THYSSENAVTALET 1 maj 2017-30 april 2020
THYSSENAVTALET 1 maj 2017 30 april 2020 Kollektivavtal mellan Teknikarbetsgivarna och Svenska Elektrikerförbundet. Thyssenavtalet är ett företagsavtal vid ThyssenKrupp Elevator Sverige AB. 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Lön... 3 1.1 Månadslön... 3 1.2 Tillägg vid särskilt ansvar... 4 2. Lön per dag och timme... 4 3. Lön för del av löneperiod... 4 4. Arbetstid... 4 4.1 Arbetstidslagen... 4 4.2 Förläggning... 4 5. Sjuklön... 5 5.1 Rätt till sjuklön... 5 5.2 Anmälan och styrkande av sjukdom m.m... 5 5.3 Beräkning av sjuklön... 5 6. Ledighet med tillfällig föräldrapenning... 7 7. Permission, tjänstledighet m.m.... 7 7.1 Permission... 7 7.2 Kostnader vid arbetsskada... 7 7.3 Tjänstledighet... 7 8. Övertidsarbete... 8 9. Ersättning för arbete på obekväm tid... 9 10. Beredskap... 10 11. Semester... 11 11.1 Förläggning av semester m.m.... 11 11.2 Semesterlön, semestertillägg... 11 11.3 Lägsta semesterlön... 12 12. Traktamente och reseersättning... 12 12.1 Arbete inom stationeringsorten... 12 12.2 Arbete utanför stationeringsorten... 13 12.3 Övrigt... 13 13. Löneutbetalning... 14 14. Anställnings ingående och upphörande... 14 15. Försäkringar... 14 16. Anlitande av underentreprenörer och inhyrning av personal... 14 17. Arbetsmiljö... 15 18. Facklig introduktion för nyanställda... 15 19. Övriga avtal... 16 Bilaga 1... 17 Bilaga 3... 19 Bilaga 4... 21 2
1. LÖN 1.1 Månadslön Varje medarbetare erhåller en individuellt fastställd månadslön. Denna består av grundlön och individuellt tillägg. Grundlönen är beroende av vilken kategori medarbetaren tillhör och det individuella tillägget är beroende av medarbetarens yrkeskunnighet, kvalifikation, prestation och ansvar. För närmare beskrivning av löneprinciperna samt Lönepott och löneöversyn för lokal förhandling, se bilaga 1. Grundlön kr per månad Fr.o.m. 1 maj 2017 Kategori Fr o m 1 maj 2017 Fr o m 1 maj 2018 Fr o m 1 maj 2019 Stockholm Underhållstekniker 23 179 23 619 24 091 Service-/hissmontörer 24 779 25 250 25 755 Servicetekniker 26 391 26 892 27 430 Göteborg/Malmö Underhållstekniker 22 412 22 838 23 295 Service-/hissmontörer 24 012 24 468 24 957 Servicetekniker 25 573 26 059 26 580 Övriga landet Underhållstekniker 21 647 22 058 22 499 Service-/hissmontörer 23 246 23 688 24 162 Servicetekniker 24 857 25 329 25 836 Definition av kategorier Servicetekniker Medarbetare som har särskilt värdefull utbildning och kompetens, som självständigt planerar och utför arbetet inom sitt specialområde. Service-/hissmontör Medarbetare som huvudsakligen självständigt planerar och utför service, felsökning, reparationer, ombyggnader på befintliga hissar och rulltrappor samt installerar nya anläggningar. I arbetet ingår också ansvar för kundkontakter. Underhållstekniker Med underhållstekniker avses övriga medarbetare, d v s medarbetare som utför service och underhåll enligt fastställda program och detaljinstruktioner. Lärlingar Vid anställning av lärling med ingen eller ringa yrkeserfarenhet tillämpas särskild lön efter samråd med SEF. 3
1.2 Tillägg vid särskilt ansvar Distriktsansvar Medarbetare som självständigt ansvarar för planering, utförande, kundkontakter, reparationsförsäljning och resultat inom sitt distrikt erhåller ett fast månatligt lönepåslag som avtalas individuellt. 2. LÖN PER DAG OCH TIMME Månadslön X 12 Lön per dag utgör 365 Lön per timme utgör Månadslön 175 Vid annan arbetstid än 40 timmar per vecka i genomsnitt per kalenderår anpassas talet 175 i proportion härtill. 3. LÖN FÖR DEL AV LÖNEPERIOD Om en anställd börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad utgår lön per timme om anställningen omfattar högst fem arbetsdagar av månaden och i andra fall lön per dag för varje kalenderdag som anställningen omfattar. 4. ARBETSTID 4.1 Arbetstidslagen Arbetstiden regleras enligt 4 i Teknikavtalet IF Metall, som ersätter arbetstidslagen. 4.2 Förläggning Dock ersätts klockslagen för dagtid och tvåskift i mom 4:2 med följande tider: Dagtid: Tvåskift: måndag-fredag kl.07.00-16.00 måndag-fredag kl.05.00-14.00 resp kl.14.00-23.00. Både dagtid och tvåskift har raster med sammanlagt en timme per arbetspass. Hanteringen i Teknikavtalet IF Metalls Arbetstidsnämnd ersätts av särskild kansliöverläggning mellan Teknikföretagen och Svenska Elektrikerförbundet. Enas inte parterna utser de gemensamt en opartisk ordförande för avgörande. 4
Anmärkning Vid införandet av systemet för deltidspension på Teknikavtalet IF Metalls skedde i förhållande till Thyssenavtalet ytterligare en avsättning på 0,9 procent vilket är en följd av avtalsförändringar i form av minskad arbetstidsförkortning för dagtid från 94 minuter till 82 minuter och en utökad så kallad arbetstidskorridor från 30 minuter till 40 minuter. Motsvarande förändringar har inte skett i Thyssenavtalet. 5. SJUKLÖN 5.1 Rätt till sjuklön Rätten till sjuklön är begränsad till det första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod. För anställda, som visstidsanställts för kortare tid än en månad, inträder rätten till sjuklön först sedan den anställde tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar innan sjukdomsfallet inträffar. 5.2 Anmälan och styrkande av sjukdom m.m Vid frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall skall den anställde snarast möjligt anmäla sjukdomsfallet till arbetsgivaren. Den anställde skall vidare meddela bolaget när han/hon beräknar kunna återgå i arbete. Den anställde har ej rätt till sjuklön för tid innan anmälan om sjukdomsfallet gjorts till bolaget. Föreligger laga förfall som hinder för anmälan, skall anmälan ske så fort hindret upphört. Den anställde skall lämna bolaget skriftlig försäkran om att han/hon har varit sjuk och i vilken omfattning han/hon ej kunnat arbeta på grund av sjukdomen. Den anställde har ej rätt till sjuklön innan han/hon lämnat denna försäkran. Om bolaget eller försäkringskassan så begär skall den anställde dessutom styrka sjukdomen med läkarintyg, vilket utvisar att arbetsoförmåga föreligger samt sjukperiodens längd för att han/hon skall ha rätt till sjuklön. Bolaget kan anvisa särskild läkare för att utfärda sådant läkarintyg. Kostnaderna för intyg som bolaget begärt betalas av detta. Har bolaget begärt intyg från viss läkare, är det inte skyldig att ersätta kostnaderna för intyg från annan läkare. Från och med den åttonde kalenderdagen skall den anställde alltid styrka sjukdom med läkarintyg. Rätt till sjuklön föreligger ej om den anställde lämnar oriktig eller vilseledande uppgift om förhållande, som är av betydelse för rätten till sjuklön. 5.3 Beräkning av sjuklön Sjuklön betalas för sådan tid, som den anställde skulle ha utfört arbete under ordinarie arbetstid om han ej varit sjuk. Sjuklön utges längst t.o.m. 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden. Vid fortsatt sjukfrånvaro görs sjukavdrag. 5
a) Sjuklön Den sjuklön som bolaget skall utge till den anställde beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt följande: För varje timme den anställde är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag med månadslönen X 12 för den första sjukfrånvarodangen (karens) 52 X veckoarbetstiden och med månadslönen X 12 20% X fr. o. m. den andra sjukfrånvarodagen 52 X veckoarbetstiden Anställd, som skulle varit berättigad till ersättning för arbete på obekväm tid, erhåller fr.o.m. den andra sjukfrånvarodagen dessutom 80 procent av denna ersättning, som sjuklön. För anställd, som enligt beslut av försäkringskassan av medicinska skäl har rätt till sjuklön med 80 procent redan från första sjukfrånvarodagen, görs även för denna dag sjukavdrag på samma sätt som fr.o.m den andra sjukfrånvarodagen. Anmärkning 1 Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar efter det en tidigare sjukperiod avslutats betraktas denna som en fortsättning på tidigare sjukperiod. Anmärkning 2 Om den anställde under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, haft tio karensdagar enligt ovan görs sjukavdrag den första sjukfrånvarodagen på samma sätt som fr.o.m den andra sjukfrånvarodagen. Anmärkning 3 Med veckoarbetstiden avses ordinarie arbetstid i timmar per helgfri vecka i genomsnitt per kalenderår med beaktande av rätten till betald ledighet. Sjukavdrag skall ej göras för tid då den anställde har betald ledighet. b) Sjukavdrag fr.o.m. 15:e kalenderdagen För varje kalenderdag frånvaron omfattar görs sjukavdrag med Månadslön X 12 365 Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen. 6
6. LEDIGHET MED TILLFÄLLIG FÖRÄLDRAPENNING Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs avdrag för varje frånvarotimme med mmånnnnnnnnnnönnnnnn XX 12 52 XX vvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvv Anmärkning Med veckoarbetstiden avses ordinarie arbetstid i timmar per helgfri vecka i genomsnitt per kalenderår med beaktande av rätten till betald ledighet. Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med den anställdes hela månadslön. 7. PERMISSION, TJÄNSTLEDIGHET M.M. 7.1 Permission Permission (= kort ledighet med lön) beviljas för högst en dag. Vid nära anhörigs begravning kan permissionen dock också omfatta nödvändiga (högst två) resdagar. Permission kan beviljas i följande fall: Eget bröllop Egen 50-årsdag Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företagsläkare Nära anhörigs frånfälle Nära anhörigs begravning Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig. Som nära anhörig räknas make/maka, barn, syskon, föräldrar, svärföräldrar, mor- och farföräldrar, sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden och partner i registrerat partnerskap. Anhållan om permission ska göras i så god tid som möjligt. Orsaken till permissionen ska på förhand eller - om så inte kan ske - i efterhand styrkas om arbetsgivaren så begär. 7.2 Kostnader vid arbetsskada Vid arbetsskada ersätter bolaget erforderliga sjukvårdskostnader som inte ersätts genom försäkringskassa, genom AFA försäkringar eller på annat sätt. 7.3 Tjänstledighet Tjänstledighet beviljas om arbetsledningen finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid bolaget. 7
Vid frånvaro del av dag eller hel dag för period om högst fem arbetsdagar görs avdrag med lön per timme för varje frånvarotimme. Vid längre frånvaro än fem arbetsdagar görs avdrag med lön per dag för varje kalenderdag som frånvaron omfattar. Arbetsfria dagar som inleder eller avslutar en frånvaroperiod räknas ej som frånvarodagar. Vid frånvaro hel kalendermånad görs - oberoende av om frånvaron inleds eller avslutas på arbetsfri dag - avdrag med hela månadslönen. 8. ÖVERTIDSARBETE Övertidsarbete ersätts dels med särskilt övertidstillägg, dels med ersättning för den arbetade tiden. Ersättning för den arbetade tiden utgår antingen i pengar eller om den anställde så önskar i form av ledig tid med lön, betald ledighet. Utläggning av betald ledighet sker efter överenskommelse mellan arbetaren och arbetsledningen och får ej innebära olägenhet för verksamhetens behöriga gång. Övertidstillägg i öre per timme utgår fr.o.m. 1 maj 2017 enligt följande tabell. Typ Måndag-fredag (arbetsdagar) Arbetsfria vardagar i gällande arbetstidsschema Lördag-söndag helgdagar midsommarafton, julafton och nyårsafton Typ Måndag-fredag (arbetsdagar) Arbetsfria vardagar i gällande arbetstidsschema Lördag-söndag helgdagar midsommarafton, julafton och nyårsafton Övertid 1 maj 2017 Övertid 1 maj 2018 Övertid 1 maj 2019 6 790 6 919 7 057 8 733 8 899 9 077 11 636 11 857 12 094 Övertid på skift 1 maj 2017 Övertid på skift 1 maj 2018 Övertid på skift 1 maj 2019 8 733 8 899 9 077 11 636 11 857 12 094 13 584 13 842 14 119 Övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid utgår ej samtidigt. Betald ledighet utgår med en timme för varje övertidstimme. 8
Anmärkning: Vid uttag av betald ledighet skall motsvarande tid återföras som tillgänglig övertid (jfr Teknikavtalet IF Metall 4 mom 5:2). Vad nu sagts gäller ej betald ledighet på grund av skiftarbete. Vid betald ledighet på grund av skiftarbete erhåller den anställde utöver lön även tillägg för obekväm tid i den mån ledigheten infaller under sådan tid. Sker övergång från ett arbetstidschema till ett annat (exempelvis från dagtid till tvåskift) utan arbetsuppehåll om minst elva timmar skall övertidsersättning utgå för så många timmar som arbetsuppehållet understiger detta antal. 9. ERSÄTTNING FÖR ARBETE PÅ OBEKVÄM TID A. För arbete mellan kl. 16.30-06.30 utbetalas alla dagar följande tillägg öre/tim Fr.o.m. Klockan 1 maj 2017 1 maj 2018 1 maj 2019 16.30-22.30 2 524 2 572 2 623 22.30-06.30 3 212 3 273 3 338 B. För arbete under helger och veckoslut utgår tillägg utöver vad som anges under A enligt följande: från kl. 22.30 dag före lördag och helgdag till kl. 22.30 på söndag och helgdag eller där flera sådana följer på varandra kl. 22.30 den sista av dem öre/tim. Fr.o.m. 1 maj 2017 1 maj 2018 1 maj 2019 7 066 7 200 7 344 Anmärkning: Tillägg utgår ej å lördagar eller sön- och helgdagar för tid som utgör inarbetning av håldagar. C. För arbete under storhelger som anges i Teknikavtalet IF Metall 4 mom 4:2 utgår tillägg utöver vad som anges i punkt A öre/tim enligt följande. Fr.o.m. 1 maj 2017 1 maj 2018 1 maj 2019 15 716 16 015 16 335 Anmärkning: 1. Tillägg enligt punkterna B och C utgår ej samtidigt. 2. I den mån ordinarie arbetstid för dagtid, tvåskift eller intermittent treskift dagen före julafton är utlagd under tid som definieras som storhelg (enligt Teknikavtalet IF Metall 4 mom 4:2, kontinuerlig drift) och arbetsbefrielse sker eller s.k. trivselaktiviteter anordnas betalas inget tillägg enligt punkten C. 9
10. BEREDSKAP Vid arbetsberedskap betalas följande beredskapsersättning per fullgjord vecka Fr.o.m. 1 maj 2017 1 maj 2018 1 maj 2019 3 327 kr 3 390 kr 3 458 kr Vid arbetsberedskap del av vecka är ersättningen per dygn: Måndag-fredag Fr.o.m 1 maj 2017 1 maj 2018 1 maj 2019 323 kr 329 kr 336 kr Lördag-söndag Fr.o.m 1 maj 2017 1 maj 2018 1 maj 2019 856 kr 872 kr 889 kr Ang stationeringsorter, se punkt 12. Med arbetsberedskap avses tid då den anställde åläggs att vara anträffbar i sin bostad eller på annan överenskommen plats där han kan nås per telefon för att inom föreskriven tid infinna sig för utförande av reparationsarbeten. Beredskapsschema skall fastställas senast två veckor innan det träder i kraft. Innan beredskapsschema fastställes skall samråd med lokal klubb genomföras. För restid och arbete att häva driftstopp, säkerhetsställa hiss under arbetsberedskap betalas ersättningar enligt följande. a) För restiden till och från bostaden till arbetsstället 178 kr/utryckning fr.o.m. den 1 maj 2017, 181 kr/utryckning fr.o.m. den 1 maj 2018 och 185 kr/utryckning fr.o.m. den 1 maj 2019. Om avståndet till utryckningsadressen överstiger 100 kilometer utgår ytterligare 178 kr/utryckning fr.o.m. den 1 maj 2017, 181 kr/utryckning fr.o.m. den 1 maj 2018 och 185 kr/utryckning fr.o.m. den 1 maj 2019. För varje ny 100 kilometersgräns utges nya 178 kr/utryckning fr.o.m. den 1 maj 2017, 181 kr/utryckning fr.o.m. den 1 maj 2018 och 185 kr/utryckning fr.o.m. den 1 maj 2019. b1)* För arbetet att häva driftsstopp på ej prioriterade anläggningar Fr o m 1 maj 2017 Fr o m 1 maj 2018 Fr o m 1 maj 2019 Vardagar 16-07 364 kr 371 kr 378 kr Lördagar, söndagar 441 kr 450 kr 433 kr och helgdagar Storhelger 537 kr 547 kr 558 kr 10
b2) * Vid prioriterade anläggningar utgår övertidsersättning för den arbetade tiden. Lista över prioriterade anläggningar och beskrivning hur arbetet ska utföras framgår av bil.4 Efter 7 dygns beredskap utgår en betald ledig dag som normalt förläggs i anslutning till beredskapen. Om ledig dag inte kan uttas så kan vid enstaka tillfällen träffas överenskommelse mellan berörd montör och företaget att istället utbetalas en kontant ersättning på 773 kr fr.o.m. den 1 maj 2017, 788 kr fr.o.m. den 1 maj 2018 och 804 kr fr.o.m. den 1 maj 2019. 11. SEMESTER 11.1 Förläggning av semester m.m. Semester utgår enligt lag. Uttag av sparade semesterdagar skall göras i den tidsföljd de har tjänats in. För intermittent deltidsanställd läggs semestern ut på så många arbetsdagar av 25 som motsvarar den anställdes andel av full arbetstid. Uppstår brutet tal skall höjning ske till närmast högre hela tal. För nyanställda som i samband med anställningen beviljas tjänstledighet under arbetsplatsens huvudsemester, gäller att ledigheten skall likställas med semesterledighet utan lön (s k obetald semester) vid beräkning av antalet semesterdagar med semesterlön (s k betald semester) påföljande semesterår. 11.2 Semesterlön, semestertillägg Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern plus semestertillägg. Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör - 0,8 % av aktuell månadslön - 13 % av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang; beredskaps- och övertids- samt OB-tillägg, ledande montörstillägg eller liknande rörlig lönedel. Till summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret skall för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret. * Gäller såvida inte parterna lokalt kommer överens om annat. 11
Anmärkning Semestertillägget 13 % förutsätter att den anställde har tjänat in fullt betald semester. Om så inte är fallet skall semestertillägget uppjusteras genom att 13 % multipliceras med det antal semesterdagar den anställde är berättigad till och divideras med antalet betalda semesterdagar som han/hon har intjänat. 11.3 Lägsta semesterlön Lägsta semesterlönen per dag för vuxna anställda med minst två års obruten anställningstid vid bolaget uppräknas till 1 358 kr fr.o.m. den 1 maj 2017, till 1 384 kr den 1 maj 2018 och till 1 412 kr den 1 maj 2019. Kontroll av om semesterutfyllnad skall utgå görs på följande sätt. Först beräknas semesterlönen per dag enligt följande: 4,6 % x Månadslön + semestertillägg per dag enligt ovan Har den anställde under intjänandeåret helt eller delvis haft kortare arbetstid än 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka ändras talen med hänsyn härtill. Semestertilläggen om 0,8 % respektive 13 % utbetalas vid ordinarie löneutbetalningstillfälle i juni månad. Semesterersättning beräknas som 4,6 % av utgående månadslön per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg enligt ovan. Semesterlön och semesterersättning beräknas på samma sätt för sparade semesterdagar som för betalda semesterdagar i övrigt. För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag med 4,6 % av den anställdes aktuella månadslön. 12. TRAKTAMENTE OCH RESEERSÄTTNING 12.1 Arbete inom stationeringsorten Stationeringsorter är för närvarande Stockholm, Göteborg, Malmö, Halmstad, Helsingborg, Kristianstad, Karlskrona och Karlstad/Karlskoga. Stockholm omfattar förutom Stockholms stad samtliga kommuner i Stockholms Län samt Nyköping, Uppsala och Gimo. Göteborg omfattar Göteborgs stad, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Lilla Edets kommuner. Malmö omfattar Malmö, Eslöv, Lomma, Höör, Hörby, Lund, Skurup, Vellinge, Staffanstorp, Svedala och Burlövs kommuner. Helsingborg omfattar Helsingborg, Höganäs, Landskrona, Åstorp, Bjuv, Ängelholms, Perstorps och Klippans kommuner. 12
Karlstad/Karlskoga omfattar Värmlands län samt Karlskoga och Degerfors kommuner. Halmstad omfattar Halmstads, Falkenberg, Laholms, Hylte, Markaryds och Varbergs kommuner. Kristianstad omfattar Kristianstads, Bromölla, Hässleholms, Osby och Östra Göinges kommuner. Karlskrona omfattar Karlskrona, Ronneby, Karlshamns, Olofström och Sölvesborgs kommuner. Vid arbete inom stationeringsorten utgår ingen ersättning för restid. Om arbetsledningen inte ger andra instruktioner åligger det den anställde att vid arbetstidens början och slut infinna sig vid respektive lämna aktuellt arbetsobjekt dvs. resor till och från arbetet skall ske utanför ordinarie arbetstid. För montörer med tillgång till företagsbil och som deltar i beredskapstjänst gör bolaget inget löneavdrag för resor till och från hemmet. Bostaden räknas därvid som stationeringsplats. I LAS hänseende räknas dock inte bostaden som ett driftsställe. För montörer utan tillgång till företagsbil och montörer som inte deltar i beredskapstjänst räknas lokala kontorsadressen som stationeringsplats. Avdrag för resor med företagsbil mellan bostad och stationeringsplats sker med den skattepliktiga milersättningen. 12.2 Arbete utanför stationeringsorten Vid arbete utanför den anställdes stationeringsort utgår traktamente om färdvägen mellan arbetsplatsen och bostaden uppgår till minst 50 km och om den anställde måste övernatta utanför sitt hem. Traktamente för dag är 220 kr. För avresedagar med avresa efter kl. 12.00 och hemresedagar med återkomst före kl. 19.00 är beloppet dock 110 kr per dag. Vid längre bortovaro än 3 månader på samma ort är motsvarande belopp 154 respektive 77 kr. Om bolaget ej betalar kostnaden för logi utgår traktamente för natt med 110 kr. Anmärkning Parterna är överens om att under avtalsperioden tillämpa traktamentsbelopp, som motsvarar skattemyndighetens schablonbelopp för avdrag vid inrikesresor i tjänsten. Om traktamente enligt ovan utgår erhåller den anställde dessutom ett researvode om 155 kr per dag. På avresedagar med avresa efter kl 12.00 och hemresedagar med återkomst före kl 19.00 utgår dock researvodet med 80 kr. För färdtid vid arbete utanför stationeringsorten utgår ersättning med den anställdes ordinarie lön oavsett när resan äger rum. Beräkning av färdtid sker med utgångspunkt från bostaden som stationeringsplats, om den anställde direkt från hemmet beger sig till arbetsplatsen. 12.3 Övrigt I övrigt gäller i tillämpliga delar reglerna i Teknikavtalet IF Metall 7 mom 2 6. 13
13. LÖNEUTBETALNING Lön betalas en gång per månad. Månadslönen för innevarande månad betalas normalt ut senast den 25 i månaden. Avdrag, korrigeringar för t ex ersättning för övertid och rörliga lönedelar görs efterföljande månad. Erforderlig specifikation av lön och ersättningar skall som regel vara den anställde till handa dagen före avlöningsdagen. Bolaget överlåter löneutbetalningen till bank. Bolaget skall därvid medverka till att betalningsförmedlaren överför lönen till av den anställde anvisad bank och att lönen finns tillgänglig fr.o.m. utbetalningsdagen. 14. ANSTÄLLNINGS INGÅENDE OCH UPPHÖRANDE Med avvikelse från lag i tillämpliga delar gäller Teknikavtalet IF Metall 9 vid anställnings ingående och upphörande. 15. FÖRSÄKRINGAR Arbetsgivaren ska hos FORA Försäkringscentral AB teckna försäkringsavtal om AFA- försäkringarna, dvs Avtal om avgiftsbestämd omställningsförsäkring den 24 februari 2004, avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), tjänstegrupplivförsäkring (TGL) samt Avtalspension SAF-LO enligt pensionsöverenskommelse mellan SAF och LO den 19 januari 2000, avgångsbidrag (AGB) den 7 april 1964, föräldrapenningförsäkring den 30 april 2013. Avtalspension SAF-LO Under perioden kommer det ske en ökad premieintjänande till Avtalspension SAF-LO (ASL). Premien till ASL kommer från och med den 1 maj 2017 utökas med 0,2 procent och från och med den 1 maj 2019 med ytterligare 0,3 procent. Den 1 maj 2019 kommer således premien att vara totalt 1,1 procent. 16. ANLITANDE AV UNDERENTREPRENÖRER OCH INHYRNING AV PERSONAL Denna punkt reglerar anlitande av underentreprenörer och inhyrning av arbetskraft för arbeten som omfattas av företagsavtalet. 14
Bolagets skyldighet att primärförhandla enligt MBL är fullgjord genom den överenskommelse om förteckning, se bilaga 2 och 3, över de underentreprenörer och de inhyrningsföretag (i fortsättningen kallade underentreprenörer) som bolaget vill anlita. Parterna har tecknat en överenskommelse om underentreprenörer som gäller till någon part säger upp den. Se bilaga 2. Den 1 maj 2018 och den 1 maj 2019 ska de centrala parterna utvärdera och i förekommande fall revidera underentreprenörslistan. Parterna har en särskild överenskommelse om anlitande av tre utländska entreprenörer, se bilaga 3. När nya underentreprenörer är bundna av kollektivavtal med SEF eller annan facklig organisation behövs som regel ingen särskild förhandling för att underentreprenören skall ingå i förteckningen. Saknas sådant kollektivavtal skall förhandling kunna äga rum för en bedömning om entreprenörens förutsättningar att tillhöra förteckningen. Vid oenighet gäller förhandlingsordningen. Det åligger bolaget att kontrollera att de underentreprenörer som anlitas uppfyller följande villkor: Innehav av F-skattsedel Momsregistrering Registreringsbevis Vid anlitande av underentreprenörer eller uppdragstagare utanför gällande förteckning tillämpas MBL. Det ankommer på bolaget att i förhållande till underentreprenören kunna frigöra sig från eventuella kontraktförpliktelser om denne utesluts från förteckningen och inte heller eljest kan anlitas i rätt ordning. 17. ARBETSMILJÖ Nyanställda ska inom ett år från det att de har blivit anställda genomgå HLR-utbildning med inriktning elsäkerhet. Därefter ska repetitionsutbildning ske enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer. 18. FACKLIG INTRODUKTION FÖR NYANSTÄLLDA Montörer har som nyanställd rätt att på betald arbetstid under en timme delta i av SEF:s representant anordnad information om den lokala fackliga verksamheten. 15
19. ÖVRIGA AVTAL Mellan parterna gäller en överenskommelse om avdrag på lön för fackföreningsavgifter, se bil 4. Hänvisningarna ovan till Teknikavtalet IF Metall avser det mellan Teknikarbetsgivarna och Industrifacket Metall gällande kollektivavtalet om allmänna avstämningsvillkor. Parterna har också antagit följande överenskommelser i anslutning till detta avtal: Överenskommelse om särskilda åtgärder för arbetstagare som utsatts för asbestexponering Avtal om arbetsmiljö och företagshälsovård Avtal om kompetensutveckling i företagen, varvid verkstadsindustrins nämnd för kompetensfrågor i 4 ersätts av en Teknikarbetsgivarna och SEFs nämnd för kompetensfrågor. Huvudavtal mellan SAF och LO med undantag av förhandlingsordningen i kap. II. Istället gäller förhandlingsordningen i 1 Fredsplikt och förhandlingsordning i Teknikavtalet IF Metall. Överenskommelse som träffats mellan TAG och IF Metall den 3 december 2014 avseende Praktisk hantering av löneanalys enligt 2 Teknikavtalet IF Metall för ickemedlemmar gäller även på Thyssenavtalet. 16
BILAGA 1 Till företagsavtal vid ThyssenKrupp Elevator Sverige AB Löneprinciper Lönesättningen skall vara differentierad efter individuella eller andra grunder. Löneskillnader skall vara väl motiverade och sakligt grundade. Lönen skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgifterna och den anställdes sätt att uppfylla dessa. Ett svårare arbete som ställer högre krav på skicklighet, ansvar och kompetens skall ge högre lön än ett enklare arbete. Hänsyn skall också tas till arbetsmiljön och förutsättningarna för hur arbetet kan utföras. Även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen. Varje medarbetare skall veta på vilka grunder lönen satts och vad medarbetaren kan göra för att öka lönen. Systematisk värdering av arbetsinnehåll och personliga kvalifikationer samt ändamålsenliga informationssystem utgör goda grunder för bedömningen. Teoretiska och praktiska kunskaper, omdöme och initiativ, ansvar, ansträngning, arbetsmiljö, samarbets- och ledningsförmåga är exempel på viktiga faktorer som bör användas vid en värdering. Vid höjda krav i befattningen, genom ökad erfarenhet, fler och mer krävande arbetsuppgifter, ökade befogenheter, större ansvar, ökad kunskap eller kompetens bör en anställd successivt kunna höja sin lön. Lönesystem och lönesättning i företagen bör utformas så att de blir en drivkraft för utvecklingen av de anställdas kompetens och arbetsuppgifter. Lönesättningen stimulerar därigenom till produktivitetsökning och ökad konkurrenskraft. Samma löneprinciper skall gälla för kvinnor och män liksom för yngre och äldre medarbetare. Diskriminerande eller andra sakligt omotiverade skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan anställda skall inte förekomma. De lokala parterna skall inför de löneförhandlingar, som skall ske enligt avtalen, analysera om diskriminerande eller på annat sätt sakligt omotiverade löneskillnader förekommer. Framgår det av dessa analyser att omotiverade löneskillnader finns i företaget skall dessa justeras i samband med löneförhandlingarna. Lönepott och löneöversyn för lokal förhandling Höjning av utgående löner sker den 1 maj vart och ett av åren 2017, 2018 samt 2019. En företagspott för individuell fördelning beräknas som 1,8 procent, 1,6 procent samt 1,7 procent på summan av de fasta kontanta månadslönerna den 30 april 2017, 2018 respektive 2019, dock ska den lägsta månadslön som används vid beräkningen åren 2017, 2018 respektive 2109 vara 24 000 kronor, 24 528 kronor respektive 25 043 kronor. Vid fördelning av lönepotten ska samtidigt en löneöversyn göras. Fördelning av lönepott och löneöversyn sker genom höjning av montörernas individuella månadslöner vid varje filial för sig. Vid tvist om löneöversyn ska den 1 maj 2018 eller 2019 ska talet vara 0,4 procent avseende perioden den 2 maj 2017 till 1 maj 2018 respektive 0,5 procent för perioden den 2 maj 2018 till den 1 maj 2019. 17
Lägsta löneökning En avstämning ska ske avseende löneutvecklingen under avtalsperioden den 1 juni 2018 respektive den 1 juni 2019 avseende envar av perioderna den 1 maj 2017 t.o.m. den 1 juni 2018 respektive tiden därefter t.o.m. den 1 juni 2019. Löneökningen per månad för varje heltidsanställd montör ska då uppgå till lägst 570 kronor respektive 300 kronor. Löneanalys Den överenskommelse som träffats mellan TAG och IF Metall den 3 december 2014 avseende Praktisk hantering av löneanalys enligt 2 Teknikavtalet IF Metall för ickemedlemmar gäller även på Thyssenavtalet. Praktisk hantering av löneanalys enligt 2 Teknikavtalet IF Metall för icke medlemmar Fastställande av lönepotten Pottens storlek fastställs lämpligen genom att arbetsgivarparten lämnar över en lista till arbetstagarparten på samtliga anställdas löner helt avidentifierat, alltså inga namn, arbetsuppgifter eller någonting annat än månadslönerna. Därefter fastställs pottens storlek och parterna kan övergå till löneanalys enligt 2 Teknikavtalet IF Metall. Gruppering Arbetsgivarparten grupperar sina anställda efter avdelning eller efter arbetsuppgifter. Därefter presenteras en lönejämförelse på så sett att på varje avdelning görs två olika jämförelsegrupper en för de som är medlemmar i SEF och en för icke-medlemmar. Där anges medellön och medianlön samt högsta och lägsta lön i gruppen. Skulle det på någon avdelning vara endast en eller ett fåtal icke-medlemmar görs inte någon gruppering utan parterna genomför analysen på sätt som beskrivs nedan. Jämförelse mellan grupper När grupperingen är gjord och lönerna på varje avdelning presenterats görs en jämförelse mellan hur löneläget är för de som är medlemmar i SEF jämfört med de som är icke-medlemmar. Jämförelsen görs avdelning för avdelning. Utfall jämförelse Om det vid jämförelsen mellan medlemmar och icke-medlemmar på en avdelning upptäcks något som finns anledning att gå vidare med görs en fördjupande analys på den avdelningen. Fördjupad analys På den eller de avdelningar som finns anledning att göra en fördjupad analys lämnar arbetsgivaren över löneuppgifter för icke-medlemmar. Förutom lön ska kön, anställningstid och ålder redovisas. Däremot redovisas inte namn, personnummer eller anställningsnummer. Enstaka icke-medlemmar Om det på en avdelning endast skulle finnas en eller ett fåtal icke-medlemmar får parterna lösa analysfrågan på ett sätt som gör så att arbetstagarparten får en uppfattning i vilken del av lönespannet som icke-medlemmen ligger i förhållande till SEF medlemmar. Slutförande av löneanalysen När ovanstående är genomfört konstaterar parterna att löneanalysen enligt 2 Teknikavtalet IF Metall är fullgjort och övergår till löneförhandlingen. 18
BILAGA 3 Till företagsavtal vid ThyssenKrupp Elevator Sverige AB Avdrag på lön för fackföreningsavgifter Avdrag Arbetsgivare gör vid varje löneutbetalning avdrag med av arbetarparten beslutad procentdel av bruttolön efter erhållen fullmakt för fackföreningsavgift och kontrollavgift för medlemmar i Svenska Elektrikerförbundet. Procentdel anges med en decimal. Avdrag görs efter 1. samtliga i lag och förordning reglerade avdrag, samt 2. närmast efter samtliga avdrag som betingas av arbetsgivarens fordringar, eller 3. sammanhänger med anställningsförhållandet. Därefter görs i första hand avdrag för fackföreningsavgift och sedan kontrollavgift. De avdragna beloppen anges i lönebeskedet som totalsummor för fackföreningsavgift respektive kontrollavgift. Avdrag verkställs endast i den mån hela avgiften ryms inom kvarvarande nettolön. Någon bevakning och ifattdragning av ej verkställda avdrag sker inte. Med bruttolön avses den lön på vilken ojämkad preliminär skatt skall beräknas. Arbetsgivaren kan jämka avdrag på uppåt eller nedåt till hela krontal. Inbetalning Avdraget belopp skall inbetalas till av förbundet anvisat konto inom 10 dagar efter senaste avlöningstillfälle i redovisningsperioden. Inbetalningen skall överensstämma med gjorda avdrag och redovisning för dessa. Elektrikerförbundet tillhandahåller förtryckta postgiro inbetalningskort. Valfrihet skall dock råda om arbetsgivaren vill tillämpa annat inbetalningssystem. 19
Redovisning Omedelbart efter den sista löneutbetalningen i varje redovisningsperiod insändes redovisning till förbundet. Av redovisningen skall framgå, dels arbetsgivarens namn och adress samt redovisningsnummer, för delägare i SAF tillämpas delägarnumret som redovisningsnummer, dels personnummer, namn och avdragsbelopp för varje person, dels totalbelopp som skall överensstämma med gjorda avdrag och inbetalningar. Redovisningsperiod är kalendermånad. Redovisningssätt 1. Magnetband med av förbundet fastställd layout. 2. Förtryckta listor som tillhandahålls av förbundet. (Förbundet sänder i regel ut förtryckta listor minst en gång per kvartal). 3. Egna datalistor med layout godkänd av förbundet. Förändring av de riktlinjer som ligger till grund för fastställande av layout för magnetband och datalistor skall överenskommas genom förhandlingar mellan VI-SEF. Önskar arbetsgivaren byta ett redovisningssätt till ett annat skall förbundet meddelas minst en månad i förväg. 20
BILAGA 4 Till företagsavtal vid ThyssenKrupp Elevator Sverige AB Förfarande vid jourutryckning För icke prioriterade hissar: Kontrollera om det sitter människor fast i hissen, om så berätta vem du är och att de kommer att bli utsläppta. Släpp ut människorna. Felsök och bedöm om felet går att åtgärda inom rimlig tid (ca 30 minuter). Om felet går att åtgärda inom rimlig tid skall det åtgärdas och hissen driftsättas. Om felet inte går att åtgärda inom rimlig tid, stäng av hissen och lämna över den till servicetekniker på dagtid. Om hissen stängs av skall avisering sättas upp på schaktdörrarna. För prioriterade hissar (se separat lista): Kontrollera om det sitter människor fast i hissen, om så berätta vem du är och att de kommer att bli utsläppta. Släpp ut människorna. Felsök och åtgärda felet. Driftsätt hissen. Om felet inte går att åtgärda, stäng av hissen och lämna över den till servicetekniker på dagtid. Om hissen stängs av skall avisering sättas. 21
Svenska Elektrikerförbundet Box 1123, 111 81 Stockholm 0771-10 14 00 kontakten@sef.se www.sef.se