Planera med miljömål! en idékatalog. Boverket Naturvårdsverket

Transkript

1 Planera med miljömål! en idékatalog Boverket Naturvårdsverket

2 Planera med miljömål! en idékatalog Boverket Naturvårdsverket

3 MI LJÖMÄRKT SÖKORD: fallstudier fysisk planering hållbar utveckling indikatorer miljömål nationella miljökvalitetsmål SAMS-projektet översiktsplanering BOVERKET OCH NATURVÅRDSVERKET 2000 BOKEN KAN BESTÄLLAS FRÅN: Boverket Naturvårdsverket Publikationsservice Kundtjänst Box 534, Karlskrona Stockholm Fax Tel Fax Boverket Naturvårdsverket ISBN: ISBN: ISSN: GRAFISK FORM OCH PRODUKTION: AB Typoform OMSLAGSFOTO: J A Kraulis UPPLAGA: 1500 ex. TRYCK: Lenanders Tryckeri AB, T R Y C K S A K 14 5

4 Innehåll Förord 5 SAMS Samhällsplanering med miljömål i Sverige 6 Fallstudier i kommuner och regioner 7 Tre teman inom SAMS 7 Introduktion 8 Miljömål i samhällsplanering 10 Idékatalogens disposition 11 Planera med miljömål! 12 Plan- och fältindikatorer 14 Del 1 Hållbar utveckling i olika ortstyper 16 Landsbygden 18 Den lilla orten/småstaden 21 Den medelstora staden 28 Storstaden 32 Hållbara storstäder ett internationellt perspektiv 33 Våra tre svenska storstäder 36 Del 2 Nationella miljökvalitetsmål i kommunal planering 44 Miljökvalitetsmål 3: Levande sjöar och vattendrag 46 Nationellt mål enligt proposition 1997/98: Falun: Översiktsplanen och ytvattenskyddet 48 Miljökvalitetsmål 8: Levande skogar 52 Nationellt mål enligt proposition 1997/98: Falun: Skogsmark i översiktsplanen 54 Miljökvalitetsmål 9: Ett rikt odlingslandskap 58 Nationellt mål enligt proposition 1997/98: Borlänge: Kartunderlag för indikatorer 60 Miljökvalitetsmål 11: God bebyggd miljö 65 Nationellt mål enligt proposition 1997/98: Trollhättan: Lokala miljömål och indikatorer 67 Stockholm: Biologisk mångfald i byggd miljö 72 Helsingborg: Cykel- och kollektivtrafik för en god bebyggd miljö 81 Vallentuna: Nationella, regionala och lokala mål 85 Del 3 Verktygslåda 88 Swot-analys 91 Regionplane- och trafikkontoret: Stockholmsregionen idag och om 30 år 94 Storuman: Analys av glesbygdens möjligheter och problem 94

5 Fokusdiagram 96 Storuman: Att vaska fram nyckelfrågor för fortsatt planering 97 Burlöv Lokala miljömål utifrån Burlövsbornas upplevelse av sin livsmiljö 99 Mentala kartor 98 Burlöv: Lokala miljömål utifrån Burlövsbornas upplevelse av sin livsmiljö 99 Ekologiska fotavtryck 101 Trollhättan: Arealbehov för energi- och livsmedelsproduktion 103 Scenarioteknik/framtidsbilder 105 Storuman Framtidsbilder för hållbar utveckling i Norrlands inland 107 Stockholms stad Framtidsbilder för biologisk mångfald i Nationalstadsparken 109 Strategisk miljöbedömning 113 Regionplane- och trafikkontoret: SMB av Regionplan Storuman: Miljökonsekvenser av framtida utvecklingslinjer 116 Stockholm SMB. Miljöbedömningar på områdesnivå 119 Löwenströmska sjukhuset : SMB i fördjupning av översiktsplanen 120 Kungälv: Analys av miljökonsekvenser av kommunplan Multikriterieanalys (MCA) 124 Helsingborg : Analys av cykelnätets kvalitet 125 Geografiska informationssystem (GIS) 126 Burlöv: Indikatorer i GIS för bedömning av översiktsplanens miljöpåverkan 129 Helsingborg: Attraktivitet till cykelstråk och kollektivtrafik illustrerat i GIS 131 Falun och Borlänge: Planindikatorer för jord- och skogsbruk i GIS 136 Regionplane- och trafikkontoret: GIS-verktyget i regionplaneprocessen och SMB 137 Avancerade datorverktyg nya möjligheter 138 PICABUE-modellen 141 Burlöv: Picaburlöv 143 Indikatorer 145 Indikatorer i fallstudierna erfarenheter och exempel 146 Urval av SAMS indikatorer 149 Fördjupningsstudier 160 Ett urval av expertrapporter och uppsatser 161

6 Förord Allt fler människor i världen är överens om att vi måste uppnå en hållbar utveckling. Det är ett brett begrepp som omfattar såväl ekologiska som sociala och ekonomiska aspekter. Men vad menar vi egentligen hur kan det konkretiseras och hur kan vi veta att vi verkligen rör oss i rätt riktning? Planera med miljömål! En idékatalog visar med konkreta exempel hur fysisk planering kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Resonemangen, exemplen och de verktyg som presenteras gäller framför allt den ekologiska, miljömässiga aspekten på en hållbar utveckling i översiktlig fysisk planering, främst kommunal översiktsplanering. En idékatalog bygger på erfarenheter från ett idéoch metodutvecklingsprojekt som under tre år har drivits av Boverket och Naturvårdsverket i samverkan med flera kommuner och regionala myndigheter. Projektet heter Samhällsplanering med miljömål i Sverige (SAMS) och avslutades i september SAMS har medfinansierats av EU:s miljöfond Life och Sida. Fallstudier har genomförts av kommunerna Burlöv, Helsingborg, Trollhättan, Stockholm, Borlänge, Falun och Storuman samt av Regionplane- och trafikkontoret i Stockholm med stöd av respektive länsstyrelse i Skåne, Västra Götalands, Stockholms, Dalarnas och Västerbottens län. Inom ramen för SAMS har studier också genomförts i samverkan med de sydafrikanska kommunerna Port Elizabeth och Kimberley. En ledstjärna för att arbeta med miljömål i planeringen är att sträva efter ett nära samarbete mellan miljöexperter och planerare. Detta samspel har varit en grundtanke i projektets organisation och arbetssätt. I samtliga delstudier har miljöexperter och planerare samverkat. Även i den styrgrupp som varit formellt ansvarig för projektet har planrespektive miljösidan varit representerade: från Boverket har Lisbeth Fall och Jan Gunnarson ingått och från Naturvårdsverket Eva Smith och Marie Larsson. Det gäller också projektledningen Katrin Ottosson, Naturvårdsverket och Ylva Rönning, Boverket, har båda varit projektledare. Karin Slättberg, Boverket, har varit projektsekreterare, liksom först Helena von Knorring och därefter Ulrik Westman vid Naturvårdsverket. Ulf Ranhagen vid SWECO/FFNS har fungerat som projektets huvudkonsult med särskilt ansvar för metodutveckling. Boverkets Råd för samhällsplanering har fungerat som diskussionsforum. Många, många fler har deltagit i metodutvecklingen och vi vill rikta ett varmt tack till alla. En mer fullständig lista över de medverkande i projektet finns i Planera med miljömål! En vägvisare. En idékatalog är ett komplement till den sammanfattande slutrapporten Planera med miljömål! En vägvisare, som är mer teoretisk och övergripande än idékatalogen. Rapporten har sammanställts av Claes Göran Guinchard, Kristina Nilsson och Karin Slättberg vid Boverket samt av Ulf Ranhagen och Sara Trobeck vid Sweco/FFNS med stöd av projektledningen och styrgruppen. Projektets delstudier redovisas även mer utförligt i separata publikationer. En översikt över samtliga projektrapporter finns i slutet av denna bok. Karlskrona och Stockholm September 2000 Boverket och Naturvårdsverket 5

7 SAMS Samhällsplanering med miljömål i Sverige SAMS-projektet har syftat till att utveckla metoder för att behandla miljömål i samhällsplaneringen, med tonvikt på den kommunala översiktsplaneringen. Genom fallstudier och konkreta exempel har projektet visat hur den fysiska planeringen kan bidra till att nå beslutade miljömål och formulera lokala mål för hållbar samhällsutveckling från miljösynpunkt. Grundtanken om ett kontinuerligt samarbete mellan miljövårdsexpertis och planerare genom hela planeringsprocessen har format arbetsorganisation och arbetssätt på såväl central och regional som lokal nivå. 6

8 Fallstudier i kommuner och regioner Inom SAMS har åtta fallstudier bedrivits runt om i Sverige. Gemensamt för alla är att metodutvecklingen har kopplats till pågående planarbete. Medverkande kommuner och deras nyckelfrågor har varit: Burlöv: En god livsmiljö genom minskad miljöpåverkan från trafiken. Helsingborg: Förbättrade villkor för cykel- och kollektivtrafik för att motverka bilismens miljöpåverkan. Trollhättan: Lokal anpassning av det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Stockholm: Biologisk mångfald i Nationalstadsparken. Stockholm: Bedömning av miljökonsekvenser vid fördjupning av översiktsplanen. Falun+Borlänge: Planeringsanpassade miljömål och indikatorer för jord- och skogsbruk. Storuman: Scenarier för hållbar utveckling i en mycket glest bebyggd kommun. Den regionala planeringsnivån representeras av: Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län: Strategisk miljöbedömning i regionplanering. Inom ramen för SAMS har även studier utförts i samarbete med planerare och miljövårdare i två sydafrikanska kommuner, Port Elizabeth och Kimberley. Tre teman inom SAMS Som komplement till fallstudierna har särskilt viktiga frågeställningar studerats i tre temastudier: Miljömål och fysiska strukturer Temastudien behandlar hur miljömål och indikatorer kan användas i den fysiska planeringen med särskild inriktning på hur olika fysiska strukturer svarar mot målen. I anslutning till denna temastudie har två fördjupningar genomförts. Den ena handlar om strategier för regional vattenförsörjning och den andra behandlar sambandet stad-land med fokus på miljövänlig energiförsörjning. Strategisk miljöbedömning (SMB) Temastudien behandlar användningen av miljömål och indikatorer i SMB i fysisk planering, främst kommunal översiktsplanering och regional fysisk planering. Geografiska informationssystem (GIS) Temastudien behandlar hur GIS som analysverktyg kan användas för att bättre åskådliggöra och hantera planeringsanpassade miljömål och indikatorer i fysisk planering. En fördjupningsstudie om GIS-baserade kartor som verktyg för att förbättra diskussioner och samråd i planeringen har genomförts inom temastudien. Resultaten från SAMS redovisas i de sammanfattande rapporterna Planera med miljömål! En vägvisare och Planera med miljömål! En idékatalog samt i slutrapporter från respektive fall-, temaoch fördjupningsstudie. Dessutom har några exempel på hållbarhetsfrågornas behandling i kommunala översiktsplaner analyserats i en särskild delstudie samt resultatet av ett antal expertuppdrag publicerats. Korta referat finns på de sista sidorna i denna bok. 7

9 Introduktion Idékatalogen ger ett tvärsnitt genom alla de delstudier som tillsammans utgör SAMS-projektet. Tyngdpunkten ligger på konkreta exempel på metoder och angreppsätt som prövats. Den som vill begrunda frågorna på ett mer teoretiskt plan rekommenderas att läsa den andra slutrapporten från projektet, Planera med miljömål! En vägvisare. 8

10 Kärlekssagan Min kärlekssaga är en stad. En stad där jag känner igen mig även när den förändras. En stad som är lockande och inspirerar och som ger mig lugn och ro. Den är en stad för nordiskt sätt att leva. Öppen och blomstrande på sommaren varm och trygg på vintern. Den har puls också i bister tid. Där finns ett samspel mellan utomhus och inne och plats för möten under livets skeden; för barnvagnstid och lekars tid, smygrökartid och motorcykeltid, gatuströvartid, karriärtid, motionsspårtid och gammelsittbänkars tid. Det är en stad för vardagen för högtiden och karnevalen. En vacker stad som håller för slitage. Kärleksförklaringen till den måttfulla staden (Boverket 1995:7) skildrar med inlevelse en känsla för staden. Den kanske också på ett mer talande sätt än en vetenskaplig framställning fångar helheten i en fungerande stads atmosfär. Poesi är ett uttrycksfullt sätt att formulera värderingar. Torgståndet med strömming gör bilden svensk men kärleken till staden är kanske mer ett uttryck för europeisk kultur än för det specifikt svenska. Ska man söka det nordiska perspektivet så måste man rikta ljuset lika mycket mot landsbygden, glesbygden och fritidsboendet. Förkärleken för tidlösa värden ger dikten ett hållbarhetsperspektiv. Hållbar utveckling är att planera för våra barn och efter hand med dem. Men poesi är sällan rumslig. Mentala kartor, försök att återge inre kartbilder, är nästa steg mot att återge den fysiska verkligheten, fortfarande i subjektivt tolkad gestalt. Genom sammanställning och analys av rumsligt anknutna indikatorer och mätbara element i text och på karta når man fram till de objektiva bilder som också krävs för den fysiska samhällsplaneringen. Och där finns arbetsplatser överallt i lagom dos. En skyddad väg till skolan och torgstånd med strömming och tulpaner. Ett gångstråk går direkt till skogen. En båtplats finns där tätt intill och här och där små krogar. Jag tror att den staden redan finns. Sök den inte i London, Bryssel eller Berlin. Den finns där tätt intill dig om du bara letar där du står. Och vill du ha den kvar så lär ditt barn att se den!. (Birger Åström, Måttfull stad, Stadsmiljörådets årshögtid 1992) Källa: Den måttfulla staden, Boverket. 9 Bild på motstående sida: Södertälje Foto: Bill Collin

11 10 Miljömål i samhällsplanering Hållbar samhällsutveckling är ett internationellt begrepp som fått genomslag i FN (Agenda 21, Habitat) och annat mellanstatligt samarbete. Begreppet omfattar såväl miljöaspekter som social och ekonomisk hållbarhet. Men i industriländer med ett stabilt samhällssystem uppfattas oftast miljön och hushållningen med naturresurser eller hållbarheten från ekologisk synpunkt som den främsta begränsande faktorn för hållbarhet i samhällsutvecklingen. EU:s miljöfond Life stödjer utvecklingsarbete inom detta område och har bidragit till att det här projektet har kunnat genomföras, med förhoppning att resultaten ska berika miljöarbetet i och utanför Europa. Ur översiktsplan för Kungälv, samrådsunderlag Kungälv Målsättningen med miljöarbetet är att kommunen ska omvandlas till ett hållbart samhälle. Detta definieras med de fyra nycklarna : Nyckel 1: Ändliga naturtillgångar, som olja, kol och mineraler, skall inte tömmas. Deras restprodukter får inte öka i naturen. Nyckel 2: Långlivade, naturfrämmande produkter och ämnen får inte spridas i naturen. Nyckel 3: Det fysiska utrymmet för naturens kretslopp mark och vatten får inte hotas. Mångfalden av djur- och växtarter skall bevaras. Nyckel 4: Förbrukningen av förnyelsebara naturtillgångar skall inte vara högre än vad naturens kretslopp klarar. Källa: Kungälvs kommun, Kommunplan 2000, samrådsversion. Agenda 21, Dagordning för det 21:a århundradet, har haft sin tydligaste funktion i att mobilisera de miljöintresserade i lokalt Agenda 21-arbete på kommunal och lokal nivå i stadsdelar och orter. Uppmuntran till livsstilsförändringar har gått hand i hand med uppmaningar till näringslivet och den offentliga sektorn att ta hållbar utveckling på allvar. Nationella miljökvalitetsmål 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad klimatpåverkan När SAMS-projektet startade, pågick arbetet i regeringskansliet med propositionen Svenska miljömål (prop. 1997/98:145). De 15 miljökvalitetsmål som föreslogs där antogs av riksdagen den 29 april En kommitté (Miljömålskommittén) fick i uppdrag att utvärdera och utveckla delmål och behov av åtgärder, beräkna kostnader för dessa och föreslå styrmedel. I uppdraget ingick även att studera det regionala och lokala miljömålsarbetet och föreslå åtgärder samt att föreslå ett nationellt uppföljningssystem. En stor del av kommitténs arbete (Framtidens miljö allas vårt ansvar! SOU 2000:52) har byggt på underlag från Naturvårdsverket, samt från Boverket beträffande mål 11 God bebyggd miljö.

12 Samtidigt med de 15 nationella miljökvalitetsmålen antog riksdagen ett överordnat mål för samhällsplaneringen: De nationella miljökvalitetsmålen skall, tillsammans med övriga nationella mål, vara vägledande för fysisk planering och samhällsbyggande. Genom samverkan över sektorsgränserna i samhällsplaneringen skall statliga och kommunala myndigheter främja en ekologiskt hållbar utveckling med en god livsmiljö för alla. (Prop. 1997/98:145 s 321) Fallstudier i kommuner och på regional nivå har fungerat som pilotstudier i konsten att låta den översiktliga fysiska planeringen ta sin utgångspunkt i miljömål. Men projektet är tidigt ute i den meningen att arbetet med att formulera regionala miljömål utifrån de nationella målen knappt har startat. Länsstyrelserna har där en nyckelroll. Kommunerna saknar därmed ett nödvändigt mellanled i sin tolkning av de nationella målen. Inte heller var miljömålskommitténs förslag till preciseringar och etappmål framlagda innan fallstudierna avslutades. Fallstudierna har därför fått en mycket självständig karaktär utifrån de frågeställningar som kommunerna själva känt mest angelägna att täcka. SAMS har kunnat bistå kommunerna med rådgivning och idéer samt ett diskussionsforum. Men varje fallstudie får ses som ett självständigt arbete som inte kan jämföras med de övriga. Kommunerna är olika och tillgången till planerings- och miljöexpertis skiftar med storleken, liksom närheten till medborgarna. I vissa fall speglar fallstudierna också uppfattningar som inte delas av alla, t.ex. om skillnaderna mellan miljökonsekvensbedömning och strategisk miljöbedömning. De får ses som underlag för fortsatt diskussion och metodutveckling. Utöver fallstudierna har En idékatalog tillgodogjort sig andra kommunala planeringsexempel, dels pågående översiktsplanering som beskrivs i delrapporten Översiktsplanering för hållbar utveckling exempel från 5 kommuner, dels sådana som tillämpat den i projektet utvecklade metodiken (planprogram för Löwenströmska sjukhusområdet och FÖP, fördjupning av översiktsplan, för Skavsta). Idékatalogens disposition Del 1 Fallstudierna representerar ett brett urval av kommun- och ortsstorlekar. Del 1 av En idékatalog går utanför fallstudierna och tar ett översiktligt grepp på sambandet mellan ekologisk hållbarhet, ortsstorlek och regionstruktur. Samma ämne behandlas utifrån en bred forskningsgenomgång i temarapporten Miljöinriktad fysisk planering. Vilka aspekter på hållbarhet från ekologisk synpunkt är särskilt relevanta att behandla i den fysiska planeringen i kommuner med olika struktur och skilda regionala förutsättningar? Hur kan man ta vara på närheten till medborgarna i en liten kommun? Förutsättningarna och problemen kan skilja sig radikalt mellan olika kommuner, men förhoppningsvis har En idékatalog idéer och erfarenheter från fallstudierna att erbjuda åt varje kommun. Del 2 Denna del är kopplad till de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat om och hur dessa har tagits till utgångspunkt i fallstudierna i Borlänge (Ett rikt odlingslandskap), Falun (Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar), Helsingborg, Stockholm och Trollhättan (God bebyggd miljö). Vallentuna, som inte ingår i fallstudierna, kompletterar bilden. Texten är hämtad ur kommunernas egna fallstudier men har redigerats och bearbetats. Urvalet är gjort med tanke på att tillföra det nationella miljömålsarbetet erfarenheter. Del 3 Den här delen tar upp metoder som kommunens planerare och miljövårdare kan använda eller inspireras av när de gemensamt söker tillvägagångssätt som passar kommunens förhållanden. Valet av metoder utgår från syftet att främja användningen av miljömål i planeringen, och metoderna har i varierande omfattning prövats i fallstudierna. Något facit finns inte, eftersom planeringsprocesserna inte är avslutade. Läs inte texten som en handbok i tillämpningen av de specifika metoderna, utan tänk efter hur de i lokal tappning kan tillföra kvaliteter till den kommunala planeringen! 11

13 12 Planera med miljömål! Det är den målstyrda kommunala planeringsprocessen som står i centrum i detta projekt, med fokus på de inledande program- och utredningsmomenten i översiktsplaneringen. I översiktsplaneringen tvinnas trådarna samman, från globalt ansvar och nationella mål, via regionala kunskapsunderlag, tillväxtavtal, utvecklings- och hushållningsprogram till kommunalt antagna riktlinjer och planeringsdirektiv, samt det lokala Agenda 21- och byutvecklingsarbetet. Här bryts rationalistiska top-downsynsätt och hierarkisk nedbrytning av mål och principer mot processer av sökande och lärande i dialog, medborgerlig mobilisering och andra bottom-up-idéer. Hur man genomför detta är inte reglerat i någon lag, till skillnad från behandlingen av planförslag i samråd och utställning i processens senare skeden. Översiktsplaneringens uppgifter och potential beskrivs utförligare i temarapporten Miljöinriktad fysisk planering. En sammanfattning visas i referat 1. Hur miljöfrågorna kan beaktas fortlöpande ända från planeringsprocessens början och hur de kan återkomma i en rullande process, en utvecklingsspiral, genom att låta planering och strategisk miljöbedömning samspela behandlas i temarapporten SMB i översiktlig fysisk planering. Slutsatserna återges i referat 2. Den tekniska utveckling av bearbetning och redovisning av data som gjort indikatorstudier i större omfattning möjliga är GIS, geografiska informationssystem eller GIT, geografisk informationsteknik. Temastudien Geografiska informationssystem har fungerat som stöd till de kommuner som valt att arbeta med GIS-verktyget inom SAMS-projektet, framför allt Burlöv och Helsingborg men även Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län, Falun/Borlänge och Stockholms stad beträffande biologisk mångfald i Nationalstadsparken. Temarapporten GIS och miljömål i fysisk planering mynnar i en genomgång av GIS-teknikens svagheter och styrkor i fråga om tillämpning i planering med miljömål. Se referat 3. Inom projektet har också ett antal fördjupningsstudier, expertrapporter och studentuppsatser författats. Dessa beskrivs sist i denna bok. Översiktsplanens möjligheter 1 enligt Miljöinriktad fysisk planering Den översiktliga fysiska planeringen ger många möjligheter i miljöarbetet: Översiktsplaneringen ska utvecklas i gränsöverskridande, demokratiska processer. Översiktsplanen är en bekräftelse på de ställningstaganden som gjorts. Något bättre lokalt forum för en samlad diskussion om framtiden och om innebörden av hållbar utveckling än det som planeringssystemet erbjuder finns inte obligatoriskt reglerat inom något annat samhällsområde. Viktiga frågor kan lyftas fram och genomlysas på alla ledder. Processen kan identifiera konflikter och stimulera samsyn. Översiktsplanen utvecklas i det livsrum där människor tillbringar sin mesta tid. Medborgare, företagare, intressegrupper och andra kan föra en direkt dialog med experter och beslutsfattare. I denna dialog kan det växa fram gemensam kunskap och insikt om den lokala och globala miljösituationen. Varje kommun har sina egna förutsättningar att ta vara på och utveckla. Miljö- och riskfaktorer som kommunen anser vara av betydelse vid beslut om mark- och vattenanvändningen ska redovisas i översiktsplanen. Viktiga miljöfrågor kan lyftas fram till allmän diskussion och deras sammanhang med den fysiska strukturen kan prövas. Översiktsplanens innebörd och konsekvenser ska vara lätta att utläsa. Planen bör erbjuda möjligheter både att förutse och följa upp händelseutvecklingen. Miljömålskommittén (SOU 2000:52) föreslår att regionala miljöunderlag ska tas fram som stöd för kommunerna. De ska bl.a. innehålla regionala miljömål, samt strategier och åtgärdsprogram för att nå dessa. Den svenska miljölagstiftningen har till största delen samlats i miljöbalken och innehåller bl.a. regler för miljöprövning. Miljöbalkens regler för hushållning med mark- och vattenområden och naturresurser ska tillämpas i den fysiska planeringen. Den fysiska planeringens betydelse i miljöarbetet betonas därför starkt i förarbetena till miljöbalken.

14 Översiktsplaneringen kan engagera och inspirera många människor och aktörer. Att gemensamt bygga upp referensramar, beskriva problem, konflikter och möjligheter och formulera mål höjer beredskapen för att fatta kloka och väl förankrade beslut vid kommande förändringar. Tio ord på vägen 2 för strategisk miljöbedömning enligt SMB i översiktlig fysisk planering Välj ansats: 1. Identifiera en målstruktur som gör det lättare att ringa in målkonflikter och målsamverkan. Låt miljömål bli den röda tråden. 2. Integrera miljöbedömningen med integritet i planeringsprocessen så att miljöfrågorna blir tydligt urskiljbara. Se konsekvensanalys som en kärnverksamhet i planeringen. 3. Iterera mellan analys och syntes, dvs. jämför olika framtidsbilder/förslag genom att värdera konsekvenserna av dem i flera varv. 4. Indikera kvalitativt hellre än kvantitativt om man därmed kan nå en jämbördig nivå och ett jämförbart uttryckssätt för sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvensanalyser. Forma processen så den blir: 5. Konstruktiv och tillåtande, så att den uppmuntrar till nytänkande, kreativa problemlösningar och spännande idéer. 6. Kommunikativ och öppen, så att aktiva dialoger kan utvecklas över skrågränser och formella roller mellan processledare, experter, medborgare/organisationer och beslutsfattare. 7. Kontinuerlig genom olika faser och steg fram till färdigt projekt. Möjliggör också parallella processer på flera planeringsnivåer samtidigt. Involvera aktörer med: 8. Expertkunskap i konsekvensanalysen kan planerare och beslutsfattare behöva stöd från experter med bred och/eller djup kunskap inom specialområden. 9. Erfarenhet beprövad, lokal erfarenhet hos beslutsfattare och medborgare måste få väga tungt vid sidan om vetenskapligt förankrad kunskap. 10. Engagemang beslutsfattarnas ambition och öppenhet mot medborgare och organisationer och viljan hos berörda tjänstemän att arbeta med SMB, liksom deras förmåga att ta tillvara och uppmuntra eldsjälar, är av avgörande betydelse för att nå framgång. Slutsatser om geografiska 3 informationssystem enligt GIS och miljömål i fysisk planering I SAMS-projektet har vi sett både de styrkor och svagheter som i dagsläget finns vid nyttjandet av den geografiska informationstekniken vid miljöplanering. Styrkor: + Ökade möjligheter till analys. + Ett långsiktigt effektivt sätt att beräkna avancerade indikatorer. + Kostnadseffektiv uppdatering. + Kan ge resultat som inte går att ta fram manuellt. + Ger möjlighet att illustrera komplexa samband i pedagogiska kartor. + Kan med relativt små insatser hantera ett stort antal indikatorer. Svagheter: GIS-kompetens saknas i organisationen. Blandkompetenser inom planering, miljövård och GIS saknas. Prissättningen på geografiska kartdatabaser. Tillgängligheten till indata (inklusive attributdata) för fysisk planering och miljömålsarbete. Komplexa indikatorberäkningar då de tas fram i GIS. Färdiga applikationer för indikatorberäkningar saknas. 13

15 14 Plan- och fältindikatorer Styrning av planeringen med hjälp av lokala mål är ett sätt att fördjupa den demokratiska förankringen hos allmänheten och förbättra samspelet mellan kommunernas professionella och politiska medverkande i processen. En hypotes i projektet är att tydliga indikatorer på utvecklingens riktning i förhållande till uppsatta mål förbättrar insikterna om hur planering ger effekter. Därmed underlättar man valet av planalternativ och inser vilken roll planeringen har i samspelet med andra instrument för att förverkliga gemensamma värderingar och påverka samhällsutvecklingen i ekologiskt hållbar riktning. En fördjupad diskussion om indikatorer förs i En vägvisare. En svaghet i samhällsplanering är att uppföljning och utvärdering negligeras i stor utsträckning. På nationell nivå har man uppmärksammat behovet av uppföljning av hur samhället utvecklas i riktning mot hållbarhet från ekologisk synpunkt genom att ge miljömålskommittén i uppdrag att föreslå ett nationellt uppföljningssystem (SOU 2000:52). Även kommunen behöver uppföljning. Den utveckling som behandlas i den fysiska planeringen bör bygga på att planindikatorer, möjliga att utläsa ur plandokument, kopplas till fältindikatorer som man återkommande avläser i den fysiska verkligheten. Även diskussionen om indikatorer grundläggs i temarapporten Miljöinriktad fysisk planering, sammanfattas teoretiskt i En vägvisare, och exemplifieras i både del 2 och del 3 i denna skrift. Målbaserade planindikatorer ska ge konkreta uttryck för de värderingar som ligger bakom valet av mål. De kan aldrig skapa någon fullständig avbildning av vilken framtid som är önskvärd utifrån dessa värderingar men kan representera framtiden genom att återge vissa karakteristiska drag hos den. Se även diskussionen Indikatorer som värdeinstrument. Andra verktyg i planeringen kan också stödja den läroprocess som ständigt äger rum. Olika sådana metoder att förbättra planeringens transparens, dess tydlighet och öppenhet, har varit viktigare i projektet än att hitta parametrar att använda t.ex. i matematiska modeller. SAMS spänner över ett brett spektrum av metoder, från analyser med hjälp av geografisk informationsteknik till medborgarsamtal av typ brain-storming. Tyngdpunkten ligger dock vid att underlätta för lekmän att delta i planeringsdiskussioner, gärna med IT som hjälp. Det är inte minst delmål under det nationella målet God bebyggd miljö som kan engagera medborgare/boende, och det är främst där åskådliga indikatorer som är väl förankrade hos medborgarna behövs. Helsingborg beskriver sin fallstudie så här: Studien är ett pilotprojekt vilket innebär att metodiken för att genomföra mätningar och undersökningar har provats. Resultatet av studien är i det närmaste sekundärt. Vad som däremot har varit viktigt är den samverkan som skett mellan olika tankesätt arkitektens, trafikplanerarens, cyklistens, kollektivtrafikresenärens och många andras erfarenheter. Till detta kan läggas ett samarbetsklimat som gör det roligt att arbeta och fritt pröva idéer, en kompetens och en arbetsförmåga att föra dem vidare. De tankemönster och det samarbetsklimat som ligger till grund för studien skapas inte genom addition av de delar som redovisas här. Rapportens form är snarare uttryck för det gängse sättet att beskriva dylika arbeten som får dem att framstå som en linjär process av orsak och verkan. En rekommendation är att läsa mest mellan raderna och låta sig dras med av de associationer och tankar som det kan ge. Både sökprocessen och resultatet måste präglas av de lokala förhållandena och kommunens planeringsresurser. Planera med miljömål! En vägvisare och Planera med miljömål! En idékatalog erbjuder därför inte läsaren några färdiga recept men förhoppningsvis inspiration för egna tankar åt såväl den som verkar i en liten kommun som storstadens företrädare.

16 Indikatorer som värdeinstrument Består Sveriges riksdag av 349 indikatorer? Riksdagen är inget Sverige i miniatyr, ingen social avbildning av väljarkåren. Ledamöterna har t.ex. alla lika stort arvode, och det stämmer ju inte med arbetsmarknaden i stort. Däremot representerar de sina väljares intressen och värderingar, systematiserade i ideologier eller partiprogram. Men inte alla värderingar, utan de som är relevanta för uppgiften att forma samhällets framtid och framför allt sådana som är partiskiljande och karakteristiska för en politisk riktning. Tack vare ideologin eller partiprogrammet kan ledamoten/ indikatorn representera ett förhoppningsvis logiskt system av mål, inte bara en enstaka fråga. På samma sätt är det med en planindikator eller grupp av besläktade indikatorer. En planindikator används för att säga något om en önskvärd framtid utifrån rådande värderingar, men den avbildar inte framtiden i alla dess aspekter. Den representerar framtiden ur någon karakteristisk synvinkel och används i samband med att man tecknar vägen dit (backcasting, se avsnittet om scenarioteknik, del 3). Indikatorn bör kunna fogas in i en helhetssyn på hållbar utveckling. Dess betydelse kan ligga på ett mer symboliskt än sakligt plan. Nyttan av en indikator ligger ofta inte i att målen som den är kopplad till nås inom stipulerad tid utan i den effekt som, stimulerad av symbolvärdet, utvecklas på vägen dit. Indikatorn kan alltså vara både drivande kraft och reflex av vad som uträttats. Därför är det viktigt att indikatorer väljs ut i en bred process där intressen och ideologier är företrädda. Riksdagen utses ju i allmänna val! Expertens uppgift är att stödja processen genom att identifiera möjliga indikatorer utifrån t.ex. relevans och datatillgång, att uppskatta framtida värden på indikatorn och att ange medel att nå önskad effekt eller åtminstone närma sig målet. Ur Helsingborgs fallstudie: En indikator kan sägas vara ett mått som i sig förmår att sammanfatta en rad betydelsefulla sammanhang och kvaliteter i miljön. Därutöver sammanfattar indikatorn tankemönster och resonemang som lett fram till att just detta mått är viktigt att använda. Användningen av miljöindikatorer handlar inte om att tvingas undersöka och redovisa rader av nya mått och siffror. Det är tankesättet bakom själva indikatorn som är det betydelsefulla. Mätningar i sig skapar ju inga förändringar; de är bara ett sätt att undersöka och påvisa om utvecklingstankar och visioner leder i önskad riktning. Tankesättet bakom indikatorn kan vara det som tillför förändringskraften. Det är själva förståelsen och resonemangen bakom måttet som förvandlar siffran från ytterligare en del av statistiken till just en indikator. Består då riksdagen av indikatorer? Nej, riksdagen består av levande människor och inte av indikatorer. Men indikatorer liknar riksdagsledamöter: de står för uttalade värderingar och pekar ofta gruppvis åt samma håll. Målstyrning för påverkan Liknelsen mellan en indikator och en politiker påminner oss också om att målstyrning är ett sätt att öka det politiska och demokratiska innehållet i planeringsprocessen. Miljömål och till dem kopplade indikatorer är uttryck för miljöpolitiska värderingar och önskningar. Mål kan ofta beslutas i skenbar enighet, men värderingsskillnader blir uppenbara när olika mål råkar i konflikt i den hårda verkligheten. 15

17 Del 1 Hållbar utveckling i olika ortstyper I del 1 förs ett resonemang om samspelet mellan region- och ortsstorlek och olika hållbarhetsaspekter. Efter en kort inledning avgränsas diskussionen till tre ortsstorlekar samt landsbygden. För dessa har en översiktlig Swot-analys gjorts, ett av de verktyg som närmare presenteras i del 3. Svagheter och styrkor ifråga om olika miljöaspekter har ringats in. Därefter reflekterar vi kring hot och möjligheter inför framtiden, huvudsakligen ur ett miljöperspektiv, men också med kopplingar till sociala och ekonomiska aspekter. Syftet med denna del är att väcka tankar och ge inspiration i den ständiga debatten i samhällsplaneringen om olika ortstyper och hållbar utveckling. 16

18 I Boverkets skrift Den måttfulla staden har en studie av Sveriges olika ortsstorlekar gjorts. Den visar att den medelstora, den måttfulla staden har många önskvärda kvaliteter. Hur stor kan en måttfull stad vara? I den refererade studien hänförs alla städer utom storstäderna till denna kategori. Det innebär att både det vi här kallar mindre orter/städer (under invånare) och medelstora orter/städer ( invånare) inbegrips. Den måttfulla staden, enligt Boverksstudien: Är resurssnål. Är robust, levande och tål förändringar. Ger stolthet och självkänsla. Ger trygghet men också förväntan. Har mänskligt liv och mångfald. Är en arena för människor i olika skeden av livet och med olika kulturella behov. Hur förhåller sig miljömålen till orter av olika storlek? Vad kännetecknar landsbygden, den lilla orten, den medelstora staden och storstaden ur perspektivet ekologiskt hållbar utveckling? Förutom målet God bebyggd miljö är mål som Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet och Begränsad klimatpåverkan relevanta. Målen hänger nära samman, och vi har valt att begränsa analysen till de delmål för God bebyggd miljö som Boverket föreslagit. Vid analysen kan man inte bortse från ortens samspel med sin omgivning, landsbygd och näraliggande tätorter. Det innebär att resonemangen kring en ortstyp ofta måste spaltas upp utifrån orternas regionala situation. Kapitlen om de olika ortstyperna inleds med en Swot-analys, dvs. en analys av Strengths/styrkor, Weaknesses/svagheter, Opportunities/möjligheter och Threats/hot. Analysen kan inte göras objektiv, då den bygger på värderingar av vad som ses som styrka respektive svaghet i det som analyseras. Som exempel kan nämnas framkomligheten med bil och tillgång på p-platser i de mindre orterna och småstaden. Miljövärnaren ser det som en svaghet att framkomligheten indirekt stimulerar bilåkning även för korta transporter, medan den bilintresserade ser det som en styrka. I denna rapport ses Swottabellerna som ett inledande resonemang om de olika ortsstorlekarna och dess förhållande till de ekologiska hållbarhetsaspekterna. Lästips: Den måttfulla staden, Boverket: Rapport 1995:7. ISBN En stad är mer än sina hus hållbar utveckling av städer och samhällen, Boverket. ISBN Falkheden&Malbert, Strukturer för hållbar utveckling i medelstora och små städer och tätorter Se SAMS hemsida på Internet Miljöinriktad fysisk planering. Temarapport från SAMS. Boverket och Naturvårdsverket ISBN Boverket , Naturvårdsverket Sverige 2009 förslag till vision Boverket. Boverket rapport 1994:14. ISBN Sverige år 2021 vägen till ett hållbart samhälle, Naturvårdsverket. Rapport ISBN

19 Landsbygden Sverige är inte längre någon jordbruksnation. Allt färre människor har sin utkomst direkt från jordbruket genom att de inte är bundna att bo på landsbygden. Många människor väljer ändå att bo på landet; skälen kan vara önskan om närhet till naturen, möjligheter till självhushållning och/eller lägre huspriser. Bra kommunikationer med bil eller kollektiva färdsätt underlättar pendling till tätorternas arbetsmarknad. Under de senaste decennierna har ny telekommunikationsteknik också ökat möjligheterna till distansarbete. I Sverige fanns år 1800 bara tre städer med mer än invånare. Nu finns det 110. Tätorternas andel av totalbefolkningen ökade också snabbt från slutet av 1800-talet till 1970 då över 80 % bodde i tätorter och städer. Efter den massiva flyttningsvågen från landsbygd och mindre orter till större orter och städer fram till mitten av 1970-talet skedde en svängning i stora delar av västvärlden. Storstädernas befolkning minskade till förmån för mindre orter och ren landsbygd den gröna vågen. Under 1980-talet stabiliserades befolkningsökningen i små orter och på landsbygden och en ökad koncentration till större orter kunde åter skönjas. Från och med 1990-talet är bilden inte lika entydig. Samtidigt som de tre storstadsregionerna har fortsatt att öka markant ( den grå vågen ) kan man se att även befolkningen i storstadsnära glesbygd ökar. Det är viktigt att vara medveten om denna dynamik när man diskuterar hållbar utveckling i olika ortstyper. Även om en viss utveckling, t.ex. stark inflyttning till storstäder, idag uppfattas som en närmast lagbunden process så kan dessa komplexa drivkrafter i framtiden leda till utvecklingslinjer som vi idag inte kan förutse. På landsbygden och i de små orterna har människor ofta bott på samma ställe i många generationer och känner därmed mycket för den geografiska platsen. På dessa platser är det ofta lättare att samlas kring förändringar och utveckling av bygden. I Sverige har vi också en lång tradition av delaktighet i byoch sockenlivet. Figur 1. Många människor väljer att bo på landet av önskan om närhet till naturen, möjligheter till självhushållning och/eller lägre huspriser. Bra kommunikationer med bil och kollektiva färdmedel samt ny telekommunikationsteknik gör det möjligt att arbeta i tärorten eller från hemmet. Foto: Ulf Ranhagen. 18

20 Swot-analys av landsbygden en idédiskussion Miljöaspekter Kulturhistoriska och estetiska värden Biologisk mångfald och grönområden Bebyggelse- och trafikstruktur Material-, energi- och vattenkretslopp Sociala aspekter och hälsoaspekter Ekonomiska aspekter Styrkor möjligheter Naturlandskapet och det agrara kulturlandskapet har stora skönhetsvärden för många. Lantbruksgårdar och byar kan ha betydande estetiska och kulturhistoriska värden. Utgör en rik miljö för biologisk mångfald och har de största arealerna av grönområden. Bebyggelsen kan antingen bestå av enstaka hus och gårdar som kan vara beroende av enskilda vägar och enskilda va-lösningar, eller små byar där fler delar på infrastrukturen. Bebyggelse och boende på landsbygden har goda möjligheter till självhushåll när det gäller livsmedel, byggmaterial, bioenergi för uppvärmning och förutsättningar för kretsloppslösningar för omhändertagande av avlopps-/dagvatten. etc. Förutsättningar för lokal mobilisering. Att bo på landsbygden kan ge möjlighet till både önskad avskildhet och/eller social byasamvaro och sammanhållning, där man oftast ställer upp och hjälper varandra när det behövs. Goda möjligheter till motion och friluftsliv. Miljörelaterade sjukdomar kan vara få. Självhushåll kan i olika utsträckning komplettera annan försörjning och ge lägre kostnader samt kan vara samhällsekonomiskt lönsam. Låga boendekostnader för småhus. Svagheter hot Nedläggning av lantbruk innebär minskad befolkning i byar och glesbygd. Kulturlandskapet hotas av igenväxning och lantbrukets bebyggelse av eftersatt underhåll. Användning av miljögifter och specialiserat, storskaligt jordbruk kan minska den biologiska mångfalden. Metoderna för storskaligt lantbruk och skogsbruk kan även minska djurs och människors möjligheter att vistas i skog och mark. Den glesa bebyggelsen förutsätter oftast att man har egen bil. Stora avstånd gör det svårt att få ett tillräckligt underlag för frekvent kollektivtrafik. Osäkerhet kring kretsloppslösningar i det moderna samhället. Småskalig eldning kan medföra miljöfarliga utsläpp. Från landsbygden finns exempel på sammanhållning som kan göra det svårt för nyinflyttade att bli accepterade. Det finns exempel på grannfejder som övertas genom flera generationer. Det kan vara långa avstånd till kommersiell och samhällelig service/samt arbetsplatser. Stark social kontroll. Skatteintäkterna kan vara låga. Kostnaderna för samhällsservice kan vara högre i glesbygden. Lokal mobilisering Boverkets skrift Vem bestämmer beskriver Sydlänsprojektet, som studerat lokalt utvecklingsarbete i nio orter. I skriften beskrivs målformulerandet i utvecklingsarbetet för Hestra i Gislaveds kommun, och för landsbygden i Karlshamns kommun. Målformuleringsfasen sanningens minut Kunskapsuppbyggnad och problemformulering genomförs ibland på ett logiskt sätt där den senare fasen bygger på den förra och där problemformuleringen följs upp av en målformuleringsfas. Men det är lika vanligt att de olika faserna överlappar varandra och därför är svåra att urskilja. Både kunskapsuppbyggnaden och målformuleringen är betydelsefulla då de boende i det lokala samhället kan mötas, stärka samhörigheten och bygga upp en intressegemenskap. 19

21 Det lokala utvecklingsarbetet i Karlshamn respektive Hestra representerar två helt olika kommunala strategier för målformuleringsarbetet. I Karlshamn har kommunen intagit en pragmatisk inställning till det lokala arbetet och dess resultat. Kommunen lämnade i ett tidigt skede över bollen till medborgarna och har endast presenterat ett begränsat underlag. Det är osäkert hur kommunen tänker möta medborgarnas kreativitet, hur de problem som formuleras ska åtgärdas och hur de mål som tas fram ska genomföras. En av kommunens företrädare gav uttryck åt denna pragmatiska hållning genom att säga låt medborgarna formulera sina lokala mål så får vi se hur de kan användas. I Hestra har kommunen presenterat ett omfattande underlag och därmed skapat tydliga ramar för målformuleringsarbetet. Det har dessutom framgått att resultatet ska bli en fördjupning av översiktsplanen. Det tycks inte råda någon tvekan när det gäller rollfördelningen mellan medborgare, planerare och beslutsfattande församlingar. Kommunen har identifierat problemen och i viss utsträckning lagt förslag till mål, medan medborgarna haft till uppgift att justera och komplettera problembilden och målformuleringarna. Genom kommunens underlagsarbete har frågorna och problemen på ett tidigt stadium ringats in och kommunen har därmed medverkat till att skapa realistiska förväntningar. Å andra sidan kan man kanske hävda att Hestrabornas möjligheter till ett fritt idé- och målformuleringsarbete på detta sätt har blivit mindre. Källa: Vem bestämmer Om medborgarinflytande och kommunal planering Potential för förnybar energi. Vindkraftstudie. Storuman Etablering av vindkraftverk ökar över hela världen, tack vare det ökade behovet av förnybar energi utan föroreningar. I den glest befolkade kommunen Storuman i Västerbottens län restes frågan om och var vindkraft kan användas för att stödja en hållbar utveckling i regionen. Frågan behandlas vid översynen av översiktsplanen. I kommunens fjällområden finns områden med förutsättningar för hög tillgång till vindenergi. Regionen är betydelsefull för rekreation, natur- och kulturvård, den är också beroende av turism. Dessa intressen är oftast oförenliga med energianläggningar. Därför undantogs några områden i vindkraftsstudien. Mål och planindikatorer användes för detta ändamål. GIS användes för att söka möjliga lägen med hänsyn till konkurrerande intressen bedöma de möjliga områdena ur landskapssynpunkt genom att beräkna synligheten från andra områden minimera den visuella påverkan genom att söka de minst störande alternativen med hjälp av tredimensionella landskapsmodeller och placering av vindkraftverk på olika platser. Källa: Examensarbete av Kathrin Wimmer vid Luleå Tekniska Universitet (under publicering) Landsbygden som produktionslandskap Landsbygd med särskilda tillgångar malmfyndigheter, potential för bioenergiproduktion och vatten- och vindkraftutvinning m.m. riskerar idag att bli utsatt för de miljömässiga avigsidorna av storskaliga och okänsligt utformade tekniska anläggningar, även om de motiveras av globala miljöskäl. Med hjälp av modern informationsteknik får man söka minimera de oönskade konsekvenserna. Lästips: Bioenergi och kretslopp stad/land en samsyn. SAMS fördjupningsstudie. Boverket och Naturvårdsverket ISBN Boverket , Naturvårdsverket Odlingslandskapet och den kommunala planeringen Boverket. PBL/NRL underlag 45. ISBN X. Vem bestämmer om medborgarinflytande och kommunal planering Boverket, ISBN

22 Den lilla orten/småstaden De små tätorterna kan enligt Boverkets förslag till vision Sverige 2009 delas in i två kategorier, det självständiga landsbygdssamhället och den stadsnära pendlarorten. I och med att arbetsmarknaderna vidgas blir gränsen alltmer flytande. Genom telekommunikationsteknik kan människor arbeta på distans från den ordinarie arbetsplatsen och många accepterar allt längre pendlingsavstånd. I fallstudierna exemplifieras de små orterna av Storuman (självständigt landsbygdssamhälle) och Burlöv (stadsnära pendlarort). Utvecklingen för de små tätorterna och städerna beror mycket på var i landet de finns. Ett läge i avfolkningsbygd med minskande befolkning kan medföra svårigheter att engagera både politiker och medborgare i miljö- och översiktsplanearbete. De tunga överlevnadsproblemen överskuggar lätt ett framtidsinriktat miljömålsarbete. Storuman och Härjedalen är emellertid exempel på kommuner där politiker, tjänstemän och kommuninvånare samarbetar för ekologisk hållbarhet som grund för en utvecklingsbar turism. Det finns orter i samma storlek som är belägna intill, eller inom pendlingsavstånd från expanderande stor- eller medelstora städer. De påverkas i stället av storstadens expansion med önskemål om bostäder i attraktiva, lugna lägen, bra skolor och förskolor. Här ställer ekonomiskt starka kommuninvå- Swot-analys av den lilla orten/småstaden en idédiskussion Miljöaspekter Styrkor möjligheter Svagheter hot Kulturhistoriska och estetiska värden Den lilla orten/småstaden har ofta en åldersoch stilmässigt blandad bebyggelse inom samma områden. Ett lägre bebyggelsetryck kan ha lämnat mer kulturhistoriskt intressant bebyggelse. I avfolkningsbygder kan överskott av bostäder och lokaler medföra sämre underhåll av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Biologisk mångfald och grönområden Det är närmare mellan tätort och landsbygd i små orter. Ett lägre bebyggelsetryck kan medföra stora bostadstomter och fler obebyggda grönområden i orterna. I storstadsnära lägen kan grönområdena tas i anspråk av regional infrastruktur. Bebyggelse- och trafikstruktur Kortare avstånd mellan bostäder, arbetsplatser och service medför större möjligheter att ta sig fram till fots och med cykel. Den glesa bebyggelsen kräver ofta längre transporter och förutsätter oftast att man har egen bil. Låg trafikintensitet och god tillgång på p- platser kan uppmuntra till bilkörning. Svagt underlag för kollektivtrafik. I många fall bor och arbetar man ej på samma ort. Material-, energi- och vattenkretslopp I viss utsräckning kan det finnas möjligheter till självhushåll när det gäller livsmedel, byggmaterial, bioenergi för uppvärmning. Goda möjligheter till material- och energikretslopp. Den lilla orten med ett tillgängligt omland har också möjlighet till vattenkretsloppslösningar för omhändertagande av avlopps-/dagvatten. etc. Självhushållning kräver fria, näraliggande markytor. Sociala aspekter och hälsoaspekter Närhet mellan medborgare och beslutsfattare. Det sociala nätverket är tätare, man stöter oftare på människor man känner. Den sociala kontrollen kan minska våld och brottslighet. Goda möjligheter till motion och friluftsliv. Skatteintäkterna är ofta låga. Kostnaderna för samhällsservice kan vara högre i glesbygden. 21 Ekonomiska aspekter Enkla strukturer kräver låga anläggningskostnader. Det sociala nätverket kan underlätta affärskontakter inom vissa branscher. Låga skatteintäkter och få människor, som ska dela på fasta kostnader för att driva och förvalta samhället. Kapitalkrävande anläggningar, som behövs, kan vara svåra att finansiera. Risk för lokala monopol.

23 nare förväntningar och krav på god boendemiljö. Den bredare kommersiella servicen och det kulturella utbudet i den närbelägna staden medför ofta att utbudet i den storstadsnära småstaden blir sämre än i den självständiga. Storuman Storumans kommun ligger i Lappland vid Umeälven i Västerbottens län mitt emellan Umeå och Mo i Rana. Kommunen bildades 1971 efter en sammanslagning av Tärna och Stensele. Kommunen domineras av stora skogsområden, fjäll och sjöar som inbjuder till friluftsliv: fiske, bärplockning, vandring, skidåkning och mycket mer. Storumans historia har likheter med många andra inlandskommuners. År 1917 fanns det i nuvarande centralort endast åtta gårdar med ett 40-tal invånare. Invigningen av Inlandsbanan 1923 gjorde att Storuman övertog den näraliggande Stensele kyrkbys roll som huvudort i Umeälvens övre dalgång. Mellan mitten av 50-talet och slutet av 70-talet inträffade den s.k. Vattenfallsepoken: utbyggnaden av vattenkraften. Den medförde ett uppsving för kommunen och centralorten. Huvuddelen av tätortens bebyggelse härrör från denna tid. Under 60- talet skedde en snabb befolkningsminskning som stabiliserade sig strax över invånare på 70- talet. Under 80- och 90-talen har befolkningen åter Figur 2. Exempel på förnyelseåtgärder i Storumans centrum. Källa: Projektarbete vid Luleå Tekniska Universitet -99. minskat, om än inte i samma snabba takt. Befolkningen i tätorten har varit mer stabil än i kommunen i stort och utgjorde invånare 1995 mot år I Storuman inriktas framtidsbilderna på miljömålen, men också på de tre nyckelfrågor som identifierats i fallstudien: kommunikationer, energi och lokalt näringsliv. Vägvinnaren innebär större punktvisa satsningar på infrastruktur i form av ett nytt charterflygfält och en tunnelförbindelse med Norge. Stigfinnaren fokuserar bl.a. på möjligheterna att ta tillvara lokala energiresurser för biobränsle och vindkraft både för självförsörjning och export. Redan idag exporteras 94 % av elkraften, och den framtida potentialen för de andra energislagen borde vara stor. Från början togs också en framtidsbild upp som var en hotbild genom att det byggde på antagandet om fortsatt nedrustning av service och avfolkning. Det ersattes efterhand med en kombination av Vägvinnaren och Stigfinnaren. Det byggde på utvecklad samverkan stad och land, att den glesa strukturen väckt ett nationellt intresse. I framtidsbilden lyftes miljöbeskattning fram som ett medel för att få företag att etablera sig i områden med miljömässiga överskott. Källa: Planera med miljömål! Fallstudie Storuman, scenarier för hållbar utveckling 22