänsten Lärostolsprofessur och därmed inte inkluderar alla forskare med titeln professor 3.2 Göteborgs universitet Göteborgs universitet (GU) fördelar de fasta medlen på i praktiken tre nivåer. Universitetsstyrelsen fördelade till de åtta fakulteterna: Sahlgrenska akademin (medicin och hälsa), Naturvetenskapliga fakultetsnämnden, Humanistiska fakultetsnämnden, Konstnärliga fakultetsnämnden, Handelshögskolans fakultetsnämnd, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden, Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden och IT-fakultetsnämnden. Fakultetsnämnderna fördelar i sin tur medel vidare till institutionerna. På institutionerna sker slutligen en fördelning av resurser till de enskilda forskarna. Det finns även ett 30-tal centrumbildningar, medel till dessa fördelas ofta på fakultetsnämndsnivå, men även på institutionsnivå och till viss del från centralt håll. GU har de senaste åren genomfört ganska genomgripande förändringar av sin organisation. Dessa pågår fortfarande. De två största förändringarna är att den centrala administrationen och institutionerna har fått ökat inflytande på bekostnad av 10 Med glädje, men inte med lätthet om högskolans fördelning av de direkta statsanslagen för forskning

fakulteterna, och att antalet institutioner har minskat betydligt. Syftet med förändringarna är att höja effektivitet och kvalitet i organisationen. Förändringarna har drivits från olika håll från centralt håll, men även av starka enskilda forskare och forskargrupperingar som vill se mer fokus på prestation, och av delar av organisationen som vill skifta andel medel från administration till forskning och utbildning. Förslag har även uppkommit att minska antalet fakulteter. 3.2.1 Fördelning på central nivå Inför 2013 fördelar GU de fasta statliga forskningsmedlen enligt följande: 63 procent av de läggs ut i ett basanslag till fakultetsnämnderna. Storleken på basanslaget är i praktiken avgjord av historiska skäl; de tilldelas medel i motsvarande mån som föregående år. Vidare fördelar GU ca 15 procent av medlen till fakulteterna som prestationsdel, vilken till ca 50 procent baseras på bibliometri och till ca 50 procent på förmågan att attrahera externa anslag. Modellen ser dock olika ut för olika fakulteter; fakulteterna har själva fått avgöra hur de internt vill mäta sina prestationer. Att modellen ser olika ut beror på att GU syftar till att skapa incitament för kvalitetsförbättring och prestation snarare än att omfördela mellan fakulteter; nivån på fakulteternas prestationer avgörs i modellen genom jämförelse med deras egna prestationer från tidigare år. GU gör även strategiska avsättningar om ca 11 procent av totala anslaget. Dessa är interna strategiska satsningar som oftast sträcker sig över en kortare tidsperiod, t ex satsningar på särskild infrastruktur. Strategiska satsningar görs även på forskning inom områden viktiga för utbildning, t ex på språkområdet. Resterande ca 11 procent används bland annat till att täcka upp för OH-kostnader där externa finansiärers bidrag inte medger full kostnadstäckning och till specialstöd, 30 mnkr/år, till forskare som söker EU-medel, eftersom det uppfattas av forskarna som alltför arbetskrävande. GU skjuter även till extra medel till det av regeringens strategiska forskningsområden de fått huvudansvar för. För 2012 fördelade GU totalt 1368 mnkr. Förändringar i fördelningen de senaste åren har huvudsakligen handlat om två bitar. För det första har GU alltmer kommit att betona de prestationsbaserade måtten. De prestationsbaserade tilldelningen till fakulteterna har ökat från ca 10 procent till dagens ca 15 procent. Universitetet har även genomfört en Research assessment exercise (se vidare nedan) som resulterat i ytterligare insatser för att stärka kvaliteten i forskningen. För det andra har GU försökt skifta basanslag så att fakulteter som tidigare haft ett i nationell jämförelse lågt anslag fått mer resurser. Skiftet har till viss del inneburit att andra fakulteter fått se sina anslag minska något. Anledningen till skiftet har i grund och botten att göra med historiska skäl: GU har delvis tillkommit genom att relativt professionsinriktade högskolor, t ex Handelshögskolan och Socialhögskolan, har anslutit sig till universitetet där de blivit egna fakulteter. Dessa tidigare fristående högskolor hade historiskt en låg andel forskning, vilket till stora delar levde kvar under tiden som regeringen öronmärkte forskningsmedlen till fakulteter. GU har nu försökt rätta till detta. Förändringar är dock svåra att genomföra dels för att forskning är synnerligen långsiktig verksamhet för vilken styrningen och förutsättningarna inte bör ändras mycket från år till år, dels för att GU är ett relativt decentraliserat lärosäte där de olika enheterna historiskt sett har haft en hög grad av självbestämmande. 3.2.2 Fördelning på fakultetsnivå Sahlgrenska akademin fördelade för 2012 totalt 377,1 mnkr. Av dessa medel går 290,2 mnkr i ett icke-prestationsbaserat basanslag, vilket i sin tur uppdelat på olika poster, t ex 50,6 mnkr till lokaler, 87,7 mnkr till gemensamma aktiviteter och strategiska satsningar, 35,9 mnkr till core facilities och 138,3 mnkr i basanslag till institutionerna. Resterande 64,7 mnkr fördelas till institutionerna baserat på prestation. Detta innebar en förändring jämfört med 2011; medel har flyttats från basanslaget till institutionerna till den prestationsbaserade delen, som har ökat från 10 procent till 15 procent av de totala fakultetsmedlen (efter avdrag för medel till core Med glädje, men inte med lätthet om högskolans fördelning av de direkta statsanslagen för forskning 11

facilities ) i linje med universitetsstyrelsens ändringar. De prestationsbaserade medlen fördelas till 75 procent utifrån andel externa bidragsinkomster och till 25 procent utifrån andelen bibliometripoäng enligt Brute Force-modellen enligt ett glidande värde för de tre föregående åren. Att på fakultetsnivå fördela baserat på prestation är förhållandevis nytt inom Sahlgrenska akademin: Inför 2009 fördelades inga medel på det viset. Den naturvetenskapliga fakultetsnämnden fördelade för 2012 totalt 281,8 mnkr. Av dessa fördelades drygt hälften, totalt 105,6 mnkr, fördelades som basanslag som till stor del beräknades utifrån antalet tillsvidareanställd personal i olika kategorier (docenter och professorer etc). Den prestationsbaserade tilldelningen utgjorde 41,7 mnkr, och bestod till 33 procent av bibliometri, 56 procent av förmåga att attrahera externa bidrag och till 11 procent av antal examina i forskarutbildningen. Till strategiska satsningar avdelades 43,2 mnkr, av vilket hälften gick till forskningsplattformar och resterande del huvudsakligen till stöd till enskilda forskare samt till inrättande av specifika forskartjänster. Nämnden tillämpade en mycket snarlik fördelningsmodell även 2009. Humanistiska fakultetsnämnden fördelar sina medel för 2012 totalt 186,2 mnkr huvudsakligen i fyra delar. En del, 52,4 mnkr för 2012, utgörs av ett basanslag som beräknas för att täcka forskningstid åt professorer, docenter och lektorer som har forskningstid i tjänsten. Vidare fördelas medel, 44,8 mnkr för 2012, till institutioner baserat på prestation, mätt i publikationer (40 procent) enligt samma modell som universitetsstyrelsen tillämpar gentemot fakulteten, förmåga att attrahera externa medel (25 procent), antal examina inom forskarutbildningen (25 procent) och externa bedömningsuppdrag (10 procent). En tredje del av fördelningen utgörs av forskarutbildningen, ca 50 mnkr för 2012. Efter några år med knapp några antagna doktorander på grund av ekonomiska begränsningar, har fakulteten expanderat forskarutbildningen kraftigt sedan 2011. Den sista, minsta, delen utgörs av ett mindre antal strategiska satsningar, 13,0 mnkr för 2012. Fördelningsmodellen har endast förändrats marginellt sedan 2009. Den konstnärliga fakultetsnämnden fördelade inför 2012 totalt 34,5 mnkr till institutionerna. Av dessa utgick 15,9 mnkr som ett basanslag, 9,9 mnkr till forskarutbildningen, 7,8 mnkr till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete och 0,9 mnkr till strategiska satsningar. Jämfört med 2009 har forskning och konstnärligt utvecklingsarbete utökats något, medan forskarutbildning och strategiska medel har krympt delvis som följd av en något minskad tilldelning till fakulteten från universitetsstyrelsen. Den samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden fördelade inför 2012 totalt 130,9 mnkr till forskning och forskarutbildning. Av dessa avdelades först 31,6 mnkr till särskilda avsättningar, vilket inkluderade lokalkostnader, medfinansiering, strategiska satsningar bland annat i kölvattnet av universitetets kvalitetsutvärdering, och satsningar på ett antal centrumbildningar. Därefter avdelades 6,2 mnkr till fakultetens speciella enheter, t ex SOM-institutet. Resterande 93,1 milj fördelades till 60 procent som basanslag till forskning och forskarutbildning varav en fjärdedel var prestationsbaserat till lika delar på bibliometri, examina/docenter och externa bidrag och till 40 procent som rörlig del till forskarutbildning baserat på antalet examina under föregående fem år. Modellen har i praktiken inte förändrats sedan 2009. Handelshögskolans fakultetsnämnd fördelade inför 2012 totalt 107,2 mnkr. Av dessa fördelades 37,95 mnkr till särskilda åtaganden, t ex 10,0 mnkr till lokalkostnader, 8,75 mnkr till Institutet för innovation och entreprenörskap och totalt 7,2 mnkr till styrkeområdena Globalisering respektive Transport. Resterande 69,2 mnkr fördelades till 25 procent i en modell som tagits fram 2011 och som fasas in under en åttaårsperiod, och till 75 procent enligt den gamla modellen. Den nya modellen består av ett fast anslag på 2 mnkr per institution som erbjuder en komplett miljö (denna del är ännu inte tagen i bruk) och resten prestationsfördelat till 40 procent på publikationer enligt samma (norska) modell som universitetsstyrelsen använder, till 30 procent på antalet doktorsexamina, till 20 procent på externa medel från de största 12 Med glädje, men inte med lätthet om högskolans fördelning av de direkta statsanslagen för forskning

svenska forskningsfinansiärerna (FAS, Formas, Vinnova, Vetenskapsrådet, MISTRA och Riksbankens Jubileumsfond) och till 10 procent på undervisningsmängd. Den gamla modellen består till 60 procent av ett fast basanslag och till 40 procent av en prestationsbaserad del. Den utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden fördelade inför 2012 totalt 45,2 mnkr. Fördelningen sker i två steg: först avdelas medel till strategiska satsningar. Fakulteten har valt att basera sina strategiska satsningar på storleken på den prestationsbaserade andel de tilldelas av universitetsstyrelsen, det vill säga 10,2 mnkr för 2012. För 2011 avsattes hela denna tilldelningspost till strategiska satsningar. För 2012 ändrades avsättningen till halva den posten. I ett andra steg fördelas basmedel, totalt 40,1 mnkr, på ett flertal kriterier. Huvudprincipen är att fördela 50 procent av basmedlen baserat på forskarutbildningen, där hälften avgörs av antalet examinationer och hälften av antalet aktiva doktorander; 25 procent till forskande personal baserat kategori (professor, docent, lektor); och 25 procent baserat på forskningsaktivitet, vilket till hälften baseras på förmåga att attrahera externa medel och i övrigt till stor del förefaller utgöras av strategiska satsningar. Det är oklart hur fördelningen såg ut före 2012. IT-fakultetsnämnden är jämförelsevis liten; den fördelade för 2012 totalt 19,1 mnkr till forskning och forskarutbildning. Fakulteten har valt att fördela sina medel på precis samma modell som universitetsstyrelsen tillämpar gentemot fakulteten. Det innebär att fakulteten efter att ha räknat bort 5,1 mnkr till strategiska satsningar huvudsakligen till ett centrum för visualisering och till dekanus strategiska medel fördelar till 85 procent (13,9 mnkr) baserat på föregående års tilldelning, och till 15 procent (2,6 mnkr) på prestation enligt GU:s centrala modell. Uppgifter om tidigare års fördelningar saknas. 3.2.3 Strategiska satsningar Grundtankarna bakom de strategiska satsningar GU gör beskrevs ovan. De återkommer även nedan, i stycket om den kvalitetsutvärdering som universitetet genomförde 2010. För 2012 kan följande satsningar på central nivå noteras: Särskilt stöd till universitetets styrkeområden, 48,0 mnkr Medfinansiering till EU-projekt, 15,0 mnkr per år 2012-2014 Medfinansiering till Regeringens strategiska forskningsområden, 21,3 mnkr Medfinansiering till strategiskt område, vård, 20,0 mnkr Institutet för Innovation och Entreprenörskap, 5,3 mnkr Forskarskola om havsmiljö, 7,0 mnkr per år till 2014 Havsmiljöinstitutet, 10,4 mnkr Medfinansiering till Svensk nationell datatjänst för humaniora, samhällsvetenskap och medicin, 4,6 mnkr Universitetsstyrelsen gör även andra strategiska satsningar på centrumbildningar, forskarskolor och medfinansieringar av stora externa anslag motsvarande ytterligare nästan 20 mnkr för 2012. På fakultetsnivå görs bland annat följande strategiska satsningar under 2012: Strategiska forskaranställningar, Sahlgrenska akademin, 10,8 mnkr Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan, 8,75 mnkr Stöd till individuella forskare, Naturvetenskapliga fakulteten, 7,5 mnkr Styrkeområdena Globalisering ochtransport, Handelshögskolan, totalt 7,2 mnkr Strategiska forskningsplattformar, Naturvetenskapliga fakulteten, 6,7 mnkr Med glädje, men inte med lätthet om högskolans fördelning av de direkta statsanslagen för forskning 13

Forskarassistenter, Naturvetenskapliga fakulteten, 6,0 mnkr Forskarskola i språkteknologi, Humanistiska fakulteten, 5,5 mnkr Svenska som andraspråk, Humanistiska fakulteten, 3,4 mnkr Språkbanken, Humanistiska fakulteten, 2,7 mnkr NMR-centrum, forskning inom strukturbiologi, Sahlgrenska akademin, 1,5 mnkr Docentmeritering, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, 1,5 mnkr 3.2.4 Kvalitetsutvärdering Universitetet genomförde under 2010 en kvalitetsutvärdering av verksamheten, RED10, som publicerades våren 2011. Avsikten med utvärderingen var att premiera de forskningsmiljöer som bedömdes som starka. RED10 har haft ett relativt stort genomslag. GU tog 50 mnkr centralt och styrde om på basis av utvärderingen. Dessa medel tilldelades fakulteterna med uppmaningen att styra om i verksamheten. Rektor följer åtgärderna förhållandevis noga, bland annat genom halvårsvisa möten med fakulteterna. På dessa möten rapporterar fakulteterna genomförda och planerade åtgärder, och där kan universitetsledningen markera vilka frågor de anser vara viktiga. Medel har till största delen tilldelats starka miljöer. Medel har inte riktats till specifika miljöer som kommit mindre bra ut och därför kan anses behöva stärkas, däremot har andra insatser gjorts mot dessa. Förbättringsbehoven rör emellertid inte bara enskilda forskningsmiljöer, t ex konstaterade utvärderarna att GU generellt rekryterade för mycket forskare ur de egna leden, och i alltför låg grad från internationellt håll. GU har nu vidtagit åtgärder för att ändra på detta, t ex satsas det nu speciella medel på internationell rekrytering. RED10 ska även till stor del ligga till grund för GU:s nya visionsdokument fram till 2020, som ledningen ska ta beslut om i september 2012. Dokumentet baseras även på BLUE11, som är en nyligen genomförd utvärdering motsvarande RED10 för grundutbildningen. 3.3 Karolinska institutet Karolinska institutet (KI) fördelar via konsistoriet (universitetsstyrelsen) de fasta statliga forskningsmedlen till Styrelsen för forskning respektive Styrelsen för forskarutbildning. Styrelsen för forskning har det strategiska ansvaret för planering av KI:s forskning, bland annat genom analys och prioritering av verksamheten. Styrelsen för forskarutbildning har en motsvarande roll för utbildning på forskarnivå. Dessa två styrelser lämnar förslag till rektor rörande resursfördelningen av de fasta statliga forskningsmedlen till institutionerna. Rektor fattar sedan det slutgiltiga beslutet. Institutionerna upprättar i sin tur en internbudget för vidare fördelning av medel till bland annat de enskilda forskargrupperna. 3.3.1 Fördelning på central nivå Konsistoriet fördelade för 2012 totalt 1307,2 mnkr inom ramen för de fasta statliga forskningsmedlen. I ett första steg fördelades 231,9 mnkr till kärnverksamhet, vilket bland annat inkluderar gemensamma investeringar, vissa hyresmedel, basersättning till prekliniska institutioner och 25,0 mnkr till rektors strategiska medel. Resterande medel delades sedan upp i två delar: 890,5 mnkr till forskning och 184,8 mnkr till forskarutbildning. Av dessa två delar var endast medel inom regeringens strategiska forskningsområden öronmärkta till särskilda ändamål. Det är oklart hur fördelningen har förändrats de senaste åren. 3.3.2 Fördelning på styrelsenivå På rekommendation av Styrelsen för forskning beslutade rektor för 2012 att fördela dessa totalt 890,5 mnkr under sju rubriker: 14 Med glädje, men inte med lätthet om högskolans fördelning av de direkta statsanslagen för forskning

1. Aktivitet mm. Totalt 339,95 mnkr. I detta ingår till största delen fördelning efter forskningsaktivitet, 286,3 mnkr, vilken helt och hållet är baserad på prestation: till 40 procent på förmågan att attrahera extern finansiering, till 40 procent på bibliometri, till 10 procent på antal examina i forskarutbildningen och till 10 procent på antal postdoktormånader. Här ingår även medel för att stimulera en forskningsanknuten grundutbildning samt strategiska medel till prefekterna. 2. Särskilda enheter. Totalt 48,9 mnkr. Här ingår stöd till tvillingregistret och Institutet för Miljömedicin. 3. Strategiska satsningar. Totalt 139,5 mnkr. Detta syftar nästan uteslutande till finansiering av tjänster och individer som bedöms vara extra viktiga för KI, t ex medel att söka för framstående yngre forskare och basresurser till särskilt framstående professorer. Initiativen syftar bland annat till att skapa en sammanhållen och konkurrensutsatt karriärstege. 4. Core facilities. Totalt 48,2 mnkr. Dessa inkluderar t ex resurser till försöksdjursverksamheten, KI:s biobank etc. 5. Löpande utgifter, totalt 10,8 mnkr 6. Hyresmedel, totalt 166,8 mnkr 7. Regeringens strategiska forskningsområden, totalt 136,4 mnkr varav 12,2 mnkr för vidare fördelning till Umeå universitet och KTH. Rektor fördelade på förslag av Styrelsen för forskarutbildning medel för forskarutbildning, totalt 184,8 mnkr för 2012, till allra största delen till basfinansiering av doktorander. Basfinansieringen består 2012 av två huvudsakliga delar. Dels 79,7 mnkr till KID-anslag, som innebär delfinansiering av doktorandtjänster vilka fördelas genom interna utlysningar två gånger per år. Dels stöd till FoU-program, kurser och skolor om totalt 71,0 mnkr. Sammantaget fördelar KI en stor andel forskningsmedel genom konkurrensutsättning internt. KI använder i jämförelsevis stor utsträckning de fasta statliga forskningsmedlen som medfinansiering till externa anslag, t ex genom att endast delfinansiera doktorander och genom prestationsbaserad fördelning som bland annat speglar vilka forskningsmiljöer som attraherar externa medel. Uppgifter om tidigare års fördelningar saknas. 3.3.3 Strategiska satsningar Ökningen av medel har huvudsakligen gått till strategiska satsningar, främst Färdplan KI-SLL 2010 2012, 4 en satsning kopplad till KI:s pågående omfattande nybyggnationer på campus och uppförandet av nya byggnader för Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. I övrigt går en betydande del av KI:s interna fördelning av forskningsmedlen till strategiska satsningar av olika slag, i synnerhet punkterna tre och fyra i tabellen ovan. Väsentliga delar av de strategiska satsningar som görs med de fasta statliga forskningsmedlen handlar om att skapa en karriärstege för forskare. 3.3.4 Kvalitetsutvärdering KI genomförde 2010 2011 en genomgripande kvalitetsutvärdering, kallad ERA, av forskningsverksamheten. Alla forskargrupper rankades från poor till excellent. KI har valt att inte låta utfallet direkt påverka den centrala tilldelningen av medel, utan istället följa upp effekterna på institutionsnivå. Den första uppföljningsomgången hösten 2011 var inriktad på att försöka rätta till verksamheter som befunnits inte hålla måttet och uppmanade institutionerna att genomföra åtgärder, t ex omorganisera eller 4 SLL står för Stockholms läns landsting Med glädje, men inte med lätthet om högskolans fördelning av de direkta statsanslagen för forskning 15

utveckla nya modeller för intern resursfördelning. Åtgärderna har följts upp under början av hösten 2012. Denna uppföljning visade att effekterna av kvalitetsutvärderingen var betydande bland annat i fråga om nedläggning av lågpresterande forskargrupper och bättre uppföljning av verksamheten. En ny utvärdering planeras om tre till fyra år. 3.4 Kungl. Tekniska högskolan De fasta statliga forskningsmedlen fördelas inom KTH i två eller tre steg. I ett första steg fördelas de från rektor till KTH:s tio skolor som del av respektive skolas verksamhetsuppdrag. I detta första steg skiljer sig KTH mot övriga lärosäten, där fördelningen sker efter ett styrelsebeslut. KTH:s skolor motsvarar delvis de enheter som på de flesta andra lärosäten kallas institutioner. Flera av skolorna är dock större än vad institutioner normalt är, och det förekommer att skolorna internt fördelar till avdelningar som ett tredje steg innan medlen fördelas till de enskilda forskarna. 3.4.1 Fördelning på central nivå KTH:s rektor fördelade för 2012 sammanlagt 1076,1 mnkr till skolorna. Dessa medel fördelas sedan 2011 efter en modell bestående av tre delar, där riktmärket är att cirka hälften av medlen ska gå till skolorna som basanslag, cirka en fjärdedel som prestationsbaserad tilldelning, och cirka en fjärdedel som strategiska satsningar (benämnt riktade medel). Balansen mellan dessa delar kan dock variera mellan skolorna beroende på historik och andra anledningar. Det har även förekommit att strategiska satsningar som löper under lång tid har omklassificerats till basanslag. KTH arbetar för närvarande med att tydliggöra fördelningsmodellen då skolorna inte upplever den som tillräckligt transparent. För 2012 uppgick de sammanlagda basanslagen till 436,9 mnkr, prestationsmedlen till 204,6 mnkr, och de riktade medlen till 272,3 mnkr. Utöver detta fördelades 17,5 mnkr till plattformar för att främja tvärvetenskaplighet, och 144,9 mnkr som öronmärkta medel inom ramen för regeringens strategiska forskningsmedel. KTH valde för 2012 att inte räkna upp bas- respektive prestationsanslagen med statliga medel för att kompensera för pris- och löneökningar; den summan fördelades istället helt som strategiska satsningar. Den prestationsbaserade delen består av antalet examina i forskarutbildningen, storleken på externa medel och citeringar på publikationer. Hittills har dock inga medel fördelats baserat på citeringar eftersom KTH inte ansett verktygen vara tillräckligt bra. För 2012 fördelades 80 procent baserat på antal examina i forskarutbildningen och 20 procent baserat på externa medel. Avsikten är att 10 procent ska baseras på citeringar, på bekostnad av andelen forskarexamina. Före 2011 fördelades huvuddelen av KTH:s fasta statliga forskningsmedel som basanslag till skolorna. En mindre del för 2009 cirka 20 procent var då prestationsbaserad på antalet examina i forskarutbildningen. 3.4.2 Strategiska satsningar KTH:s fasta statliga forskningsmedel går till en fjärdedel till strategiska satsningar (riktade medel). Dessa består till allra största delen av öronmärkta medel till specifika verksamheter vid KTH:s skolor, t ex till mindre centrumsatsningar, medfinansieringar, infrastruktur, satsningar på hållbarutveckling, eller enskilda forskare. Dessa tilldelningar löper vanligtvis över ett flertal år. Tilldelningen sker efter att skolorna äskat medel hos rektor. De ökade statliga forskningsmedlen har i princip uteslutande kanaliserats till strategiska satsningar. Satsningarna görs delvis tematiskt i enlighet med de strategier som KTH:s ledning slår fast, dels övergripande över en treårsperiod, dels inför varje år. För perioden 2009 2012 hade ledningen fyra övergripande forskningsområden som teman: Tekniska grundvetenskaper, med viss tyngdpunkt på tillämpad forskning 16 Med glädje, men inte med lätthet om högskolans fördelning av de direkta statsanslagen för forskning