Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1
Publicera! (2013) Belysa bakgrunden till att svenska forskningsbibliotek har börjat arbeta med publiceringsfrågor samt beskriva vilka uttryck det tar sig i bibliotekens dagliga arbete. Bibliometri och utvärdering OA publicering Digitalisering http://www.biblioteksforeningen.org/wp content/uploads/2013/04/publicera 2013 WEB slutversion 130427.pdf Det svenska forskningslandskapet (i) 16 universitet, 14 högskolor, 5 konstnärliga högskolor, övriga enskilda utbildningssamordnare Lärosätenas totala intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå var 2104 SEK 38 miljarder Varav direkta statsanslag SEK 17 miljarder Varav privat finansiering SEK 5,3 miljarder Varav Vetenskapsrådet SEK 4,5 miljarder Andel av lärosätets budget som täcker forskning och forskarutbildning varierar mellan c. 20 80% UKÄ (2015). Årsrapport 2015 för universitet och högskolor. http://www.uka.se/arsrapport#h Arsrapportenikapitel UKÄ (2015). Karta med nyckeltal från 2014. http://www.uka.se/faktaomhogskolan/universitetenochhogskolorna/ kartamednyckeltal.4.1c251de913ecebc40e78000515.html 2
Det svenska forskningslandskapet (ii) Konkurrensutsatt resursfördelning Forskningsfinansiärer Direkta statsanslag Prestationsbaserad del av de direkta statsanslagen fr.o.m. 2009 (Prop. 2008/09:50) Fr.o.m. 2014 är andelen som fördelas utifrån en indikatorbaserad modell 20% Publiceringar och citeringar Externa medel för forskning I Forskning och innovation (Prop. 2012/13:30) gavs uppdrag om nytt förslag som levererades av VR i dec. 2014 (FOKUS) Nelhans, G. & Eklund, P. (2015). Resursfördelningsmodeller på bibliometrisk grund vid ett urval svenska lärosäten. Borås: Högskolan i Borås. http://www.hb.se/global/hb%20 %20externt/Forskning/HB_Rapport30_ARKIV_4mars2014.pdf Publikationsdatabaser Nod för utvärdering och bibliometri samt för open accesspublicering Lärosätesnivå DiVA Digitala vetenskapliga arkivet, utvecklas av Uppsala universitetsbibliotek, används av 38 lärosäten DSpace, Converis, Pure, egenutvecklade system Nationell nivå SwePub; SwePub för analys och bibliometri (beta) Kungliga biblioteket (2015). SwePub: en nationell tjänst för analys och bibliometri: Lägesrapport. Stockholm: Kungl. biblioteket. http://librisbloggen.kb.se/wp content/uploads/2015/05/swepub ennationell tj%c3%a4nst f%c3%b6r analys och bibliometri.pdf 3
Bibliometriska underlag för utvärdering UH biblioteken tar fram bibliometriska underlag för forskningsevaluering vid huvuddelen av de stora lärosätena vid ungefär hälften av de medelstora lärosätena Kopplas i de flesta fall nära till bibliotekets arbete med publikationsdatabasen Ofta har uppgiften förlagts vid biblioteket på bibliotekets initiativ Institutionella arkiv Historik DiVA ScieCom + ScieCom info (Lunds universitet) SVEP projektet 2003 2005 (Kungl. biblioteket) OpenAccess.se 2006 (Kungl. biblioteket) Tre faser Doktorsavhandlingar, examensarbeten, rapportserier etc. Parallellpublicering av tidskriftsartiklar och konferensbidrag Monografier, antologier och förlagsverksamhet 4
Open access policyer (i) Lärosätesnivå: Publiceringspolicyer främst för registrering av publikationer Uppmuntrar ofta OA publicering Vissa krav på OA publicering av avhandlingar, rapportserier m.m. Endast ett fåtal lärosäten har mer långtgående policyer Chalmers tekniska högskola Malmö högskola Blekinge tekniska högskola Umeå universitet Open access policyer (ii) Forskningsfinansiärer: Statliga: Vetenskapsrådet (fr.o.m. 2010), Formas, Forte, Östersjöstiftelsen Privata: Riksbankens Jubileumsfond, Knut och Amalia Wallenberg Internationella: Horizon 2020 m.fl. Nationell nivå: Arbete mot nationella riktlinjer för OA Uppdrag till VR avrapporterades januari 2015 VR:s förslag: OA för artiklar och konferensbidrag senast 6 resp. 12 månader efter publicering Från 2020: CC licens för gold OA samt OA för böcker utg. vid svenska förlag 5
Digitaliseringsverksamhet (i) Verksamhet i organiserad form sker främst vid de större universitetsbiblioteken och vid Kungl. Biblioteket Ofta externfinansierade projekt Publiceras vanligen i Institutionella arkivet LIBRIS (nationella bibliotekssystemet) eller den lokala katalogen Specialutvecklad webbplats Alvin (initiativ till gemensam plattform, http://www.alvin portal.org/alvin/) Digitaliseringsverksamhet (ii) Material som digitaliseras (exempel) Handskrifter och arkivhandlingar Äldre böcker (t.ex. Uppsala UB avhandlingar 1600 1855) Användarstyrd digitalisering (t.ex. ebooks on Demand) Regionalt material (t.ex. Umeå UB tidskriften Västerbotten 1920 1981) Dagspress (t.ex. Kungl. Bibliotekets projekt Digidaily, Aftonbladet & SvD, sökbart på http://tidningar.kb.se) 6
Utmaningar inför framtiden (i) Nya uppgifter kan förläggas till biblioteken: bevarande och tillgängliggörande av forskningsdata CRIS & projektsystem utökad forskarservice, m.m. Konkurrens från nätverkstjänster för forskare, t.ex. ResearchGate och Mendeley Framtidens vetenskapliga publiceringsmarknad är osäker Utmaningar inför framtiden (ii) Motstridiga förväntningar på forskarna: publicera i de mest prestigefyllda publikationerna vs. publicera OA Skilda publiceringspraktiker inom olika ämnesområden Utmaningar för system och tillgängliggörande Interoperabilitet och metadatakvalitet Upphovsrätt Från lokal tillgång till global litteratur till global tillgång till lokal litteratur 7
Tack för att ni har lyssnat! helena.francke@hb.se Högskolan i Borås http://www.hb.se/forskning/ Forskare/Francke Helena/ @helenafrancke 8