Drogtest för att förebygga

Drogtest för att förebygga Förutsättningar för att genomföra frivilliga drogtest Redovisning av uppdrag, BUN 142 Landskrona 14 feb. 2008 Reine Oscarsson, projektledare, utredningssekreterare

Strategikontoret 2(18) aêçöíéëí=ñ ê=~íí=ñ êéäóöö~= = Sammanfattning fååéü ää= 1 Uppdraget 2 Erfarenheter från Sverige och andra länder 3 Lagstiftning och föreskrifter 3.1 Skolverket 3.2 Riktlinjer från Socialstyrelsen 3.3 JO-utlåtanden 3.3 Slutsats 4 Säkerställande av frivilligheten 5 Testmetoder 5.1 Krav på testmetoden 5.2 Metoder på marknaden 5.3 Slutsats om test och analysmetod 5.4 Andra substanser 6 Slumpmässigt urval 6.1 Fördelning över året 6.2 Urval bland elever 6.3 Ansvaret för urvalet 7 Rutiner och personal vid provtagning 8 Hantering av svar negativa respektive positiva 9 Handlingsplan för elever som testat positivt 10 Deltagande skolor och skolår 11 Organisation 12 Kostnader 13 Uppföljning och utvärdering Bilaga 1 Uppdrag att genomföra förstudie Bilaga 2 Drogtest - Tidsplan och uppläggning av arbetet Bilaga 3 Presentation av programmet för elever och föräldrar Bilaga 4 Blanketter för medgivande att delta i frivilla drogtest

Strategikontoret 3(18) p~ãã~åñ~ííåáåö= = Under förutsättning att drogtest görs frivilligt ser vi inga juridiska hinder att sådana införs i skolorna. Frivilligheten är central och den ska vara reell dvs. eleverna får inte utsättas för påtryckningar eller misstankar om de avböjer att lämna prov. Följande krav anser vi bör utgöra riktlinjer vid valet av metod vid provtagning. Eleverna måste känna sig så bekväma med provtagandet som möjligt. Analysen måste ha en mycket hög tillförlitlighet. Analyserna ska kunna visa om det förekommit intag av t.ex. cannabis, amfetamin/ecstasy, heroin/morfin och bensodiazepiner (sömnmedel och ångestdämpande medel). Det narkotiska preparatet ska också kunna påvisas några dagar efter intaget. Med dessa utgångspunkter är salivtest uteslutet då det inte ger utslag för cannabis på ett tillförlitligt sätt. Inte heller urinprov som analyseras i snabbtest med stickor eller liknande har tillfredsställande säkerhet. Till den metodens nackdel hör också de rutiner som krävs för att säkerställa att provet inte manipulerats. Dessa kan upplevas som starkt integritetskränkande. Den enda testmetod som med tillfredsställande säkerhet kan tillämpas för att i förebyggande syfte testa förekomst av cannabis, är urintest som analyseras vid laboratorium. Övervakning vid provtagningen blir då överflödig. Provbehållaren indikerar t.ex. temperaturen vilket avslöjar om provet förts med till provtagningen och t.ex. kommer från någon annan person. Laboratorieanalyserna avslöjar om provet är utspätt eller om tillsatser skett. Övervakning vid provtagningen eller andra integritetskränkande arrangemang är därmed inte aktuellt. Vi förordar att denna analysmetod tillämpas. Sådan analysmetod ger också möjlighet att vid behov analysera förekomst av anabola steroider. Denna substans är emellertid inte så vanlig i skolor att det ger anledning att regelmässigt göra sådana analyser. De elever som efter medgivande ska lämna prov bör väljas ut helt slumpmässigt. Likaså bör de dagar då provtagningen ska ske väljas på ett sätt som inte kan förutsägas. Under dessa förutsättningar behöver inte mer än cirka 20 procent av eleverna testas för att den förebyggande effekten ska uppnås. Socialstyrelsens anvisningar för att säkerställa identitet och säkerheten från provtagning till svarsrapportering bör tillämpas. Detta innebär bl.a. att skolsköterska bör ha hand om provtagningen och att analyssvaren från laboratoriet bör tolkas av skolläkare eller motsvarande. I de fall då det kan påvisas att eleven använt narkotiska preparat anmäls detta i Landskrona kommun till den sociala myndighetens Enhet Utredning Bedömning Behandling. Där övervägs den fortsatta hanteringen i syfte att ge eleven det stöd som situationen ger anledning till.

Strategikontoret 4(18) Den skisserade omfattningen på testningen innebär att kostnaderna för ett försöksvis genomförande under hösten 2008 stannar vid cirka 8 000 kr. För grundskolans skolår 8 och 9 samt gymnasieskolorna inklusive friskolorna handlar det om storleksordningen 80 000 kr per år. Den nämnda omfattningen på provtagningen innebär att vid en skola på cirka 200 elever i skolår 8 och 9, kommer i genomsnitt ett test per skolvecka att genomföras. Arbetsinsatsen blir därmed begränsad. Till detta kommer bedömningar av de positiva analyssvaren och eventuella samtal med eleverna och deras vårdnadshavare. Inför ett införande av frivilliga drogtest bör ansvariga utses och genomförandet detaljplaneras tillsammans med berörda.

Strategikontoret 5(18) N=rééÇê~ÖÉí== Mot bakgrund av den drogpolicy som gäller för Barn- och ungdomsförvaltningen beslöt BUN den 5 dec. 2007 (BUN 142) att ge förvaltningschefen i uppdrag att verkställa en förstudie om slumpvisa drogtester i årskurserna 8 och 9 samt i samråd med Landskrona, Kävlinge, Svalövs gymnasieförbund överväga eventuella tester även i gymnasieskolan. Till grund för arbetet ligger PM 2007-11-14, bilaga 1, samt tidsplan enligt bilaga 2. Utgångspunkter Syftet med drogtesterna är att de ska ha en förebyggande effekt. De ska genomföras slumpvis och vara frivilliga. Individens integritet ska skyddas och i de fall som narkotiska preparat kan påvisas ska samtal och behandling utan inslag av tvång erbjudas i första hand. Dessa utgångspunkter ska prägla hela kedjan av insatser från urval, valet av testmetod, vem som gör analysen, tillförlitligheten i analysresultatet och till vem som beskedet lämnas i det fall som narkotika påvisats. O=bêÑ~êÉåÜÉíÉê=Ñê å=pîéêáöé=çåü=~åçê~=ä åçéê= I Sverige finns såvitt vi kunnat erfara ännu inga direkta exempel på brett genomförda frivilliga drogtester. I anslutning till vissa yrkesutbildningar är det emellertid inte ovanligt med drogtester om det ingår i utbildningen att hantera t.ex. tunga maskiner eller annan utrustning som ställer särskilda krav på handhavandet. I dessa fall handlar det om krav på att genomgå test för att få genomgå utbildningen. Det regelverket är inte tillämpligt vid generella frivilliga drogtest. Enligt uppgift från Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) möts de ofta av kommuner som har frågan på sin agenda. I bl.a. USA har drogtestning en längre tradition än i Sverige. Det finns också en del erfarenheter och studier som är redovisade på bl.a. www.studentdrugtesting.org Från t.ex. Hunterdon Central Regional High School i New York redovisas en minskning av narkotikabruk i högriskgrupper med mellan 14 och 100 procent i årsklasserna 9-12 efter införande av drogtestning i skolan. P=i~ÖëíáÑíåáåÖ=çÅÜ=Ñ êéëâêáñíéê= 3.1 Skolverket Skolverkets rättsenhet har i PM 2005-10-27 klargjort hur man ser på rättsläget när det gäller drogtest i skolor. För att genomföra drogtest av en elev krävs ett tydligt samtycke från eleven. För elever i grundskolan krävs dessutom samtycke från elevens vårdnadshavare. Eftersom medverkan i drogtest dessutom kan vara känsligt från integritetsskyddssynpunkt är det viktigt att frivilligheten från elevens sida inte bara är formell utan också upplevs som reell av eleven. Detta innebär att eleven inte av någon anledning får känna sig tvingad att genomgå drogtest. En elev som inte vill låta sig drogtestas får alltså inte

Strategikontoret 6(18) utsättas för påtryckningar eller repressalier från skolans sida, exempelvis avstängning från skolan på grund av sin ovilja att genomgå drogtest. Om frågan om drogtest skulle uppstå vid praktik eller arbetsplatsförlagd utbildning (APU) gäller frivilligheten för eleverna även där. Om eleven motsätter sig drogtest får skolan försöka hitta annan lämplig arbetsplats åt eleven. Kraven på frivillighet har sin grund i att regeringsformen lägger lagliga hinder mot att tvinga elever att genomgå drogtest för att spåra narkotika. Enligt 2 kap. 6 är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Det krävs stöd i lag för att tvinga elever till drogtest (8 kap. 3 regeringsformen). Skolläkare har t.ex. sådan möjlighet om det finns strikt medicinska grunder för sådant beslut. 3.2 Riktlinjer från Socialstyrelsen Socialstyrelsen har i Meddelandeblad januari 2004 meddelat riktlinjer för narkotikatester av urin inom hälso- och sjukvården. I detta framhålls bl.a. följande. Det är nödvändigt att den som ska genomgå provtagningen samtycker till provtagningen och informeras om att samtycket kan återkallas. Samtycket som kan vara skriftligt eller muntligt, ska antecknas i journalhandling. Socialstyrelsen framhåller att provtagning får ej ske på en person under 18 år utan samtycke från vårdnadshavare och även från den underårige själv beroende på mognadsgrad. 3.3 JO-utlåtanden JO har i några fall haft anledning att ta ställning till drogtest i förhållande till vad lagen föreskriver. Genomgående är det frivilligheten som betonas såvida det inte handlar om att eleven av medicinska skäl behöver genomgå provtagning. Bl.a. framhålls det som angeläget att en vägran att delta, inte bland elever och andra i omgivningen uppfattas så att vederbörande har något att dölja och kan leda till ryktesspridning. 3.4 Slutsats Det bör således finnas möjlighet att införa drogtest under förutsättning att det sker med samtycke från vårdnadshavare och eleven samt att det finns en reell möjlighet för eleven att säga nej. Det är också viktigt att föräldrar, elever och lärare är informerade om rutinerna. Frågan om hur en vägran att delta kan uppfattas av andra inom skolan torde inte bli något problem då det här är aktuellt med ett urvalstest. Det blir aldrig aktuellt med provtagning för fler än enstaka elever vid varje tillfälle. Om eleven väljer att säga nej vid provtagningen kan detta besked ges till endast skolsköterskan. Q=p âéêëí ää~åçé=~î=ñêáîáääáöüéíéå= Frivilligheten är central för den förebyggande drogtestningen. Den bör säkerställas genom kunskap hos den personal som har hand om provtagningen och de rutiner som

Strategikontoret 7(18) bör utarbetas. Se vidare avsnitt 7. Lika väsentligt är att såväl elever som föräldrar är väl informerade om såväl syftet med testen som hur provtagningen går till och vilka kontakter som kommer att tas om analyserna ger positiva svar. Samtycke från elev och vid behov även av förälder kan lämpligen inhämtas inför varje läsår. Socialstyrelsen har i sitt Meddelandeblad lyft fram hur säkerställandet av information och frivillighet kan gå till. Här sägs bl.a. Den som utför provtagningen skall informera personen om motivet för provtagningen och provtagningsförfarandet. Denna information kan lämpligen överlämnas i skriftlig form. Det är också lämpligt att informera om vem som är beställare och till vem resultatet av analysen kommer att lämnas samt vilka konsekvenser ett eventuellt positivt resultat kommer att medföra. Informationen skall innehålla uppgifter om vilka analyser som kommer att utföras, var dessa utförs, samt vilken metod som kommer att användas och dess tillförlitlighet. Sådan information bör överlämnas till såväl ungdomarna, som till föräldrarna i de fall ungdomarna är under 18 år, i samband med att medgivande till deltagande ges. Se bilaga 4. Vid provtagningssituationen kan skolsköterskan erinra om denna information. Om elev avböjer att lämna prov meddelas vårdnadshavare. Sekretessen för skolans elevarbete torde inte lägga hinder för detta. Justitieombudsmannen (JO) har i beslut 1997-02-18 meddelat hur man tolkar regelverket. Sekretess till skydd för underårig gäller dock i förhållande till vårdnadshavaren endast om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Utgångspunkten för denna reglering är principen att vårdnadshavaren skall ha insyn i sekretesskyddat material för att kunna fullgöra sina åligganden enligt föräldrabalken. Det räcker inte att den unge finner det obehagligt eller tror att vårdnadshavaren kommer att vidta åtgärder som han eller hon motsätter sig men som inte kan anses medföra betydande men för den underårige. R=qÉëíãÉíçÇÉê= = 5.1 Krav på testmetoden I Sverige finns inga bindande föreskrifter om provtagning och analyser av drogtest. För laboratorier finns ett frivilligt ackrediteringssystem med krav på kvalitetssystem för att säkerställa tillförlitlighet i resultaten. Swedac är den myndighet som, efter prövning, utfärdar ackreditering enligt internationellt antagna stadarder. Särskilda krav för narkotikaanalys finns utarbetade i Swedacs tillämpningsdokument. Enligt detta är det nödvändigt att ha ett system för att alltid säkerställa positiva analysresultat med en verifierande analys. Socialstyrelsen anser att det är lämpligt att laboratorier som utför narkotikaanalyser omfattas av Swedacs ackretiteringssystem. (Socialstyrelsens Meddelandeblad januari 2004)

Strategikontoret 8(18) Även om det således ännu inte finns några bindande föreskrifter om provtagning och analyser av drogtest så har vi anledning att ställa upp visa krav vid valet av metod och rutiner. Följande krav anser vi bör utgöra riktlinjer. Testen ska vara frivilliga och syftet är att de ska fungera förebyggande. Detta innebär att eleverna måste känna sig så bekväma med provtagandet som möjligt. Analysen och det svar som den ger anledning till måste ha en mycket hög tillförlitlighet. Ett falskt negativt resultat innebär att analysen inte påvisar någon förekomst trots att provet innehåller narkotika. Falska negativa svar äventyrar tilltron till proven. Ett falskt positivt svar innebär att analysen visar på förekomst av narkotika trots att det inte innehåller narkotika. Falska positiva svar kan bli mycket kränkande för individen. Vidare ska proven kunna visa om det förekommit intag av de vanligaste narkotiska preparaten bland unga, t.ex. cannabis, amfetamin/ecstasy, heroin/morfin och bensodiazepiner (sömnmedel och ångestdämpande medel) Det narkotiska preparatet ska också kunna påvisas några dagar efter intaget. Provtagningen ska administreras i skolan medan det är under fredags- och lördagskvällar som intagen av narkotika vanligen sker. 5.2 Metoder på markanden Det finns flera produkter på markanden för att testa förekomst av narkotika. Det mest beprövade och vanligaste är urinprov som analyseras genom snabbtest eller på laboratorier. Salivtest är en annan metod där individen lämnar ett prov från munhålan (flera olika sätt är möjliga) varefter provet analyseras på laboratorium. Det finns ytterligare provmetoder baserade på blod och hår men dessa är inte tillämpbara i detta sammanhang. Valet av salivtest eller urintest ger skillnader i provsituationen men framför allt har det konsekvenser för de analyser som ska göras. Salivtest Salivprov kan tas ganska på flera olika sätt, men det kräver inga särskilda utrymmen och provtagningssituationen upplevs knappast som känslig. Emellertid utsöndras inte cannabis genom saliven. Det innebär att redan efter 4-6 timmar försvinner de spår av cannabisrökning som kan ha funnits i munhålan. Då cannabis är det vanligaste prova-på preparatet fungerar således inte metoden för att påvisa intag i förebyggande syfte. Drogtestning i saliv är relativt nytt och det saknas internationell standard för analys av salivtest. Urinprov och analys vid ackrediterat laboratorium Analyser av urinprov kan göras med flera olika metoder. Den säkraste metoden är att låta ackrediterat laboratorium göra analyserna i två steg. I det första steget identifieras de prov som innehåller narkotika genom screening. Därefter prövas de preliminära resultaten med en mera säker metod för att kunna säkerställa förekomsten. Bedömningen av resultaten görs av medicinskt kunnig personal. Tillförlitligheten blir då mycket hög och håller för rättslig prövnig.

Strategikontoret 9(18) Urinprov med snabbtest På marknaden finns också ett antal snabbtest med direkt avläsning som sägs kunna administreras även av personer som saknar medicinsk utbildning. Ibland erbjuds en kortare introduktion i metoden och hur prov avläses. Avläsningen kan ske t.ex. genom stickor som doppats i provet och blir färgade eller genom elektroniskt svar på en bildskärm. Det finns idag ingen metod som vid direktavläsning med tillfredsställande säkerhet kan påvisa cannabis. Skälet till detta är att vid direktavläsning krävs högre halter av cannabis för säker avläsning än när analysen görs vid laboratorium. Så höga halter uppnås inte vid enstaka intag. Det krävs missbruk under längre tid och om detta förekommer har skolans personal troligen fått andra signaler om missbruk. Snabbtester har inte heller samma tillförlitlighet som analys vid laboratorier. Det händer alltför ofta att metoden ger falskt positiva svar dvs. att maskinen ger utslag för t.ex. hasch i ett urinprov som saknar innehåll av hasch. Enligt uppgift ger en av de vanliga metoderna cirka sex procent felaktigt positiva utfall. 1 Socialstyrelsen säger i Meddelandeblad januari 2004 om narkotikatester av urin inom hälso- och sjukvården, följande. Vid användande av snabbtester är osäkerheten större än vid laboratorietestning. Arbetet utförs oftast med mindre kompetens och oberoende. Risken för felaktiga resultat ökar därmed.snabbtester för narkotika är ett värdefullt alternativ i situationer då vinsten att erhålla ett omedelbart svar uppväger den ökade risken för felaktigt resultat. Något sådant behov av omedelbara svar finns inte vid förebyggande, frivilliga drogtest. 5.3 Slutsats om test och analysmetod Den enda testmetod som med tillfredsställande säkerhet kan tillämpas för att i förebyggande syfte testa förekomst av cannabis är urintest som analyseras vid laboratorium. Urintest förknippas lätt med integritetskränkande övervakning. Sådan är emellertid överflödig vid modern laboratorieanalys. Provbehållaren indikerar t.ex. temperaturen vilket avslöjar om provet förts med till provtagningen och t.ex. kommer från någon annan person. Laboratorieanalyserna avslöjar om provet är utspätt eller om tillsatser skett. Övervakning vid provtagningen eller andra integritetskränkande arrangemang är därmed inte aktuellt. 5.4 Andra substanser Anabola steroider Inte sällan uppges personer som varit involverade i våldshandlingar ha varit påverkade av anabola steroider. Enligt Karolinska universitetslaboratoriet som genomför stora mängder tester är förekomsten av anabola steroider betydligt mindre 1 Olof Beck professor, Karolinska universitetslaboratoriet.

Strategikontoret 10(18) än narkotika. Därifrån rekommenderar man inte att undersöka anabola steroider i förebyggande frivilliga tester. Förutom att bruket bedöms mindre omfattande är analyserna komplicerade och omfattande och tar cirka tre veckor att genomföra. Kostnaden är cirka fem gånger så hög som analyser av fyra av de vanligaste narkotiska substanserna. Detta hindrar inte att man vid misstanke om förekomst av anabola steroider också ger i uppdrag att analysera för denna substans. S=päìãéã ëëáöí=ìêî~ä== 6.1 Fördelning över året För att uppnå slumpmässighet med tillräcklig möjlighet för upptäckt av ev. missbruk bör tester utföras på 10 20 procent av testgruppen under ett år 2. Det är viktigt för full slumpmässighet att alla elever är med vid lottningen, dvs. även de som tidigare deltagit. Detta medför i en skola med exempelvis 200 elever som deltar, att mellan 20 och 40 tester bör utföras under ett år. Då elevernas tid i skolan under ett år är cirka 35 veckor blir slutsatsen att om 1 av skolans 200 elev testas per vecka under de veckor som de går i skolan så uppfyller man en bra sannolikhet för upptäckt. Det kan dock vara mer lämpligt att vid samma tillfälle utföra 2 tester. Valet av testdagar bör fördelas över veckans samtliga dagar, dock med viss ökad viktning för dagar efter helger och lov. Därefter slumpas testdagarna över de veckor eleverna finns i skolan. Utvalda dagar skall inte i förväg vara kända för eleverna. Om tester utförs även utanför skolveckor ökar tillförlitligheten och den avhållande effekten att prova under lov. Det torde emellertid bli svårt att få eleverna att komma till provtagning och det måste ske i en organisation utanför skolans ram. En drogfri arbetsplats inom skolan uppnås med att testperioden är skolåret. 6.2 Urval bland elever När elever skriftligt sagt sig vara beredda att delta i frivilliga drogtest och föräldrar medgivit att barnen deltar i programmet för det kommande skolåret samlas elevernas namn in. Det är viktigt att nya elever som efterhand anslutit sig till programmet kan delta. Det finns olika metoder för slumpning mellan deltagande elever. Metoden att låta datorn slumpa bland markerade elever på datorn innebär att det samtidigt upprättats ett digitalt register över deltagande. Om den metoden väljs bör det utredas huruvida särskilt tillstånd krävs för detta. En enkel metod är att alla skrivs in i en numrerad lista efterhand som de ansluter sig till programmet. Vid varje testtillfälle används någon form av godkänd slumptalslista. Detta medför att en av personalen kollar vilka tal som slumpats fram 2 Drogtestning av totalförsvarspliktiga. SOU 2006:85,

Strategikontoret 11(18) och meddelar dessa till den som har den numrerade listan med elevnamn. Därefter kallas eleven till platsen där provtagningen skall utföras. Förfarande med uppföljning av frivilligheten därefter, har behandlats i avsnitt 4 Säkerställande av frivilligheten. De elever som ännu inte anmält sig till testprogrammet blir inte föremål för särskilda åtgärder. 6.3 Ansvaret för urvalet Listan som upprättas över deltagande kan lämpligen förvaras hos den som utför testningen. Om man utgår från att det är skolsköterskan, så behöver bara det slumpvisa talet meddelas. Det skall dock observeras att det inte är klarlagt om testtagningen kan läggas in i skolsköterskans normala arbetsuppgift, se under 9.2 personalkostnader T=oìíáåÉê=çÅÜ=éÉêëçå~ä=îáÇ=éêçîí~ÖåáåÖ= Socialstyrelsen säger i sitt Meddelandeblad följande Det är viktigt att det är tydligt vem som är beställare och att hälso- och sjukvårdspersonal är delaktig i processen. Det är också viktigt att det är tydligt vem som är ansvarig för de olika delarna i testproceduren. Dessa anvisningar riktar sig i första hand till dem som handhar provtagning av vuxna, men vi menar att det är lämpligt att de it tillämpliga delar använd även i detta sammanhang. Rutiner för att säkerställa identiteten hos den som ska lämna prov finns utfärdade av Socialstyrelsen. Likaså rutiner för märkning av provkärl mm. Socialstyrelsen har också gett anvisningar för hur hela säkerhetskedjan från provtagning till svarsrapportering bör gå till. Dessa bör vara vägledande i tillämpliga delar. När provtagningen administreras av skolsköterskorna är dessa rutiner inte obekanta. Skolsköterskornas journalföring garanterar också dokumentationen. U=e~åíÉêáåÖ=~î=ëî~ê=J=åÉÖ~íáî~=êÉëéÉâíáîÉ=éçëáíáî~= Enligt Socialstyrelsens meddelande är en skyndsam hantering väsentlig för den som lämnat prov. Provsvaren skall vara begripliga. När det är relevant så kan en redovisning av de använda metodernas känslighet och den medicinska tolkningen av provresultaet ingå i svaret. Det är lämpligt att eventuella begränsningar i den använda metoden eller ifråga om resultatets tillförlitlighet tydligt framgår. Resultatet av en narkotikaanalys meddelas från laboratoriet direkt till hälsooch sjukvårdspersonal. Ett positivt provresultat meddelas vid ett personligt samtal mellan den medicinskt ansvarige och provgivaren. Detta utesluter inte att en kopia på provresultatet även lämnas till provgivaren.

Strategikontoret 12(18) Så långt Socialstyrelsens anvisningar. Tillämpat vid frivilliga drogtest skulle detta innebära följande. Analysresultaten lämnas till skolläkaren för tolkning. Om analysresultatet är positivt och drog finns klarlagd kan informationen direkt meddelas vidare enligt nedan i avsnitt 10. Om analysresultatet är spår av och angivande av drog skall ett samtal med eleven genomföras. Detta skall föras av medicinskt ansvarig personal, lämpligen läkare. Då avgörs om det finns medicinering eller andra förhållanden som förklarar det positiva spåret. Finns det medicinska förklaringar skall resultatet förklaras negativt. Finns inga medicinska förklaringar lämnas informationen vidare såsom ett positivt testresultat. V=e~åÇäáåÖëéä~å=Ñ ê=éäéîéê=ëçã=íéëí~í=éçëáíáîí Vid positivt testresultat anmäls detta i Landskrona kommun till den sociala myndighetens Enhet Utredning Bedömning Behandling. Det är önskvärt att man redan vid detta tillfälle får förälderns medgivande kring att skolhälsovården får en återkoppling av relevant information under den fortsatta handläggningen. Den fortsatta beskrivningen överensstämmer med den hantering som sker idag vid all dokumenterad droganvändning för minderåriga. Vid Enhet Utredning Bedömning Behandling görs ett första avgörande kring den fortsatta hanteringen. När det är ett barn, som inte är i en öppen utredning, görs en aktualisering. Det kan därvid bli aktuellt med ett bedömningssamtal på Pluto. Handläggningen här är i huvudsak samma som när föräldrar och/eller barn/elever helt frivilligt uppsöker Pluto för att få hjälp. I det första bedömningssamtalet deltar barnet, vårdnadshavarna och de övriga personer som vårdnadshavaren önskar ha med. Detta samtal kan resultera antingen i att ärendet direkt återförs till Enhet Utredning Bedömning Behandling eller i vidare kontakter med Pluto. Dessa kontakter består av fem individuella samtal med barnet under fem veckor. Därefter genomförs ett uppföljningssamtal med samma personer som var med vid bedömningssamtalet. Härefter sker en återrapportering till Enhet Utredning Bedömning Behandling. Önskvärt är att medgivande finns från förälder, om att relevant information nu återförs till skolan. Samtidigt erbjuder Pluto ett frivilligt uppföljande möte efter två månader. Alternativ till bedömningssamtal osv. hos Pluto (beskrivet ovan) kan vara, att man inom Enhet Utredning Bedömning Behandling direkt öppnar en utredning enligt SOL kap 11 1. Med relevant informations till skolan utifrån vad som kommer fram under samtal menas t ex kunskaper som kan bidra till ökad säkerhet på skolan, säkerställande av att andra elever inte dras in i drogmissbruk eller som ett led i att hjälpa den som testat

Strategikontoret 13(18) positivt att avhålla sig från droger framöver. Föräldrars tillstånd till att informationen lämnas och till vem/vilka skall vara säkerställd. NM=aÉäí~Ö~åÇÉ=ëâçäçê=çÅÜ=ëâçä ê== Såväl drogvaneundersökningar i Landskrona som de undersökningar som Riksförbundet för Narkotikafritt Samhälle (RNS) genomfört visar att elever i skolår 8 har en god kännedom om droger och att ett antal provar på droger från denna åldersgrupp. Därför är det lämpligt att testprogrammet erbjudas fr.o.m. skolår 8 samt under gymnasietiden. Detta medför att hänsyn måste tas till lagstiftning m.m. för respektive skolform. Hänsyn måste t.ex. tas till att elever i gymnasieskolan kan vara myndiga och att gymnasieskolan är en frivillig skolform. Vidare kan de yrkesinriktade programmen ha särskilda krav på säkerhet. Detta får utredas i särskild ordning. Direktören för Landskrona-Kävlinge-Svalövs gymnasieförbund är informerad och förstudiens innehåll och avvaktar med intresse erfarenheterna av den inledande försöksverksamheten. Beslut om medverkan i program för förebyggande drogtest tas av gymnasieförbundets styrelse. Rektorerna för friskolorna Kunskapsskolan och Campus Landskrona är informerade om förstudiens innehåll och tidsplan. Beslut om medverkan tas i särskild ordning vid dessa skolor. NN=lêÖ~åáë~íáçå= Vid beslut om genomförande av frivilliga drogtester bör en organisation för programmet fastställas. Det övergripande ansvaret, det operativa ansvaret, rutiner för hela programmet bör vara tydligt. Detta gäller inte minst rutinerna för provtagningen och säkerställandet av kvaliteten i denna. Vidare bör en handlingsplan ingå som anger hur elever som testat positivt kan få det stöd de behöver för att uppnå drogfrihet. Att drogtestningen ingår som en del i kommunens drogpolicy (1997-09-15) bör också framgå. NO=hçëíå~ÇÉê= Testmaterial Ett för projektet lämpligt urintest med bl.a. antikroppsbaserad analys, som avslöjar olika former av manipulering kostar inklusive allt ca 200 kr per st. Kostnaderna för testmaterialet blir vid ett överslag med urintestet för 200 elever per åldersgrupp (100 % deltagande) och c:a 20 % av eleverna testade per år, 16.000 kr. För en försöksverksamhet vid en skola under hösten, enligt uppdraget, blir kostnaderna ca 8 000 kr. För grundskolan och gymnasiet, dvs. fem årskullar, blir totalkostnaden för testmaterialet i så fall omkring 80 000 kronor.

Strategikontoret 14(18) Personalkostnader Samråd har skett med skolläkare och skolsköterskor om de skisserade rutinerna. Några vägande invändningar mot det skisserade förfarandet har inte framkommit vid detta tillfälle. Erfarenheterna från den eventuella försöksverksamheten får visa om det finns behov av förändringar och eventuella förstärkningar. Erfarenheter visar att när flera tester utförs efter varandra vid samma tillfälle är tidsåtgången cirka 15 minuter per test. Till detta kommer tiden för både skolläkare och skolsköterska vid eventuella samtal. Annat Kostnader utöver de ovan angivna är givetvis de vid uppstart av projektet, informationer, kompetensutveckling, ev. utredningar med anledningar av inkomna skrivelser mm. NP=rééÑ äàåáåö=çåü=ìíî êçéêáåö= Det finns ett stort intresse att följa ett eventuellt försök med frivilliga, förebyggande drogtest i Landskrona. Förutsättningarna att erhålla stöd i form av ekonomiska medel och kompetens för en utvärdering är därför goda. Andelen som deltar i programmet är t.ex. av stort intresse, liksom antalet som klarlagts vara positiva samt inte minst effekterna av programmet.

Strategikontoret 15(18) 2007-11-14 = = = rééçê~ö=~íí=öéåçãñ ê~=ñ êëíìçáé= Bilaga 1 _~âöêìåç= Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning har sedan 1970-talet genomfört kartläggningar av ungdomars alkohol- och drogvanor. Den senaste undersökningen från 2006 visar bl.a. att alkoholkonsumtionen i åk 9 i det närmaste fördubblats sedan 1989. I övrigt visar undersökningen inte på någon alarmerande utveckling av bruket av droger. Studierna visar emellertid på ett tydligt samband mellan bruk av narkotika och av en rad andra droger t.ex. tidig berusningsdebut, alkoholkonsumtion i berusningssyfte och blandning av alkohol och läkemedel för att bli berusad. Även när det gäller skolk, relationer till andra, brott och svårigheter att tala med vuxna, så är detta vanligare bland dem som brukar narkotika och de hamnar oftare i svårigheter av olika slag än vad andra ungdomar gör. Narkotikabruk kan tjäna som en tidig indikator på att eleven är i behov av hjälp och stöd för att hantera sin situation. Det finns oroande fakta som visar att 40 procent av all brottslighet är relaterad till narkotika och att bruk av narkotika inte sällan leder till tungt missbruk och kriminalitet. I Landskrona finns indikationer på bruk av droger bland ungdomar. Det är angeläget att vi hittar vägar att förebygga detta och kan sätta in insatser som motiverar och stöder elever med ett begynnande missbruk. I England, USA och i några svenska städer finns erfarenheter av frivilliga, slumpvisa drogtester bland skolelever. Erfarenheterna är positiva och har bl.a. medfört att elever med ett dittills dolt bruk av narkotika kunnat få stöd för att ta sig ur missbruket. Elever har berättat att de med hänvisning till drogtesterna kunnat stå emot påtryckningar att prova på droger. Generellt förbättrade skolprestationer är andra iakttagelser. rééçê~ö= En arbetsgrupp tillsätts med uppdrag att i en förstudie utreda förutsättningarna att i Landskrona kunna införa drogtester i samtliga skolor för barn och ungdomar. Testerna ska ha ett förebyggande syfte och vara helt frivilliga. Ett program för stöd och uppföljning av dem som visar positiva resultat vid testen ska vara utformat innan testen kan startas. Bl.a. följande frågeställningar ska belysas. - erfarenheter av drogtester i skolor från städer i Sverige och andra länder - de förutsättningar och eventuella restriktioner som lagstiftningen kan ge - hur omfattande testerna bör vara antal elever, tidsintervall m.m. - från och med vilken årskurs bör testen genomföras - tillgängliga metoder testning av narkotikabruk - de praktiska förutsättningarna för genomförandet såsom vilka som ska genomföra testerna, kostnader, lokaler m.m. - huvudinriktningen av program för stöd åt dem som testar positivt, personalbehov och ev. kostnader = k ëí~=ëíéö= Arbetet ska ses som en förstudie för att ge underlag för dialog med skolornas personal, elever och föräldrar. Därefter kommer förutsättningarna för ett genomförande att bedömas och planering inför eventuell start med drogtester att vidta.

Strategikontoret 16(18) Drogtest - Tidsplan och uppläggning av arbetet Bilaga 2 Förstudie (- 9 mars 2008) Lagstiftningen klargörs Tänkbar organisation och metoder vid testning Preliminärt beräknad kostnad för försöksvis testning vid en skola Preliminärt beräknad kostnad vid testning i samtliga skolor Hantering av positiva svar och behandling preliminära förslag och ungefärliga kostnadsberäkningar BUN 2 april: Beslut om att ev. gå vidare samt ange ungefärlig budgetram. Uppdrag att planera för genomförande av försöksverksamhet, genomföra ev. upphandlingar m.m. Planering för och genomförande av försöksverksamhet (2008) Dialog med Gymnasieförbundet och friskolorna Planering för genomförande och behandlingsprogram Genomförande vid en skola i kommunen ht 2008 Uppföljning/utvärdering utreds BUN 1 okt och 5 nov: Information om pågående arbete BUN januari: Redovisning av erfarenheter. Beslut om ev genomförande i full skala, utvärdering samt budget. Genomförande i full skala (2009-2010) Förberedelser och planering för genomförande vid samtliga skolor Genomförande under två år Start uppföljningsinsatser/utvärdering BUN: information om det pågående arbetet BUN nov. 2010: Rapport och utvärdering. Beslut om ev. fortsatt verksamhet. Reguljär verksamhet (2011 -) Testning av elever vid alla skolor och alla åldersgrupper BUN: Årlig avstämning i samband med budget och verksamhetsplanering

Strategikontoret 17(18) Bilaga 3 Utkast till text till vårdnadshavare och elever vid beslut att införa frivilliga drogtest i skolan Frivilliga drogtest i Landskronas skolor Barn- och ungdomsnämnden har beslutat att erbjuda frivilliga slumpvisa drogtester åt eleverna i Landskronas skolor. syftet är att förebygga missbruk. Eleverna får ett bra argument att avstå från att pröva droger. Deltagandet är frivilligt och eleven - och om eleven inte fyllt 18 år även vårdnadshavare, kan välja att avstå. Alla elever kommer inte att testas och urvalet sker helt slumpmässigt. Endast skolsköterskan som svarar för provtagningen vet vilka som väljs ut. Provtagningen kan ske vilka dagar som helst under skolåret. Eleven lämnar ett vanligt urinprov och kan låsa om sig om han/hon vill det. Skolsköterskan kontrollerar att provet har rätt temperatur. Hon noterar också vem som lämnat provet. Provet sänds av skolsköterskan till godkänt laboratorium som undersöker om det finns narkotika i provet. Analyserna visar också om provet är utspätt eller har manipulerats på annat sätt. Analysen från laboratoriet sänds till skolläkaren som i enstaka fall kan behöva tolka resultatet i samtal med eleven. Vissa läkemedel kan t.ex. i testet ge utslag som om det vore narkotika. Sådant kan läkaren tolka på rätt sätt i samtal med eleven. Om analysen visar att eleven använt narkotika meddelar skolläkaren detta till socialtjänsten. I samtal med eleven och föräldrar diskuteras vad som bör göras. Om eleven har goda förutsättningar att avstå från narkotika i fortsättningen avslutas ärendet. Om det visar sig att eleven behöver vård eller stöd för att komma ur sitt missbruk görs en bedömning av vilka insatser som behövs. Socialtjänsten kan komma fram till att skolan bör få kännedom om elevens missbruk. Det kan t.ex. vara viktigt för säkerheten på skolan eller för att andra elever inte ska dras in i missbruk.

Strategikontoret 18(18) Barn- och ungdomsnämnden Xxxx -skolan Bilaga 4 Anmälan om deltagande i Landskrona kommuns frivilliga slumpvisa drogtester Vi har tagit del av PM angående förutsättningar för testprogrammet och anmäler deltagande för läsåret 2008/2009. Om elev avböjer att lämna prov meddelas vårdnadshavare. Vi önskar delta läsåret 2008/2009 Vi önskar inte delta läsåret 2008/2009 Elevens namn: Klass: Undertecknas: Landskrona den 2008 (eleven) (vårdnadshavare) (vårdnadshavre)