Strålningsreducerade åtgärder vid datortomografiundersökningar för vuxna patienter

Relevanta dokument
EXAMENSARBETE. Fysiska strålskydd vid datortomografiundersökningar; effekter på patientstråldos och diagnostisk bildkvalitet. En litteraturstudie

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare:

EXAMENSARBETE. Vad kan göras för att minska stråldosen vid DT-undersökningar av barn? En litteraturöversikt om fysiska strålskydd

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Strålskydd för patientens strålkänsliga organ vid CT-undersökningar.

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

Examensarbete Avancerad Nivå, 15 hp, Höstterminen 2012

Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära

Stråldosreducerande åtgärder vid DTundersökning

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB

Kursens namn: Medicin Radiografi, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi

Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd

Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa. Sofia Svensson Frida Uttrin

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

Patientstrålskydd. Röntgenveckan 2013 Uppsala. Alexander Englund Sjukhusfysiker

Stråldoser till foster och dos-sänkande åtgärder vid DTthorax

EXAMENSARBETE. Olika tekniker för att sänka stråldosen till barn som ska genomgå datortomografi. Lina Ghalamkari Robert Grahn 2014

RSJF16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle

Betygskriterier (utom läkemedelsberäkningen där 90% rätt för godkänt gäller)

Röntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild?

Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Kommentarerna kan ses som ett komplement till de allmänna råden och lämnar i fylligare text bl.a. bakgrund till dessa.

Hur stor blir fosterdosen om en medvetslös gravid kvinna genomgår datortomografiundersökningar av huvud, thorax och buk?

SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

RSJF16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö oktober 2006

Mellan 2006 och 2014 har antalet CT-undersökningar i Östergötland i det närmaste fördubblats från st till st

Barn och CT- undersökningar: Betydelsen av omvårdnaden och tekniska åtgärder för att minimera stråldosen till barnet

Bildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

2008 Patientstråldoser vi CT undersökning

Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING

Risker med joniserande strålning och barn

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Datortomografiundersökning

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan.

Strålskyddet till gravida kvinnor i akutskedet på datortomografin - En litteraturstudie

EXAMENSARBETE. Minskad stråldos till känsliga organ genom PA projektion vid konventionell röntgen. Anette Jonsson Tina-Maria Malmberg 2015

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Innehåll. Vad är strålning? Vad är strålning? Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning. Transport av energi!

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Protokolloptimering , Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna

Barn och datortomografi: konsekvensen av att utsätta barn för joniserande strålning

RSJE16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Diagnostiska referens och standardnivåer. Diagnostiska referens och standardnivåer

STUDIEHANDLEDNING. Datortomografiundersökningar 7,5 högskolepoäng Kurskod: OM2440 Avancerad nivå. Höstterminen 2012

Ögondosreducering och bildkvalitétsbedömning vid datortomografiundersökningar

Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt??

Röntgen och nuklearmedicin

Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I

De nya dosgränserna för ögats lins

Föreläggande om åtgärder

Konventionell röntgen - teori och fall

Åtgärder för att reducera stråldos med diagnostiskt accepterad bildkvalitet för barn som genomgår datortomografiundersökning

RSJD10. Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession, 19 högskolepoäng

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

RSJD22. Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng. Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp

EXAMENSARBETE. Bidrar datortomografiundersökningar till strålningsinducerad cancer hos barn? En litteraturstudie

Visualisering av osynliga risker

Kursplan. Fysik och teknik inom medicinsk radiologi. Physics and technology in medical radiology

Aneurysm (olika patienter) RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I

EXAMENSARBETE. Risker för patienter vid exponering av joniserande strålning vid datortomografiundersökningar. Carola Edeblom Jenny Mämmi

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning

Patientstråldoser vid röntgendiagnostik

Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning;

Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst!

STUDIEHANDLEDNING GRUPP A + B. RA2140 Angiografier och interventioner 7,5 högskolepoäng RA2140 Kursen ingår i Röntgensjuksköterskeprogrammet

Institutionen för kirurgiska vetenskaper Enheten för radiologi Röntgensjuksköterskeprogrammet 180hp. Studiehandledning Radiografi I 15hp

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Kursplanen är inrättad av Programrådet för röntgensjuksköterskeutbildning Giltig från

EXAMENSARBETE. Stråldosreducerande åtgärder för patienter vid datortomografiska undersökningar. En litteraturöversikt

Strålsäkerhet för strålande läkare

Absorberad dos. Hur mäter man stråldoser vid röntgenundersökningar? SK kurs 7 December Absorberad strålningsenergi

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Strålskyddsorganisation vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola

Tomosyntes & Noduli. Jenny Vikgren. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Radiologi Sahlgrenska Sektionen för thoraxradiologi

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Teknik, Fysik och Strålsäkerhet i Röntgendiagnostik

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs

RSJD10, Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession, 19 högskolepoäng Radiography I: The Profession, 19 credits Grundnivå / First Cycle

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1

Strålsäkerhetskontroll av odontologisk CBCT

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och projektionslära, 15 högskolepoäng Medicine, Radiation Physics, Methods and Teqniques, 15 Credits

Akademiska sjukhuset. Skapat av: Per-Erik Åslund Skapat den: Reviderat av: Per-Erik Åslund Reviderat den:

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120 POÄNG The Programme for Diagnostic Radiology Nursing, 120 points

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin

Transkript:

Strålningsreducerade åtgärder vid datortomografiundersökningar för vuxna patienter Författare: Jan Muradi Ronny Malmberg Handledare: Jenny Gårdling Litteraturstudie Januari 2017 Lunds universitet Medicinska fakulteten Programnämnden för omvårdnad, radiografi samt reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa Box 157, 221 00 LUND

Strålningsreducerade åtgärder vid datortomografiundersökningar för vuxna patienter Författare: Jan Muradi Ronny Malmberg Handledare: Jenny Gårdling Litteraturstudie Januari 2017 Abstrakt Syftet med litteraturstudien var att belysa strålningsreducerande åtgärder vid datortomografiundersökningar för vuxna patienter. DT undersökningar har ökat med 28% mellan 2005 och 2008. Med allt mer DT undersökningar behövs det en säker rutin för att skydda strålkänsliga organ såsom gonader, thyroidea, bröst och ögon. Litteraturstudie genomfördes och 10 artiklar granskades. Resultatet delades in i fyra huvudgrupper med avseende på strålkänsliga organ: ögon, bröst, gonader och thyroidea. Artiklarna tyder på att strålningsreducerande åtgärder såsom vismutskydd, blyskydd och organ baserad dosmodulering minskar stråldosen. Resultatet visar att det finns olika metoder för strålningsreducerande åtgärder vid DT undersökningar men det kan förekomma artefakter. Användning av strålreducerande åtgärder kan förhindra radiologerna att ställa diagnos och bör därför användas försiktigt. Nyckelord Datortomografi, stråldos, röntgensjuksköterska, åtgärder, strålningseffekter, joniserande strålning. Lunds universitet Medicinska fakulteten Programnämnden för omvårdnad, radiografi samt reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa Box 157, 221 00 LUND

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Problembeskrivning... 3 Bakgrund... 3 Datortomografi (DT)... 3 Tekniska parametrar... 5 Röntgenstrålning... 5 Stråldos och Stråldosmätning... 6 Risker med joniserande strålning... 6 Strålkänsliga organ... 7 Perspektiv och utgångspunkter... 8 Syfte... 8 Metod... 9 Urval av databaser... 9 Genomförande av datainsamling... 9 Genomförande av databearbetning...10 Forskningsetiska avvägningar...10 Resultat...10 Ögon...11 Gonader...13 Thyroidea...13 Bröst...14 Diskussion...15 Diskussion av vald metod...15 Diskussion av framtaget resultat...16 Konklusion...19 Författarnas arbetsfördelning...19 Referenser...20 Bilaga 1 Sökmatris...25 Bilaga 2 Granskningsprotokoll...26 2

Problembeskrivning Det sker cirka 652 000 datortomografi undersökningar (DT) i Sverige per år (Almén & Leitz, 2008). I Sverige under 1990-talet hade antalet DT fyrdubblats. Strålskyddsmyndigheten (2011a) uppger att DT har ökat med 28 % mellan åren 2005 och 2008. DT har ökat på grund av att undersökningen har ett stort diagnostiskt värde (Strålskyddsmyndigheten, 2012). DT ger mer detaljrika bilder än konventionella bilder, vilket underlättar för radiologen att ställa diagnos men datortomografi ger vanligtvis mer strålning än vid bildtagning med konventionell teknik (Strålskyddsmyndigheten, 2012). En högre stråldos innebär en risk för både patienter och röntgensjuksköterskor (Ehrlich & Coakes, 2013) då den kan ge akuta såväl som långvariga effekter. DT står för 72% av kollektivdosen (den totala stråldosen för alla röntgenundersökningar under ett år) och konventionell röntgen står för 11% (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2011a). Röntgensjuksköterskan har till uppgift att följa strålskyddsföreskrifter samt, att tillämpa strålskydd till vårdtagare, närstående och personal (Svensk förening för röntgensjuksköterskor, 2011). Röntgensjuksköterskan ska tillämpa sina kunskaper för att göra en så optimal undersökning som möjligt med avseende på bildkvalitet och stråldos (Svensk förening för röntgensjuksköterskor, 2011). En av röntgensjuksköterskans kärnkompetens är att ge säker vård (Svensk förening för röntgensjuksköterskor, 2011) därför vore det intressant att undersöka vilka strålskyddsreducerande åtgärder som används vid DT av vuxna patienter. Bakgrund Datortomografi (DT) Den första kommersiella DT utvecklades av ingenjören Godrey Hounsfield på 70-talet. Tillsammans med Alan Cormack, som tidigare hade utvecklad de matematiska modellerna för rekonstruktion av DT-bilder, erhöll de Nobelpriset i fysik 1979. Ingen annan utveckling inom röntgendiagnostik har varit så signifikant (Bushong, 2008). 3

Målet med DT är att få information om sammansättning och position av organ och vävnader inuti en patients kropp. Detta åstadkoms genom att sända röntgenstrålning från flera olika riktningar medan en detektor rör sig synkront med röntgenkällan på motsatta sidan av en cirkel. Vävnader och organ attenuerar strålningen efter deras massdensitet och effektivt atomnummer (Bushong, 2008). De största fördelarna med DT över konventionell röntgen är frånvaron av strukturer som projiceras över varandra, möjligheterna att skilja på små avvikelser i anatomin och en överlägsen bildkvalité (Seeram, 2009). Gantryt är den ringformade delen av en DT som behövs för att producera röntgenstrålning. Patienten placeras på ett patientbord och positioneras med hjälp av en laser i strålningens mittpunkt, ISO-center. Vid undersökningen rör sig patientbordet horisontellt genom gantryt medan röntgenrör och detektor roterar inuti gantryt. En mikrofon är inbyggd i gantryt vilket ger röntgensjuksköterskan möjlighet till kommunikation med patienten (Seeram, 2009). Generering av DT-bilder involverar tre steg; datainsamling, bildrekonstruktion och bildvisning. Datainsamlingen innebär detektering av strålning genom patienten. Efter att tillräckligt med mätningar har samlats i detektorerna skickas informationen till en dator för bearbetning. Datorn använder algoritmer för att rekonstruera en bild som sedan kan visas och lagras. Efter rekonstruktion kan röntgensjuksköterskan modifiera bilderna för lättare tolkning, såsom utjämning, gråskalemanipulation och 3D-förädling (Seeram, 2009). När strålning ges till patienten attenuerar strukturer med låg densitet, såsom lungor och luftfyllda strukturer, en liten del av strålningen, medan objekt med högre densitet såsom ben och kontrastmedel attenuerar stor del av strålningen. Detta skapar en attenueringsprofil som bearbetas i datorn till en tvådimensionell bild. Attenueringen presenteras i enheten Hounsfield Unit (HU), där vatten blir tilldelad HU 0. Detektorerna är kalibrerade så att vatten alltid är värderat som 0. Tjockt ben kan få ett Hounsfield värde på +1000 till +3000. Luft som har lägst attenuering får ett värde på -1000. Mellan dessa värden har vävnader och organ ett specifikt Hounsfield-värde, olika nyanser av grått, vilket gör det möjligt att skilja på dem (Bushong, 2008). 4

Tekniska parametrar Många faktorer påverkar bilden. Några av de variabler som röntgensjuksköterskan kan påverka är kilovolt (kv), milliampere (ma), exponeringstid och rekonstruktionsalgoritm. Kilovolt är rörspänningen och beskriver den genomsnittliga energin i röntgenstrålarna. Energin påverkar röntgenstrålningens förmåga att penetrera tjocka anatomiska strukturer och avgör kontrasten i bilden. Rutinundersökningar med DT för vuxna patienter genomförs med 120-140 kv medan barn undersöks med ungefär 80 kv. Rörströmmen benämns i milliampere (ma) och beskriver antalet elektroner som accelereras från katoden till anoden och där de genererar röntgenstrålning. Rörströmmen och stråldosen har ett linjärt samband, lägre ma ger lägre stråldos men ökat brus i bilden. Kvantiteten av röntgenfotoner för en undersökning är en produkt av ma och exponeringstid (sekunder), och benämns mas. Lämpligt val av kv och mas är viktigt för optimering av bildkvalité och stråldos. Exponeringstid är den tid då patienten exponeras. Kort exponeringstid kan kompensera för patientens rörelser och minska antalet rörelseartefakter. Rekonstruktionsalgoritmer är en matematisk process som genererar bilder utifrån strålningsdata. Rekonstruktioner som förbättrar bildkvalitén kan översättas till lägre stråldos eftersom bilder med acceptabel kvalité kan rekonstrueras vid lägre dos (Romans, 2011). Röntgenstrålning Joniserad strålning kan delas in i partikelstrålning och elektromagnetisk strålning (Strålskyddsmyndigheten, 2011b). Röntgenstrålning är elektromagnetisk strålning som skapas av röntgenutrustningar, där katod och anod är en del av röntgenkomponenterna (Cederblad, 2010). Katoden används för att producera fria elektroner som accelereras mot anoden, anoden i sin tur omvandlar elektronernas energi till röntgenfotoner. Det finns två typer av röntgenstrålning, bromsstrålning och karaktäristisk strålning. Bromsstrålning uppstår när elektronerna passerar nära anodens atomer och bromsas upp och därmed avger en elektromagnetisk energi. Karaktäristisk strålning uppstår när en infallande elektron slår ut en elektron från atomens elektronskal. Det tomma elektronskalen ersätts av en elektron från ett yttre elektronskal och sänder då ut en karaktäristisk röntgenfoton med energi som motsvarar energiskillnaden mellan elektronskalen (Bushong, 2008; Cederblad, 2010). 5

Stråldos och Stråldosmätning Absorberad dos och ekvivalent dos används för att mäta strålmängden hos patienter och personal (Cederblad, 2010). Absorberad dos är den absorberade strålningsenergin per massenhet i den bestrålande kroppen. Gray (Gy) är namnet på enhet J/kg som mäter den absorberade dosen. Ekvivalent dos har införts för att mäta hur skadligt den joniserade strålningen är för en levande organism. Ekvivalenta dosen har storenheten Sivert (Sv) (Bushong, 2008; Cederblad, 2010). Inom DT undersökningar används CTDI (Computed Tomography Dose Index) för att mäta stråldosen (Cederblad, 2010; Bushong, 2008). CTDI mäter stråldosen vid ett DT-snitt. Enheten för CTDI är mgy/mas där mas är rörströmmen multiplicerad med exponeringstiden. DT som alla andra röntgenutrustningar undersöks för att se vilka stråldoser som avges. Ett så kallat fantom används ofta för att ersätta den undersökta kroppsdelen (Bushong, 2008). En studie har visat att vid undersökningar av ansiktet ger DT högre stråldos jämfört med konventionella undersökningar (Ngan, Kharbanda, Geenty & Darendeliler, 2003). Liknande resultat vid DT av urinvägar, urografi har visats av Nawfel et al. (2004) där DT gav 1,5 gånger högre stråldos jämfört med en konventionell urografi. I en studie av Spanton et al. (2007) gav däremot DT angiografi lägre stråldos jämfört med konventionell angiografi. Risker med joniserande strålning Det kan uppkomma akuta- och sena strålningseffekter på människan samt att människans genetiska kod kan påverkas (Ehrlich & Coakes, 2013; Cederblad, 2010). Det finns olika tröskelvärden hur olika stråldoser påverkar människokroppen. När stråldosen överskrider tröskelvärdet kommer skadan att förvärras och ge en deterministisk effekt. Deterministiska effekter även kallad akuta strålningseffekter uppstår p.g.a. höga stråldoser och märks redan inom några timmar eller dagar efter bestrålningen (Cederblad, 2010; Ehrlich & Coakes, 2013). Vissa deterministiska effekter kan vara illamående, håravfall, sterilitet, hudrodnad och vätskereaktion. Vid akuta strålningseffekter kan till exempel hudrodnad uppstå vid 6000 mgy. Sena strålningseffekter även kallad för stokastiska effekter är slumpmässiga 6

långtidseffekter. Svårighetsgraden av effekterna är slumpmässiga och sannolikheten för sena strålningseffekter är dosberoende (Bushong, 2008; Ehrlich & Coakes, 2013). Sena strålningseffekter manifesterar sig sannolikt mellan 10 till 30 år (Cederblad, 2010; Ehrlich & Coakes, 2013). Joniserad strålning kan leda till cancer speciellt under senare delen av livet efter att ha blivit bestrålad (Cederblad, 2010; Ehrlich & Coakes, 2013). Det har konstaterats att barn och unga individer har större risk att få inducerad cancer från joniserad strålning. Uppkomsten av strålningsinducerad cancer är alltså slumpmässig och det finns inget tröskelvärde för de olika cancerformerna. Det har konstaterats att över ca 500 msv så ökade cancerfallen och under 100 msv fanns inte någon ökning av cancerfallen. Genetiska effekter förekommer vid strålning med ca 1000 msv (Cederblad, 2010) d.v.s, strålningseffekterna påverkar den bestrålande individens könsceller, vilket kan ge upphov till att individens avkomma kan få ärftliga skador. Strålkänsliga organ Ett organ är uppbyggt av vävnader som i sin tur består av celler (Bushong, 2008). Hur känslig en cell är för strålning bestäms av fyra egenskaper, cellens ålder, cellens komplexitet, cellens metabolism och cellens delningshastighet. Yngre celler är mer strålkänsliga än äldre (Ehrlich & Coakes, 2013). Komplexa celler som är specialiserade för en viss funktion är mindre strålkänsliga än icke specialiserade celler som till exempel stamceller. Celler med hög metabolism, använder mycket energi, samt celler med hög delningshastighet är även de mer strålkänsliga (Bushong, 2008; Ehrlich & Coakes, 2013). Lymfvävnad, benmärg, gonader, tyreoidea, hud och hornhinna är några av de strålkänsliga organen och vävnaderna (Bushong, 2008; Ehrlich & Coakes, 2013). (Se tabell 1) Tabell 1: Strålkänslighet av vävnader och organ (Bushong, 2008) sida 477. Nivå av Strålkänslighet Vävnader eller organ Effekter Hög: 2-10 Gy Lymfvävnad Atrofi Hög: 2-10 Gy Benmärg Hypoplasi Hög: 2-10 Gy Gonader Atrofi Medel: 10-50 Gy Hud Erytem 7

Medel: 10-50 Gy Hornhinna Grå starr Medel: 10-50 Gy Thyroidea Atrofi Perspektiv och utgångspunkter Röntgensjuksköterskor är en yrkesgrupp som strävar efter att ge en säker vård och en god omvårdnad (Svensk förening för röntgensjuksköterskor, 2011). Röntgensjuksköterskor ska arbeta efter principen ALARA vilket står för As low as reasonably achievable (Cederblad, 2010). Detta innebär att användning av strålning skall bedömas berättigad till varje individ i varje situation för att få så låga stråldoser som rimligen är möjligt. Röntgensjuksköterskans profession har sex kärnkompetenser där en är säker vård. Med hänsyn till säker vård skall röntgensjuksköterskan kunna tillämpa sina kunskaper för att ge en säker röntgenundersökning med avseende på stråldosen. För att ge säker vård till patienten måste röntgensjuksköterskan ha kunskap om vikten av säkerhetsarbete och kunna använda medicinteknisk apparatur (Svensk förening för röntgensjuksköterskor, 2011). Strålskyddslagen (SFS1988:220) syftar till att skydda människor, djur och miljö mot skadlig verkan av strålning. Personal som arbetar med joniserande strålning skall ha god kännedom om de lagar och regler som gäller, och de risker som finns med joniserande strålning. Enligt 6 (SFS1988:220) skall skyddsanordningar användas och åtgärder vidtas som behövs för att strålskyddet ska vara tillfredställande. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling (SSMFS 2008:35) ska val av utrustning i samband med röntgenundersökningar vara en del av optimeringsarbetet. Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2005:12) säger att vårdgivare ska utföra systematiskt kvalitetsarbete med syfte att förebygga vårdskador. Enligt SSMFS 2009:35 ska metoder eller användning av medicinsk bestrålning omprövas varje gång det utkommer nya rön om effekter och verkningar. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa strålningsreducerande åtgärder vid datortomografiundersökningar för vuxna patienter. 8

Metod Detta examensarbete är utformat som en litteraturstudie (Friberg, 2012). Målet var att skapa en överblick över röntgensjuksköterskans område och skapa en utgångspunkt för fortsatt forskning. Urval av databaser Databaserna PubMed och CINAHL användes för att finna relevanta artiklar. Sökord som användes var: dose, shielding, computed tomography, radiation, reduction, eyes, thyroid gland, gonad shields. För att precisera informationen och minska antalet artiklar användes booleska sökoperatörer som AND och OR. PubMed och CINHAL har ett uppslagsverk MeSH (Medical Subject Headings) som användes för att finna rätt sökord med medicinska termer. För att underlätta sökningen studerades även referenslistor i relevanta artiklar för att identifiera söktermer. Inklusionskriterier var artiklar som var etiskt granskade, inte vara mer än 10 år gamla, utförda på vuxna patienter eller fantom, peer-reviewed, kvantitativa och skrivna på engelska. Peer-review innebär att expertis inom området har granskat artikeln innan publicering (Friberg, 2012). Exklusionskriterier var artiklar om barn och artiklar som inte var granskades av en etisk kommitté där stråldosmätning var genomförd på människor. Eftersom tekniken går fort framåt inom DT exkluderades artiklar som var mer än tio år gamla. Sökschema för litteratursökningen finns i bilaga 1. Genomförande av datainsamling För att effektivt välja rätt artiklar lästes titlarna först. När titlarna motsvarade syftet lästes de aktuella abstrakten. Om artiklarna föll inom ramen för examensarbetets syfte lästes artikeln i sin helhet. Ett systematiskt tillvägagångssätt var viktigt för att värdera de insamlade artiklarna och sammanställningen på ett opartiskt och konsekvent sätt (Willman et al. 2011). De valda artiklarna granskades utifrån en modifierad version av Fribergs granskningsprotokoll (Bilaga 2) för kvantitativa studier. Då frågan om omvårdnadsvetenskaplig teoribildning inte var 9

relevant valdes den bort. I protokollet tilldelades frågor med ett positivt svar ett poäng. För negativa svar tilldelades noll poäng. En poängsumma erhölls och presenterades som en procentsats, där de artiklar med 75-100% ansågs hålla hög kvalitétsgrad och de med 60-69% ansågs hålla låg kvalitégrad (Friberg, 2012). Nio artiklar valdes ut via databassökning och en via referenslistan i en litteraturstudie artikel, totalt 10 artiklar. Alla artiklar granskades och ansågs hålla hög kvalitetsgrad 75-100 %. De artiklar som valts ut redovisas med en asterisk (*) i referenslistan. Genomförande av databearbetning Dataanalysen har skett i form av integrerad analys, vilket är ett sätt att sammanställa resultat i en litteraturstudie (Kristensson, 2014). En matris skrevs för att få tydlighet och översikt över de valda artiklarna (Bilaga 3). Artiklarna lästes igenom i omgångar för att få full förståelse för innehållet. Artiklarnas metod och resultat jämfördes för att hitta övergripande likheter och skillnader. Fyra huvudgrupper sammanfattar resultatet med avseende på strålningsreducerande åtgärder av strålkänsliga organ: ögon, gonader, thyroidea och bröst. Forskningsetiska avvägningar De vetenskapliga artiklarna för denna litteraturstudie var etisk grundade., vilket innebar att de var godkända av en forskningsetisk kommittén (Kristensson, 2014). I Sverige finns etikprövningslagen som reglerar tillstånd till planerade studier (SFS 2003:460). Lagen handlar om att skydda respekten för människovärdet och den enskilda människan vid forskning. Lagen innehåller bestämmelser om etikprövning av biologiskt material från människor, forskning som avser människor och samtycke till sådan forskning. Resultat Strålskydd är en åtgärd som kan minska både den direkta och spridda strålningen. Resultatet presenteras utifrån fyra strålkänsliga organ: ögon, gonader, thyroidea och bröst. (Se tabell 2) 10

Tabell 2: Resultat av strålningsreducerande åtgärder Dosreduktion i % Författare Geleijns et al. (2006) Wang et al. (2012) Grobe et al. (2009) Kim et al. (2013) Lee et al. (2011) Hoang et al. (2012) Dauer et al. (2007) Williams et al. (2006) Ciarmatori et al. (2016) Gunn et al. (2009) Patient/ Fantom Typ av skydd Ögon Gonader Bröst Thyroidea Undersökningar Fantom Vismut 27% 30% 26% DT-skalle, hallsrygg, thorax Fantom Vismut 26.4% DT-skalle Patient Bly (Gonader) Vismut (Ögon) 28% 96% Pet-DT- Pannahalva låret Patient Vismut 16-37.5% DT-thorax Fantom Vismut 27.5% DT-halsrygg och Patient Fantom Vismut 33% DT-halsrygg Fantom Bly 97% DT-buk Fantom Bly 46-58% vid ytan Fantom Vismut 28.5 % ± 5 % DT-skalle DT-skalle Fantom Vismut 22,5%. DT-halsrygg Ögon Fyra studier använde ögonskydd av vismut vid en DT-skalle undersökning och visade på stråldosreduktion vid DT av huvudet (Geleijns et al., 2006; Wang et al., 2012; Grobe et al., 2009; Ciarmatori et al., 2016). I studien av Geleijns et al. (2006) användes ögonskydd på ett antropomorfiskt fantom (fantom med mänskliga egenskaper) med ett protokoll utformat för klinisk verksamhet och den erhållna ekvivalenta dosen till ögat var 29,1 msv oskyddat och 21,8 msv skyddat. Detta motsvarar en reduktion av 27%. Studien av Grobe et al. (2009) som utfördes på patienter vid en Pet-DT visade på ett liknande resultat: stråldosen till ögat vid DT 11

var signifikant reducerat från 16,5 msv ± 5,9 msv till 11,1 msv ± 2,9 msv vid användning av vismutskydd för ögat. Detta motsvarar en reduktion på 28,2% ± 18%. I studien framkom det att stråldosreducering beror på röntgenrörets position eftersom bordet och röntgenröret förflyttar sig. På grund av anatomi skyddar ögonskyddet mest effektivt vid en anterior (främre) position av röntgenröret jämfört med posterior (bakre) position. Vid anterior position var dosreduktionen till ögat från 23,8 msv ± 2,3 msv till 13,5 msv ± 1,6 msv. Detta motsvarar en reduktion av 43,2% ± 6,5% (Grobe et al. 2009). Studien av Wang et al. (2012) visade dosreduktion med ett vismutskydd för ögonen och användandet av organbaserad dosmodulering gav liknande resultat, 26,4% respektive 30,4% reduktion. Vismutskydd för ögat tillsammans med organbaserad dosmodulering gav en dosreduktion med 47,0%. Vid användning av ett lager vismuthskydd för ögonen eller organbaserad dosmodulering ökade inte bruset signifikant i bilden. Liknande resultat framkom i en studie av Hoang et al. (2012) där organbaserad dosmodulering minskade dosen till ögonlinsen med 33-47% jämfört med bara automatisk rörströmsmodulering. När två lager vismuthskydd användes av Wang et al. (2012) var dos till ögat reducerat med 42,4%. Studien av Ciarmatori et al. (2016) uppvisade dosreduktion på 21,1 ± 5 % till ögonlinsen då vismutskyddet var på 4 cm avstånd från ögat och 28,5 ± 5 % då vismutskyddet var i kontakt med ögat. I studierna av Wang et al. (2012) och Ciarmatori et al. (2016) påvisades artefakter i ögat när ögonskyddet placerades intill ögat, men minskade vid ökat avstånd upp till 4 cm. Detta ledde dock till en blygsam ökning av bruset i båda studierna. Detta till skillnad från studien av Geleijns et al. (2006) där det påvisades en ökning av bruset i bilden vid användning av vismutskydd. men inga artefakter. I studien av Grobe et al. (2009) upptäcktes artefakter vid användning av vismutskydd. Två av studierna, (Geleijns et al. 2006; Wang et al. 2012), rekommenderade inte användning av vismutskydd för ögonen vid DT. Geleijns et al (2006) ansåg att samma stråldosreducering kan erhållas med en minskning av rörströmmen med 5,8% och samtidigt behålla bildkvalitén. Wang et al. (2012) fann att organbaserad rörströmsmodulering gav samma stråldosreducering som ögonskydd av vismut samt behöll även bildkvalitén. Ciarmatori et al. (2016) och Grobe 12

et al. (2009) rekommenderar strålskydd för ögonen eftersom det är en billig, enkel och säker metod för att minska stråldosen, förutsatt att bilderna håller diagnostisk kvalité. Gonader Två studier använde sig av testikelskydd av bly och visade på stråldosreduktion till gonaderna (Grobe et al. 2009; Dauer et al. 2007). Dauer et al. (2007) vid en DT-buk undersökning använde sig av tre olika storlekar av blyskydd, alla på 1mm tjocklek och fann en dosreduktion på 42% (liten), 52% (mellan), 58% (stor) när en DT på buken utfördes. Vid undersökning av pelvis var dosreduktionen 94% (liten), 96 % (mellan) och 97% (stor). Grobe et al. (2009) genomförde sin studie på patienter och använde sig av ett blyskydd och visade att testikelskydd av bly gav en statistisk signifikant reducering av genomsnittlig stråldos från 19,2msV ± 4,5 msv till 0,7mSv ± 0,3 msv, en genomsnittlig reduktion av 96%. Dauer et al. (2007) påvisade svåra stråkartefakter när blyskyddet befann sig i primärstrålfältet vid DT för pelvis och gjorde bilderna oanvändbara för diagnostik. Vid DT för buken fann Dauer et al. (2007) en minskning av den spridda strålningen på 58% och ingen signifikant degradering av bildkvalité. Ingen av studierna (Grobe et al. 2009; Dauer et al. 2007) rekommenderar gonadskydd av bly vid undersökningar som har strålfältet över det skyddade området på grund av svåra stråkartefakter. Vid en bukundersökning, tex. pelvis, utan blyskydd, representerar den spridda strålningen till gonaderna 1.5% av stråldosen (Dauer et al. 2007), samma dosreduktion kan åstadkommas med en minskning av rörströmmen samtidigt som bildkvalitén förbättras. Thyroidea Enligt Geleijns et al. (2006) kan ett thyroideastrålskydd av bly minska den ekvivalenta dosen från 9,4 msv (oskyddat) till 7,0 msv (oskyddat) vid en DT-halsrygg undersökning. Detta motsvarar en minskning med 26%. Dock fanns det en markant ökning av brus och stråkartefakter i en studie av Gunn et al. (2009) var den genomsnittliga dosen för en oskyddad thyroidea 21,9 mgy vid en DT-halsrygg undersökning. När ett vismutskydd användes direkt 13

ovanför huden reducerades dosen med 22,5%. Vid användning av vismutskyddet ovanför en halskrage var dosreduktionen 10,4%, vilket inte var statistiskt signifikant (Gunn et al. 2009). I en studie av Hoang et al. (2012) visades att organbaserad dosmodulering minskade stråldosen till thyroidea med 28%, och med 45% vid användning av både organbaserad dosmodulering och thyroideaskydd av vismut vid en DT-halsrygg undersökning. Automatisk rörströmsmodulering med thyroideaskydd minskade stråldosen med 33%. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan uppmätt brus och subjektiv bildkvalité mellan de olika protokollen. Detta liknar det resultat som Lee et al. (2011) uppmätte. De fann liknande dosreducering på 27,5% till thyroidea med ett vismutskydd vid DT för halsrygg, utan att finna en statistisk signifikant ökning av brus i bilderna mellan de skyddade och oskyddade undersökningarna. Williams et al. (2006) fick liknande resultat som Lee et al. (2011) då thyroidea blyskyddet minskade stråldosen till sköldkörteln med 37-44% vid 1 cm djupmätning i sköldkörtelvävnad och 46-58% vid ytan vid en DT-skalle undersökning. Bröst Två studier av Geleijns et al. (2006) och Kim et al. (2012) undersökte strålnings reducerande åtgärder med bröststrålskydd och organbaserad dosmodulering vid en DT-thorax undersökning. Geleijns et al. (2006) kom fram till att bröststrålskydd av vismuth minska den ekvivalenta stråldosen från 6,0 msv (oskyddat) till 4,2 msv (skyddat), detta motsvara en minskning med 30%. Dock tillkom en stor ökning av brus och en liten del stråkartefakter. Kim et al. (2012) utförde sin undersökning med 80 kvinnor och fann att stråldosen till den ytliga bröstvävnaden minskade med 32% med bröstskydd plus organbaserad dosmodulering. Organbaserad dosmodulering minskade stråldosen med 20% och bröstskydd minskade stråldosen med 16 %. I den djupa bröstvävnaden minskade stråldosen med 37,5% vid bröstskydd plus organbaserad dosmodulering, 18,8% vid organbaserad dosmodulering och 28,1% vid bröstskydd. Brusnivån i den främre delen av lungan var signifikant högre i grupperna med bröstskydd plus dosmodulering samt i gruppen med bara bröstskydd jämfört med kontrollgruppen (Kim et al. 2012). 14

Diskussion Diskussion av vald metod Denna studie är utförd som en litteraturöversikt där grunden var evidensbaserade kvantitativa artiklar från olika länder. Syftet med litteraturstudien var att identifiera strålnings reducerande åtgärder vid DT-undersökningar för vuxna patienter. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Då sökningen bara genomfördes i två databaser finns det risk att ytterligare studier som innefattar denna studies frågeställning missades. Studierna har begränsats till fysiska strålskydd vid undersökningar av patienter eller fantom. Eftersom artiklarna är utförda på liknande sätt med antingen patienter eller fantom kan resultatet jämföras. Dock så används olika DT-maskiner från flera olika leverantörer som kan innebära skillnader i parametrar och inställningar. Totalt har tio kvantitativa artiklar använts. Kvalitetsgranskningen gjordes enligt Friberg (2012). Eftersom författarna inte ansåg att omvårdnadsperspektivet var relevant för denna studie då ingen av artiklarna tog upp omvårdnadsperspektiv modifierade vi Fribergs granskningsprotokoll och valde att inte inkludera en fråga om detta område. Samtliga studier erhöll den förutbestämda poängsumman 75% och ansågs hålla hög kvalitétsgrad. Alla artiklarna var publicerade mellan 2005-2015. Tekniken utvecklas fort, och författarna valde att inte inkludera äldre artiklar då resultatet skall kunna framställas på röntgenavdelningar idag. Studierna är gjorda i USA, Storbritannien, Nederländerna, Japan och Tyskland. Eftersom dessa länder har en utvecklad sjukvård ansåg författarna att resultat går att applicera i svensk sjukvård. Målgrupp för denna litteraturstudie var vuxna patienter. En av de inkluderade artiklarna, Dauer et al., (2007), hade som syfte att undersöka stråldosen till barn, men eftersom de använde ett vuxet fantom och protokoll för vuxna valdes studien att inkluderas. 15

Diskussion av framtaget resultat Resultatet visar att strålskydd minskar stråldosen till de strålkänsliga organen ögon, gonader, thyroidea och bröst (Geleijns et al., 2006; Wang, 2012; Ciarmatori, 2016; Dauer et al. 2007; Grobe et al. 2009; Hoang et al. 2012; Kim et al. 2012; Lee et al. 2011; Williams et al. 2006; Gunn et al. 2009). Curtis et al. (2010) gjorde en litteraturstudie om effekten av fysiska strålskydd och kom fram till ett likvärdigt resultat - fysiskt strålskydd minskar stråldosen till strålkänsliga organ vid DT-undersökningar. Strålsäkerhetsmyndigheten (2012) menar att röntgensjuksköterskor bör bedöma varje undersökning enligt Triple A - Awareness (medvetenhet) om strålningsrisker, Appropriateness (lämplighet) för att bedöma om patienten behöver undersökningen, och Audit (revision) för att utvärdera processerna. Enligt National Survey on Justification of CT-examinations in Sweden (2009:03) var ungefär 20% av alla undersökningar inte berättigade. Det största strålskyddet börjar alltså innan undersökningen. Röntgensjuksköterskan måste se varje individuell patient och optimera undersökningarna efter individen, historik och framtid. Optimering betyder i detta sammanhang alla tänkbara åtgärder för att minimera strålningen enligt ALARA-principen (As Low As Reasonably Achievable). I vår studie framkom det att vismutskydd reducerar stråldosen till ögonlinsen med 27-28% (Geleijns et al., 2006; Wang, 2012; Grobe, 2008; Ciarmatori, 2016). Detta styrks av andra studier som undersökt stråldosen till ögonlinsen. Raissaki et al. (2010) mätte en stråldosreducering på 34% till ögonen vid användning av ett barnfantom. Även Hopper (2001) uppmätte en stråldosreducering på 48,5% med ett vismutskydd för ögonen. (Geleijns et al., 2006; Wang et al., 2012; Grobe et al., 2009; Ciarmatori et al., 2016; Hopper et al., 2001) påvisade en ökad brusnivå i hjärnan, utom Grobe et al. (2008) som inte tog hänsyn till bildkvalité. Detta resultat visar på en nackdel när det gäller strålskydd för ögonen; fotoner som kommer både framifrån och bakifrån blir attenuerade av skyddet. Det betyder att även om skyddet minskar stråldosen framifrån, så kommer strålningen ut från patienten att bli attenuerade och bildinformationen blir förlorad. Två av studierna, Geleijns et al., 2006; Wang et al., 2012, rekommenderar inte användning av strålskydd för ögonen. Geleijns et al. (2006) menar att den ekvivalenta dosen till ögonen är långt under tröskelvärdet för inducerad katarakter i ögonen och reduceringen är inte värd 16

problem med artefakter eller brusökning. Detta styrks av McLaughlin et al. (2004) som fann liknande dosreduktion vid användning av strålskydd för ögonen (18%), men kunde inte konstatera någon minskning av bildkvalité. Genom att vinkla gantryt går det att minska stråldosen med 90% (McLaughlin et al., 2004). Wang et al. (2012) menar på att organbaserad rörströmsmodulering ger samma stråldosreducering som ögonskydd av vismut men behåller även bildkvalitén. Wang et al. (2012) säger också att en rörströmsminskning med 30% ger samma dosreduktion till ögonen men minskar även strålningen till hjärnan. Vid varje undersökning skall en röntgensjuksköterska arbeta efter ALARA-principen och beroende på frågeställning kan kravet på bildkvalité öka eller minska. Vismutskydd kan reducera stråldosen till ögonlinsen men även medföra brus och artefakter. Därför bör alla röntgenavdelningar undersöka hur ögonskydd kan användas utifrån varje avdelnings förutsättningar vad gäller utrustning och vilka krav som ställs på bildkvalité av radiologer. I vårt resultat kom det fram att stråldosen till thyroidea kan minskas med 26-33% (Geleijns et al., 2006; Hoang et al., 2012, Lee et al., 2011). Detta är liknande resultat av Hohl et al. (2012) som påvisade en stråldosminskning av 47% till thyroidea. Studien av Hoang et al. (2012) visade ingen ökning av stråkartefakter i bilderna och de menar att en 1 centimeters skumbricka placerad mellan patientens hud och strålskyddet var orsaken. Lee et al. (2011) använde även en 2 centimeter bricka av bomull för att öka avståndet mellan huden och strålskyddet. Även här fanns det ingen ökning av artefakter eller brus. Användandet av en bricka placerad mellan patienten och strålskyddet för att reducerat brus har visats av en annan studie (Hohl et al., 2012) som fann en signifikant minskning av brus vid användandet av en bricka. Vid bestrålning av ögon vid DT-undersökningar är skaderisken deterministisk (ex. katarakter), medan skaderisken för thyroidea är stokastisk. Denna stokastiska risk till thyroidea från strålningen bidrar till den övergripande stokastiska risken för patienten vid en DT-undersökningen och en minskning av stråldosen till thyroidea minskar således den effektiva dosen till patienten (McLaughlin et al., 2004). Använding av thyroideastrålskydd är därför att rekommendera vid DT-undersökningar. Det hade varit intressant med fler studier om användandet av en bricka för att skapa avstånd mellan patienten och strålskyddet, då det tycks vara en effektiv metod för att behålla strålskyddet men samtidigt reducera dom artefakter som annars gjort bilden oanvändbar vid diagnostiska syften. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten (SSMFS 2009:35) ska metoder eller användning av bestrålning omprövas varje gång det utkommer nya studier om effekter och verkningar, det är därför 17

viktigt att röntgensjuksköterskan initierar och medverkar vid förbättringsarbete gällande strålskydd. I denna studie framkom att vismutskydd kan minska stråldosen till bröstet med 16-37% (Geleijns et al., 2006; Kim et al., 2013). Dock visade studierna att det tillkommer en substantiv ökning av brus och artefakter. Även här rekommenderar Geleijns et al. (2006) att en minskning av rörströmmen med 30% som alternativ till ett fysiskt strålskydd. Kim et al. (2013) menar att medan bruset och artefakter ökar så behåller bilderna sitt diagnostiska värde. Dock så påvisades att organbaserad rörströmsmodulering minskade stråldosen utan att påverka bildkvalitén. Detta stämmer överens med en annan studie av Vollmar et al. (2008) som menar att medan ett vismutkydd för bröstet minskar stråldosen är det inte att rekommendera då bildkvalitén blir försämrad. Enligt Vollmar et al. (2008) är en minskning av rörströmmen ett bättre alternativ då ökning av brus är acceptabelt. Vid DT-undersökningar är själva bröstvävnaden oftast inte intressant i sig, utan det är mediastinum och lungorna som skall avbildas (Parker et al., 2008). Kvinnor kan komma att genomgå flera DTundersökningar, vilket gör att röntgensjuksköterskan måste försöka reducera stråldosen vid undersökningarna för att minska risken för att utveckla bröstcancer. Det hade varit intressant med studier som använde sig av flera stråldosreducerande åtgärder samtidigt. Forskningen fokuserar oftast bara på en åtgärd, vilket kan göra det svårt att få en helhetsbild. Vår studie visade att stråldosen till testiklar kan minskas med ~96% med strålskydd av bly (Dauer et al. 2007; Grobe et al. 2009). Användning av gonadskydd vid undersökningar där gonaderna är i primärstrålfältet som vid DT-pelvis rekommenderas inte av Dauer et al. (2007) eller Grobe et al. (2008) då svåra stråkartefakter skapas av blyskyddet och bilderna bli oanvändbara. Detta styrks av Hohl et al. (2012) som visade en stråldosreduktion på 97%. Hohl et al. (2012) visade även att en minskning av den spridda strålningen till testiklar kunde minskas med 90% vid DT-buk protokoll. Användandet av gonadskydd rekommenderas inte av någon studie (Grobe et al. 2009; Dauer et al. 2007) när gonader befinner sig i strålfältet på grund av de svåra artefakterna, dock kan skyddet användas för att minska den spridda strålningen vid andra undersökningar som DT-buk. Detta kan vara användbart när en patient ska genomgå flera undersökningar. Nackdelen med gonadskydd är att det kan skapa obehag och oro för patienter, vilket kan leda till rörelse och rörelseartefakter. Det är därför viktigt för röntgensjuksköterskan att kommunicera med patienten om strålskyddet. 18

Ingen av de inkludera artiklarna i denna litteraturstudies resultat använde sig av radiologer för att bedöma bildkvalitén. Detta har för och nackdelar. Nackdelen är att radiologer har bättre kunskap om vilken bildkvalité som är acceptabel för varje undersökning. Fördelen är att det inte finns någon bias med olika erfarenheter. Konklusion Resultatet visar att det är relevant med stråldosreducerande åtgärder och det finns flera metoder för att minska stråldosen. Den viktigaste faktorn för att minska stråldoserna från DTundersökningar är att undvika oberättigade undersökningar. Strålskydd kan minska stråldosen till strålkänsliga vävnader om de befinner sig utanför strålfältet. När strålskyddet befinner sig i strålfältet finns det risk för brus och artefakter som kan göra att bilden inte blir acceptabel för diagnostik och undersökningen måste göras om. Vid varje undersökning skall en röntgensjuksköterska arbeta efter ALARA-principen och beroende på frågeställning kan kravet på bildkvalité öka eller minska. Det är därför viktigt att röntgensjuksköterskan tillsammans med radiologer och personal på den övriga avdelningen kommunicerar vilka parametrar och strålskyddsåtgärder som är regel på röntgenavdelningen. Det är även viktigt att röntgensjuksköterskan individanpassar alla åtgärder och har i åtanke att patienten kan komma att göra flera DT-undersökningar i framtiden och därmed löper större risk för strålningsinducerade skador. I ett större perspektiv leder detta till en minskning av strålningsinducerande skador till hela populationen. Författarnas arbetsfördelning Författarna till den här litteraturstudien har skrivit vissa delar av arbetet tillsammans medan andra delar av arbetet har delats upp. En av författarna skrev problembeskrivning, röntgenstrålning, Stråldos och stråldosmätning, risker med joniserande strålning, strålkänsliga organ perspektiv och utgångspunkter, forskningsetiska avvägningar medan den andra författaren skrev bakgrund, datortomografi, tekniska parametrar. Syfte, metod, litteratursökning, resultat och diskussion skrevs tillsammans. 19

Referenser Almén, A. Richter, S. & Leitz, W. (2008). Radiologiska undersökningar i Sverige under 2005 (SSI rapport, 2008:03). Stockholm: Statens strålskyddsinstitut. Bushong, S. C. (2008). Radiologic science for technologists: Physics, biology, and protection. St. Louis, Mo: Elsevier. Cederblad, Å. (2010). Teknik, fysik & strålsäkerhet i Röntgendiagnostik. Göteborg: Sahlgrenskas Universitetssjukhus. *Ciarmatori, A., Nocetti, L., Mistretta, G. Zambelli, G., & Costi, T. (2016).Reducing absorbed dose to eye lenses in head CT examinations: the effect of bismuth shielding. Australasian Physical & Engineering Sciences in Medicine 39: 583. Curtis, J. R. (2010). Computed tomography shielding methods: A literature review. Radiologic Technology, 81(5), 428. *Dauer, L. T., Casciotta, K. A., Erdi, Y. E., & Rothenberg, L. N. (2007). Radiation dose reduction at a price: the effectiveness of a male gonadal shield during helical CT scans. BMC Medical Imaging, 7, 5. Ehrlich, R. A., & Coakes, D. M. (2013). Patient Care in Radiography: With an Introduction to Medical Imaging. St. Louis, Mo: Elsevier. Hohl, C., Mahnken A., Klotz, E., Das, M., Stargardt, A., Mühlenbruch, G., Schmidt, T., Günther, R.W., & Wildberger, J.E. (2005). Radiation Dose Reduction to the Male Gonads During MDCT: The Effectiveness of a Lead Shield. American Journal of Roentgenology 184:1, 128-130. Hopper, K. D., Neuman, J. D., King, S. H., & Kunselman, A. R. (2001), Radioprotection to the eye during CT scanning. Am. J. Neuroradiol. 22,1194 1198. 20

Friberg, F. (2012). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. *Geleijns, J., Salvadó Artells, M., Veldkamp, W.J.H., López Tortosa, M., & Calzado Cantera, A. (2006). Quantitative assessment of selective in-plane shielding of tissues in computed tomography through evaluation of absorbed dose and image quality. European Radiology 16, 2334. *Grobe, H., Sommer, M., Koch, A., Hietschold, V., Henniger, J., & Abolmaali, N. (2009). Dose reduction in computed tomography: the effect of eye and testicle shielding on radiation dose measured in patients with beryllium oxide-based optically stimulated luminescence dosimetry. European Radiology, 19(5), 1156-1160. *Gunn, M.L., Kalpana M.K., Orpheus. K., & Yoshimi A. (2009). Radiation Dose to the Thyroid Gland and Breast From Multidetector Computed Tomography of the Cervical Spine: Does Bismuth Shielding With and Without a Cervical Collar Reduce Dose? Journal of Computer Assisted Tomography 33(6), 987-990. *Hoang, J., Yoshizumi, T., Choudhury, K., Nguyen, G., Toncheva, G., Gafton, A., & Hurwitz, L. (2012). Organ-Based Dose Current Modulation and Thyroid Shields: Techniques of Radiation Dose Reduction for Neck CT. American Journal Of Roentgenology, 198(5), 1132-1138. *Kim Y.K., SungY.M., Choi. J.H., KimY.E., & Kim. H.S. (2013). Reduced Radiation Exposure of the Female Breast During Low-Dose Chest CT Using Organ-Based Tube Current Modulation and a Bismuth Shield: Comparison of Image Quality and Radiation Dose. American Journal of Roentgenology. 200, 537-544. Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur. 21

*Lee, Y., Park, E., Cho, P., Seo, H., Je, B., Suh, S., & Yang, K. (2011). Comparative Analysis of Radiation Dose and Image Quality Between Thyroid Shielding and Unshielding During CT Examination of the Neck. American Journal Of Roentgenology, 196(3), 611-615. McLaughlin DJ, Mooney RB (2004) Dose reduction to radiosensitive tissues in CT. Do commercially available shields meet the users needs? Clin Radiol 59(5):446 450. Nawfel, R.D., Judy, P.F., Schleipman, A.R., & Silverman, S.G. (2004). Patient Radiation Dose at CT Urography and Conventional Urography. Radiology, 232(1), 126-32. Ngan, D.C., Kharbanda, O.P., Geenty, J.P., & Darendeliler, M.A. (2003). Comparison of radiation levels from computed tomography and conventional dental radiographs. Australian Orthodontic Journal, 19(2), 67-75. Parker, M.S., Chung, J.K., Fatouros, P.P., Hoots, J.A., Kelleher, N.M., & Benedict, S.H. (2008). Reduction of Radiation Dose to the Female Breast: Preliminary Data with a Custom- Designed Tungsten-Antimony Composite Breast Shield. The Journal of Applied Research, 6 (3), 230-239. Perisinakis, K., Raissaki, M., Theocharopoulos, N., Damilakis, J., & Gourtsoyiannis, N. (2005) Reduction of eye lens radiation dose by orbital bismuth shielding in pediatric patients undergoing CT of the head: A Monte Carlo study. Department of Medical Physics., 32(4), 1024-1030. Romans, L.E. (2011). Computed tomography for technologists: a comprehensive text. Philadelphia: Wollters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Seeram, E. (2009). Computed tomography: physical principles, clinical applications, and quality control. (3. ed.) St. Louis, Mo.: Saunders Elsevier. SFS 1988:220. Strålskyddslagen. Stockholm: Miljö- och energidepartementet. SFS 2015:320. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. 22

Spanton, D., & Strudwick, R. (2007). A comparison of patient dose levels between 3/4 vessel conventional angiography and computed tomography angiography during examinations to investigate subarachnoid haemorrhage. Radiography, 13(3), 173-179. SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. SSMFS 2008:35. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning. Stockholm: Strålsäkerhetsmyndigheten. SSMFS 2009:35 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om medicinsk strålbehandling. Stockholm: Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålsäkerhetsmyndigheten. (2011a). Datortomografi ställer höga krav på vården. Hämtad Strålsäkerhetsmyndigheten. (2011b). Joniserande strålning. Hämtad 2016-04-11, från: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/om-stralning/joniserande-stralning/ 2016-04-11, från: http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/om-myndigheten/temastralsakerhet/stralsakert/artiklar/datortomografi-staller-hoga-krav-pa-varden/ Strålsäkerhetsmyndigheten. (2012). Ökad användning av datortomografi oroar de nordiska strålsäkerhetsmyndigheterna. Hämtad 2016-04-17, från: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/om-myndigheten/aktuellt/nyheter/okadanvandning-av-datortomografi-oroar-de-nordiska-stralsakerhetsmyndigheterna-/ Svensk förening för röntgensjuksköterskor. (2011). Kompetensbeskrivning för legitimerad röntgensjuksköterska. Stockholm: Svensk förening för röntgensjuksköterskor. *Wang, J., Duan, X., Christner, J., Leng, S., Grant, K., & McCollough, C. (2012). Bismuth Shielding, Organ-based Tube Current Modulation, and Global Reduction of Tube Current for Dose Reduction to the Eye at Head CT. Radiology, 262(1), 191-198. 23

*Williams, L., & Adams, C. (2006). Computed tomography of the head: an experimental study to investigate the effectiveness of lead shielding during three scanning protocols. Radiography, 12(2), 143-152. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (3:e. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Vollmar S.V., Kalender, W.A,. (2008) Reduction of dose to the female breast in thoracic CT: a comparison of standard-protocol, bismuth-shielded, partial and tube-current-modulated CT examinations. Eur Radiol, 18(8), 1674 1682. 24

Bilaga 1 Datum Sökord Sökmoto r 2016-011-20 2016-011-20 2016-11-24 computed tomography AND dose reduction And Shielding computed tomography AND Dose reduction AND eyes shielding AND computed tomography AND radiation AND reduction Antal träffar Relevanta abstract Granska de artiklar Valda artiklar CINAHL 3 1 1 Grobe et al. (4) CINAHL 10 1 1 Wang et al. PubMed 71 16 4 Ciarmatori et al. Kim et al. Lee et al. Gunn et al. (3,5,6,8) (2) 2016-11-24 2016-11-24 2016-11-24 computed tomography and shielding Radiation dose to the thyroid gland dose reduction gonadal shield CINAHL 37 4 1 Williams et al. (7) CINAHL 93 1 1 Hoang et al. (9) PubMed 2 1 1 Dauer et al. (10) 25

Bilaga 2 GRANSKNING AV STUDIERNAS KVALITÉ ENLIGT FRIBERG (2012) Finns ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat? Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade? Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall beskriven? Vad är syftet? Är det klart formulerat? Hur är metoden beskriven? Hur har urvalet gjorts (t.ex. antal personer, ålder, inklusions- respektive exklusionskriterier)? Hur har data analyserats? Vilka statistiska metoder användes? Var dessa adekvata? Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? I så fall hur? Vad visar resultatet? Vilka argument förs fram? Förs några etiska resonemang? Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras i så fall metoden? 26