Planera med miljömål! fallstudie Falun & Borlänge skogs- och odlingslandskapet Boverket Naturvårdsverket
Planera med miljömål! Fallstudie Falun/Borlänge, skogs- och odlingslandskapet 1
M SÖKORD: Borlänge kommun, Falu kommun, indikatorer, komunal översiktsplanering, miljömål, nationella miljökvalitetsmål, odlingslandskapet, SAMS-projektet, skogslandskapet BOVERKET OCH NATURVÅRDSVERKET 2000 BOKEN KAN BESTÄLLAS FRÅN: Boverket Naturvårdsverket Publikationsservice Kundtjänst Box 534, 371 23 Karlskrona 106 48 Stockholm Fax 0455-819 27 Tel 08-698 12 00 publikationsservice@boverket.se Fax 08-698 15 15 www.boverket.se kundtjanst@environ.se www.miljobokhandeln.com www.environ.se Boverket Naturvårdsverket ISBN: 91-7147-632-6 Best.nr: 5106 ISBN: 91-620-5106-7 ISSN:0282-7298 Svanenmärkt trycksak Licensnummer 341 145 I L J Ö M Ä R K T UPPLAGA: 800 ex. TRYCK: Lenanders Tryckeri AB OMSLAG: AB Typoform GRAFISK FORM, INLAGA: Jefferson Communication AB 2
Förord Fallstudien har genomförts gemensamt av Falu kommun och Borlänge kommun. I båda kommunerna har stadsbyggnadskontoren och miljökontoren samverkat. Fallstudien har handlat om miljömål och indikatorer i odlings- och skogslandskapet. I Borlänge har arbetet fokuserats på odlingslandskapet medan Falun i första hand har arbetat med skogsfrågor. I båda fallen har arbetet skett i nära samverkan med länsstyrelsen, som bl a biträtt med GISanalyser. Fallstudieansvariga har varit Steve Johnson, Stadsbyggnadskontoret Borlänge kommun, och Mats Reutherborg, stadsbyggnadskontoret Falu kommun. I jordbruksstudien har därutöver Sören Nyström och Karin Blidberg, båda miljökontoret i Borlänge kommun, medverkat. Skogsstudien har främst genomförts av Per-Erik Sandberg (fram till våren 1999) och Anna Perols (från oktober 1999), båda miljökontoret Falu Kommun. Därutöver har även Kristina Harsbo, miljökontoret Falun och Tony Svensson, stadsbyggnadskontoret Falun medverkat. Kontaktperson på länsstyrelsen Dalarna har varit Lars Ingelström, planenheten. GIS-analyserna har gjorts av Anders Hagland och Greger Öström, länsstyrelsen samt personal från kommunerna. I jordbruksstudien har Hans Lillpers, lantbruksenheten medverkat. Under arbetets gång har samråd skett eller information lämnats till Skogsvårdsstyrelsen, LRF, politiska organ samt jordbrukare och skogsägare i de berörda områdena. Huvudförfattare till de olika rapportdelarna är Mats Reutherborg (Del A), Steve Johnson och Karin Blidberg (Del B), Anna Perols (Del C) och Anders Hagland (Bilaga 1). Ett stort antal personer från Naturvårdsverket och Boverket har medverkat vid diskussioner kring studien och angränsande frågor. Bland annat har temastudierna för Miljömål och fysiska strukturer respektive Strategiska miljöbedömningar genomfört seminarier i Borlänge. Bland de som stött oss i arbetet kan särskilt nämnas vår kontaktperson vid Naturvårdsverket Anders Lind samt Ulrik Westman, Naturvårdsverket, och SAMS-projektets huvudkonsult Ulf Ranhagen. I anslutning till fallstudien har ytterligare några delprojekt inom SAMS genomförts. Dels har en studie av ekologiska fotavtryck genomförts av Ulrik Westman och Rickard Sånnek, dels har Sara Ohlsson gjort ett examensarbete om förutsättningar för bioenergiodling. Dessa projekt avrapporteras separat och har inte varit möjliga att samordna med fallstudiearbetet. Inom fallstudien har två delstudier genomförts, om miljömål och indikatorer i odlings- respektive skogslandskapet. Dessa sammanfattas och kommenteras gemensamt i rapportens Del A. Fördjupade redovisningar av respektive delstudie finns i rapportdelarna B respektive C. I Bilaga 1 redovisas länsstyrelsens erfarenhet av digitala analyser. 3
Verkens förord Allt fler människor i världen är överens om att vi måste uppnå en hållbar utveckling. Hållbar utveckling är ett brett begrepp som omfattar såväl ekologiska som sociala och ekonomiska aspekter. Men vad menar vi egentligen hur kan det konkretiseras och hur kan vi veta att vi verkligen rör oss i rätt riktning? Denna rapport beskriver det praktiska arbetet och erfarenheter från att använda miljömål och indikatorer i fysisk planering i en av åtta fallstudier på kommunal respektive regional nivå. Fallstudierna har genomförts av kommunerna Burlöv, Helsingborg, Trollhättan, Stockholm (två fallstudier), Borlänge, Falun och Storuman samt av Regionplane- och trafikkontoret i Stockholm med stöd av respektive länsstyrelse i Skåne, Västra Götalands, Stockholms, Dalarnas och Västerbottens län inom ramen idé- och metodutvecklingsprojektet SAMS Samhällsplanering med miljömål i Sverige. Gemensamt för de olika fallstudierna är att de har varit en del av det inledande skedet i en planeringsprocess, där tonvikten har legat på att ta fram nya kunskapsunderlag och utveckla metoder för att hantera miljöfrågor på ett bättre sätt. Exempel på arbetssätt och redskap som har provats i studierna är bl a olika former för tidig dialog med medborgare och beslutsfattare, strategisk miljöbedömning som en del av planprocessen samt geografiska informationssystem. miljöfond LIFE och Sida. Sweco/FFNS har deltagit som huvudkonsult. Inom ramen för SAMS har studier även genomförts i samverkan med de sydafrikanska kommunerna Port Elizabeth och Kimberley. En ledstjärna för att arbeta med miljömål i planeringen är att sträva efter ett nära samarbete mellan miljöexperter och planerare i planeringsprocessen. Detta samspel har varit en grundtanke i projektets organisation och arbetssätt. Miljöexperter och planerare på olika nivåer har samverkat i såväl styrgrupp och projektledning från Boverket och Naturvårdsverket, i referensgrupp som i samtliga delstudier. Erfarenheterna från projektet SAMS har sammanställts i rapporterna Planera med miljömål! En vägvisare och Planera med miljömål! En idékatalog. Rapporten Planera med miljömål! En vägvisare är en teoretisk, övergripande beskrivning av arbetet och lärdomarna i projektet. Den kompletteras av Planera med miljömål! En idékatalog som tar fasta på konkreta exempel på hur planering kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Projektets övriga delstudier redovisas utförligt i separata publikationer samt på Internet, www.environ.se/sams. En översikt över samtliga projektrapporter finns slutet av denna rapport. SAMS-projektet har pågått i tre år under ledning av Boverket och Naturvårdsverket och avslutades i september 2000. SAMS har medfinansierats av EU:s Karlskrona och Stockholm i september 2000 Boverket och Naturvårdsverket 4
Innehållsförteckning Sammanfattning... 9 Summary... 11 SAMS Samhällsplanering med miljömål i Sverige... 13 DEL A: SAMMANFATTNING OCH GEMENSAMMA SLUTSATSER... 15 1. Bakgrund... 17 1.1 Falun och Borlänge...17 1.2 Fallstudiens samband med övrig planering i kommunerna...18 2. Frågeställningar... 19 2.1 Jord och skog i kommunernas planering...19 2.2 Syfte med fallstudien...19 2.3 Avgränsning...20 2.4 Metod...20 3. Resultat slutsatser... 21 3.1 Kommunens och översiktsplanens roll...21 3.2 Indikatorer...22 3.3 Planeringsunderlag, GIS och informationsförsörjning...25 DEL B: ODLINGSLANDSKAPET I FALUN/BORLÄNGE 27 4. Odlingslandskap i förändring... 29 4.1 Odlingslandskapet i Dalarna...29 4.2 Odlingslandskapet i Falun/Borlänge...29 4.3 Nuvarande tendenser...29 4.4 Jordbruket och EU-stöden...30 4.5 Aktörer med olika ansvar och roller...31 5
5. Fallstudie Odlingslandskapet... 33 5.1 Syfte...33 5.2 Avgränsning...33 5.3 Genomförande...33 6. Miljömål för odlingslandskapet... 35 6.1 Nationella miljökvalitetsmål relevanta för studien...35 6.2 Miljökvalitetsmål nr 9...35 6.3 Diskussion om lokala miljökvalitetsmål...37 6.4 Lokala miljömål...37 7. Antaganden...39 8. Relevant och tillgänglig information... 41 8.1 Blockkartor och IAKS-register...41 8.2 Djurhållningsregister...41 8.3 Ekonomiska kartan...42 8.4 Satellitkartor...42 8.5 Markkarteringsuppgifter...43 8.6 Historiska kartor...43 9. Förslag till indikatorer... 45 9.1 Markslag, markanvändning och naturtyp...45 9.2 Kantzoner...45 9.3 Ekologisk odling...45 9.4 Djurhållning...45 9.5 Kulturmiljövärden i odlingslandskapet...45 9.6 Planindikatorer...45 10. Delstudie Dalsjö... 47 10.1 Bakgrund...47 10.2 Analys...47 10.3 Slutsatser...47 11. Delstudie Sellnäs... 49 11.1 Bakgrund...49 11.2 Analys...49 11.3 Slutsatser...49 12. Delstudie Östansjö... 51 12.1 Bakgrund...51 6
12.2 Analys...51 12.3 Slutsatser...51 13. Jämförelse mellan studerade delområden... 53 13.1 Analys med blockkartor och IAKS -register...53 13.2 Naturbetesmark...53 13.3 Ettåriga/fleråriga grödor...53 13.4 Analys av kantzoner i ekonomiska kartan...54 13.5 Markkartering...54 13.6 Ekologisk odling...54 13.7 Areal mark där EU-stöd inte har sökts...54 13.8 Slutsatser...55 14. EU-stöd, blockkartor och miljömålen... 57 15. Förslag till tänkbara forsknings- och utvecklingsprojekt 59 DEL C: SKOGSLANDSKAPET I FALUN/BORLÄNGE... 61 16. Skogslandskapet... 63 16.1 Bakgrund i Dalarna...63 16.2 Skogslandskapet i Falun...63 16.3 Skogen i Borlänge...64 17. Frågeställningar... 65 17.1 Syftet med fallstudien Skog...65 17.2 Geografisk avgränsning av fallstudien...65 17.3 Genomförandet...66 18. Miljömål... 67 18.1 Lokala miljömål...67 18.2 Regionala miljömål...68 18.3 Skogsvårdsstyrelsens naturvårdsanalys...68 18.4 De nationella miljökvalitetsmålen och Falun/Borlänge...69 19. Fördjupningsstudien runt Rogsjön... 73 19.1 Översyn av vattenskyddsområdet...73 19.2 Landskapsekologisk planering...73 19.3 Markägarmedverkan och information...73 19.4 Kulturhistoriskt kartöverlägg...74 7
20. Roller och ansvar inom skogsbruket... 77 20.1 Aktörer, lagstiftning och ansvar...77 20.2 Aktörer i fallstudien...78 20.3 Certifiering av skogsbruket...78 20.4 Kommunens roll...79 21. Översiktsplanen och vattenskyddet... 81 22. Indikatorer... 83 23. GIS och digitala kartor... 85 Referenser och lästips... 87 Rapportlista... 89 Bilagor Bilaga 1. Digitala analyser i SAMS. Anders Hagland, länsstyrelsen i Dalarna Bilaga B1 C8. Figurbilagor 8
Sammanfattning Hittills har kommunal översiktsplanering till stor del varit exploateringsförberedande och handlat om lokalisering av anläggningar av olika slag. I framtiden bör fokus i ökad utsträckning ligga på förvaltning och utveckling av de resurser som redan finns, såväl naturresurser som byggd miljö. Kommunen behöver då ha en mer aktiv roll när det gäller utvecklingen i odlingsoch skogslandskapet. Översiktsplanen är ett instrument för att uttrycka kommunens vilja i dessa frågor. Fallstudien har genomförts i samverkan mellan miljökontoren och stadsbyggnadskontoren i Falun och Borlänge. Syftet med fallstudien kan sammanfattas i nedanstående tre punkter. Under varje punkt redovisas de viktigaste slutsatserna. 1. Att belysa kommunernas möjligheter att påverka utvecklingen i odlings- och skogslandskapet och översiktsplanens roll i detta arbete. Kommunen har idag en svag och otydlig roll när det gäller uppfyllandet av miljömål. En nära samverkan mellan flera olika aktörer krävs för att brukarna inte ska få motstridiga budskap om hur miljömålen ska beaktas. Förändringar i lagstiftningen kan behövas för att stärka översiktsplanen som instrument för att uppnå miljömål. EU-stödets utformning har avgörande betydelse för att uppnå miljömål i odlingslandskapet. Ökat kommunalt engagemang för uppfyllande av miljömål ställer krav på ökade resurser. Störst resursbehov finns ofta i de befolknings- och därmed resursmässigt minsta kommunerna. 2. Att söka indikatorer som kan användas för att följa upp miljömål i odlings- respektive skogslandskapet. Att beskriva tillstånd och förändringar i odlingsoch skogslandskapet ställer stora krav på datatillgång. Man är därför av resursskäl främst hänvisad till indikatorer som grundas på data som redan finns insamlade för annat ändamål. Det är lättare att finna data som kan utnyttjas som indikatorer i odlings- än i skogslandskapet. Ett antal förslag till indikatorer har tagits fram och redovisas i fallstudierapporten. 3. Att visa hur planeringsunderlag och redovisning i översiktlig planering kan utvecklas för hantering av miljömål bl a med stöd av GIS, och diskutera ansvar för informationsförsörjning. Blockkartor för EU-stöd, ekonomiska kartan, kulturhistoriska kartor och satellitbilder har en potential att utvecklas till värdefulla planeringsunderlag. Ytterligare utveckling krävs dock för att materialet ska vara användbart för kommunal planering. 9
GIS är ett näst intill nödvändigt redskap för att rationellt hantera information om odlings- och skogslandskapet. De planeringsunderlag som behövs för att ta fram olika indikatorer bör produceras av staten och inte av enskilda kommuner, dels för att detta är rationellt, dels för att de flesta kommuner saknar resurser och kompetens att göra detta. Behovet av allmänna kartor med inbyggd intelligens när det gäller t ex miljökvaliteter kan förväntas öka i takt med att den kommunala planeringen blir mer förvaltande. En utveckling av markanvändningsskikten i främst ekonomiska kartan skulle möjliggöra vidgad användning inom samhällsplaneringen. 10
Summary So far, municipal comprehensive planning has largely been a question of preparing development projects, i.e. the location of structures and facilities of various kinds. In future, there should be greater emphasis on managing and developing existing resources, both natural resources and the built environment. This means that municipalities will have to play a more active part in the development of forest and agricultural areas. Comprehensive plans are a suitable vehicle for the municipalities intentions in this respect. The case study was carried out jointly by the Environmental and Urban Planning Departments in Falun and Borlänge. The aims of the study are summarized below. The main conclusions are presented under each item. 1. To investigate the municipalities scope for influencing the development of forest and agricultural areas and the role of comprehensive plans in this context. At present, municipalities have a small and illdefined role when it comes to efforts to achieve environmental objectives. Close cooperation between several players is necessary in order to strengthen the function of comprehensive plans as tools for achieving environmental objectives. Legislative amendments may be necessary in order to strengthen the function of comprehensive plans as tools for achieving environmental objectives. The implementation of EU aids is crucial to the achievement of environmental objectives in agricultural areas. Greater involvement by municipalities in the achievement of environmental objectives will require increased resources. The greatest needs often exist in municipalities with the smallest populations, which also have the smallest resources. 2. To identify indicators that can be used to monitor progress on environmental objectives in forest and agricultural areas, respectively. Large quantities of data are required to describe current states and changes in forest and agricultural areas. In view of their limited resources, munici-palities are therefore obliged to consider indicators based on data that have already been collected for other purposes. More data are available for indicators relating to agricultural areas than to forest areas. Several indicators have been proposed and are presented in the case study report. 3. To demonstrate how planning data and documents for comprehensive plans can be developed for the management of environmental objectives, in 11
particular with the help of GIS, and to discuss the responsibility for information services. The block maps used for the purposes of EU aids, economic maps, cultural and historical maps and satellite images have potential as useful planning input, but such material must be developed before it can be used for municipal planning purposes. GIS is a virtually indispensable tool for rational management of information about agricultural and forest areas. The planning data that are needed for the purposes of indicators should be produced by central government rather than by individual munici-palities, both for reasons of efficiency and because most municipalities lack the necessary resources and know-how. The need of general maps with built-in intelligence, for example maps incorporating environmental characteristics, is likely to increase as the management element of municipal planning increases. Enhancing land use map layers, especially in economic maps, would make such maps more useful in the context of spatial planning. 12
SAMS Samhällsplanering med miljömål i Sverige SAMS-projektet har syftat till att utveckla metoder för att behandla miljömål i samhällsplaneringen, med tonvikt på den kommunala översiktsplaneringen. Genom fallstudier och konkreta exempel har projektet visat hur den fysiska planeringen kan bidra till att nå beslutade miljömål och formulera lokala mål för hållbar samhällsutveckling från miljösynpunkt. Grundtanken om ett kontinuerligt samarbete mellan miljövårdsexpertis och planerare genom hela planeringsprocessen har format arbetsorganisation och arbetssätt på såväl central och regional som lokal nivå. Fallstudier i kommuner och regioner Inom SAMS har bedrivits åtta fallstudier runt om i Sverige. Gemensamt för dem alla är att metodutvecklingen har kopplats till pågående planarbete. Medverkande kommuner och deras nyckelfrågor har varit: Burlöv: En god livsmiljö genom minskad miljöpåverkan från trafiken. Falun+Borlänge: Planeringsanpassade miljömål och indikatorer för jord- och skogsbruk. Storuman: Scenarier för hållbar utveckling i en mycket glest bebyggd kommun. Den regionala planeringsnivån representeras av: Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län: Strategisk miljöbedömning i regionplanering. Tre teman inom SAMS Som komplement till fallstudierna har särskilt viktiga frågeställningar studerats i tre temastudier. Miljömål och fysiska strukturer Temastudien behandlar hur miljömål och indikatorer kan användas i den fysiska planeringen med särskild inriktning på hur olika fysiska strukturer svarar mot målen. Helsingborg: Förbättrade villkor för cykel- och kollektivtrafik för att motverka bilismens miljöpåverkan. Trollhättan: Lokal anpassning av det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Stockholm: Biologisk mångfald i Nationalstadsparken. Bedömning av miljökonsekvenser vid fördjupning av översiktsplanen. I anslutning till denna temastudie har två fördjupningsstudier genomförts. Den ena handlar om strategier för regional vattenförsörjning och den andra behandlar sambandet stad-land med fokus på miljövänlig energiförsörjning. Strategisk miljöbedömning (SMB) Temastudien behandlar användningen av miljömål och indikatorer i SMB i den fysiska planeringen, främst kommunal översiktsplanering och regional fysisk planering. 13
Geografiska informationssystem (GIS) Temastudien behandlar hur GIS som analysverktyg kan användas för att bättre åskådliggöra och hantera planeringsanpassade miljömål och indikatorer i fysisk planering. En fördjupningsstudie om GIS-baserade kartor som verktyg för att förbättra diskussioner och samråd i planeringen har genomförts inom temastudien. Ytterligare studier Inom ramen för SAMS har även studier utförts i samarbete med planerare och miljövårdare i två sydafrikanska kommuner, Port Elizabeth och Kimberley. Resultaten från SAMS redovisas i de två sammanfattande rapporterna Planera med miljömål! En vägvisare och Planera med miljömål! En idékatalog, samt i slutrapporter från respektive fall-, tema- och fördjupningsstudie. Dessutom har några exempel på hållbarhetsfrågornas behandling i kommunala över-siktsplaner analyserats i en särskild delstudie, samt resultatet av ett antal expertuppdrag publicerats. 14
Del A Sammanfattning och gemensamma slutsatser Falu och Borlänge kommuner med studerade delområden redovisade. I odlingslandskapsstudien har tre delområden studerats: Sellnäs och Dalsjö i Borlänge kommun och Östansjö i Falu kommun. I skogsstudien har främst området kring Faluns ytvattentäkt Rogsjön studerats. 15
16
1. Bakgrund 1.1 Falun och Borlänge Falun och Borlänge utgör tillsammans ett regionalt centrum i Dalarna. Kommunerna, som är befolkningsmässigt lika stora, har tillsammans drygt 100 000 invånare. Avståndet mellan städerna är ca 2 mil. På senare år har samarbetet mellan kommunerna blivit allt intensivare. Detta samarbete har bl a omfattat fysisk planering och miljöarbete. Båda kommunerna har väl utvecklade miljöbokslut och erfarenhet av att arbeta med indikatorer, eller nyckeltal. Det var därför naturligt att de båda kommunerna gick in i SAMS-projektet med en gemensam fallstudie. Utifrån vår nuvarande planeringssituation och de geografiska förutsättningarna har vi valt att i fallstudien studera miljömål och indikatorer i skogs- och odlingslandskapet. 1.1.1 Falun Falun har en lång historia som är direkt kopplad till upptäckten av den väldiga kopparfyndigheten. Gruvan blev under lång tid landets viktigaste industriella arbetsplats. Gruvans storhetstid inföll under 1600- talet. Falun var under den tiden en av landets största städer och hade stor betydelse för den svenska ekonomin. Gruvbrytningen pågick oavbrutet till 1992 då den sista salvan laddades och avfyrades i gruvan. Den långa perioden av gruvdrift har naturligtvis gett karaktär åt Falun och dess omgivningar men också gett svårläkta miljöskador. Under 1900-talet kom Falun alltmer att utvecklas till länets administrativa centrum med läns- och landstingsförvaltningar med länssjukvård m m. I Falun finns också ett väl differentierat näringsliv med många små och medelstora företag. Under 1990-talet har Falun fått vidkännas en kraftig åderlåtning av arbetstillfällen, framför allt genom neddragningar inom den statliga och landstingskommunala sektorn. Det moderna Falun är en ytstor kommun på 2 054 km 2. Av kommunens yta är 84 % skog, 3 % odlingsmark, 2 % tätorter och 11 % sjöar. Tillståndet i skogslandskapet är därmed en viktig fråga för kommunens översiktsplanering. Kommunen har idag en befolkning på ca 54 500 invånare, varav 35 700 bor i Falu tätort. Falun har en livskraftig landsbygd med flera större tätorter som är viktiga stödjepunkter för sina omland. 1.1.2 Borlänge Borlänges tidiga historia är redan i förhistorisk tid kopplad till koloniseringen av landskapet längs Dalälvsdalgången. Den bördiga sedimentslätten längs älven blev tidigt en rik jordbruksbygd. Denna prägel bibehölls ända till industrialiseringsprocessen tog fart på 1870-talet. Domnarvets jernverk (numera SSAB) och Kvarnsvedens Pappersbruk blev de två stora dominerande industrierna. I samband med industrialiseringen växte tätorten och sedermera stadsbildningen Borlänge fram ur den från början genuina bondbyn med ett 15-tal gårdar. Trots en växande stadsbildning har tätortens omland behållit en tydlig jordbruksprägel. Industrialiseringen satte stark prägel på staden och ledde till en hög miljöbelastning på luft, mark och 17
vatten. I samband med stålkrisen under 1970-talet och etableringen av vägverket, banverket och högskolan har den industriella prägeln minskat och näringslivet omstrukturerats. En rad mindre och medelstora IT-företag har satt sin prägel på kommunen och ett informationssamhälle håller på att växa fram. Borlänge är till ytan länets minsta kommun med 584 km 2. Fördelningen är 35 % skog, 15 % odlad mark och resten i huvudsak tätbebyggelse och sjöar och vattendrag. I Borlänge bor 47 500 invånare varav 40 000 i själva tätorten. Markanvändningen inom jord- och skogsbruk har stor betydelse för såväl biologisk mångfald som för befolkningen i tätorten. 1.2 Fallstudiens samband med övrig planering i kommunerna Som redan nämnts var grunden för SAMS-projektet redan lagd i båda kommunerna genom tidigare arbeten med miljöprogram/agenda21-program och gemensam översiktsplanering. I båda kommunerna har också den fysiska planeringen och miljöplaneringen kommit att närmas allt mer. Förutom SAMS-projektet arbetar kommunerna för närvarande tillsammans i ett annat projekt. Syftet med detta är att lägga en metodmässig grund för att slå ihop respektive kommuns miljöprogram och översiktsplan, med de nationella miljökvalitetsmålen som grund. Detta projekt omfattar alla miljökvalitetsmål och fallstudien inom SAMS-projektet kan ses som en fördjupning inom områdena odlings- och skogslandskap. Erfarenheterna från båda projekten skall sedan utnyttjas i kommande översiktsplanering och arbete med miljöprogram/miljöbokslut. I Falun har revideringen av den kommuntäckande översiktsplanen påbörjats med denna inriktning och i Borlänge skall erfarenheterna i första skedet utnyttjas i arbetet med någon fördjupad översiktsplan. En första ansats till hur detta kan ske har gjorts i den för kommunerna gemensamma fördjupade översiktsplanen för Vassbo och Fågelmyra, som varit föremål för samråd vintern 99/00. 18
2. Frågeställningar 2.1 Jord och skog i kommunernas planering En hållbar utveckling måste grundas på väl fungerande ekosystem. Tillstånd och produktionsförmåga i jord- och skogsbruk är då centralt. Det handlar om möjligheterna till uthållig försörjning med livsmedel, skogsråvara och bioenergi samt om biologisk mångfald. Hittillsvarande översiktsplanering har till stor del varit exploateringsförberedande och därmed handlat om lokalisering av anläggningar av olika slag (vägar, bostadsområden etc). I framtiden bör fokus i ökad utsträckning ligga på förvaltning och utveckling av de resurser som redan finns, såväl naturresurser som byggd miljö. I detta perspektiv behöver kommunen bättre kunskap om, och ha en mer aktiv roll när det gäller de areella näringarna. Översiktsplanen är ett instrument för att uttrycka kommunens vilja i dessa frågor. Idag har kommunerna förhållandevis små möjligheter att påverka vad som händer inom jord- och skogsbruk. På senare tid har dock plan- och bygglagen förändrats och fått en ökad betoning av hållbar samhällsutveckling. Även i t ex miljömålspropositionen (1997/98:145) lyfts fysisk planering fram som redskap för att uppnå miljömål. Såväl Falun som Borlänge har länge arbetat med miljöbokslut och lokala miljömål. Svårigheterna har dock varit stora att hitta relevanta mått eller nyckeltal vad gäller biologisk mångfald som ju är ett grund- läggande mål för ekologisk hållbarhet. Under SAMS-arbetets gång har även de nationella miljökvalitets-målen tillkommit vilket ytterligare ökar kommunernas behov av att utveckla metoder för miljöfrågornas hantering i den kommunala planeringen. Mot ovanstående bakgrund har kommunerna valt att ägna fallstudien främst åt hur odlings- och skogslandskapet kan hanteras i översiktlig planering. Principer och allmänna frågor har diskuterats gemensamt medan arbetet med odlings- respektive skogslandskap i första hand studerats i Borlänge respektive Falun. I båda fallen har arbetet genomförts i samverkan med länsstyrelsen och med stöd av SAMS-projektets centrala resurser. I en särskild PM har länsstyrelsen redovisat erfarenheter av digitala analyser inom fallstudien (Bilaga 1). 2.2 Syfte med fallstudien Studierna av odlings- respektive skogslandskap har bedrivits parallellt och med i huvudsak gemensamt syfte. Tyngdpunkten har dock legat lite olika i de båda studierna. Det gemensamma syftet med fallstudien kan uttryckas på följande sätt: Kommunens och översiktsplanens roll: att utifrån en beskrivning av nuvarande rollfördelning och utvecklingstendenser vad gäller jord och skog, belysa kommunernas möjligheter att påverka utvecklingen och översiktsplanens roll i detta arbete. 19
Indikatorer: att utgående från redan tillgänglig information söka indikatorer som kan användas för att följa upp miljömål i odlings- respektive skogslandskapet. Planeringsunderlag, GIS och informationsförsörjning: att exemplifiera hur planeringsunderlag och redovisning i översiktlig planering kan utvecklas för hantering av miljömål, bl a med stöd av GIS, samt att diskutera ansvar för informationsförsörjning. 2.4 Metod Metodiken vid de genomförande studierna av odlings- och skogslandskapet finns redovisade i Del B respektive C. I odlingslandskapsstudien har tre delområden studerats: Sellnäs och Dalsjö i Borlänge kommun och Östansjö i Falu kommun. I skogsstudien har främst området kring Faluns ytvattentäkt Rogsjön studerats. Den gemensamma redovisningen i den här rapportdelen följer denna indelning. Syftet finns sedan utvecklat i de olika delstudierna. I respektive delstudie redovisas även nationella, regionala och lokala miljömål, bl a som underlag för diskussionen om indikatorer. 2.3 Avgränsning Vad gäller såväl odlings- som skogslandskap finns både produktions- och miljömål uppsatta. Fallstudien har i första hand behandlat miljömålen. Metodik och datatillgång för att studera miljömål blir självklart olika beroende på vilket geografiskt område som studeras. I fallstudien har utgångspunkten varit att söka en metodik som i princip skall gå att tillämpa kommuntäckande. Därmed har alla metoder som bygger på fältstudier tidigt uteslutits och arbetet koncentrerats på vilken information som kan hämtas ur befintliga datakällor. De begränsade resurser som varit tillgängliga inom fallstudien har medfört att vissa intressanta frågor endast belysts översiktligt. Det gäller bl a frågan om hur scenarieteknik och planindikatorer kan användas i praktisk planering. Vidare har det inte varit möjligt att inom fallstudien ha en omfattande dialog med de aktörer som idag har störst inflytande över utvecklingen i odlings- respektive skogslandskapet. 20
3. Resultat slutsatser 3.1 Kommunens och översiktsplanens roll 3.1.1 Allmänt Den fysiska planeringens roll för att de nationella miljökvalitetsmålen ska uppnås. Det har betonats i olika sammanhang, bl a i miljömålspropositionen. I våra kommuner har vi också upplevt hur den fysiska planeringen och miljöplaneringen alltmer integreras, och vi arbetar nu med att samordna eller slå ihop den kommuntäckande översiktsplanen med miljöprogrammet i respektive kommun. Mot denna bakgrund får översiktsplanen en ny roll, den blir ett förvaltande instrument snarare än ett instrument som begränsas till att uttrycka kommunens vilja när det gäller den byggda miljöns utveckling. Frågor som rör tillståndet i vatten, jord och skog får därmed en större tyngd än i traditionell översiktsplanering. Jord- och skogsbruksfrågor är en arena som hittills har dominerats av andra aktörer, i första hand jordoch skogsbrukets organisationer. När nu kommunerna i ökad utsträckning kan förväntas engagera sig för att kommunens territorium ska utvecklas på ett sätt som leder mot miljömålen uppstår frågan om vilken roll kommunen då har i förhållande till andra aktörer. Frågan är komplex och kan naturligtvis inte besvaras uttömmande inom ramen för fallstudien men här redovisas några av de tankar som vuxit fram under arbetets gång: Kommunen har bättre förutsättningar, och en skyldighet, att anlägga ett sektorsövergripande synsätt och därmed göra avvägningar mellan olika intressen, vilket inte gäller sektorsaktörerna. Ett exempel på detta kan vara intresset att hålla ett kulturlandskap öppet, som kan komma i konflikt med regelsystemen inom jordbrukspolitiken. Kommunen kan ha en högre ambitionsnivå i miljöarbetet än sektorsmyndigheterna, i alla fall inom vissa geografiska områden. Man måste då hitta vägar som gör att kommunen kan få ett reellt inflytande. Kommunens agerande får inte vara sådant att det upplevs som konkurrerande till sektorsansvarigas aktiviteter utan arbetet måste ske i samverkan. Så bör t ex kommunernas Agenda 21-arbete ske i nära samverkan med sektorsintressenterna när frågor som rör jord och skog hanteras. Översiktsplanen är en av flera möjligheter för kommunen att utöva inflytande över utvecklingen i jord och skog. Det som skiljer den från andra instrument är att den har en legal status och en process där alla intressenter givits möjlighet att påverka innehållet. Den är också en överenskommelse mellan stat och kommun vad gäller vissa intressen. Det är inte minst den sistnämnda rollen som gör översiktsplanen intressant. I planprocessen kan t ex skogsvårdsstyrelsen och kommunen komma överens om hur vissa frågor ska hanteras och hur kommunen skall komma in i beslut som rör skogliga frågor. 21
3.1.2 Skogslandskapet Översiktsplanens koppling till skogslandskapet finns idag i första hand genom miljöbalkens hushållningsbestämmelser och i viss mån genom reglerna om områdes- och artskydd, miljöfarlig verksamhet m m. Skogsvårdslagen gäller parallellt med annan lagstiftning och det innebär att i vissa avseenden så är samtidigt PBL, miljöbalken och skogsvårdslagen tillämpliga på samma skogsavsnitt. Eftersom detta kan vara otydligt och svårbegripligt, för t ex den enskilde skogsägaren, är det viktigt med samsyn och enhetlig tolkning av både vad lagarna står för och hur de kan verka i samma riktning så att miljökvalitetsmålen uppnås. Att kopplingen mellan t ex skogsvårdslagen och PBL är svag bidrar till att kommunernas möjlighet att ta ett ökat ansvar för miljömålens uppfyllande inom kanske 80 90 % av en normal kommuns yta är begränsad. Det bör diskuteras om lagförändringar, t ex för att ge översiktsplanen ökad tyngd gentemot jord- och skogsbrukslagstiftningen, är ett effektivt sätt att ge kommunerna en möjlighet till ökat ansvarstagande. 3.1.3 Odlingslandskapet Även när det gäller odlingslandskapet har kommunen en oklar roll. De viktigaste aktörerna är här jordbruksverket, länsstyrelsen och LRF. Av avgörande betydelse för hur jordbruket bedrivs är utformningen av EU-stödet till jordbruket. En jordbrukares bruttoinkomst består normalt till 30 60% av EU-stöd. Ett genomslag för miljömålen inom odlingslandskapet förutsätter därför att EU-stödet talar samma språk. 3.1.4 Resurser Ett ökat kommunalt ansvar ställer krav på resurser för att hantera dessa frågor, resurser som flertalet kommuner idag saknar. Vad gäller odlings- och skogslandskapet är det dessutom ofta så att de befolknings-, och därmed resursmässigt, minsta kommunerna har att förvalta de till ytan största landsbygdsområdena. Se även under avsnitt 3.3.3, Ansvar för informationsförsörjning. Slutsatser Kommunen har idag en svag och otydlig roll när det gäller uppfyllandet av miljömål i odlings- och skogslandskapet. En mängd lagar och många olika aktörer påverkar miljöfrågorna som gäller jord och skog. En nära samverkan krävs för att brukarna inte ska få motstridiga budskap om hur miljömålen ska beaktas. Man bör överväga förändringar i lagstiftningen för att göra översiktsplanen till ett mer aktivt instrument för att påverka utvecklingen i odlings- och skogslandskapet. EU-stödets utformning har en avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå miljömål i odlingslandskapet. Ett ökat kommunalt engagemang för uppfyllande av miljömål i skogs- och odlingslandskapet ställer krav på ökade resurser. De största resursbehoven finns ofta i de befolknings-, och därmed resursmässigt, minsta kommunerna. 3.2 Indikatorer 3.2.1 Allmänt Att följa upp miljömål i odlings- och skogslandskapet ställer stora krav på tillgång till data. Uppföljningar av denna typ görs med hjälp av stickprov på nationell nivå, t ex riksskogstaxeringen, men dessa källor är alltför ofullständiga för att vara användbara för bedömning av utvecklingen inom en kommun. En huvudfråga i fallstudien har därför varit om det finns data (som samlats in i annat sammanhang) som även kan, eventuellt efter bearbetning, ge information om den biologiska mångfalden. Ett antal olika ansatser 22
har diskuterats och några har även testats praktiskt. Varje indikatoransats kan bedömas med följande utgångspunkter: a. Är indikatorn relevant, dvs säger den något om den egenskap som skall studeras, i denna fallstudie i första hand biologiska mångfald? b. Är indikatorn tillgänglig, dvs är data åtkomliga för att utnyttjas som indikator och vilken resursinsats krävs för att få tillgång till data? c. Produceras data periodiskt så att det är möjligt att följa utvecklingen? d. Vem bör känna ett ansvar för att producera indikatorn? Har kommunen kompetens att göra de bearbetningar och tolkningar som krävs? Fråga a har inte kunnat ägnas så mycket uppmärksamhet. De diskuterade indikatorerna bygger mycket på vad som föreslagits i annat sammanhang eller på en egen bedömning av vilka egenskaper i landskapet som kan förväntas vara positiva för den biologiska mångfalden. Ansvar för informationsförsörjning diskuteras i avsnitt 3.3. 3.2.2 Tillgänglig information En utgångspunkt har, som nämnts, varit att se om data som insamlats i annat sammanhang även kan, eventuellt efter bearbetning, utnyttjas som datakälla för indikatorer. Följande källor har bedömts i studien av odlingslandskapet (Del B): blockkartor för EU-stöd. Ett omfattande arbete har lagts ner på bearbetning och analys, djurhållningsregister, ekonomiska kartan, satellitkartor, markkarteringsuppgifter. I skogsstudien har följande källor testats eller diskuterats (Del C): satellitbilder, kulturhistoriska kartor, ekonomiska kartan, topografiska kartan, landskapsekologisk plan. 3.2.3 Fältindikatorer Vad gäller odlingslandskapet har inledningsvis ett antal hypoteser ställts upp om vilka egenskaper i landskapet som kan förväntas vara positiva för främst den biologiska mångfalden. Mot denna bakgrund och utifrån de ovan refererade datakällorna föreslås följande indikatorer 1 : Markslag, markanvändning och naturtyp andel mark med vallodling (fleråriga växter) i förhållande till totala arealen åkermark (D) totala arealen odlingsmark (S) andel våtmarker och småvatten i förhållande till den totala arealen mark i avgränsat odlingslandskap (S) andel naturbetesmark (alternativt andel naturbetesmark som får miljöstöd) i förhållande till totala arealen odlingsmark för avgränsat odlingslandskap (R) andel odlingsmark som inte uppbär EU-stöd i någon form (I, R) Kantzoner kantzonslängd i meter per hektar odlingsmark (S) kantzonslängd i kilometer inom avgränsat odlingslandskap (S) summan av kantzonslängder multiplicerade med respektive värde 1 5 för ett avgränsat odlings- 1 Indikatorerna redovisas enligt bedömd position i DPSIR-modellen för indikatorer (D=Driving Force=Drivkraft; P=Pressure= Påverkan; S=State= Tillstånd; I=Impact=Konsekvenser; R=Res-ponse= Åtgärd) 23
landskap (S, I) kantzonslängd i meter av respektive värde 1 5 per hektar odlingsmark (S, I) Ekologisk odling andel odlingsmark med ekologisk produktion i förhållande till totala arealen odlingsmark inom avgränsat område (D) andel odlingsmark som får stöd för ekologisk odling inom avgränsat område, t ex avrinningsområde, kommun eller län (R) Djurhållning djurhållning i förhållande till åkermark inom avrinningsområde, antal djur per hektar åkermark (D) Kulturmiljövärden i odlingslandskapet antal åkerlador inom avgränsat odlingslandskap (S, I) antal odlingsrösen per hektar odlingsmark (S) För Levande skogar är det enbart arealen skyddad skog som lätt kan följas. Indikatorer som arealer/ andel gammal skog och äldre lövrik skog tillhör det som det för närvarande saknas data för på kommunens nivå och detaljeringsgrad. 3.2.4 Planindikatorer I fallstudien har arbetet fokuserats på fältindikatorer, bl a eftersom det är sådana som båda kommunerna har ett direkt behov av i samband med att miljöprogram/miljöbokslut samordnas med översiktsplanering och kopplas till miljömålen. Från ren planeringssynpunkt är frågan om planindikatorer, dvs att kunna utläsa förväntade framtida tillstånd i olika scenarier eller planalternativ, mycket intressant. Många av de redovisade fältindikatorerna kan sannolikt även användas som planindikatorer. Här diskuteras några ansatser som skulle kunna testas i fortsatt arbete med våra kommuners översiktsplaner. När det gäller skogslandskapet har det varit svårare att finna relevanta indikatorer som kan grundas på redan tillgängliga data. Av ett antal översiktligt bedömda ansatser föreslås: Levande skogar areal skogsmark för naturvårdsändamål (R) areal och andel gammal skog (S) areal och andel äldre lövrik skog (S) I odlingslandskapet skulle det kunna gälla t ex: exploateringsåtgärders inverkan på biologisk mångfald framskrivning av odlingslandskapets förändring, med utgångspunkt från historiska data, kan t ex tydliggöra hot mot det öppna jordbrukslandskapet konsekvenser för odlingslandskapet av förändringar i EUs stödsystem Myllrande våtmarker årligt antal tillstånd och dispenser för intrång i våtmarker (P) areal som markavvattnas inom skogsbruket (P) areal skyddad våtmark fördelat på skyddsform och våtmarkstyp (R) Därutöver redovisas i Del C även förslag till indikatorer för Levande sjöar och vattendrag kopplat till vattenskyddsintresset i det studerade området. I skogslandskapet skulle planindikatorer kunna användas för att belysa t ex: blivande gammal skog, dvs vilken skog som idag måste skyddas för att framtida mål om en viss mängd skog överstigande en viss ålder ska kunna uppnås konsekvenser av olika medelstilldelning för bildande av områdesskydd för naturvärden i skogsbruket 24
Slutsatser Att med indikatorer beskriva tillstånd och förändringar inom stora arealer, som är fallet när det gäller odlings- och skogslandskapet, ställer stora krav på datatillgång. Man är av resursskäl därför främst hänvisad till tolkning och bearbetning av data som redan finns insamlade för annat ändamål. Det har varit lättare att finna data som kan utnyttjas som indikatorer i odlingslandskapet än i skogslandskapet. Ett antal fältindikatorer föreslås (se huvudtext). Några olika ansatser till planindikatorer har diskuterats, men inte kunnat testats inom ramen för projektet. i dagsläget alltför omfattande bearbetningar för att få ut önskad information. Blockkartorna med tillhörande register innehåller dock så mycket information av värde för samhällsplaneringen att de borde utvecklas för detta ändamål och redovisas årligen till kommunerna bl a för att ge en överblick över utvecklingen i odlingslandskapet. Ekonomiska kartan Inom fallstudien har ekonomiska kartan utnyttjats för att bedöma om kantzoner i odlingslandskapet kan kartläggas och värderas. Slutsatsen är att kartan idag inte är direkt användbar för detta ändamål. Arbetsinsatsen för att komplettera kartan för hela kommuner är svår att motivera. Se dock under avsnitt 3.3.3. 3.3 Planeringsunderlag, GIS och informationsförsörjning 3.3.1 Planeringsunderlag Man kan konstatera att ingen av de praktiskt studerade ansatserna i nuläget bedöms som möjlig att direkt använda i normal kommunal verksamhet. Antingen krävs tillgång till kvalificerad kompetens för omfattande databearbetningar och/eller är kostnaden hög för att få tillgång till materialet (t ex satellitbilder). Här kommenteras några av de underlag som studerats: Blockkartor med tillhörande register Blockkartorna ger en mycket god bild av den pågående markanvändningen i odlingslandskapet. I första hand kan uppgifterna användas för jämförelse mellan olika områden och som indikation på graden av uppfyllelse av miljömål gällande biologisk mångfald och långsiktig produktionsförmåga. När det gäller kantzoner och möjligheten att använda blockkartan som redovisning av dessa så krävs Kulturhistoriska kartöverlägg Inom skogsstudien har digitaliserade kulturhistoriska kartor testats. Den noggranna gradering av skogsmarken som gjordes i samband med storskiftet kan ge värdefull information för bedömning av dagens skogslandskap. De analyser som gjorts inom fallstudien har dock inte nått så långt att några definitiva slutsatser kan dras vad gäller indikatorer. Satellitbilder Inom fallstudien har digitala satellitbilder testats för att identifiera såväl kantzoner i odlingslandskapet som äldre lövskog och andra indikatorer i skogslandskapet. Med den upplösning som använts i studien, 25x25 m, har bilderna inte visat sig användbara förutom för att identifiera gammal skog. Kostnaden för att få tillgång till bilderna är också hög. Man kan dock förvänta sig att upplösningen förbättras och kostnaden minskar i framtiden så att satellitbilder, direkt eller indirekt via allmänna kartor, blir ett användbart planeringsunderlag. En stor fördel med bilderna är att de ger goda möjligheter att följa förändringar över tiden eftersom de produceras med korta tidsintervall. 25
I Del B och C visas konkreta exempel på hur underlag kan presenteras vad gäller de studerade områdena. För Rogsjöområdet visas också en ansats till hur vattenskyddsintresset kan uttryckas i en översiktsplan. 3.3.2 Utnyttjande av GIS och digitala kartor GIS har använts som redskap i samtliga indikatortester och bedöms som ett näst intill nödvändigt redskap för att studera den typ av frågor som hanteras i fallstudien. Programvarorna förefaller nu så utvecklade att önskade bearbetningar kan göras relativt enkelt. De stora bristerna och problemen finns i första hand, som ovan beskrivits, i de databaser som använts. Dessa, t ex blockkartor och ekonomiska kartan, har först krävt bearbetning för att göra de efterfrågade egenskaperna, t ex kantzonslängd, tillgängliga. Fallstudien har resulterat i konkreta förslag hur i första hand de allmänna kartorna skulle kunna utvecklas för att bli mer mångsidigt användbara. Dessa förslag finns redovisade i Bilaga 1, som tagits fram av länsstyrelsen Dalarna. Mycket talar för att när markanvändningsplaneringen övergår till en mer förvaltande funktion och integreras med miljöplaneringen så ökar behovet av analyser med hjälp av kartor med inbyggd intelligens. Utvecklingen av geografisk informationsteknologi gör att relativt omfattande analyser tämligen lätt kan utföras. 3.3.3 Ansvar för informationsförsörjning En slutsats för såväl odlings- som skogslandskapet är att det i nuläget krävs både kompetens och ekonomiska resurser i en omfattning som kommunerna inte har för att ta fram de studerade indikatorerna. Det bör därför i första hand vara staten som tar fram de underlag indikatorerna bygger på och tillhandahåller detta till kommunerna. De kan då även utnyttjas på regional nivå. Mycket talar för att den officiella digitala ekonomiska kartan, som framställs av Lantmäteriverket, kompletterad med mer intelligens skulle kunna vara ett användbart redskap för samhällsplanering med miljömål. Om markanvändningsskikten i denna utvecklas kommer kartan att kunna vara bärare av värdefull information för samhällsplaneringen. Detta kan till och med vara en förutsättning för att samhällsplanering med miljömål inom de studerade sektorerna ska kunna få ett genomslag i kommunerna. En sådan digital infrastruktur borde många aktörer inom samhällsplaneringen kunna utnyttja utan stora kostnader. Förutom rationell produktion skulle detta också ge förutsättningar för en enhetlig kvalitet i sammanställningar på t ex regional och nationell nivå. Dessa frågor utvecklas ytterligare i Bilaga 1. Slutsatser Såväl blockkartor för EU-stöd som ekonomiska kartan, kulturhistoriska kartor och satellitbilder har en potential att utvecklas till värdefulla planeringsunderlag när det gäller miljökvaliteter i odlings- och skogslandskapet. Ytterligare utveckling krävs dock för att materialet ska vara användbart för kommunal planering. GIS är ett näst intill nödvändigt redskap för att rationellt hantera information om odlings- och skogslandskapet. De planeringsunderlag som behövs för att ta fram olika indikatorer bör produceras av staten och inte enskilda kommuner dels för att detta är rationellt, dels för att de flesta kommuner inte har resurser och kompetens att göra detta. Behovet av allmänna kartor med inbyggd intelligens när det gäller t ex miljökvaliteter kan förväntas öka i takt med att den kommunala planeringen blir mer förvaltande. Mycket talar för att Lantmäteriverket borde utveckla markanvändningsskikten i främst ekonomiska kartan för att möjliggöra en vidgad användning av de allmänna kartorna inom samhällsplaneringen. 26
Del B Odlingslandskapet i Falun/Borlänge 27
4. Odlingslandskap i förändring 4.1 Odlingslandskapet i Dalarna Det småbrutna och delvis ålderdomliga odlingslandskap som ger Dalarna sin särprägel, är hotat av samhällsutvecklingen i stort. Förändringen de närmaste decennierna kan bli drastisk enligt de trender som förutses. Framförallt gäller det mjölkproducerande enheter, vilka i Dalarna som helhet kan komma att minska från 500 mjölkproducerande gårdar idag till 50 gårdar om 15 20 år, med ett bibehållande av den totala produktionsvolymen! Förmodligen innebär detta att ingen mjölkproduktion kommer att ske i länet norr om Borlänge och Falu kommuner. Denna oerhörda strukturrationalisering påverkas troligen relativt lite av om mjölken produceras enligt KRAV-metoder eller inte. Det odlingslandskap vi har i Dalarna är skapat och vidmakthållet av ett jordbruk där vallodling och betande djur och då framförallt kor har dominerat sättet att bruka jorden. Ett mulens landskap. Om det tillämpliga nationella miljökvalitetsmålet ska ha giltighet i fråga om representativt odlingslandskap, och om trendframskridningen är trovärdig, krävs stora insatser och en omläggning av produktionsinriktningen från mjölkkor till köttdjur för att behålla Dalarnas odlingslandskap i nuvarande skepnad. Eller finns det andra utvecklingsmöjligheter? 4.2 Odlingslandskapet i Falun/Borlänge Odlingslandskapets karaktär i Falun/Borlänge skiljer sig markant mellan sedimentslätten i dalgångarna och moränmarkerna i höjdlägena. Längs Dalälven och runt sjön Runn domineras odlingslandskapet fortfarande av stor öppenhet, större sammanhängande odlingsarealer och större brukningsenheter. Delvis samma karaktär fortsätter en bit upp längs Svärdsjöåns vattensystem i Falu kommun. I höjdlägen där olika moränjordar dominerar, utgör odlingsområdena små öar i ett väldigt skogshav. Åtskilliga gårdar, torp, finnbosättningar och fäbodar har redan återtagits av skogen. Ett landskap med vidsträckta betes- och slåtterarealer har under hela 1900- talet gradvis beskogats alltmer. I slättbygderna har det funnits en öppenhet för mekanisering och nya driftsformer. I skogsbygderna har äldre brukningsformer dröjt sig kvar längre in i nutiden. I studien har ingått tre till karaktären olika områden. Två av områdena, Dalsjö och Sellnäs, ligger på sedimentslätten i det öppna landskapet längs Dalälven. Det tredje området, Östansjö, ligger i ett randområde där skogsbygdsprägeln dominerar. 4.3 Nuvarande tendenser Basen för jordbruket i slättområdet har varit och är mjölkproduktion. I varken Sellnäs eller Dalsjö finns tendenser till nedläggning eller spontan igenbuskning av åkermarken. I Östansjö är brukarintresset vikande. EU-stöd har dock motverkat större nedläggningar. I allmänhet medför strukturrationaliseringen intensivare skötsel och stordrift, vilket kan innebära negativa konsekvenser för biologiska mångfalden och 29