Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet



Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR Datum och ansvarig. Britta Svensson

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Attendo Ängsö. År Patientsäkerhetsberättelse Kristin Fjällström. Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Patientsäkerhetsberättelse Karlstad Hemtjänst Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse för Elinsborgs äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse Vindragarens vård- och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (8)

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

P atientsäkerhetsberättelso

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för:

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Mål, per verksamhet, för hälso- och sjukvåden i Sollentuna kommun 2018

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten- Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för verksamhet Tomtebogården

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten

Patientsäkerhetsberättelse S:t Annas äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse

År Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Österbo äldreboende

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Patientsäkerhetsberättelse

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS

Patientsäkerhetsberättelse 2015 Silkeborg gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Transkript:

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 4 Struktur för uppföljning/utvärdering... 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 5 Uppföljning genom egenkontroll... 5 Samverkan för att förebygga vårdskador... 5 Riskanalys... 6 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 6 Hantering av klagomål och synpunkter... 6 Klagomål och synpunkter... 6 Sammanställning och analys... 6 Samverkan med patienter och närstående... 6 Resultat år 2011... 7 Övergripande mål och strategier för år 2012... 7 1

Sammanfattning Josephinahemmet är ett ålderdomshem/omvårdnadsboende i Bromma som bedriver god och säker vård och omsorg. Verksamheten har kompetent och erfaren ledning och omvårdnadspersonal. Vi har 35 platser, varje patient har en omvårdnadsansvarigs sjuksköterska och omvårdnadsansvarig kontaktperson. Verksamheten har rutiner för att säkerställa patientsäkerheten och kvaliteten samt ge personalen stöd och handledning i arbetet. Den viktigaste åtgärden som vidtagits för att öka patientsäkerheten är samarbete med Senior alert sedan år 2010 och användning av evidensbaserade instrument som Modifierad Norton Scale, Mini Nutritional Assessment och Downton Fall Risk Index. Utifrån bedömningarnas resultat sätts in förebyggande åtgärder och därefter görs en uppföljning. Omvårdnad i livets slut registreras i den Nationella Palliativa Registret sedan år 2005. Josephinahemmet bedriver egenkontroll genom att jämföra verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat, granskning av journaler och annan dokumentation och interna kvalitets enkäter. Dessutom jämför vi verksamhetens resultat med uppgifter i de regionala och nationella kvalitetsregistrar samt öppna jämförelser. Hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterar till MAS skriftligt eller muntligt alla risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller skulle kunna medföra en vårdskada. Verksamhetschefen har utarbetade rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda orsaker och utvärdera åtgärdernas effekt. Dessa diskuteras i ledningsgruppen och på APT träffar. Alla inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Verksamhetschefen sammanställer och utreder alla inkomna anmälningar beroende på allvarlighetsgrad. Allt som gäller patientsäkerheten ombesörjs med omedelbar verkan. Samverkan med patienter och närstående fungerar genom en öppen dialog, lyhördhet och tillgänglighet. Josephinahemmet organiserar anhörigträffar minst en gång per år och uppmuntrar regelbundet anhöriga till att skapa en anhörigsråd. De viktigaste resultaten som uppnåtts i jämförelse med år 2010, är minskat antal fall, bibehållen vikt i riskgruppen för undernäring och minskning av antal trycksår. 2

Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet MÅL: att minska antal fall, trycksår och undernäring att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten STRATEGIER: skapa en årlig patientsäkerhetsberättelse regelbunden egenkontroll i verksamheten registrering i Senior Alert registrering i Palliativ Register regelbundna munhälsobedömningar utbildning och handledning av personal 3

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Verksamhetschefen och styrelsen för Stiftelsen Josephinahemmet har en övergripande ansvar för styrning av verksamheten. Verksamhetschefen/ internt MAS ansvarar för patientsäkerheten. Ansvarsfördelning för planering, ledning och egenkontroll av patientsäkerhetsarbetet är fördelad i olika ansvarsområde (se tabell 1). Ansvarsområde Roller/ ansvar/ vem Åtgärd/ hur Intervall/ när ADL bedömningar Arbetsterapeut Vid ankomst Vid ändrad status Basala hygienrutiner och personalhygien Sjuksköterska Utbildning av personal En gång /år och vid behov Begränsningsåtgärder Sjuksköterska och arbetsterapeut Montering, information, utbildning Vid behov Bemötande/etik Präst Utbildning 4 grr /år Förflyttningsteknik Arbetsterapeut Sjukgymnast Handledning Utbildning Vid anställning och vid behov Inkontinens Inkontinens ansvarig ssk Utbildning 2 ggr /år Kontroll av dokumentation Verksamhetschef Randomiserad kontroll En gång per kvartal Larm Verksamhetsassistent och arbetsterapeut Installation kontroll vid behov en gång /mån Läkemedelsgenomgång Sjuksköterska Omvårdnadsansvarig ssk ska för varje vårdtagare ta initiativ för genomförande läkemedelsgenomgång En gång /år Läkemedelskontroll Namngiven Sjuksköterska egenkontroll En gång /mån Medicintekniska hjälpmedel Arbetsterapeut Handledning Utbildning Vid behov Rutin för Sjuksköterska Undersökning Årligen munhälsobedömning Utbildning 2 ggr/år Nutrition Dietist Utbildning 2 ggr /år Omvårdnad Sjuksköterska Handledning Vid behov Palliativ Register Sjuksköterska registrering Vid vård i livets slut Senior Alert Arbetsterapeut Coach Löpande Senior Alert -fallprevention Arbetsterapeut och sjuksköterska Registrering, uppföljning, handledning, utbildning Löpande Senior Alert- trycksårprevention Sjuksköterska och arbetsterapeut Registrering, uppföljning, handledning, utbildning Löpande Senior Alert - undernäringsprevention Sjuksköterska Dietist Registrering, uppföljning, handledning, utbildning Löpande Vardagsrehabilitering Arbetsterapeut och sjukgymnast Individuell behandling Gymnastik Vid behov 3 ggr/vecka Tabell 1 4

Struktur för uppföljning/utvärdering Alla risker för vårdskador sammanställs och analyseras enligt orsak-verkan principen. Rutinerna ändras vid behov. Åtgärderna, uppföljning och utvärdering är kopplat till mål och strategier. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Sedan år 2006 samarbetar Josehinahemmet med Famna som är branschorganisationen för idéburen vård och social omsorg. Famnas kvalitetsnätverk och Qulturum från Jönköpings Läns Landsting har utvecklat olika program kring värderings- och kvalitetsfrågor inom vård och omsorg. Vår verksamhet deltar i olika Famnaprojekt för att skapa en kultur av ständiga förbättringar och förbättringskompetens bland personalen. Vi har förbättringscoachar och tvärprofessionella förbättringsteam, arbetsmetoden har sin grund i mikrosystemkonceptet som utvecklades av Paul Batalden. Sedan år 2010 samarbetar verksamheten med Senior alert genom ett systematisk, strukturerat arbetssätt. Riskbedömningarna är en del av det preventiva arbetet för att förebygga vårdskador, 30 av 35 patienter registrerades dock 5 medger inte sitt samtycke till registreringen. En checklista har utarbetats för att undvika och minimera risker för trycksår, undernäring och fall. Vid jämförelse av resultat från år 2011 med 2010 har antal fall minskat med 50% dock antal frakturer ligger på samma nivå. När det gäller nutrition ligger 50 % inom riskområdet för undernäring men tack vare snabba insatser har patienterna bibehållit eller ökad i vikt. 30% av våra patienter har risk för trycksår, tack vare god omvårdnad har vi förhindrat utveckling av trycksår. Alla dödsfall registreras i den Nationella Palliativa Registret. Uppföljning genom egenkontroll Josephinahemmet bedriver egenkontrollen genom att: jämföra verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat jämföra verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister samt öppna jämförelser granskning av journaler och annan dokumentation årliga kvalitetsenkäter kunskapskontroll och delegering av HSL uppgifter till omvårdnadspersonal kontroll och besiktning av medicintekniska produkter Samverkan för att förebygga vårdskador Sjuksköterska finns tillgänglig alla dagar. Under jourtid ansvarar sjuksköterskan från Vårdliljan. För läkarinsatserna dagtid ansvarar Råcksta- Vällingby Närvårdsmottagning och jourtid Curera Jourläkarbilar. Överrapportering sker vid varje pass byte mellan olika personalkategorier. Överrapportering från annan vårdgivare sker oftast via telefon, fax, brev och epikris. 5

Riskanalys Riskanalys utförs för att identifiera risker i verksamheten enligt kvalitetsmodellen Commitment Quality Mamagement (CQM). Under år 2011 gjorde vi enbart en riskanalys och vi ser detta som vårt förbättringsområde för år 2012. En händelseanalys görs alltid när ett tillbud inträffar. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterar till MAS skriftligt eller muntligt alla risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller har kunnat medföra en vårdskada. Avvikelsehantering- det finns rutiner för att identifiera, dokumentera, rapportera, åtgärda och sammanställa negativa händelser och tillbud. Dessa diskuteras i ledningsgruppen och på APT träffar. Personalen informeras regelbundet om Lex Maria. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter Patientens och närståendes synpunkter och klagomål är en viktig del i det systematiska förbättringsarbetet. Verksamhetschefen tar hand om alla klagomål och synpunkter, en del av dem diskuteras i ledningsgruppen och på APT träffar och vid behov med styrelsen för Stiftelsen Josephinahemmet. Alla klagomål och synpunkter som har betydelse för patientsäkerhet ombesörjs omedelbart. Sammanställning och analys Alla inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Verksamhetschefen sammanställer och utreder alla inkomna anmälningar beroende på allvarlighetsgrad. Samverkan med patienter och närstående Samverkan med patienter och närstående fungerar genom en öppen dialog, lyhördhet, tillgänglighet och individuell vårdplanering. Josephinahemmet organiserar anhörigträffar minst en gång per år. Anhöriga uppmanas till att skapa en anhörigsråd. Två gånger per år träffas matrådsgrupp som består av patienter, anhöriga, omvårdnadspersonal och kökspersonal. En gång per månad görs en menuönskelista som vidarebefordras till kökschefen. 6

Resultat år 2011 Strukturmått Två undersköterskor deltar i Silviasysterutbildning- specialistutbildning i demensvård för undersköterskor på 2 år (60 hp). Fem anställda har genomfört en ledaskapsutbildning för ideell sektor på högskolenivån (15hp) Ledningsgruppen deltar i Famnas Värdeforum LEDA som är ett utvecklingsprogram för ledarskap. Två anställda har genomfört undersköterska utbildning Ett vårdbiträde läser på andra termin av sin undersköterska utbildning Föreläsningar om: kost för äldre, etik, bemötande, såromläggning, munhygien, basala hygien rutiner Processmått andel fallskador 4 av 47 fall andel trycksår 1 av 35 patienter andel undernärda 10 av 35 patienter antal läkemedelsavvikelser - utebliven dos 38, glömt signatur 18 Resultatmått speglar utfallet i form av andel patienter med vårdskador- 4 frakturer andel patienter med vårdrelaterade infektioner-0 andel patienter med trycksår.- 1 grad III från annan vårdgivare Måluppfyllelse Andel fall, undernäring och trycksår har minskat, antal frakturer ligger på samma nivå som år 2010. Övergripande mål och strategier för år 2012 Mål: föra statistik över användning av antibiotika förebygga fall, trycksår och undernäring minska antal av utebliven läkemedels dos göra riskanalyser 2 ggr/år Vår strategi är: att skapa ett kultur av ständiga förbättringar ökad kompetens 7