Golfvagnar på greener. Fördärv eller fördel?

Svenska Golfförbundet, Högre Greenkeeper Utbildning 2017 Golfvagnar på greener. Fördärv eller fördel? Examensarbete av Per Nyman Handledare: Mikael Frisk

1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND 1.2 PROBLEMFORMULERING OCH FRÅGESTÄLLNING 1.3 SYFTE 1.4 AVGRÄNSNINGAR 2 TEORI 2.1 MARKTRYCK 3 METOD 3.1 MÄTNING OCH UTRÄKNING AV MARKTRYCK VID GÅNG 3.2 MÄTNING OCH UTRÄKNING AV EN GOLFVAGNS MARKTRYCK 3.3 STEGRÄKNING 3.4 UTRÄKNING AV TOTAL YTA SOM PÅVERKAS 3.5 MÄTNING AV RONDTIDER 3.6 ENKÄT 4 ANALYS OCH EGNA FUNDERINGAR 5 SLUTSATS 6 TACK

1 Inledning I arbetets inledande kapitel ges först en bakgrundsbeskrivning till det valda ämnet. Här tas även arbetets syfte och frågeställningar upp. 1.1 Bakgrund Runt millenniumskiftet hade jag förmånen att spendera en månad på det legendariska Sandbelt-området utanför Melbourne, Australien. Här ligger flera banor som rankas bland de bästa i världen konditionsmässigt. I detta område var det fritt fram att dra sina bagvagnar på green om man hade breda däck på vagnen. Det kändes konstigt men jag lovar att alla banor presenterade sagolika greener. Jag vet att jag undrade varför man inte gör så på fler ställen runt om i världen. 1.2 Problemformulering och frågeställning Idag är det praxis att inte dra sin vagn på green eller mellan green och greenbunker. Alla golfare får lära sig detta när man läser om golfvett. När vi har anordnat banarbetarnas tävling på Växjö GK har vi låtit spelarna dra sina vagnar över greenerna. Vid ett enstaka tillfälle kan jag redan nu påstå att det inte påverkar greenerna. Förr hade golfarna vagnar med två smala hjul av backelit. Idag har de flesta vagnarna tre hjul vilket ger lägre tryck mot marken. Greenerna prepareras så väl idag med dressning, vältning, vertikalskärning vilket ger oss en fast puttyta. Blir ytan för fast kan vi lufta den. Hela tiden söker vi sätt att snabba på rondtiderna. Är denna praxis möjligtvis förlegad och kan rondtiderna bli snabbare om vi tillåter golfaren att ta med sig vagnen upp på green? Detta ledde till följande frågeställningar: - Hur kommer greenen belastas? - Vad händer med rondtiderna? - Hur kommer spelarna reagera? - Kommer jag få behålla jobbet? 1.3 Syfte Syftet är att utreda om det finns någon substans i den praxis vi följer idag att köra sin vagn runt greenerna istället för närmsta vägen till sin boll eller nästa hål.

1.4 Avgränsningar I vissa delar av den här studien har jag valt att räkna med att alla har storlek 42 i skostorlek. Så är självklart inte fallet. En viss procent av golfarna är kvinnor som har i genomsnitt 38 i skostorlek (scb). Jag anser att resultatet bara blivit lite mer exakt om jag tagit det med i beräkning. Det påverkar inte möjligheten att få svar på min frågeställning. 2 Teori Här beskriver jag de teoretiska referensramarna. 2.1 Marktryck En av våra största fiender mot en fin puttyta är belastningen från maskiner och golfare. Tyngden från dessa packar greenuppbyggnadsmaterialet vilket leder till ett missgynnsamt klimat för gräset. Denna belastning kallas för marktryck. Marktryck mäts i Pascal (Pa). Detta fås fram genom att dividera kraften(f) mot marken med kontaktytan(m2). Kraften är vikten (kg) multiplicerat med gravitationskoefficienten (g=9.82). Formeln blir då: Marktryck (Pa) = vikt (kg) x 9,82 / anläggningsyta (m2) 100 000 Pa = 100 kpa = 1bar Det är svårt att mäta det verkliga marktrycket under ett hjul som rullar på ett fält, och därför är det ont om tillförlitliga mätresultat. De marktrycksdata som anges har i regel erhållits genom att man dividerat belastningen på hjulet med storleken på anläggningsytan. Inte heller anläggningsytan storlek kan emellertid mätas särskilt noggrant under ett rullande hjul och oftast måste man därför nöja sig med att uppskatta storleken (Inge Håkansson, SLU, 2000) När man går (enligt Michael Grundy, 1975) är trycket mot marken som störst precis innan man ska sätta i hälen. Då har man hela kroppens tyngd på framfoten.

3 Metod För att kunna svara på mina frågor behövde jag undersöka hur mycket en gående golfare påverkar greenen kontra en vagn med tre hjul. Vidare behövde jag en homogen grupp golfare att göra mätningar på. Här har jag använt mig av Växjö Golfklubbs oldboys och oldgirls. Det är nästan alltid samma personer som spelar och de är många till antalet. Jag har även funnit information i olika rapporter. 3.1 Mätning och uträkning marktryck vid gång Jag använde mig själv som försökskanin i denna studie då mina mått ligger väldigt nära en medelsvensk mans. Jag väger 85 kg och har skostorlek 42. Enligt SCB, 2011 väger en medelsvensk man 82,9 kg och har skostorlek 42. För att få fram anläggningsytan av en sko vid gång när marktrycket är som högst målade jag sulan svart och gjorde ett avtryck på ett vitt papper. Med hela tyngden på framfoten fick jag fram följande mönster: Med datorns hjälp kunde jag beräkna anläggningsytan till 1664 mm2. Trycket mot marken blir i det här fallet: 85 x 9,82 / 0,001664 = 502 kpa Detta stämmer bra överens med en studie på arbetsskor gjord av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 2016. De kom fram till att ytan som hade kontakt med marken uppgick till 3058 mm2 i snitt bland de 20 par skor de testade. Det går kanske tycka att den ovan angivna anläggningsytan är för liten. Om vi istället antar att anläggningsytan är enligt följande:

Då blir marktrycket: 85 x 9,82 / 0,006110 = 137 kpa 3.2 Mätning och uträkning av en golfvagns marktryck För att ta reda på anläggningsytan använde jag mig av en vagnbag som jag fyllde med 14 klubbor, 20 bollar, paraply, vattenflaska och regnställ. Sen målade jag med svart färg på undersidan av däcken på de bagvagnar jag skulle testa. Jag låste hjulen så de inte skulle börja rotera vid nedsänkningen på vitt papper. Jag fick följande avtryck: Vagn med pumpade (2 bar=200kpa) däck och en totalvikt på 20,5 kg:

Vagn med släta däck och en totalvikt på 21,5 kg: Med hjälp av linjalen och Photoshop kunde vi sedan räkna ut ytan som berörde marken. Detta blir anläggningsytan och är angivna i bilderna. Marktrycket blir då följande för vagn med pumpade hjul: Vikt: 20,5 kg Anläggningsyta: 378 + 469 + 346 = 1193 mm2 = 0,001193m2 Marktryck: 20,5 x 9,82 / 0,001193 = 169000 Pa = 169 kpa Detta kan antas rimligt då marktrycket från pumpade hjul kan antas vara ungefär lika stort som trycket inne i det pumpade hjulet (Inge Håkansson, SLU, 2000). I vårt fall var däcken pumpade till 200 kpa (2 bar). Marktrycket för vagn med släta hjul: Vikt 21,5 kg

Anläggningsyta: 851 + 1236 + 1134 = 3221 mm2 = 0,003221m2 Marktryck: 21,5 x 9,82 / 0,003221 = 66000 Pa = 66 kpa 3.3 Stegräkning Jag ville mäta hur många steg en golfare tar på en green. Jag gjorde detta testet på Växjö Golfklubbs öppningshål (se nedan). Greenen är 30 m lång och är 550 m2 stor. Här finns många alternativa vägar att gå. Vi har inte något förbud att gå mellan dammen och bunkern.

Antal steg Vid sex tillfällen räknade vi antal steg varje spelare tog på greenytan. Hålet spelades lika långt men med 3 olika flaggplacering. Vi mätte med och utan tillåtelse att dra vagnen på green när flaggan stod kort in, mitt på respektive långt in på green. Ett steg definierades av att golfaren lyfte ena foten och flyttade den. Följande resultat erhölls. Inte tillåtet - tillåtet 80,1 104,7 82,9 109,3 95,5 103,0 KORT KORT MITT PÅ MITT PÅ LÅNG LÅNG flaggans placering på green Antal steg i genomsnitt när det inte är tillåtet: 86,17 Antal steg i genomsnitt när det är tillåtet: 105,67 När man får dra vagnen på green ökar antalet steg med 22,6 %

3.4 Uträkning av total yta som påverkas Det är intressant att veta hur stor yta man påverkar med skorna och med vagnen. I det här fallet har jag räknat med att hela sulan nuddar gräset under ett steg förutom en del i hålfoten. Följande yta gäller då för skostorlek 42: När man inte får gå med vagnen på green tar golfaren 86 steg. Den sammanlagda ytan blir då: 86 x 0,01706 m2 = 1,47 m2. När man får gå med vagnen på green tar golfaren 106 steg. Den sammanlagda ytan blir då: 106 x 0,01706 m2 = 1,81 m2. En vagn med pumpade hjul som rullar över en 30 m lång green påverkar en yta som är: 30m x Totala bredden på däckens anläggningsyta(1,6cm + 1,6cm + 1,8cm) = 1,50 m2 En vagn med släta hjul som dras över en 30 m lång green påverkar en yta som är: 30m x Totala bredden på däckens anläggningsyta (4,2cm + 4,2cm + 3,8cm) = 3,66 m2

3.5 Mätning av rondtider På måndagar spelar oldboys och oldgirls tävlingar. De går ut i en shotgunstart klockan 9.00. Spelarna har fått fylla i hur lång tid rundan tog genom att notera detta på scorekortet. Antalet deltagare i snitt varit 96 stycken. Vid 10 tillfällen har de inte fått gå med vagnen på green. Vid 9 tillfällen har de fått gå med vagnarna på green. Rondtider inte fått gå Rondtider fått gå 4 h 26 min 4 h 15 min Det gick alltså 11 minuter snabbare om man fick dra med sig vagnen upp på green. 3.6 Enkät Jag tyckte det skulle vara intressant att höra spelarnas åsikt om försöket. Spelarna som deltagit i studien fick svara på 4 frågor. När man får dra vagnen på green anser jag att speltempot blir oförändrat långsammare snabbare 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% När man får dra vagnen på green är känslan att greenen tar varken mer eller mindre skada mindre skada mer skada 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

När man får dra vagnen på green anser jag att bollrullen blir oförändrad bättre sämre 0% 20% 40% 60% 80% 100% Jag tycker man ska få dra vagnen på green ingen åsikt nej ja 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 4 Analys och egna funderingar Det är en ganska stor felmarginal i försöken att få fram anläggningsytan från däck och skor. Anläggningsytan är beroende av hur mjuk ytan är, däckets uppbyggnad och om det är uppför eller nerför när hjulen rullar. Mängden thatch och fuktighetsgraden i greenerna är helt avgörande för resultatet. Jag tycker ändå att man med säkerhet kan påstå att en vagn med tre hjul inte ger mer tryck mot marken än en gående golfare. En vagn med släta hjul har avsevärt mindre marktryck än en golfare. När man får ta med sig vagnen upp på greenen ökar antalet steg på puttytan med 22,6%. Detta resultat hade kanske sett annorlunda ut om jag valt en annan målgrupp eller om det hade fått göra det fler gånger. Många i målgruppen glömde bort att dra vagnen rakt över för att som de sa: -Det sitter i ryggmärgen att man ska gå runt. Om en golfare med storlek 42 i skor inte tar med sin vagn upp på green kommer han i genomsnitt påverka en yta på 1,47 m2. Om han tar med sig vagnen upp kommer fotstegen och vagnens hjul påverka en yta av 3,31 m2 5,47 m2. Det borde alltså vara större risk att sjukdomar eller oönskade grässorter sprids. Fler steg plus att vagnen rullar över green resulterar i större belastning på greenerna. Samtidigt borde slitaget bli mindre utanför greenerna runt bunkrar eller dylikt.

Det har ofta setts som positivt att bära sin bag just för att slitaget sprids ut. Bär man sin bag borde antalet steg öka likt om man får ta med sig vagnen upp på green. Lägg därtill att man har en extra last på axlarna. De steg som tas på green med bagen på ryggen borde vara de som påverkar greenytan mest. Det snabbar upp spelet om man tar med sig vagnen upp på greenen och går närmsta vägen till nästa tee. I detta fall kunde 11 minuter sparas. Kanske går det spara ännu mera tid när man gjort det fler gånger. Trots att jag intervjuat en ganska konservativ målgrupp som är skolade i att det är absolut förbjudet att beträda greenen med vagnen tror flertalet att det varken gör till eller från om man tar vagnen med sig upp på green. Inte ens majoriteten tycker att man ska förbjuda det. 5 Slutsats Finns det då någon substans i den praxis vi använder oss av idag? Om man till varje pris vill ha så lite slitage som möjligt på sina greener så är svaret ja. Vagnen i sig påverkar inte greenen mer än ett fotsteg men det faktum att det blir fler steg plus att vagnen rullar över greenen ger en ökad belastning. Det man vinner i minskat slitage förlorar man i långsammare rondtider. Flertalet golfare tror att det varken gör till eller från. Ansvarig skulle få behålla jobbet eftersom det är en minoritet som tycker att det borde vara förbjudet. 6 Tack Jag vill rikta ett stort tack till Växjö golfklubbs Oldgirls, Oldboys och styrelse för att jag fick lov att utföra mina tester. Tack till er som hjälpt mig att räkna steg. Mikael Frisk har stöttat mig genom hela arbetet och utan min arbetskamrat tillika Chalmersstuderande Filip Karlsson hade arbetet inte blivit vad det har blivit. Källförteckning SCB, Statistisk årsbok för sverige 2013 Inge Håkansson, Packning av åkermark vid maskindrift, 2000 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Mönsterutformningens och mönsterdjupets påverkan på skors friktion mot markyta, 2016 Michael Grundy, An investigation of the centres of pressure under the foot while walking, 1975

Svenst handel, Modet växer, 2006