Regeringsbeslut 18 2004-12-09 M2003/1891/Mk M2004/141/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 STOCKHOLM Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län 2 bilagor Regeringens beslut Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilaga 1 behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (NO 2 ) skall kunna uppfyllas i Stockholms län. Åtgärderna behöver vara genomförda senast den 31 december 2005. Regeringen fastställer vidare i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilaga 2 behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen för partiklar (PM 10) skall kunna uppfyllas i Stockholms län. Åtgärderna behöver vara genomförda snarast, dock senast den 31 december 2005. En åtgärd som anges i detta åtgärdsprogram kan begränsas eller ersättas om detta kan ske utan att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar överskrids i Stockholms län efter den 31 december 2005. Varje sådan förändring skall rapporteras till Länsstyrelsen i Stockholms län. Regeringen uppdrar åt Länsstyrelsen i Stockholms län att upprätta förslag till kompletterande åtgärdsprogram för att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid respektive partiklar (PM 10) skall kunna uppfyllas inom länet. Förslaget skall vara klart senast den 31 december 2005. Länsstyrelsen skall efter genomfört samråd fastställa det kompletterande åtgärdsprogrammet. Om länsstyrelsen och en annan statlig myndighet i samband med samrådet inte kan enas om åtgärd som myndigheten föreslås vidta, skall regeringen ges möjlighet att pröva förslaget i denna del innan åtgärdsprogrammet fastställs. Bakgrund Miljökvalitetsnormer infördes genom miljöbalken för att uttrycka den lägsta godtagbara miljökvaliteten i och på olika områden. Syftet med normerna är att utifrån befintlig kunskap skydda människors hälsa och miljön. De övergripande bestämmelserna om miljökvalitetsnormer finns i 5 kap. miljöbalken, Postadress Telefonväxel E-post: registrator@environment.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 Besöksadress Telefax Telex Tegelbacken 2 08-24 16 29 154 99 MINEN S
2 medan mer detaljerade regler finns i förordningar och föreskrifter. Vad gäller kvävedioxid och partiklar (PM 10, dvs. partiklar med en diameter mindre än 10 mikrometer) så preciseras miljökvalitetsnormerna i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. De aktuella normerna anges som värden som inte får överskridas under vissa tidsperioder. Bestämmelser för luftkvalitet finns i direktivet (1999/30/EG) om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar och bly i luften. I 5 kap. miljöbalken finns också bestämmelser om åtgärdsprogram. Ett sådant program skall tas fram så snart det visar sig att en miljökvalitetsnorm inte uppfylls och innehålla de åtgärder som behöver vidtas för att normen skall kunna uppfyllas. Åtgärdsprogrammen skall fastställas av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer. Programmen riktar sig till myndigheter och kommuner och dessa är skyldiga att inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett sådant. Några nya befogenheter följer inte av ett åtgärdsprogram utan åtgärderna skall genomföras med de verktyg som myndigheter och kommuner har till sitt förfogande. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid Enligt 4 förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft får kvävedioxid efter den 31 december 2005 inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme, (detta värde får överskridas 175 gånger per kalenderår förutsatt att föroreningsnivån aldrig överskrider 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 18 gånger per kalenderår) 2. i genomsnitt 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn, (detta värde får överskridas sju gånger per kalenderår) och 3. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår. Miljökvalitetsnormen för partiklar (PM 10) Enligt 9 förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft får partiklar efter den 31 december 2004 inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn, (detta värde får överskridas 35 gånger per kalenderår) och 2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår. Ärendet Uppdraget om åtgärdsprogram för kvävedioxid Länsstyrelsen i Stockholms län hemställde den 7 juni 2000 att regeringen skulle besluta om upprättande av ett åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid den 31 december 2005 i länet. Regeringen beslutade den 15 november 2001 att ge länsstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Förslaget till åtgärdsprogram för kvävedioxid inkom till regeringen den 2 juni 2003.
Regeringens uppdrag till Länsstyrelsen i Stockholms län anger bl.a. följande. Länsstyrelsen skall i arbetet samråda med kommunerna i Stockholms län, Kommunförbundet Stockholms län, Stockholms läns landsting och Stockholmsberedningen (N 2001:02). Länsstyrelsen skall också samråda med berörda centrala och regionala myndigheter, t.ex. Vägverket, Banverket, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Boverket. Förutom det innehåll som anges i 5 kap. 6 miljöbalken skall förslaget till åtgärdsprogram innehålla beräkningar av de kostnader som de föreslagna åtgärderna medför samt förslag om vem som skall ansvara för genomförandet av olika åtgärder och bära kostnaderna för dessa. Förslaget till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Stockholms län remitterades av regeringen mellan den 8 juli och den 15 oktober 2003. Uppdraget om åtgärdsprogram för partiklar(pm 10) Länsstyrelsen i Stockholms län hemställde i juni 2002 att regeringen skulle besluta om upprättande av ett åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för partiklar 2005 i länet. Regeringen beslutade den 28 november 2002 att ge länsstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för partiklar. Förslaget till åtgärdsprogram inkom till regeringen den 21 januari 2004. Detta åtgärdsprogram föregicks av en delredovisning som inkom till regeringen den 15 september 2003. I uppdraget angav regeringen bl.a. följande. Länsstyrelsen skall samråda med kommunerna i Stockholms län, Kommunförbundet Stockholms län, Stockholms läns landsting och Stockholmsberedningen (N 2001:02). I uppdraget ingår också att samråda med berörda centrala och regionala myndigheter, t.ex. Vägverket, Banverket, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Boverket samt med Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Förutom det innehåll som anges i 5 kap. 6 miljöbalken skall förslaget till åtgärdsprogram innehålla beräkningar av de kostnader som de föreslagna åtgärderna medför samt förslag om vem som skall ansvara för genomförandet av olika åtgärder och bära kostnaderna för dessa. Åtgärdernas kostnad i förhållande till hälsoeffekterna skall belysas. Redovisningen skall i den mån det är möjligt innehålla en analys av hur rangordningen mellan olika åtgärders kostnadseffektivitet är beroende av den relativa graden av hälsofarlighet hos olika typer av partiklar. Behovet av ett fungerande transportsystem och en fungerande bostadsmarknad skall också beaktas. Vidare bör länsstyrelsen, i arbetet med att ta fram åtgärder för att komma till rätta med partikelhalterna, analysera hur andra luftföroreningar påverkas av åtgärderna så att resultatet inte leder till överskridanden av andra luftföroreningar eller ökade koldioxidutsläpp. Länsstyrelsens förslag remitterades av regeringen mellan den 24 mars och den 28 juni 2004. Skälen för regeringens beslut I miljöbalken regleras vad som skall anges i ett åtgärdsprogram. Bl.a. anges att det skall omfatta de åtgärder som myndigheter och kommuner ansvarar 3
4 för. Flera åtgärder som ingår i förslaget till åtgärdsprogram förutsätter nya eller ändrade lagar och förordningar. Eftersom detta ankommer på regeringen eller riksdagen så behandlas dessa åtgärder inte i detta beslut. Regeringen har för avsikt att senare ta ställning till dessa förslag. Under 2005 avser regeringen att lägga fram flera propositioner till riksdagen där olika åtgärder inom trafikområdet kommer att tas upp. Det gäller bl.a. miljömålspropositionen, den transportpolitiska propositionen och en proposition om skrotningssystemet för bilar. Riksdagen beslutade i juni 2004 att lagen (2004:629) om trängselskatt skall träda i kraft den 1 januari 2005. Lagen är utformad så att den kan tillämpas i olika tätorter, men kommer inledningsvis endast att på försök tillämpas vid passage av vissa angivna betalstationer i Stockholms innerstad till och med utgången av juli månad 2006. Åtgärdsprogram för kvävedioxid Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid kommer med stor sannolikhet att överskridas efter den 31 december 2005 på ett antal gator och vägar i Stockholms län om inte åtgärder vidtas. Vid urvalet av åtgärder har länsstyrelsen prioriterat åtgärder som förbättrar och föryngrar fordonsparken, åtgärder som minskar utsläppen från den tunga trafiken och åtgärder som minskar biltrafikarbetet i regionens centrala delar. Länsstyrelsen anger att utgångspunkten för arbetet med åtgärdsprogrammet för kvävedioxid i Stockholms län har varit att förena uppfyllande av miljökvalitetsnormerna med Stockholmsregionens tillväxt så att angelägna trafikoch bostadsförsörjningsprojekt skall kunna genomföras. För att med säkerhet klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid måste enligt länsstyrelsen förslaget till åtgärdsprogram genomföras i sin helhet. Den ökade dödligheten i cancersjukdomar uppskattas i Sverige totalt till flera hundra fall per år till följd av luftföroreningar. Kväveoxider är exempel på luftföroreningar som orsakar många olika typer av besvär och sjukdomar. Kvävedioxid är bl.a. irriterande på andningsvägarna och kan orsaka luftvägssjukdomar. Kvävedioxid har också i flera studier visat sig värdefull som indikator för trafikrelaterade utsläpp. Exempelvis har åtgärder som lett till en minskning av kvävedioxidhalten kunnat sättas i samband med bättre hälsa hos barn. Konsekvenserna från hälsosynpunkt av minskade halter av kvävedioxid är därför mycket viktiga. Konsekvenser av vidtagna åtgärder omfattar även en minskning av övriga luftföroreningar från trafiken och minskade bullerstörningar. Osäkerheterna är stora avseende effekten på halten kvävedioxid av de enskilda åtgärderna. Skärpta miljökrav vid upphandling inverkar positivt på halterna av kvävedioxid i regionen. För att det skall få genomslag bör så många av länets kommuner som möjligt tillämpa samordnade miljökrav. Skärpta krav för tunga fordon i miljözonen reducerar halterna av kvävedioxid på innerstadsgatorna. Utsläppen bör minska även på infartslederna närmast Stockholm eftersom de tunga fordonen som skall in i miljözonen passerar infartslederna. Skärpta krav vid upphandlingar av tunga transporter bedöms ha en positiv effekt på halten kvävedioxid i hela regionen. Åtgärderna för att förbättra framkomligheten genom minskat trafikarbete minskar halterna av kvä-
vedioxid avsevärt i både innerstaden och övriga länet. Åtgärder behöver vidtas för att kortsiktigt satsa på kollektivtrafiken för att klara den ökning av kollektivtrafikresande som de övriga åtgärderna i åtgärdsprogrammet förväntas ge. De respektive åtgärderna för kortsiktiga kollektivtrafiksatsningar bedöms dock endast ha en ringa inverkan på halten kvävedioxid. I förslaget till åtgärdsprogram görs uppskattningar om direkta kostnader för flera av de enskilda åtgärderna. Det förs också ett resonemang om samhällsekonomiska kostnader och vinster. Vid valet av vilka åtgärder som är lämpliga att vidta har länsstyrelsen tagit hänsyn till kostnadseffektivitet. Exempel på åtgärder som regeringen anser behöver vidtas och som kan medföra direkta kostnader är åtgärder för att öka utbudet av infartsparkeringar, åtgärder för att öka framkomligheten för bussar och åtgärder för att öka turtätheten för kollektivtrafiken. De åtgärder som behöver vidtas för att minska utsläppen från den tunga trafiken, såsom skärpta krav i miljözonen, kan få ekonomiska konsekvenser för företag t.ex. inom åkeribranschen. Enskilda kommer att påverkas av åtgärder som behövs för att minska personbilstrafiken t.ex. ökade parkeringskostnader. Detta kompenseras dock genom åtgärder för att öka utbudet av infartsparkeringar, åtgärder för att öka framkomligheten för bussar och åtgärder för att öka turtätheten för kollektivtrafiken. Vid bedömning av hur de åtgärder som behöver vidtas skall genomföras bör hänsyn tas till enskilda och allmänna intressen såsom t.ex. övriga miljöeffekter och de transportpolitiska målen. Då vissa åtgärder kan vara anmälningspliktiga inom EG enligt direktiv 1998/34/EG skall i förekommande fall samråd ske med Kammarkollegiet före beslut om enskilda åtgärder. Eftersom kunskapen om och behovet av åtgärder förändras med tiden behöver det finnas möjlighet till viss flexibilitet i valet av åtgärder. Därför kan en åtgärd begränsas eller ersättas om detta kan ske utan att miljökvalitetsnormen överskrids. Varje sådan förändring skall rapporteras till Länsstyrelsen i Stockholms län av den som är ansvarig för åtgärden. Vid en samlad bedömning av möjligheten att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Stockholms län kan konstateras en risk för att åtgärderna inte i tillräcklig omfattning ger effekt på halten kvävedioxid så att normen klaras till den 31 december 2005. Regeringen uppdrar därför åt Länsstyrelsen i Stockholms län att revidera åtgärdsprogrammet och upprätta förslag till kompletterande åtgärdsprogram för att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid skall kunna uppfyllas. Länsstyrelsen skall efter genomfört samråd fastställa det kompletterande åtgärdsprogrammet. Regeringens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas Se bilaga 1. 1. Åtgärder för att utveckla och tillämpa särskilda miljökrav vid myndigheters och kommuners upphandling av persontransporter och tunga transporter som skall utföras i Stockholms län 5
6 Åtgärderna avser både upphandling av persontransporter och tunga transporter. För persontransporter gäller detta tjänstebilar, taxiresor, färdtjänst, skolskjuts m.m. För tunga transporter innefattas godstransporter, arbetsmaskiner, entreprenader etc. Bestämmelser om möjligheten att ställa miljökrav vid offentlig upphandling finns i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling och de tolkningsregler som har tillkommit. I detta sammanhang är det s.k. EKU-verktyget ett stöd i de konkreta upphandlingsfallen. Riktlinjer för miljöanpassad upphandling utvecklades ursprungligen av delegationen för ekologiskt hållbar upphandling (EKU) men när denna upphörde 2001 övertogs upphandlingsfrågorna av Miljöstyrningsrådet. Myndigheter och kommuner rår över upphandlingen och det är upp till respektive beställare att skärpa miljökraven vid upphandling. 2. Åtgärder för att skärpa kraven för tunga fordon i miljözonen Kraven för tunga fordon inom miljözonen kan skärpas genom att t.ex. gränsen för vilken ålder fordonen som trafikerar miljözonen får ha ändras. Stockholms kommun är ansvarig för åtgärderna. 3. Åtgärder inom parkeringspolitikens område för att minska personbilstrafiken och öka framkomligheten inom Stockholms kommun Översyn av parkeringspolitiken kan omfatta avgiftsnivåer för besöksparkering, utbud av gatuparkering, översyn av avgifter och regler för boendeparkering, möjlighet att differentiera avgifterna för olika fordonstyper och förbättrad övervakning. Stockholms kommun är ansvarig för dessa åtgärder. 4. Åtgärder vad gäller de parkeringsavgifter som tillämpas vid myndigheters och kommuners arbetsplatser i Stockholms län, för att minska personbilstrafiken För att minska personbilstrafiken och förbättra framkomligheten kan parkeringsplatser vid myndigheters och kommuners arbetsplatser i Stockholms län avgiftsbeläggas. Myndigheter och kommuner med arbetsplatser i Stockholms län har ansvar för dessa åtgärder. 5. Åtgärder för att följa upp tillämpningen av reglerna om förmånsbeskattning av fri parkering som tillhandahålls av arbetsgivaren i Stockholm län Fri parkering vid arbetsplatsen betraktas generellt som en skattepliktig löneförmån. För enskilda som har förmån av fri bil kan fri parkering vid arbetsplatsen ingå i förmånen. För anställda med egen bil beror skattebedömningen på om bilen används regelmässigt i tjänsten eller inte. Skatteverket behöver vidta åtgärder för att följa upp tillämpningen av reglerna om förmånsbeskattning av fri parkering som tillhandahålls av arbetsgivaren i Stockholm län. 6. Åtgärder för att begränsa genomfartstrafiken med tunga fordon på Hornsgatan i Stockholms kommun till endast bussar i linjetrafik
7 Halten av kvävedioxid kan sjunka kraftigt om åtgärder vidtas som begränsar genomfartstrafiken med tunga fordon på Hornsgatan eftersom den tunga trafiken står för en betydande andel av utsläppen av kvävedioxid. Vid beslut om sådana åtgärder bör hänsyn tas till risken för ökade miljöstörningar vid omkringliggande gator och vägar. Stockholms kommun har ansvar för dessa åtgärder. 7. Åtgärder för att öka utbudet av infartsparkeringar i Stockholms län Exempel på åtgärder är en utbyggnad av infartsparkeringarna både för bil och för cykel. Vägverket, Banverket, Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län är ansvariga för åtgärderna. 8. Åtgärder för att öka framkomligheten för bussar i Stockholms län Det finns här ett stort antal åtgärder som kan vidtas för att öka framkomligheten för busstrafiken, t.ex. kollektivtrafikkörfält, bussgator/bussvägar och bussprioriteringar i signalstyrda korsningar. Vägverket, Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län är ansvariga för att åtgärderna vidtas. 9. Åtgärder för att öka turtätheten för kollektivtrafiken i Stockholms län Turtätheten kan ökas t.ex. i busstrafiken. Stockholms läns landsting är ansvarig för att åtgärderna vidtas. Åtgärdsprogram för partiklar(pm 10) Miljökvalitetsnormen för partiklar (PM 10) överskrids i dag i stora delar av Stockholms innerstad samt längs med vägarna i länet med mer än 50 000 fordon per dygn. Även på kommunala gator utanför innerstaden i närheten av trafikleder med omfattande trafik överskrids normen. Överskridanden sker inte bara i Stockholms kommun utan även i andra kommuner i länet. Länsstyrelsens förslag till åtgärdsprogram innehåller åtgärder som bör genomföras på såväl kort som lång sikt. Åtgärdsprogrammet innehåller även förslag på insatser för att förbättra kunskapen om effekter av olika åtgärder på halten partiklar, källorna till utsläppen samt hälsoeffekter. Det är särskilt viktigt att minska halten av de grova partiklarna för att sänka halten partiklar (PM 10). Från hälsosynpunkt är det också viktigt att reducera de mindre partikelfraktionerna. Länsstyrelsen har föreslagit åtgärder för att förbättra luftkvaliteten på lång sikt såsom bl.a. investeringar för fortsatt hög kollektivtrafikandel samt bebyggelsestruktur och bebyggelseutformning. Långsiktiga åtgärder är av stor betydelse för att minska halterna av luftföroreningar. Beslut om dessa åtgärder tas dock inte upp i detta åtgärdsprogram. De positiva konsekvenserna från hälsosynpunkt av minskade halter av partiklar är mycket viktiga. Luftföroreningar uppskattas orsaka flera hundra fall av ökad dödlighet i cancersjukdomar. Partiklar har både akut och kronisk påverkan på hälsan med en ökning i dödlighet och ett ökat behov av sjukhusvård till följd av sjukdomar i luftvägar och hjärta/kärl. Ett stort antal personer
8 drabbas. Uppskattningar har visat att över 1 000 förtida dödsfall per år i Sverige kan förmodas ha samband med partiklar i inandningsluften. Uppskattningar av WHO har, när det gäller långtidsstudier, visat en förkortad livslängd på mellan 2 månader och 2 år efter exponering av partiklar i omgivningsmiljön. Den ökade sjukligheten anses drabba i stort sett alla åldrar, men de redan sjuka är en särskilt utsatt grupp. I förslaget till åtgärdsprogram anges att åtgärder som minskar användningen av dubbdäck minskar partikelhalten avsevärt. Parkeringsåtgärderna bedöms minska biltrafikarbetet främst i Stockholms innerstad och därmed halten partiklar (PM 10).I förslaget anges att det är svårt att bedöma effekten av informationsåtgärder. Vid extremt höga halter av partikar (PM 10) anges att olika åtgärder kan vidtas. T.ex. har dammbindning i kombination med en renhållningsinsats visat på goda resultat. Åtgärder föreslås för att öka kunskaperna om effekterna på PM 10-halterna av halkbekämpning, olika beläggningsmaterial och olika metoder för barmarksrenhållning. Effekten av dessa åtgärder är en av de frågor som behöver utredas. Åtgärder som regeringen anser behöver vidtas och som kan medföra direkta kostnader för att minska halterna av partiklar (PM 10) är t.ex. åtgärder för att informera om hälsokonsekvenserna av höga partikelhalter och de negativa effekterna av dubbdäcksanvändning, åtgärder för att minska halterna av partiklar i de delar av vägnätet där det finns risk för extremt höga halter samt kunskapshöjande åtgärder om halkbekämpning, olika beläggningsmaterial och olika metoder för barmarksrenhållning. Regeringen bedömer att konsekvenserna för enskilda och företag är måttliga. Eftersom kunskapen om och behovet av åtgärder förändras med tiden behöver det finnas möjlighet till viss flexibilitet i valet av åtgärder. Därför kan en åtgärd begränsas eller ersättas om detta kan ske utan att miljökvalitetsnormen överskrids. Varje sådan förändring skall rapporteras till Länsstyrelsen i Stockholms län av den som är ansvarig för åtgärden. Vid bedömning av hur de åtgärder som behöver vidtas skall genomföras bör hänsyn tas till övriga miljöeffekter och till trafiksäkerhetsaspekterna. Då vissa åtgärder kan vara anmälningspliktiga inom EG enligt direktiv 1998/34/EG skall i förekommande fall samråd ske med Kammarkollegiet före beslut om enskilda åtgärder. Tiden för genomförande av åtgärderna i åtgärdsprogrammet har flyttats fram mot bakgrund av tidsaspekten. Åtgärderna för att minska halten av partiklar (PM 10) i detta åtgärdsprogram behöver därför inte vara genomförda förrän senast den 31 december 2005. Länsstyrelsen anger att förslaget till åtgärdsprogram inte kommer att sänka halten partiklar (PM 10) så att miljökvalitetsnormen klaras till den 31 december 2004. Regeringens samlade bedömning är dock att förutsättningar finns för att normen skall kunna klaras inom några år. Regeringen uppdrar därför åt Länsstyrelsen i Stockholms län att revidera åtgärdsprogrammet och upprätta förslag till kompletterande åtgärdsprogram för att miljökvalitetsnormerna för partiklar (PM 10) skall kunna uppfyllas. Länsstyrel-
9 sen skall efter genomfört samråd fastställa det kompletterande åtgärdsprogrammet. Regeringens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas Se bilaga 2. 1. Åtgärder för att informera om hälsokonsekvenserna av höga partikelhalter och de negativa effekterna av dubbdäcksanvändning Minskad användning av dubbdäck kan bidra till att sänka halten av partiklar (PM 10). Åtgärder behöver därför vidtas för att informera om hälsokonsekvenserna av höga partikelhalter och de negativa effekterna av dubbdäcksanvändning. Ansvariga för att åtgärderna vidtas är Vägverket, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län och kommunerna inom Stockholms län. 2. Åtgärder inom parkeringspolitikens område för att minska personbilstrafiken och öka framkomligheten inom Stockholms kommun Se punkt 3 ovan om åtgärder som behöver vidtas för att minska halten av kvävedioxid. 3. Åtgärder vad gäller de parkeringsavgifter som tillämpas vid myndigheters och kommuners arbetsplatser i Stockholms län, för att minska personbilstrafiken Se punkt 4 ovan om åtgärder som behöver vidtas för att minska halten av kvävedioxid. 4. Åtgärder för att minska halterna av partiklar i de delar av vägnätet där det finns risk för extremt höga halter Exempel på åtgärder som kan vidtas vid risk för extremt höga halter är dammbindning eller hastighetssänkningar på de delar av gatunätet där extrema halter förväntas samt användning av vägtrafikledningsåtgärder. Vägverket och kommunerna i Stockholms län är ansvariga för att åtgärderna vidtas. 5. Åtgärder för att öka kunskaperna om effekterna på PM 10-halterna av halkbekämpning med tvättad stenkross, olika beläggningsmaterial och olika metoder för barmarksrenhållning Exempel på områden där ökad kunskap behövs är identifiering av lämpliga stenmaterial, olika beläggningsmaterials benägenhet att bilda PM 10, identifiering av vägbeläggningar med dåliga PM 10-bildande egenskaper och olika metoders potential för barmarksrenhållning. Vägverket och kommunerna i Stockholms län är ansvariga för att åtgärderna vidtas. 6. Åtgärder för att öka kunskapen om bidrag till PM 10-halten från fartyg, arbetsmaskiner och småskalig fastbränsleeldning
10 Eftersom bidraget i områden i närheten av hamnverksamhet även kan påverkas av utsläppen från fartyg, bör dessa utsläpp utredas närmare såsom länsstyrelsen i Stockholms län har föreslagit. Även utsläppen från arbetsmaskiner och småskalig fastbränsleeldning kan bidra till höga halter av partiklar och bör utredas närmare. Sjöfartsverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län och kommunerna inom Stockholms län är ansvariga för åtgärderna. På regeringens vägnar Lena Sommestad Gisela Köthnig Kopia till Länsstyrelsen i Västra Götalands län Stockholms läns landsting (Regionplane- och trafikkontoret) Kommunförbundet Stockholms län Svenska kommunförbundet Banverket Banverket Östra banregionen Boverket Energimyndigheten Miljöstyrningsrådet Naturvårdsverket Skatteverket Sjöfartsverket Vägverket Vägverket Region Stockholm SL Kommuner: Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna
Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker 11