KOPPLINGAR FÖR EFFEKTIVA PERSONTRANSPORTER

KOPPLINGAR FÖR EFFEKTIVA PERSONTRANSPORTER Maj 2007 SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22

Göteborg SWECO VBB AB Trafik Nina Galligani Uppdragsnummer 2391493

1 Inledning En viktig del i att förbättra effektiviteten i transportsystemet är att förbättra kopplingen mellan transportslagen. För persontransporter handlar det till stor del om att utveckla bytespunkter, och pendelparkeringar för bil och cykel. Västtrafik har utarbetat strategier och målbilder som skall vara vägledande för att förbättra och utveckla kollektivtrafiken i Västra Götaland: Målbild 2010 och 2020 för storregional trafik och pendeltågstrafik Förslag till Regionbusstrategi 2007-2012 Målbild för kollektivtrafikens infrastruktur 2015 Utifrån dessa strategier görs här en översiktlig bedömning av investeringsbehovet för utvecklade kopplingar för den regionala persontrafiken fram till år 2020. Rapporten utgör en av flera utredningar i s inriktningsunderlag för de långsiktiga infrastrukturplanerna 2010-2019. 1.1 Avgränsningar och definitioner I Västra Götaland finns mer än 22 000 hållplatser. Samtliga utgör en koppling mellan kollektivtrafiken och minst ett annat transportslag: gång, cykel, bil, tåg, färja eller buss. Den här studien avgränsas till knutpunkter och bytespunkter med relativt stor andel omstigande, samt pendelparkeringar för bil och cykel. Skillnaden mellan en knutpunkt och en bytespunkt är att knutpunkten har ett visst utbud av service för reserelaterade behov, såsom t ex biljettförsäljning. En knutpunkt bör också, om möjligt, samlokaliseras med andra viktiga målpunkter såsom arbetsplatser, handel och bostäder. En bytespunkt är en hållplats där resenären kan göra ett byte mellan samma trafikslag eller till ett annat trafikslag (enligt Västtrafiks Handbok för hållplatsers utformning och utrustning). Knutpunkterna och bytespunkterna som ingår här kan därmed vara allt från resecentrum som kopplar flera transportslag, bussterminaler, stationer, kajanläggningar till viktiga omstigningshållplatser. Just nu pågår ett omfattande arbete att ta fram en strategi för att kraftigt öka andelen resor som görs med kollektivtrafiken inom Göteborgsområdet. Projektet går under namnet K2020. Denna strategi kommer även att påverka regionbusstrategin och målbilden för storregional trafik. Eftersom utredning pågår kan endast grova bedömningar av investeringsbehovet i knutpunkter och pendelparkeringar i Göteborgsområdet göras i dagsläget. 1 (11)

2 Nuläge - brister 2.1 Knutpunkter och bytespunkter med hög andel omstigande Västtrafik har definierat 120 knutpunkter/ bytespunkter i hela regionen baserat på antalet omstigande passagerare i förhållande till de totala resandemängderna samt att det skall finnas minst en knutpunkt/bytespunkt i varje kommun. Det handlar om terminaler stationer, kajanläggningar och hållplatser med en relativt hög andel omstigande. Dessa knutpunkter/bytespunkter har kvalitetsbedömts och poängsatts efter en värderingsmall som beaktar: Säkerhet (konfliktpunkter, hållplatsyta mm) Tillgänglighet (ledstråk, taktil information, sittplats mm) Miljö och komfort (väderskydd eller inomhusterminal) Information och service (information, biljettförsäljning, parkering, kommersiell service) För varje kategori har tilldelats en poäng som kan variera mellan 1-4 poäng och därefter delats in i klasser beroende på totalbetyget. En knutpunkt/ bytespunkt med sammanlagt betyg på 10 poäng eller mer sägs har en god standard. Nedanstående figur visar omstigningsplatserna och färgmarkeringarna betecknar standarden där grön är bra, följt av gul (god), orange (sämre) och röd (dålig). Figur 1 Klassificering av knutpunkter/ bytespunkter enligt Västtrafik 2 (11)

Av de 120 utpekade knutpunkterna/ bytespunkterna har knappt 60 % eller 69 stycken bra eller god standard, 38 knutpunkter/ bytespunkter bedöms ha sämre standard och 12 en dålig standard. Av de utpekade knutpunkterna/bytespunkterna ligger hälften i Göteborgsregionen, 21 ligger i Skaraborg, 27 i Fyrbodal och 16 i Sjuhärad. Bäst standard har Skaraborg med över 75 % av knutpunkterna/bytespunkterna med bra eller god standard. Sämst standard har Sjuhärad där en fjärdedel av knutpunkterna/bytespunkterna har dålig standard. 2.2 Pendelparkeringar Inventeringar av antalet pendelparkeringsplatser för bil och cykel har gjorts för hela de senaste åren. Totalt finns 140 pendelparkeringar med sammanlagt 4 250 parkeringsplatser för bil och 4 000 parkeringsplatser för cykel i regionen. Utöver dessa cykelparkeringar finns även cykeluppställningsplatser i anslutning till många hållplatser i regionen, dessa är dock inte inventerade. Västtrafik inventerade 2004 pendelparkeringar för både bil och cykel i ett område som sträcker sig från Orust i norr, Kungsbacka i söder, Hönö i väster och Alingsås i öster. I detta område finns idag totalt 68 pendelparkeringar med sammanlagt 3200 platser för bil varav ett femtiotal pendelparkeringar för cykel med sammanlagt drygt 2 400 platser. Medelbeläggningen för samtliga pendelparkeringar för bil ligger på ca 50 %. Pendelparkeringarna i Göteborg och kranskommunerna samt utefter Alingsås- och Kungsbackapendeln har generellt en hög utnyttjandegrad och många pendelparkeringar är fullt belagda. Det är inte på alla pendelparkeringar som beläggningen har ökat, det finns exempel på det motsatta. Detta kan bero på att pendelparkeringarna ligger fel placerade eller att kollektivtrafikförbindelserna i anslutning till dessa parkeringar har ändrats eller dragits in. Ytterligare orsaker kan vara att dessa parkeringar inte upplevs som trygga och säkra samt att vissa parkeringar förknippas med risk för stöld och inbrott. Medelbeläggningen för samtliga pendelparkeringar för cykel ligger på 46 %. Endast ett fåtal pendelparkeringar är fullbelagda, bl a utefter Alingsåspendeln samt på Hönö. Resterande Västra Götaland inventerades år 2006 och där uppgår antalet pendelparkeringsplatser för bil till 1 050 stycken vid ett sjuttiotal hållplatser och 1 560 pendelparkeringsplatser för cykel vid ett nittiotal hållplatser. 3 (11)

3 Investeringsbehov till 2020 3.1 Knutpunkter och bytespunkter med hög andel omstigande För att kunna utveckla kollektivtrafiken i riktning mot Västtrafiks övergripande mål krävs framförhållning och strategisk planering. Västtrafik har därför utarbetat en målbild för storregional tåg- och busstrafik samt pendeltågstrafik där ett antal viktiga stråk presenteras. Enligt målbilden för den storregionala trafiken är målet att utveckla trafiken mellan regionens huvudorter och göra regionen rundare, dvs underlätta regionförstoring. Dessutom skall relationerna mellan regionens huvudorter och strategiska orter i angränsande regioner kopplas samman. Figur 2 Illustration av tätorternas minskade tidsavstånd till Göteborg. Röd cirkel visar dagens läge och blå visar upplevt läge efter utbyggd trafik 2020. 4 (11)

I målbilden lyfter man hela-resan-perspektivet som ett synsätt där den storregionala tåg- och busstrafiken är det överordnade systemet och övrig kollektivtrafik fungerar som matartrafik vilket ställer särskilt höga krav på bl.a. enkelhet vid byten. Västtrafik har även utarbetat ett måldokument, Regionbusstrategi 2007-2012, där en strategi presenteras för hur regionbusstrafiken i regionen skall utvecklas, främst för att öka det kollektiva resandet och kollektivtrafikens marknadsandelar. Ett antal generella strategier har tagits fram som skall gälla för samtliga regionbusstråk, varav en strategi behandlar knutpunkter och lyder: Planera för en central byteshållplats med hög standard i alla kommunhuvudorter samt i vissa större tätorter. Den centrala byteshållplatsen ska bland annat erbjuda pendelparkering och cykelparkering. Genom att väga samman information om antal kollektivtrafikresor, kollektivtrafikens marknadsandel samt potentialen i stråket (antal bilresor) har man i samband med arbetet med Regionbusstrategin delat in stråken i tre kategorier. De stråk med bäst förutsättningar för ökat kollektivt resande (med antingen buss eller tåg) benämns högfrekventa stråk. De högfrekventa stråken sammanfaller också i stor utsträckning med de utpekade stråken i målbilden för den storregionala trafiken. Fram till år 2020 kan vissa stråk komma att byta kategori. Det är dock vår bedömning dagens indelning i hög-, medel- och lågfrekventa stråk kan användas för följande bedömningar. De stråk som idag är högfrekventa har ofta den snabbaste resandeökningen med både bil och kollektivtrafik. Figuren nedan visar med grön färg de högfrekventa stråken samt de 120 inventerade knutpunkterna/bytespunkterna. 5 (11)

Figur 3 Hög-, medel- och lågfrekventa stråk samt knutpunkter/bytespunkter 6 (11)

För att åstadkomma bra (grön) standard på knutpunkter/bytespunkter i de högfrekventa gröna stråken krävs åtgärder på ca 21 knutpunkter/bytespunkter. För bra (grön) standard på knutpunkter/bytespunkter i de medelfrekventa gula stråken krävs åtgärder på ca 19 stycken. Västtrafik har dessutom pekat ut ett tjugotal knutpunkter, nya och befintliga, där särskilda investeringar krävs (utöver en generell standardhöjning). De utpekade knutpunkterna är: Frölunda Torg, ny terminalbyggnad Stenungsund RC Kungälv Älvängen Lerum RC med P-anläggning Landvetter Lindome Kungsporten Dals Ed RC Kungshamn terminal Lysekil RC Mellerud RC Trollhättan RC Uddevalla RC Vänersborg RC Bollebygd RC Ulricehamn Skene Falköping Skövde RC (utbyggnad) Ryd centrum Mariestad (utbyggnad) Skara (ombyggnad) 3.1.1 Kajanläggningar Förutom en större ombyggnad av kajanläggningen i Tuvesvik krävs reinvesteringar för ett antal kajanläggningar i regionen, t ex Lysekil för båttrafiken till Fiskebäckskil och Strömstad för Kostertrafiken. 3.1.2 Stationer Målbild 2020 innebär kraftigt utökad tågtrafik; upp till fyra förbindelser per timma mellan Borås och Göteborg, trafik varannan timme Mariestad-Trollhättan-Göteborg, mer än två tåg per timme mellan Tvåstad och Göteborg, fler tåg Skövde-Göteborg och Karlstad- Göteborg. Fler och längre pendeltåg till Kungsbacka och Alingsås. Pendeltågstrafik Älvängen-Göteborg och Stenungsund-Göteborg. Dessutom kommer gamla tåg att bytas mot nya och antalet tåg kommer att öka från dagens 59 till 87 tåg. De områden i Västra Götaland som inte har tillgång till järnväg erbjuds snabb och bekväm storregional busstrafik. 7 (11)

Figur 4 Antal dubbelturer per dag under 2003 respektive 2020 Trafikarbetet för Västtrafiks storregionala tågtrafik ökar med 77 % jämfört med 2004. Den storregionala busstrafikens trafikarbete hålls på oförändrad nivå. Pendeltågstrafikens trafikarbete (tidtabellskilometer) ökar med ca 15-20 %. År 2020 förutsätts järnvägsnätet i Västsverige vara utbyggt med bland annat dubbelspår och tågtunnel under centrala Göteborg. Antalet tågavgångar på Västtrafiks storregionala linjer kommer att öka från dagens 360 per dag till ca 570 per dag. Resandet med Kungsbacka- och Alingsåspendeln kommer att öka med ca 40 % och det storregionala tågresandet kommer mer än fördubblas jämfört med idag. Tågstationer utgör ofta viktiga knutpunkter för regional och lokal matartrafik med buss. I takt med att tågtrafiken utvecklas behöver också stationerna utvecklas. För 8 (11)

planperioden beräknar Västtrafik att det kommer krävas investeringar i nya och befintliga stationer varav Västlänkens stationer utgör en viktig del. Västlänken Västlänken är en tågtunnel under centrala Göteborg som binder samman pendeltågstrafiken till genomgående linjer och ger nya stationer i staden. Målet med Västlänken är att projektet skall bidra till en hållbar tillväxt i landet genom att fler resor och transporter kan ske på järnväg. Med Västlänken ökar man kapaciteten i järnvägssystemet och möjliggör för genomgående resor, t ex mellan Trollhättan och Borås. Västlänken innebär också att andelen bytesresor kan minska väsentligt genom att fler målpunkter kan nås direkt i Göteborg med den regionala tågtrafiken. T ex innebär alternativ Haga Korsvägen att antalet byten minskar med 5 500 per dygn jämfört med nollalternativet. förordar alternativ Haga-Korsvägen och alternativ Korsvägen. Alternativen är namngivna efter sina stationslägen. Alternativ Haga- Korsvägen innebär förutom omfattande åtgärder vid Göteborgs central nya tågstationer vid Haga och vid Korsvägen. Dessa stationslägen utgör redan idag viktiga knutpunkter för den lokala trafiken i Göteborg. Korsvägen har dessutom en funktion som knutpunkt för regional trafik. Västlänken möjliggör en utökad tågtrafik och är en förutsättning för att få genomgående pendeltågstrafik. Nya sträckor som får pendeltågstrafik är mellan Älvängen-Göteborg och Stenungsund-Göteborg, vilket gör att även nya stationer behöver utvecklas. Några knutpunkter för regional och lokal matartrafik med buss som behöver utvecklas är Älvängen, Mölnlycke samt Bollebygd/Rävlanda. Även Landvetter station kan utvecklas som knutpunkt för matartrafik från Härryda och Marks kommun liksom Stenungsund station för matartrafik från Stenungsund, Tjörn och Orust kommuner. 3.2 K2020 K2020 är benämningen på ett utredningsprojekt som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret, Stadsbyggnadskontoret och Miljöförvaltningen i Göteborgs stad, Västtrafik, Banverket, Vägverket, Göteborgsregionens kommunalförbund samt Västra Götalandsregionen. Syftet med K2020 är att skapa en gemensam framtidsbild som underlag för planering och beslut i respektive organisation. K2020 har satt som mål att öka dagens kollektivtrafikandelar från 24 % till 40 % av biltrafikens andel, vilket innebär mer än en fördubbling av dagens kollektivtrafikresande. För att detta skall vara möjligt måste trafikutbudet öka markant i området, främst på pendel- och regiontåglinjerna som i stor utsträckning kommer att ersätta expressbusslinjerna. 9 (11)

I rapporten Förslag till målbild påtalas att kopplingen mellan olika trafikslag måste utvecklas och för att kollektivtrafiken skall bli attraktiv krävs dessutom att den samverkar med bebyggelse, till exempel att bytespunkter förläggs till centrumbildningar. Förslaget till målbild bygger på attraktiva kollektivtrafikstråk och knutpunkter. I rapporten utpekas också flera viktiga knutpunkter som kan komma att förändras i framtiden. De knutpunkter som utpekas i K2020 med extra stor möjlighet att utvecklas är Göteborgs central, Gamlestadstorget, Korsvägen och Hjalmar Brantingplatsen. Utöver dessa platser pekas även flera platser ut som förändrade eller nya bytes- och knutpunkter, några av dessa är Radiomotet, Frölunda Torg, Angereds centrum, Kungssten, Amhult, Skra Bro, Sörredsvägen, Munkebäckstorget/Vallhamra torg. I det pågående arbetet med K2020 utreds fler knutpunkter som förutom knutpunkterna i centrala Göteborg uppgår till ytterligare ett 10-tal. 3.3 Pendelparkeringar Den upplevda restiden av gångtiden från startpunkten till hållplatsen upplevs dubbelt så lång som åktiden i fordon. Genom att utveckla pendelparkeringar som ett komplement till kollektivtrafiken kombineras bilens rörelsefrihet med kollektivtrafikens tillgänglighet, miljövänlighet och kostnadseffektivitet. Västtrafik arbetar efter ett investeringsprogram där man fram till år 2010 investerar 7 Mkr per år fördelat på Västtrafik och kommunerna vilket ger 320 nya platser per år (eller knappt 1000 nya platser fram till år 2010). För perioden 2010-2025 beräknar Västtrafik att det kommer att behövas 15 000 nya pendelparkeringsplatser i regionen. Till detta kommer investeringar i servicebyggnader i anslutning till parkeringsplatserna. Det finns även behov av att utöka antalet pendelparkeringsplatser för cykel i regionen. Minsta nivån bör vara att bygga lika många cykelparkeringsplatser som pendelparkeringsplatser för bil under planperioden. Både när det gäller parkering för bil och cykel finns ett flertal åtgärder som kan öka attraktiviteten för den sam-modala resan, t ex genom att erbjuda olika typer av service vid parkeringen. Olika åtgärder som minskar risken för stöld behöver också utvecklas. Vid lämpliga knutpunkter kan cykel- och/eller bilpooler erbjudas. Genom dynamisk information på större leder kan information ges om närmaste pendelparkering t ex vid en kösituation, och därigenom öka flexibiliteten mellan transportslagen. 10 (11)

4 Sammanställning av investeringsbehov för förbättrade kopplingar En viktig del i att förbättra effektiviteten i transportsystemet är att förbättra kopplingen mellan transportslagen. För persontransporter handlar det till stor del om att utveckla bytespunkter och pendelparkeringar för bil och cykel. En översiktlig bedömning av investeringsbehovet för åtgärder i knutpunkter och bytespunkter, kajanläggningar och stationer enligt Västtrafiks strategier och måldokument sammanfattas i nedanstående tabell. Investeringsbehov till 2020 (exkl K2020*) Totalt under planperioden (Mkr) Uppgradering av knutpunkter i hög- och medelfrekventa stråk 207 Uppgradering av samtliga knutpunkter till minst god standard 263 Särskilda investeringar i knutpunkter 525 Kajanläggningar 475 Stationer (utöver ovan) 1360 Pendelparkeringar, bil (inkl servicebyggnader) 425 Pendelparkeringar, cykel 90 Totalt under planperioden (exkl K2020*) 3345 *Behoven av ny infrastruktur för att uppnå målen i K2020 bedöms till mellan fem och tio miljarder. Här ingår utvecklingen av knutpunkter som en viktig del, utöver investeringar i spårväg, busskörfält och andra framkomlighetsåtgärder. 11 (11)