Kommunalekonomi 4/12

Kommunalekonomi 4/12 Nytt år de osäkra tiderna fortsätter! Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Preciseringar för statistiken 2013 Projekt för mätning av barnskyddets effekter Fördelningen av kostnaderna för pensionsutgiftsbaserade avgifter vid mellankommunalt samarbete Arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter år 2013 Grund- och dröjsmålsräntan 1.1 30.6.2013 Kommunförbundets elektroniska nyhetsbrev Publikationen Den kommunala ekonomin nyckeln till ekonomisk planering december

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2012 Lehti ilmestyy 4 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 4 gånger per år Julkaisija/Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen 14 00530 Helsinki 00530 Helsingfors puh./tfn 09 7711 fax 09 771 2570 www.kunnat.net www.kommunerna.net Painosmäärä 900 kpl Upplaga 900 st. Painopaikka/Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tiedote on myös internetissä Kuntaliiton internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor www.kunnat.net Asiantuntijapalvelut > Kuntatalous > Kuntatalouden tilastot ja julkaisut > Julkaisut, Kuntataloustiedotteet > www.kommunerna.net > Sakkunnigtjänster > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi > Kommunalekonomiska statistik och publikationer > Infobladet Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt/Ansvariga Reijo Vuorento/ Jan Björkwall/Benjamin Strandberg Toimittanut/Sammanställt av Tuija Valkeinen INNEHÅLL Nytt år de osäkra tiderna fortsätter! 3 Skattefrågor 4 Kommungruppens andel av förvärvs- och kapitalskatterna för 2012 och rättelse av decemberredovisningen Kommungruppens andel av samfundsskatten år 2013 Naturaförmånsvärden 2013 Skattefria resekostnadsersättningar 2013 Kilometerersättning för användning av egen bil Arbetsgivarnas och arbetstagarnas pensions- och försäkringsavgifter år 2013 Arbetsgivarens socialskyddsavgift år 2013 Momsfrågor Momssatserna höjs 1.1.2013 Nya faktureringsbestämmelser och Skatteförvaltningens anvisning Momsbeskattningen av privata socialvårdstjänster Understöd och bidrag som hänförs till skattegrunden enligt 79 i mervärdesskattelagen Ändringssökande i första instans ändras i momsbeskattningen Moms på varuimport minimibeloppet sänks Allmänna förändringar i överlåtelseskatten och temporär skattefrihet för kommuner Statsandelar 12 Statsandelskalkylerna för 2013 har uppdaterats på kommunerna.net 13.12.2012 Vad beror de årliga förändringarna i statsandelsfinansieringen på? Vilka förändringar har skett i statsandelen för kommunal basservice år 2013? Vilka förändringar har skett i statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet år 2013? Statsandelsprocenten, kommunens självfinansieringsandel och grundpriserna för statsandelen för kommunal basservice 2012 2013, euro per invånare Minskningar och ökningar av statsandelen 2013 Totalt 27 kommuner beviljades behovsprövad höjning av statsandelen Kommunförbundets styrelse tog ställning till statsandelsreformen Alla intresserade har möjlighet att ta del av material med anknytning till statsandelsreformen och uppföljningsgruppens arbete på Kommunförbundets extranät Eksaitti. Bokföringsanvisningar 19 Kommunsektionens utlåtande 106: Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag Preciseringar för statistiken 2013 22 Projekt för mätning av barnskyddets effekter 22 Fördelningen av kostnaderna för pensionsutgiftsbaserade avgifter 23 vid mellankommunalt samarbete De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2013 25 Sjukförsäkringsavgiften Arbetslöshetsförsäkringsavgiften Pensionsavgifter KomPL-avgiften StaPL-avgiften Sida Grund- och dröjsmålsräntan 1.1 30.6.2013 28 Elektroniskt nyhetsbrev 28 Publikationen Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering 29 Bilagor: Bilaga 1: Kommunförbundets utlåtande 4.10.2012 till riksdagens förvaltningsutskott angående regeringens proposition om komplettering av budgetpropositionen för 2013 (RP 95/2012) Bilaga 2: Kommunförbundets utlåtande 30.11.2012 till Kommunernas garanticentral om Finlands kommunalekonomiska institutioner och kreditvärdighet Bilaga 3: Kommuner som ansökt om och kommuner som beviljats behovsprövad höjning av statsandelen 2012 Bilaga 4: Utlåtande 106: Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag Bilaga 5: De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter Bilaga 6: Kommunernas ekonomi- och finansieringsforum 13 15.2.2013, program

Nytt år de osäkra tiderna fortsätter! Det gångna året har inneburit många utmaningar även för kommunerna. Det nya året präglas av kommunreformen, strukturreformerna inom social- och hälsovården och utbildningen på andra stadiet, revideringen av kommunallagen och statsandelsreformen och det faktum att alla dessa reformer fortfarande pågår. De nya fullmäktigena inleder sitt arbete under försämrade ekonomiska utsikter. Strukturreformerna påverkar orterna på mycket olika sätt. Kommuner som tidigare klarat sig utmärkt kan mycket snart vara direkt krisdrabbade. Att 95 kommuner ansökte om behovsprövad höjning av statsandelen till ett sammanlagt belopp av 117 miljoner euro är en följd av den svaga ekonomiska tillväxten och strukturreformerna. Bland dessa fanns det kommuner som ännu för något år sedan hade en ytterst stark ekonomi. Sammanlagt 20 miljoner euro beviljades i stöd till 27 kommuner. En betydligt större grupp än väntat, 119 kommuner, höjde sin kommunalskatt för nästa år. Den vägda genomsnittliga kommunalskattesatsen är nu 19,38. Skillnaden mellan den lägsta och högsta skattesatsen är redan 5,5 procentenheter. I oktober bad riksdagens förvaltningsutskott Kommunförbundet ge ett utlåtande om behovet av balansering av den kommunala ekonomin under de närmaste åren. Enligt Kommunförbundets kommunalekonomiska enhets kalkyler kommer balanseringsbehovet för den kommunala ekonomin fram till slutet av 2015 att vara cirka 1,1 1,3 miljarder euro, när utgångspunkten för balans är att årsbidraget räcker till för att täcka nettoinvesteringarna. Kalkylens makro-antaganden baserar sig på finansministeriets prognoser i statens basservicebudget 2013. Balans kan uppnås antingen genom att höja skatterna, minska verksamhetsutgifterna eller investeringarna, eller sannolikt genom en kombination av dessa åtgärder. Utlåtandet till förvaltningsutskottet finns i bilaga 1. I och med den svagare ekonomiska utvecklingen kommer behovet av en balansering av ekonomin högst troligt att vara större än vad som uppskattats. Det finns stora skillnader mellan kommunerna vad beträffar balanseringsbehovet. Trots den osäkra ekonomiska situationen i landet är förtroendet för de finländska kommunerna som helhet fortfarande stort. Standard & Poor's gav Kommunernas garanticentral bästa kreditbetyg (AAA). Detta är en viktig signal om att man i det osäkra globala läget litar såväl på den finska staten som på de finländska kommunerna. Kommunernas garanticentral bad Kommunförbundet ge ett utlåtande om promemorian "De finländska kommunernas kreditvärdighet och institutioner" som låg till grund för kreditvärderingen. I sitt utlåtande fäster Kommunförbundet särskild vikt vid tolkningen av vilka objekt som fortfarande ska omfattas av gemensamma garantier i enlighet med lagen om Kommunernas garanticentral, och föreslog att ett separat utlåtandeförfarande införs vid behov. Kommunförbundet påpekade också att man framöver bör beakta koncernernas ökade ansvar i högre grad än hittills. Kommunförbundets utlåtande om denna viktiga helhet med tanke på kommunernas medelsanskaffning finns i bilaga 2. 3 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

I regeringsprogrammet förutsätts det att statsskulden ska ha minskat före regeringsperiodens slut och att underskottet i statsfinanserna ska stanna på högst 1 procent av bruttonationalprodukten. Om dessa mål inte ser ut att förverkligas, kommer regeringen att tillämpa skattehöjningar och utgiftsnedskärningar i samma utsträckning. Det är troligt att nya anpassningsåtgärder är att vänta under följande ramperiod. Hittills har sparåtgärderna till största delen gällt kommunerna i form av nedskärningar av statsandelarna. Vid årsskiftet börjar förberedelserna inför statens ramförhandlingar och Kommunförbundets ekonomi- och finansieringsforum. Kommunförbundet kommer vid ekonomi- och finansieringsforumet 13-15.2.2013 att offentliggöra sina egna förslag till anpassningsåtgärder med tanke på de utmaningar kommunernas ekonomi står inför. I dessa föreslås att ökningen av verksamhetsutgifterna bromsas upp, inkomstbasen breddas, förhållandet mellan staten och kommunerna utvecklas och att investeringar och i synnerhet renoveringar nu ska övervägas noggrant då det ekonomiska läget också i övrigt håller på att försämras. Kommunernas situation är nu i många avseenden osäker och direkt oklar. Kommunreformsarbetet inväntar kommunernas utlåtanden, utredarna ser över lösningarna i social- och hälsovården inom specialupptagningsområdena (erva) och statsandelsreformen. Utvecklingen av bland annat fastighetsskatten framskrider och kommunallagen revideras. Vid årsskiftet kommer förvånansvärt många kommunala frågor att vara aktuella. Genom samarbete kommer vi att klara av också de nya utmaningarna. Vi önskar våra läsare en god fortsättning på 2012, god jul och ett framgångsrikt år 2013. Närmare upplysningar: Benjamin Strandberg, tfn 09 771 2082, 050 594 0603 Reijo Vuorento, tfn 09 771 2078, 050 667 41 Skattefrågor Kommungruppens andel av förvärvs- och kapitalinkomstskatterna för skatteåret 2012 och rättelse av decemberredovisningen Finansministeriet har utfärdat en förordning om den utdelning som tillämpas vid redovisning av de i 5 i lagen om skatteredovisning avsedda skatter som betalats innan beskattningen har slutförts för skatteåret. Kommungruppens andel av redovisningarna för skatteåret 2012 är 62,41 procent. Andelen tillämpas från och med redovisningarna för december 2012. Den andel som tillämpades för kommungruppen ända till redovisningen för november var 62,74 procent. I redovisningarna för december 2012 korrigeras de redovisningar till kommunerna som betalats till för stort belopp i början av året. Till följd av detta rättas redovisningarna till kommunerna i december 2012 med en minskning på cirka 76 miljoner euro. Uppskattningarna av rättelserna för de enskilda kommunerna har uppdaterats på statistiksidorna i Skatteförvaltningens tjänster för skattetagare. 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

Kommungruppens slutliga andel av redovisningarna av förvärvs- och kapitalskatterna år 2012 klarnar när beskattningen för skatteåret 2012 blir färdig i oktober 2013. Kommungruppens andel av samfundsskatten år 2013 Riksdagen har 17.12.2012 godkänt regeringens proposition om ändringar i utdelningen av samfundsskatten. Kommunernas andel består av gruppandelens lagstadgade del (21,99 %), den temporära förhöjningen på 5 procentenheter för åren 2012 2015 samt den återstående delen av kompensationen för de skatteinkomster kommunerna gått miste om på grund av skatteändringar som inverkat på samfundsskattens belopp. Vissa av ändringarna i skattegrunderna är bestående (bl.a. begränsningen av rätten att dra av ränteutgifter och sänkningen av de skattefria kilometerersättningarna). Andra ändringar gäller bara åren 2013 2015 (förhöjda avskrivningar på produktiva investeringar och extra avdrag för forskning och utveckling). Ändringarnas inverkan på skatterna varierar från år till år och därför kommer också kommunernas samfundsskatteandel att variera under de närmaste åren. Enligt riksdagens beslut är kommungruppens andelar av samfundsskatten för 2013 2015 följande: År Kommunernas samfundsskatteandel 2013 29,49 % 2014 28,94 % 2015 28,83 % Från och med år 2016 är gruppandelen enligt det godkända lagförslaget 22,82 procent. Andelarna för de enskilda kommunerna uppdateras på statistiksidorna i Skatteförvaltningens tjänster för skattetagare så snart andelarna fastställts. Samfundsskatteredovisningarna i november var exceptionella på grund av de stora rättelser som hänförde sig till tidigare skatteår. I enlighet med skatterättelsenämndens beslut rättade Skatteförvaltningen skatten för en skattskyldig så att den skattskyldige fick betydande återbäringar på den skatt som betalats för skatteåren 2008 2010. Med anledning av detta återbars sammanlagt över 105 miljoner euro av kommunernas samfundsskatt till de skatteskyldiga. De samfundsskatter som redovisas för åren 2012 och 2013 låg ändå på den förväntade nivån i november, och rättelserna för de tidigare skatteåren har ingen inverkan på kommande redovisningar. I skrivande stund ligger redovisningarna av samfundsskatten för december minst på den förutspådda nivån, och kommunernas andel av redovisningarna kommer att vara omkring 160 miljoner euro. Naturaförmånsvärden 2013 Naturaförmånsvärdena för 2013 har fastställts. Beslutet finns på Skatteförvaltningens webbplats: http://www.vero.fi/sv- FI/Skatteforvaltningen/Meddelanden/Naturaformansvardena_for_ar_2013_har_fas(25142) 5 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

Bilförmån Om en löntagare eller löntagarens familj använder arbetsgivarens person- eller paketbil för privatkörning betraktas förmånen som bilförmån. Bilförmånen består av två delar: en procentuell del som räknas på kapitalkostnaderna och ett belopp som baserar sig på driftskostnaderna. När den procentuella delen räknas ut används som nyanskaffningspris det rekommenderade pris som importören uppgett för bilen vid ingången av den månad då bilen togs i bruk minskat med 3 400 euro. I stället för driftskostnader till ett fast belopp kan man använda ett värde per kilometer. Värdet på bilförmånen består då av en procentuell andel som beräknas på nyanskaffningspriset och ett värde enligt det antal kilometer som körts med bilen under året. För att värde per kilometer ska kunna användas krävs en körjournal eller någon annan tillförlitlig utredning om antalet kilometer som körts med bilen. Naturaförmånsvärdena för fri bilförmån är oförändrade. Det månatliga värdet på den förmån som gäller användning av bil ändras inte, men i åldersgrupp C minskar det kilometerbaserade värdet med 1 cent per kilometer. Bilförmånsvärden år 2013: Åldersgrupp A (år 2011 2013) Åldersgrupp B (år 2008 2010) Åldersgrupp C (före år 2008) Fri bilförmån/mån. 1,4 % + 285 eller 1,4 % + 19 cent/km 1,2 % + 300 eller 1,2 % + 20 cent/km 0,9 % + 315 eller 0,9 % + 21 cent/km bruksförmån/mån. 1,4 % + 90 eller 1,4 % + 6 cent/km 1,2 % + 105 eller 1,2 % + 7 cent/km 0,9 % + 120 eller 0,9 % + 8 cent/km Telefonförmånerna oförändrade Telefonförmånernas värden är oförändrade år 2013. Såväl mobiltelefonernas som de fasta anslutningarnas naturaförmånsvärden är 20,00 euro i månaden. Värdet på en mobiltelefonsförmån täcker kostnaderna för samtal, sms- och multimediemeddelanden. Bostadsförmånernas värden ändras Bostadsförmånernas värden stiger i hela landet. Penningvärdet av bostadsförmån inklusive uppvärmning för bostäder med centralvärme är följande: a) Huvudstadsregionen, förmånens värde Bostaden blivit färdig Förmånens värde euro/mån före 1961 171,00 + 10,30 per kvadratmeter 1961 1983 159,00 + 7,90 per kvadratmeter 1984 eller senare 166,00 + 8,70 per kvadratmeter 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

b) Övriga Finland, förmånens värde Bostaden blivit färdig Förmånens värde euro/mån före 1984 105,00 + 5,60 per kvadratmeter 1984 1991 108,00 + 6,60 per kvadratmeter 1992 eller senare 113,00 + 7,70 per kvadratmeter Kostförmånernas värden ändras Penningvärdet för kostförmån i samband med anstaltsmåltider för personalen på sjukhus, skolor, daghem eller andra motsvarande inrättningar är 4,43 euro per måltid. Värdet av den kostförmån som personalen i skolor, daghem eller motsvarande inrättningar får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 3,54 euro per måltid. Beskattningsvärdet för vanlig kostförmån för en anställd är 5,90 euro per måltid förutsatt att de sammanlagda råvaru- och lönekostnaderna för måltiden inte överstiger 9,70 euro. Skattefria resekostnadsersättningar 2013 Ersättningar för resekostnader är skattefria upp till en viss gräns. Skatteförvaltningen har gett ett beslut om skattefria resekostnadsersättningar år 2013. Beslutet finns på Skatteförvaltningens webbplats: http://www.vero.fi/sv- FI/Detaljerade_skatteanvisningar/Skatteforvaltningens_beslut/Skatteforvaltningens_beslut_om_skattefri (25747) I beslutet anges grunder och belopp för dagtraktamenten, kilometerersättningar och andra resekostnadsersättningar. Arbetsgivaren kan betala löntagaren skattefria ersättningar för resekostnader i enlighet med beslutet. Vilka kostnader arbetsgivaren i praktiken ersätter bestäms i allmänhet enligt kollektivavtalen. Grunderna och beloppen i Skatteförvaltningens beslut överensstämmer inte nödvändigtvis med grunderna och beloppen i kollektivavtalen. Om ersättningen överstiger beloppet i Skatteförvaltningens beslut eller om ersättningen betalas på mindre strikta grunder, är den del som överstiger beslutet skattepliktig löneinkomst. Det fulla och partiella dagtraktamentet och måltidsersättningen har höjts från år 2012. År 2013 betalas följande inrikes dagtraktamenten och måltidsersättningar: dagtraktamente, heldag 38,00 euro partiellt dagtraktamente 17,00 euro måltidsersättning 9,50 euro Kilometerersättning för användning av egen bil Beräkningen av kilometerersättningens skattefria belopp har ändrats så att en 5 procents andel för privatkörning dras av från det belopp som Statens arbetsmarknadsverk har räknat ut. Trots det blir ersättningen för användning av egen bil år 2013 den samma som tidigare, dvs. 45 cent per kilometer. Ersättningen för extra personer är 3 cent per person. Ersättningen för arbetsresor med bruksförmånsbil stiger till 13 cent per kilometer. 7 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

Arbetsgivarnas och arbetstagarnas pensions- och försäkringsavgifter år 2013 De lagstadgade procentsatserna för arbetsgivarnas och arbetstagarnas socialförsäkringsavgifter har fastställts för år 2013. Till arbetsgivarens lagstadgade socialförsäkringsavgifter hör socialskyddsavgifter och avgifter för arbetspensions-, arbetslöshets-, olycksfalls- och grupplivförsäkring. Arbetsgivaren tar ut arbetstagarens andel av arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgiften i samband med lönebetalningen. Arbetsgivarnas och arbetstagarnas pensions- och försäkringsavgifter i procent år 2013 finns på http://www.vero.fi/sv- FI/Foretags_och_samfundskunder/Jordbruksidkare_och_skogsagare/Foretag_som_arbetsgivare/Arbetsgi varens_och_arbetstagarens_pensio(25467) Arbetsgivarens socialskyddsavgift år 2013 Statsrådet har fastställt arbetsgivarens socialskyddsavgift för år 2013 till 2,04 procent av den lön som avses i 4 i lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift (366/1963). Avgiften är 2,04 procent eftersom det inte längre ingår någon folkpensionsförsäkringsavgift i socialskyddsavgiften. Avgiftsprocenten tillämpas på löner som betalas år 2013, oberoende av när lönen tjänats in. Avgiften betalas inte för arbetstagare under 16 år och inte heller för dem som har fyllt 68 år. Momsfrågor Vid ingången av 2013 sker det många förändringar i mervärdesbeskattningen. Skatteförvaltningen har dessutom uppdaterat sina anvisningar och preciserat sina tidigare tolkningar. Momssatserna höjs 1.1.2013 Enligt en lagändring som stadfästes 30.11.2012 höjs alla momssatser med en procentenhet vid ingången av år 2013. De nya momssatserna är följande: 24 %: normalskattesats 14 %: livsmedel, foder samt restaurang- och cateringtjänster 10 %: böcker, prenumerationer på tidningar och tidskrifter, läkemedel, idrottstjänster, persontransporter, inkvarteringstjänster, ersättningar för televisions- och radioverksamhet, kultur- och underhållningsevenemang, en upphovsmans försäljning av konstverk, import av konstverk samt upphovsrättsersättningar till upphovsrättsorganisationerna. Skatten på försäkringspremier höjs i enlighet med normalskattesatsen till 24 procent. På Skatteförvaltningens webbsidor finns anvisningar om olika situationer som förändringarna i momssatserna kan medföra. Nya faktureringsbestämmelser och Skatteförvaltningens anvisning Mervärdesskattelagen har genom en lagändring 29.6.2012/399 ändrats i överensstämmelse med faktureringsdirektivet. Ändringarna träder i kraft 1.1.2013 och de tillämpas när momsskyldigheten har uppstått efter 31.12.2012. Skatteförvaltningen har 18.10.2012 gett en ny anvisning om kraven på fakturan i momsbeskattningen (tillsvidare endast på finska). 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

På grund av lagändringen ändras faktureringen 1.1.2013 på följande sätt: I mervärdesskattelagen bestäms när finsk lagstiftning tillämpas på faktureringen. Säljaren behöver inte längre utfärda en faktura för förhandsbetalningar som gäller gemenskapsintern försäljning av varor. En faktura ska utfärdas också för viss försäljning som sker i ett annat EUland och som är skattefri i Finland. En tidsfrist har satts ut för fakturor som gäller gemenskapsintern försäljning och sådan försäljning av tjänster i ett annat EU-land som är beskattningsbar enligt en sådan momsbestämmelse i den ifrågavarande medlemsstaten som motsvarar 65 i mervärdesskattelagen. Kraven på fakturainnehållet har preciserats i situationer med omvänd momsskyldighet, vid tillämpning av marginalskattesystemet och i situationer där köparen skriver fakturan. Vid omräkning av utländsk valuta till euro kan man också tillämpa den säljkurs som har noterats av Europeiska centralbanken. Den övre gränsen för förenklad faktura höjs till 400 euro. Näringsidkaren ska säkerställa äktheten i fakturornas ursprung och att innehållet hålls oförändrat och läsbart till slutet av förvaringstiden Utöver de förändringar som baserar sig på lagändringen innehåller anvisningen också några nya tolkningar. Följande ändringar träder i kraft omedelbart: I Skatteförvaltningens anvisning har införts en ny tolkning av momsen vid vidaredebitering av kostnader. Enligt den tidigare tolkningen bestämdes momssatsen separat för eget arvode vid vidaredebitering av kostnader. Enligt den nya tolkningen anses arvodet vara anknutet till den vidaredebiterade varan eller tjänsten och utgöra ett pristilllägg för dem. Momssatsen för arvodet är då den samma som för den vidaredebiterade varan eller tjänsten. Om olika momssatser tillämpas på vidaredebiterade kostnader fördelas arvodet på olika momssatser i proportion till de momsfria priserna på de varor och tjänster som faktureras. Skatteförvaltningen tar också ställning till avrundningen av momsen. Enligt anvisningen ska momsen uppges med två decimalers noggrannhet. Enligt den matematiska avrundningsregeln ska ett decimaltal kortas av så att den sista siffran som tas med höjs med ett om den första siffran som faller bort är 5 eller ett större tal. Avrundningen görs på fakturans slutsumma. Läs mer om förändringarna i Skatteförvaltningens anvisning (tillsvidare endast på finska): http://www.vero.fi/fi- FI/Syventavat_veroohjeet/Arvonlisaverotus/Laskutusvaatimukset_arvonlisaverotuksess(23291) Momsbeskattningen av privata socialvårdstjänster Skatteförvaltningen har 23.11.2012 publicerat ett meddelande om momsbeskattningen av privata socialvårdstjänster. Eftersom förutsättningarna för momsfria privata socialvårdstjänster har varit oklara, har Skatteförvaltningen gjort en sammanställning av de viktigaste förutsättningarna för momsfrihet i fråga om dessa tjänster. Beslutet finns på Skatteförvaltningens webbplats: http://www.vero.fi/sv- FI/Foretags_och_samfundskunder/Forening_och_stiftelse/Momsbeskattning/Momsbeskattningen_av_priv ata_socialvards(25135) 9 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

Understöd och bidrag som hänförs till skattegrunden enligt 79 i mervärdesskattelagen I Kommunalekonomi nr 2/2010 behandlades under rubriken "Moms på understöd och bidrag" momsbeskattningen av understöd och bidrag med direkt anknytning till priset på en vara eller tjänst. I artikeln nämns stödet för kollektivtrafik som exempel på understöd med direkt anknytning till priset. Enligt den tolkning som Skatteförvaltningen nu meddelat utgör statliga stöd inte sådana understöd och bidrag enligt 79 i momslagen som har direkt anknytning till priset och som borde hänföras till skattegrunden. Motiveringen är att kommunen inte säljer varor eller tjänster vilkas pris direkt skulle påverkas av stödet. Om kommunen till exempel få statligt stöd för kollektivtrafik, behöver kommunen inte bokföra den skatt som ska betalas (enligt tidigare anvisningar skulle kommunen bokföra skatten enligt skattesatsen). När kommunen betalar understöd till en trafikidkare bokför kommunen skatten som momsåterbäring utgående från understödsbeloppet. Trafikidkaren bokför den skatt som ska betalas utgående från det mottagna understödet. Om kommunen har följt de tidigare anvisningarna kan kommunen ansöka om återbäring på den skatt som betalats till för stort belopp och i fortsättningen följa de nya anvisningarna. Ändringssökande i första instans ändras i momsbeskattningen Regeringen har i augusti överlämnat ett proposition med förslag till ändringar i momsbeskattningens bestämmelser om ändringssökande i första instans (76/2012). I fortsättningen leds besvärsprocessen av förvaltningsdomstolen i stället för Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen behandlar först, liksom tidigare, den skattskyldiges besvär som rättelseärende. Om Skatteförvaltningen anser att yrkandet inte ger anledning till att rätta beslutet, ger Skatteförvaltningen ett utlåtande och överför besvären till förvaltningsdomstolen för behandling. Förvaltningsdomstolen ska vid behov ge ändringssökanden och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt tillfälle att avge genmäle eller bemötande. Övriga skrivelser behandlar Skatteförvaltningen som rättelseärenden. Skatteförvaltningen kan rätta ett fel i sitt beslut till fördel för den skattskyldige. Om Skatteförvaltningen anser att dess beslut inte innehåller något fel till den skattskyldiges nackdel, avslår Skatteförvaltningen rättelseyrkandet. Beslutet kan överklagas. Moms på varuimport minimibeloppet sänks Det minsta momsbelopp om tas ut vid varuimport är 5 euro. Minimibeloppet gäller import av varor till Finland från länder utanför EU, import från Åland till fastlandet och tvärtom samt import till Finland från en sådan del av EU:s tullområde som står utanför EU:s mervärdesskatteområde. Mer information om förändringarna som träder i kraft i början av året: http://www.vero.fi/sv- FI/Skatteforvaltningen/Meddelanden/Andringar_i_momsbeskattningen_112013(25045) 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

Allmänna förändringar i överlåtelseskatten och temporär skattefrihet för kommuner Regeringen föreslår att skatten vid överlåtelse av äganderätten till aktier i bostadsaktiebolag, ömsesidiga fastighetsaktiebolag och övriga fastighetsbolag höjs från nuvarande 1,6 procent till 2,0 procent. Samtidigt föreslås att skatten ska betalas på det skuldfria priset, som omfattar bostadens försäljningspris och bolagslåneandelar som belastar aktierna. I skrivande stund har lagändringen ännu inte godkänts. Enligt regeringspropositionen ska de nya bestämmelserna gälla bostadsköp som utförs efter 1.1.2013, men finansutskottet har i sitt betänkande föreslagit att lagen ska tillämpas på överlåtelser som sker på grundval av avtal som ingåtts 1.3.2013 eller senare. Utskottet motiverar sitt ändringsförslag med att lagtexten lämnar rum för tolkning och att Skattestyrelsen behöver tid att utarbeta de anvisningar som behövs. Också aktörerna i branschen måste få möjlighet att se över sina IT-tillämpningar och egna anvisningar. Lagförslaget gäller utöver de nämnda allmänna ändringarna också temporära skattefriheter i samband med bolagisering av kommunernas fastighetsförmögenhet (43 a c ) Dessa skattefriheter ska enligt förslaget fortsätta att gälla i tillämpliga delar 2013 2016. Till denna del grundar sig förslaget på Kommunförbundets initiativ. De här ändringarna ska träda i kraft omedelbart 1.1.2013. I propositionen föreslås att 43 a och 43 c ska fortsätta att gälla i sin nuvarande form. Dessutom har finansutskottet tagit ställning till förutsättningarna för temporär skattefrihet vid vissa strukturarrangemang inom utbildningen. En förutsättning är att både mottagaren och, i de situationer som preciseras i lagrummet, även överlåtaren har beviljats tillstånd att driva till exempel en yrkeshögskola. Det här villkoret har visat sig vara problematiskt när en samkommun slutar driva en yrkeshögskola och bolagiserar verksamheten. Den egendom som ska fördelas övergår då i allmänhet till medlemskommunerna och från dem vidare till den yrkeshögskola som ska bolagiseras. Kravet på tillstånd uppfylls därmed inte. För klarhetens skull konstaterar utskottet att bestämmelsen ska tolkas enligt dess egentliga syfte. För tillfället pågår en reform med sikte på att ombilda yrkeshögskolorna till självständiga juridiska personer i aktiebolagsform som ska överta de nuvarande huvudmännens tillstånd. Den skattefrihet som avses i 43 c i lagen om överlåtelseskatt stöder reformen. Bestämmelsen ska alltså tolkas så att skattefriheten gäller också de fall då överlåtaren är medlemskommun i en samkommun som fått tillstånd att bedriva verksamhet eller anordna utbildning och medlemskommunen överlåter en fastighet som den upplösta samkommunen tidigare ägt till den mottagare som avses i lagrummet. I fråga om 43 b i lagen om överlåtelseskatt har den föreskrivna tiden föreslagits bli förlängd till åren 2013 2016, men tillämpningsområdet har begränsats. Enligt regeringspropositionen är orsaken att behovet av fortsatt skattelättnad enligt 43 b i anslutning till sådana strukturarrangemang som avses i lagen om en kommunoch servicestrukturreform endast gäller socialväsendet och hälso- och sjukvården. Skattelättnaden begränsas alltså till att gälla fastigheter som ska användas för sådan verksamhet. Hänvisningen till lagen om en kommun- och servicesstrukturreform har föreslagits bli ändrad med beaktande av att lagen slutar att gälla och med beaktande av övergångsbestämmelserna som gäller giltighetstiden. I regeringspropositionen har 43 b 1 mom. i lagen om överlåtelseskatt skrivits i följande form: "Om en kommun eller samkommun eller ett av dem ägt aktiebolag 11 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

som äger och förvaltar fastigheter för fullgörande av de skyldigheter som avses i lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007), som var i kraft åren 2007 2012, under 2013 2016 överlåter en fastighet som huvudsakligen har varit i direkt användning inom socialvårds-, hälso- och sjukvårds-, skol-, ungdoms-, biblioteks-, kultur-, idrotts- eller brand- och räddningsväsendet eller inom kommunens eller samkommunens allmänna förvaltning till ett aktiebolag som ägs av en eller flera kommuner eller samkommuner och som äger och förvaltar fastigheter för socialvårdens eller hälso- och sjukvårdens bruk och som vederlag får aktier i det mottagande bolaget, återbetalar Skatteförvaltningen på ansökan den betalade skatten." Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn 09 771 2085, 050 5222 789 Benjamin Strandberg, tfn 09 771 2082, 050 594 0603 Statsandelar Syftet med statsandelssystemet är att en jämn tillgång på den offentliga service som kommunerna ansvarar för ska kunna tryggas i hela landet med en rimlig skattebörda. Genom systemet utjämnas skillnader i kostnaderna för servicen och skillnader i kommunernas inkomstbas. Grunden för utjämningen av kostnadsskillnader är invånarantalet, åldersstrukturen och olika särförhållanden. En annan del av statsandelssystemet är utjämningen av kommunernas inkomstbas utgående från deras skatteinkomster. Statsandelsfinansieringen till kommunerna består administrativt sett av två delar: den statsandel för kommunal basservice som administreras av finansministeriet (L 1704/2009) och den statsandelsfinansiering som regleras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (L 1705/2009) och som administreras av undervisnings- och kulturministeriet. Den kalkylerade grunden för statsandelen ändras varje år genom s.k.automatiska ändringar. Till dem hör förändringar i bestämningsfaktorerna, till exempel i invånarantalet, antalet elever och andra antal som utgör grund för beräkningen samt prisförändringar som beror på förändringar i kostnadsnivån (indexförhöjning). Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn 09 771 20 85, 050 522 2789 Benjamin Strandberg, tfn 09 771 2082, 050 594 0603 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

Statsandelskalkylerna för 2013 har uppdaterats på kommunerna.net 13.12.2012 Kommunförbundet publicerade 15.6.2012 preliminära beräkningar av statsandelsfinansieringen år 2013 på sin webbplats. Beräkningarna är avsedda att utgöra ett stöd för kommunernas ekonomiplanering. De preliminära beräkningarna har uppdaterats under sensommaren och hösten 2012. Den senaste uppdateringen gjordes i december 2012. Statsandelarna justeras i januari 2013 i enlighet med de slutliga besluten. Kommunförbundets beräkningar innehåller uppgifter om hela statsandelsfinansieringen: statsandelen för kommunal basservice utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet hemkommunsersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Kommunerna bör i sin ekonomiplanering beakta alla dessa poster när statsandelsfinansieringen för 2013 uppskattas i sin helhet. De preliminära statsandelsberäkningarna för de enskilda kommunerna och en kalkyleringsmodell finns på adressen www.kommunerna.net > Sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelsberäkningar > Statsandelarna 2013 Vad beror de årliga förändringarna i statsandelsfinansieringen på? Den kalkylerade grunden för statsandelen ändras varje år genom s.k.automatiska ändringar. Till dem hör förändringar i bestämningsfaktorerna, till exempel i invånarantalet, antalet elever och andra antal som utgör grund för beräkningen. Över 80 procent av de kalkylerade kostnader som ligger till grund för statsandelen för kommunal basservice bestäms enbart utgående från åldersstrukturen, dvs. kommunens invånarantal i olika åldersgrupper. Förändringar i åldersstrukturen och invånarantalet har alltså en avgörande betydelse för statsandelsfinansieringens belopp. Statsandelarna ändras årligen på grund av förändringar i kostnadsnivån. Förändringarna i kostnadsnivån beaktas genom en s.k. indexförhöjning som ändrar de grundpriser som utgör grunden för statsandelen. Indexförhöjningen bestäms enligt prisindexet för basservice. Prisindexet grundar sig på förändringen i kostnadsnivån viktad med driftskostnaderna för social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturverksamheten. Statsandelarna ändras också till följd av politiska beslut om till exempel förändringar i kommunernas lagstadgade uppgifter. Förändringarna i kommunernas uppgifter kan gälla uppgifternas omfattning eller natur. När kommunerna får nya uppgifter eller de tidigare uppgifterna utvidgas beaktas kostnaderna genom höjda statsandelar. Det inverkar vanligtvis både på de kalkylerade kostnader som utgör grunden för statsandelen och på statsandelsprocenten. Andra förändringar som baserar sig på politiska beslut kan gälla till exempel nedskärningar av statsandelarna eller förändringar i enskilda bestämningsgrunder. 13 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

Vilka förändringar har skett i statsandelen för kommunal basservice år 2013? Statsandelarna har beräknats enligt kommunindelningen år 2013. I början av år 2013 genomförs 10 kommunsammanslagningar som medför att antalet fastlandskommuner minskar från 320 till 304. Statsandelen för kommunal basservice år 2013 har beräknats utgående från invånarantalet 31.12.2011 både enligt ålders- och språkgrupp. Också de övriga statsandelsgrunderna har i uppdateringen i december 2012 beräknats utgående från de senaste uppgifterna. Det kommer inte att ske fler förändringar i bestämningsgrunderna före de slutliga statsandelsbesluten. I de preliminära beräkningarna av statsandelen för kommunal basservice har beaktats förändringen i kostnadsnivån år 2013, dvs. en indexförhöjning på 3,0 procent. I beräkningarna av statsandelen för kommunal basservice har också beaktats den tilläggsnedskärning på 125 miljoner euro år 2013 som regeringen fattade beslut om vid ramförhandlingarna i mars 2012. Tilläggsnedskärningen genomförs genom en minskning av statsandelsprocenten. Nedskärningen sänker statsandelsprocenten för kommunal basservice med 0,51 procentenheter från 31,42 till 30,91 procent. Sänkningen innebär att statsandelen minskar och att kommunernas självfinansieringsandel ökar med cirka 23 euro per invånare. Nedskärningens effekt är lika stor i alla kommuner beräknat per invånare. I kalkylerna har beaktats sådana förändringar i kommunernas åligganden som inverkar på statsandelsfinansieringen år 2013. Regeringen kommer att överlämna en proposition till riksdagen med förslag till en lag om stöd för den åldrande befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (äldreomsorgslag). Lagen är avsedd att träda i kraft 1.7.2013. I anslutning till äldreomsorgslagen kommer statsandelen för kommunal basservice att höjas med 27,3 miljoner euro nästa år. Förändringen beaktas i de priser för socialvården som används som grund vid bestämningen av statsandelen för kommunal basservice och i statsandelsprocenten för kommunal basservice. I och med att kommunernas uppgifter utvidgas kommer statsandelsprocenten att höjas med 0,05 procentenheter. Tilläggsnedskärningen på 125 miljoner euro och utvidgningen av kommunernas uppgifter medför att statsandelsprocenten minskar med 0,46 procentenheter från 31,42 till 30,96 procent år 2013. Vilka förändringar har skett i statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet år 2013? Statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet baserar sig till största delen på antalet elever och studerande, och denna information samlas in direkt av utbildningsanordnarna enligt situationen 20.9. Uppgifterna är inte offentliga, så Kommunförbundet har inte kunnat göra beräkningar för 2013 i fråga om de statsandelsposter som omfattas av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Regeringen beslutade vid sina ramförhandlingar 22.3.2012 att förändringen i kostnadsnivån inte ska beaktas i statsandelarna enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, dvs. att det inte görs några indexförhöjningar år 2013. I praktiken innebär det att kommunerna i sin ekonomiplanering får den bästa uppskattningen av finansieringsnivån för undervisningsverksamheten år 2013 genom att utgå från samma nivå som år 2012. 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

I regeringsprogrammet (2011) och rambeslutet (2012) avtalades också om nedskärningar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Nedskärningarna för 2013 gäller bland annat läroavtalsutbildningen, den yrkesinriktade tilläggsutbildningen, finansieringen av yrkeshögskolor, statsandelen för läroanstalternas anläggningskostnader, finansieringen av fritt bildningsarbete och finansieringen av teatrar, orkestrar och museer. År 2013 uppgår nedskärningarna av statsandelsfinansieringen inom UKM:s område till sammanlagt omkring 58 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel uppskattas bli 42 miljoner. Statsandelsfinansieringen inom denna sektorer minskar också till följd av att den ökning av antalet studieplatser som gjordes i stimulanssyfte under den förra valperioden inte längre gäller. Statsandelsprocenten, kommunens självfinansieringsandel och grundpriserna för statsandelen för kommunal basservice 2012 2013, euro per invånare Statsandelsprocenterna 2012 2013 Statsandelen för kommunal basservice 31,42 30,96 Statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet 41,89 41,89 Kommunens självfinansieringsandel Statsandelen för kommunal basservice 3 001,49 3 136,92 Statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet 364,63 357,44 Indexförhöjning 3,7 % 3,0 % Grundpriset för den allmänna delen 32,08 33,05 Grundpriser för socialvården 0 6-åringar 6914,94 7 122,39 7 64-åringar 319,51 330,13 65 74-åringar 937,53 988,59 75 84-åringar 5652,37 5 924,10 85-åringar och äldre 15520,82 16 263,41 grundpriset för arbetslöshetskoefficienten 56,45 58,14 grundpriset för antalet arbetslösa 618,94 637,51 grundpriset för barnskydd 47,56 48,99 grundpriset för funktionshindrade 16,83 17,33 Grundpriser för hälso- och sjukvård 0 6-åringar 899,18 926,16 7 64-åringar 976,8 1 006,10 65 74-åringar 2294,15 2 362,97 75 84-åringar 4421,54 4 554,19 85-åringar och äldre 7670,77 7 900,89 grundpriset för sjukfrekvensen 418,66 431,22 Undervisnings- och kulturverksamhet grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning 7300,49 7 519,50 grundpriset för allmänna bibliotek 60,38 62,19 grundpriset för grundläggande konstundervisning 1,4 1,4 grundpriset för allmän kulturverksamhet 3,5 3,5 15 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

Minskningar och ökningar av statsandelen 2013 I statsandelen för kommunal basservice görs en varierande mängd ökningar eller minskningar som enligt beslutet för respektive år ska beaktas i statsandelssystemet. Ökningarna och minskningarna ändras från ett år till ett annat, bland annat då tidsbegränsade minskningar upphör att gälla eller då det sker förändringar i skattelagstiftningen. Till exempel får kommunerna större statsandelar som kompensation för skatteinkomster de går miste om när skattegrunderna ändras. Nettobeloppet av ökningarna och minskningarna i statsandelen för kommunal basservice år 2013 är 834 miljoner euro. Merparten av ökningarna består av kompensation för förlorade skatteinkomster: de enskilda kommunerna får via statsandelssystemet kompensation för förändringar i kommunernas skattegrunder. År 2013 uppgår kompensationerna för förlorade skatteinkomster för åren 2010 2013 till sammanlagt 815 miljoner euro. År 2013 görs ökningar på sammanlagt 888 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. Det är fråga om följande poster: 1. Kommunspecifik kompensation för arbetsmarknadsstödet: Ökning eller minskning beroende på den rättelsepost som räknats ut för respektive kommun i finansieringen av arbetsmarknadsstödsreformen. Nettoökning 29,5 miljoner euro. 2. Kompensation för förlorade skatteinkomster år 2010: Verkningarna för de enskilda kommunerna varierar. Sammanlagt 375 miljoner euro. 3. Kompensation för förlorade skatteinkomster år 2011: Verkningarna för de enskilda kommunerna varierar. Sammanlagt 129 miljoner euro. 4. Kompensation för förlorade skatteinkomster år 2012: Verkningarna för de enskilda kommunerna varierar. Sammanlagt 299 miljoner euro. 5. Kompensation för förlorade skatteinkomster år 2013: Verkningarna för de enskilda kommunerna varierar. Sammanlagt 11,5 miljoner euro. 6. Kostnadsneutralitet mellan staten och kommunerna i utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna: Jämstor ökning på 6,20 euro/invånare. Ökningen sammanlagt 33 miljoner euro. 7. Återbetalningar av underhållsstödsfordringar till kommunerna: Jämstor ökning på 1,86 euro per invånare. Ökningen sammanlagt 10 miljoner euro. Återbetalningarna av underhållsstöd särskiljs från statsandelarna i bokföringen. 8. Anslaget för ersättningarna till landskapsförbunden för de kostnader som de nya uppgifterna i anslutning till regionförvaltningsreformen medförde överfördes år 2012 till statsandelen för kommunal basservice. Jämstor ökning på 0,09 euro/invånare. Ökningen sammanlagt 0,48 miljoner euro. År 2013 görs minskningar på sammanlagt -52,3 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. Det är fråga om följande poster: 1. Finansiering av tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, samernas hembygdsområde och skärgårdsförhållanden: jämstor minskning på -6,52 euro per invånare. Minskningen sammanlagt 35 miljoner euro. 2. Finansiering av gemensamma datasystem för staten och kommunerna (KommunIT/SADe): jämstor minskning på -1,68 euro/invånare. Minskningen sammanlagt 9,0 miljoner euro. 3. Finansiering av behovsprövade höjningar av statsandelen: jämstor minskning på -0,93 euro/invånare. Minskningen sammanlagt 5,0 miljoner euro. Efter höjningen uppgår de behovsprövade höjningarna av statsandelen till sammanlagt 20 miljoner euro år 2013. 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

4. Finansiering av förhandsutredningar i anknytning till kommunsammanslagningar och finansiering av förhandsutredningar som gäller metropolområdet: jämstor minskning på 0,37 euro per invånare. Minskningen sammanlagt 2,0 miljoner euro. 5. Finansiering av övergången till avgiftsfri utlämning av uppgifter i standardformat: jämstor minskning på 0,24 euro/invånare. Minskningen sammanlagt 1,3 miljoner euro. Totalt 27 kommuner beviljades behovsprövad höjning av statsandelen Statsrådet beslutade 29.11.2012 bevilja 27 kommuner behovsprövad höjning av statsandelen år 2012 till ett sammanlagt belopp av 20 miljoner euro. Kommunförbundet föreslog i sitt utlåtande till finansministeriet att 36 kommuner skulle beviljas en höjning. I bilaga 3 finns en förteckning över de kommuner som ansökte om behovsprövad höjning, de kommuner som beviljades en höjning och de kommuner som Kommunförbundet förordade. År 2012 ansökte 95 kommuner om behovsprövad höjning av statsandelen till ett sammanlagt belopp av 117 miljoner euro. Ansökningarna var nästan hälften fler än år 2011 då antalet sökande var 64. Det sammanlagda ansökningsbeloppet var 47 miljoner högre än i fjol. Inför utlåtandet bedömde Kommunförbundet kommunernas ekonomiska situation ur många olika perspektiv. Bland annat beaktades de planer för balansering av ekonomin som kommunerna presenterat i sina ansökningar. De nyckeltal som baserar sig på kommunerna bokslut granskades för åren 2000 2011. I granskningen analyserade förbundet framför allt primärkommunens och kommunkoncernens årsbidrag, underskott, lånestock och likvida medel och bedömde kommunens anpassningsåtgärder. Vid bedömningen av den ekonomiska situationen användes också uppgifter om de kommuner som fått behovsprövad höjning av statsandelen under tidigare år. För att undvika s.k. mjuka budgetrestriktioner förespråkade Kommunförbundet inte någon höjning för de kommuner som tidigare fått behovsprövad höjning av statsandelen tre år i följd. För att Kommunförbundet skulle förorda en höjning räckte det inte med att social- och hälsovårdskostnaderna hade ökat okontrollerat eller att kommunen hade ett finansieringsunderskott till följd av reparationsinvesteringar. Också de ekonomiska nyckeltalen skulle utvisa att kommunen hade behov av extra ekonomiskt stöd. Höjningen av statsandelen betalas före utgången av 2012. Kommunförbundets styrelse tog ställning till statsandelsreformen Kommunförbundets styrelse har 29.11.2012 formulerat egna ståndpunkter till den pågående statsandelsreformen. Styrelsen poängterar att finansieringen av kommunernas lagstadgade basservice bör basera sig på en statsandelsfinansiering där statsandelarna inte är öronmärkta för ett visst ändamål eller för särskilda kostnader. Kommunsammanslagningar får inte leda till att finansieringen av basservicen försvagas. Kommunförbundet framhåller att grunderna för beräkningen av statsandelarna inte får ändras vid förändringar i kommunstrukturen. Enligt förbundets styrelse bör grunderna för beräkningen av statsandelarna fastställas så att statsandelarna inte ändras vid kommunsammanslagningar. Förbundet anser det vara viktigt att kommuner med tillfälliga och exceptionellt stora ekonomiska problem kan beaktas i statsandelssystemet. 17 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

Enligt Kommunförbundets styrelse bör kommunens ansvar för att anordna utbildning för sina invånare från barndomen till vuxen ålder befästas. Reformen inom finansieringen av undervisningsväsendet bör ingå i statsandelsreformen. Enligt regeringsprogrammet ska ansvaret för den grundläggande finansieringen av yrkeshögskolorna överföras kostnadsneutralt från kommunerna till staten vid ingången av 2015. Kommunförbundet anser att överföringen bör ske genom en ändring av statsandelsprocenten för undervisnings- och kulturverksamhet. Kommunernas särdrag, såsom ålderstruktur, servicetillgänglighet och inkomstnivå, bör också i fortsättningen beaktas i statsandelarna på ett rättvist sätt, så att tjänsterna kan tillhandahållas i hela landet med en rimlig skattegrad. En viktig del i statsandelsreformen är omfördelningen av uppgifter mellan staten och kommunerna och gränsdragningen mellan myndigheternas och medborgarnas ansvar. Enligt statsminister Katainens regeringsprogram ska statsandelssystemet ses över som en del av kommunreformen så att systemet blir enklare och tydligare. Statsandelsgrunderna ses över bland annat i fråga om genomskinlighet, antal, överlappningar, ersättningsbehov, tidsenlighet och lämplighet i en situation där kommunstrukturen och servicebehoven förändras. Kommun- och förvaltningsminister Henna Virkkunen kallade 25.5.2012 Raumos stadsdirektör, politices kandidat Arno Miettinen, till utredare för statsandelsreformen. Det är också meningen att finansieringen av yrkeshögskolor ska överföras till staten inom samma tidsplan som statsandelsreformen. Den nya statsandelslagstiftningen ska enligt planerna träda i kraft vid ingången av 2015. Alla intresserade har möjlighet att ta del av material med anknytning till statsandelsreformen och uppföljningsgruppens arbete på Kommunförbundets extranät Eksaitti. Kommunförbundet verkar på många håll som expert och intressebevakare för kommunerna i statsandelsreformen, bland annat via representanter i finansministeriets arbetsgrupper. I stödgruppen för statsandelsreformen representeras förbundet av Arto Sulonen, som är direktör för Kommunförbundets juridiska avdelning. I sakkunnig- och kalkyleringsgruppen representeras Kommunförbundet av utvecklingschef Sanna Lehtonen. I februari 2012 inledde Kommunförbundet ett internt beredningsarbete för statsandelsreformen under ledning av vice verkställande direktör Timo Kietäväinen. Fram till slutet av september hade den interna uppföljningsgruppen, som består av sakkunniga från olika enheter vid förbundet, sammanträtt sex gånger. En extern uppföljningsgrupp som består av ledande ekonomi- och finansexperter från olika kommuner har under hösten sammanträtt under ledning av vice verkställande direktör Timo Kietäväinen. Gruppen utgör en ytterligare förstärkning i förbundets arbete med statsandelsreformen. Alla intresserade har möjlighet att ta del av material med anknytning till statsandelsreformen och uppföljningsgruppens arbete på Kommunförbundets extranät Eksaitti. På Eksaitti finns en finskspråkig grupparbetsplats (Valtionosuusuudistus) med information om bland annat tidsplanen för reformen, arbetsuppgifterna för de grupper som tillsatts för reformarbetet samt föreläsningsmaterial som presenterats vid uppföljningsgruppens sammanträden. 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

Anvisningar om användningen av Eksaitti: 1. Skicka via e-post en anhållan om medlemskap i grupparbetsplatsen för statsandelsreformen på Eksaitti till tuija.valkeinen(at)kommunforbundet.fi. 2. Systemet skickar automatiskt information om hur du loggar in dig på Eksaitti. Om du redan har användarnamn (e-postadress) och lösenord till Eksaitti fungerar de också i grupparbetsplatsen för statsandelsreformen. 3. Logga in med egna koder på http://eksaitti.kunnat.net:81/valtionosuusuudistus. Om du glömt lösenordet får du ett nytt via länken "Har du glömt ditt lösenord?" på inloggningssidan. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn 09 771 2085, 050 522 2789 Benjamin Strandberg, tfn 09 771 2082, 050 594 0603 Bokföringsanvisningar Bokföringsnämndens kommunsektion 30.10.2012 Utlåtande 106/2012, bilaga 4 106. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) bad kommunsektionen ge ett utlåtande om stadens förfarande där kapitalplaceringar i ett dotterbolag som producerar näringslivstjänster hade aktiverats i sökandens balansräkning utgående från värdet på de tjänster dotterbolaget producerar. Bakgrunden till begäran om utlåtande var att sökanden flera gånger blivit tvungen att stödja dotterbolaget genom kapitalplaceringar och understöd, eftersom dotterbolagets verksamhet var förlustbringande. Därför hade värderingsgrunden för aktiveringen av kapitalplaceringarna inte kunnat basera sig på dotterbolagets förmåga att generera inkomster och inte heller på kapitalplaceringarnas sannolika överlåtelsevärde. Sökanden motiverade värderingen av dotterbolagets aktier med kommunsektionens utlåtande 86/2008. I det utlåtandet sägs att när en nedskrivning av aktier bland bestående aktiva övervägs ska kommunen inte bara beakta den inkomst som placeringen ger i framtiden utan också det värde som bolagets tjänster har för kommunen. Sökanden undrade också om stadens förfarande vid kapitalplaceringarna i dotterbolaget varit motiverat och hur staden ska förfara i fortsättningen om det nuvarande förfarandet inte är förenligt med bestämmelserna och anvisningarna om kommunens bokföring. Bakgrunden till utlåtandet Sökanden äger 99,8 procent av aktierna i dotterbolaget. Bolaget utgör en del av stadens näringslivstjänster och har som uppgift att främja näringslivet genom att bygga, anskaffa och hyra vidare byggnader och lokaler för företagens bruk. Till bolagets verksamhetsområde hör också att delta i produktutvecklingsprojekt, bedriva näringslivsforskning och planering av näringslivet, ordna utbildning och konsulte- 19 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

ring, delta i utvecklingen av de allmänna förutsättningarna för stadens näringsliv samt äga och förvalta fastigheter och värdepapper och bedriva handel med dem. Bolagets verksamhet har aldrig varit särskilt lönsam bland annat för att bolaget varit tvunget att skaffa nästan alla verksamhetslokaler för företag, eftersom privata aktörer saknats nästan helt och många till merparten industriella företag inte velat binda kapital i lokaler. Bolaget har också tvingats anpassa hyrorna till företagens verksamhetsförutsättningar, vilket försämrat bolagets lönsamhet. Sökanden har därför varit tvungen att stödja dotterbolaget genom tilläggsplaceringar i bolagets aktiekapital till ett sammanlagt belopp av omkring 4,3 miljoner euro, främst i bolagets fria egna kapital, och genom understöd på cirka 1,2 miljoner euro. Enligt ansökan har dotterbolaget använt kapitalplaceringarna till investeringar och låneamorteringar. Sökanden har också köpt två fastigheter av bolaget som använt försäljningsintäkterna till att amortera lån. Enligt tilläggsutredningar var bolagets eget kapital på grund av flera förlustbringande år en aning negativt i bokslutet 2011. Sökanden har i sina bokslut skrivit ned dotterbolagets aktier med cirka 2,6 miljoner euro, varefter sökanden i bokslutet 2011 tagit upp aktierna i balansräkningen till ett värde av cirka 2,3 miljoner euro. Motiveringar till utlåtandet Enligt bokföringslagen är bestående aktiva i balansräkningen sådana poster som är avsedda att stadigvarande ge intäkter under flera räkenskapsperioder. Enligt kommunsektionens kompletterande definition utgörs kommunens bestående aktiva av immateriella och materiella tillgångar vilkas stadigvarande verkningstid som produktionsfaktorer omfattar flera räkenskapsperioder samt aktier och andelar i placeringar som stöder kommunens verksamhet och övriga placeringar. Placeringar som stöder kommunens verksamhet utgörs av placeringar i form av främmande eller eget kapital i samfund som sköter kommunens uppgifter eller vars syfte är att stöda målsättningarna för kommunens verksamhet, såsom serviceproduktion, ändring av näringsstrukturen eller tryggande av sysselsättningen i kommunen eller den ekonomiska regionen. Enligt bokföringslagen ska tillgångar och placeringar aktiveras till sin anskaffningsutgift och egendom som avskrivs ska under sin verkningstid upptas som kostnad enligt avskrivningsplanen. Om den sannolika framtida inkomsten från en tillgång eller placering som hör till bestående aktiva varaktigt är mindre än den oavskrivna anskaffningsutgiften, ska skillnaden kostnadsföras som en nedskrivning. Som nedskrivning bokförs enligt kommunsektionens anvisningar nedskrivningar av aktier och andelar som hör till bestående aktiva. Som exempel på fall där nedskrivningar blir aktuella har nämnts bland annat att tillgången har skadats, att det kommer att ske ändringar i användningsvolymen eller användningssättet för tillgången under en nära framtid, att inkomstförväntningarna eller förväntningarna gällande serviceproduktionen för tillgången har försämrats eller kommer att försämras eller att det skett eller kommer att ske skadliga förändringar i den teknologiska omgivningen eller på marknaden eller i kommunens verksamhetsmiljö. Det lönar sig att beakta bland annat dessa faktorer när behovet av nedskrivningar eller tilläggsavskrivningar bedöms. Till de allmänna bokföringsprinciperna hör försiktighetsprincipen: när bokslutet och verksamhetsberättelsen upprättas ska försiktighet iakttas oberoende av räkenskapsperiodens resultat. Det förutsätter bland annat att alla avskrivningar och nedskrivningar görs bland bestående aktiva. Man kan avvika från principen endast av särskilda skäl och avvikelsen ska motiveras i noterna. Av noterna ska också framgå 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

hur avvikelsen påverkar räkenskapsperiodens resultat och den ekonomiska ställningen. Kommunsektionen har tidigare behandlat värderingen av aktier i ett fastighetsaktiebolag och andelen i ett bostadsandelslag i sitt utlåtande 56/2002. Enligt det utlåtandet ska värdet på aktier eller andelar nedskrivas om värdet på de byggnader, maskiner och inventarier samt finansieringstillgångar som aktierna ger besittningsrätt till eller deras värde i affärsverksamheten eller serviceproduktionen väsentligt har minskat. Kommunsektionens utlåtande I sitt utlåtande redogjorde kommunsektionen för vilka faktorer som kan användas vid bedömningen av balansvärdet för sådana aktier eller andelar i ett dottersamfund som hör till placeringar som stöder kommunens verksamhet och vid bedömningen av ett eventuellt nedskrivningsbehov. Som grund för balansvärdet för en kapitalplacering kan man använda avkastningsvärdet på dotterbolagets nettointäkter, nettoförmögenhetens sannolika överlåtelsevärde, det bruksvärde som dotterbolagets tjänster har i kommunens serviceproduktion eller någon annan tillförlitlig värderingsgrund. Om kapitalplaceringens balansvärde är lägre än något av dessa värden kan balansvärdet anses uppfylla förutsättningarna för aktivering enligt god bokföringssed. Om balansvärdet överstiger det verkliga värde som använts som grund för värderingen ska en nedskrivning göras med beaktande av försiktighetsprincipen. Bedömningen ska göras årligen i samband med bokslutet. I utlåtandet preciserade kommunsektionen de verkliga värdena enligt följande: - Avkastningsvärdet räknas ut genom diskontering av dotterbolagets uppskattade nettointäkter under en bestämd period (t.ex. 5 10 år) med en kalkyleringsränta som valts för värderingstidpunkten. - Med sannolikt överlåtelsevärde avses kommunens andel av dotterbolagets nettoförmögenhet, som utgör skillnaden mellan tillgångarna, skulderna och avsättningarna värderade till marknadspris eller utgående från ett tillförlitligt expertutlåtande. - Med tjänsternas bruksvärde avses det uppskattade bruksvärdet för dotterbolagets tjänsteproduktion, till exempel jämfört med vad tjänsteproduktionen skulle kosta om kommunen ordnade den på något annat sätt. Om någon annan tillförlitlig värderingsgrund används måste den kunna motiveras. Som jämförelsevärde används en sådan andel av de nämnda verkliga värdena som motsvarar ägarandelen. Kommunsektionen tog inte ställning till sökandens fråga om huruvida kapitalplaceringarna i dotterbolaget varit motiverade, eftersom det inte hör till kommunsektionens befogenheter. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn 09 771 2085, 050 522 2789 21 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

Preciseringar för statistiken 2013 (gäller insamlingen av uppgifter för statistikåret 2012) Färre uppgifter i tabell 07 i statistiken över ekonomi och verksamhet Utgifterna för små projekt inom fritt bildningsarbete vid medborgarinstitut samlas i fortsättningen inte längre in (radnummer 830 9390). Precisering till statistikföringen av dagvårdsverksamhet (verksamheten inom sociala tjänster) Allt fler kommuner har övergått till dagvårdsavgifter som baserar sig på antalet timmar per månad. Avgifterna har då i högre grad kunnat graderas. I statistiken över verksamheten inom sociala tjänster ska antalet barn i heldags- respektive halvdagsvård uppges (uppgiftsklasserna 204 och 205). Kommunen kan då utgå från den gamla gränsen (heldagsvård = över 5 timmar i veckan) eller den nya månatliga gränsen (heldagsvård = över 107,5 timmar i månaden). Det timantal som utgör grunden för dagvårdsavgifterna får ändå inte blandas in i statistiken, eftersom de gränser som tillämpas i statistiken är de som angetts i klassificeringen! Som heldagsvård räknas vård (exkl. föreskoleundervisning) som överskrider 5 timmar per dag eller som överskrider 107,5 timmar per månad. Som halvdagsvård räknas en vårdtid på högst 5 timmar per dag eller högst 107,5 timmar per månad. Timmarna räknas enligt de på förhand överenskomna timmarna. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn 09 771 2085, 050 522 2789 Benjamin Strandberg, tfn 09 771 2082, 050 594 0603 Projekt för mätning av barnskyddets effekter Inom ramen för sin forskningsverksamhet kommer Kommunförbundet år 2013 att inleda ett projekt för utveckling av ett effektmått för barnskyddet. I projektet utvecklas en kundspecifik behovsindikator genom vilken barnskyddsåtgärdernas effekter kan mätas och skillnaderna mellan bland annat olika serviceformer jämföras. Med hjälp av måttet ska man också kunna följa upp barnskyddets kostnadseffekter. Barnskyddet har en stor inverkan på kostnaderna för hela välfärdssystemet, bland annat genom sin förebyggande roll. Trots det finns det mycket lite information om barnskyddets effekter och kostnadseffekter. Enligt uppgifter från Institutet för hälsa och välfärd har de 0 17-åringar som får stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård ökat från tre till nästan 7 procent av hela åldersklassen under 2000-talet. Under samma period har andelen placeringar i familjer minskat betydligt medan andelen placeringar på institutioner vuxit. Sedan år 2007 har fler 0 17-åringar placerats på institutioner än i familjer. Statistiken visar att det finns en efterfrågan på uppgifter om barnskyddsåtgärdernas effekter. Finns det skillnader i effekterna mellan de olika serviceformerna? 22 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

För att kommunerna ska kunna fatta bra beslut om resursanvändningen inom barnskyddet behöver de få mer information om åtgärdernas effekter. Det förutsätter att det finns ett mått som mäter effekterna. Utan effektmått blir kommunerna tvungna att fatta allt fler beslut om verksamheten och resurserna "i blindo", "med fingertoppskänsla" eller utgående från enskilda fall. Ett effektmått ger en bättre helhetsbild av hur de olika serviceformerna skiljer sig från varandra i fråga om effekter. Effektmätning som utgår från behoven har redan utförts inom bland annat äldreomsorgen. Kommunförbundet och Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) publicerade år 2010 en undersökning om de äldres funktionsförmåga. I den undersökningen mättes effekterna med hjälp av ett kundspecifikt Rava-index, som tas fram genom testning av de äldres fysiska och psykiska funktionsförmåga. Det kundspecifika Rava-indexet kan anses utvisa den äldres behov av tjänster inom äldreomsorgen I Kommunförbundets aktuella projekt utvecklas ett motsvarande behovsbaserat mått för utvärdering av barnskyddet. Projektet ger kommunerna information som är till nytta när de ska fatta kostnadspåverkande beslut om resursanvändningen inom barnskyddet. Projektets främsta syfte är att utveckla och förenhetliga arbetsrutinerna för bedömningen av behovet av social service inom barnskyddet, så att lämpliga stödåtgärder kan sättas in och service tillhandahållas utgående från behoven. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn 09 771 2085, 050 522 2789 Benjamin Strandberg, tfn 09 771 2082, 050 594 0603 Fördelningen av kostnaderna för pensionsutgiftsbaserade avgifter vid mellankommunalt samarbete Arbetsgivaren betalar pensionsutgiftsbaserade avgifter för de pensioner som tjänats in i anställning hos respektive arbetsgivare före 2005. Den pensionsutgiftsbaserade avgiften och den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften (förtidsavgiften), är den serviceproducerande kommunens eller samkommunens egen kostnad som föranleds av de personer som varit anställda i kommunen eller samkommunen men som redan har gått i pension. Den pensionsutgiftsbaserade avgiften är inte bunden till löpande löner, utan Kevas medlemssamfund betalar pensionsutgiftsbaserad avgift enligt de löpande pensionsbelopp som tillvuxit av anställningar hos dem före år 2005. Delegationen för Kommunernas pensionsförsäkring fastställer årligen det totala beloppet för den pensionsutgiftsbaserade avgiften. Oklarheter i betalningsskyldigheten i fråga om pensionsutgiftsbaserade avgifter Utgående från de frågor och begäran om utlåtanden som kommit in till Kommunförbundet och Keva har det förekommit oklarheter i betalningsskyldigheten i fråga om pensionsutgiftsbaserade avgifter vid byte av serviceproducent. Enligt Kommunförbundets och Kevas bedömning förekommer det oklarheter i många, till och med tiotals fall, i fördelningen av kostnaderna för pensionsutgiftsba- 23 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

serade avgifter. Vanligen gäller oklarheterna situationer där yrkesutbildningen på andra stadiet överförs från en kommun till en samkommun. Det finns en risk att problemen blir fler om det mellankommunala samarbetet ökar till exempel på grund av förändrade kommunstrukturer under de kommande åren. Problemet med fördelningen av avgifter gäller penningflöden mellan kommunerna och andra tillhandahållare av kommunala tjänster. Men oklarheterna hör också samman med förhållandet mellan kommunerna och staten i statsandelssystemet via den finansiering enligt pris per enhet som betalas till huvudmannen. Hur kostnaderna för de pensionsutgiftsbaserade avgifterna inverkar på statsandelsfinansieringen Statsandelssystemet i Finland består av statsandelarna för kommunal basservice och statsandelsfinansiering enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet som beviljas kommuner och andra utbildningsanordnare. Den förra administreras av finansministeriet och den senare av undervisnings- och kulturministeriet. Statsandelsfinansieringen enligt lagen om finansiering av undervisningsoch kulturverksamhet för gymnasieutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskolor beviljas direkt till huvudmannen i form av finansiering enligt pris per enhet. Statsandelarna och finansieringen enligt pris per enhet är kalkylerade och baserar sig inte direkt på de faktiska kostnaderna för tillhandahållandet av service. Den kalkylerade statsandelsgrunden justeras dock vart fjärde år vid justeringen av kostnadsfördelningen så att den motsvarar de faktiska kostnaderna för tillhandahållandet av tjänster på riksnivå. I fråga om utbildning efter den grundläggande utbildningen beaktas vid justeringen av kostnadsfördelningen endast kostnaderna för de utbildningsanordnare som beviljats tillstånd att anordna utbildning. Om till exempel yrkesutbildningen har överförts från en kommun till en samkommun beaktar man vid kostnadsfördelningsjusteringen för yrkesutbildningen endast samkommunens kostnader. De pensionsutgiftsbaserade avgifterna ska överföras till den nya serviceproducenten i samband med överföringen av verksamheten Den pensionsutgiftsbaserade avgiften och den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften (förtidsavgiften) är serviceproducentens egen kostnad för de personer som varit anställda hos serviceproducenten, men som redan gått i pension. De pensionsbaserade avgifterna är kostnader som hör till statsandelsgrunden, liksom övriga personalkostnader. Eftersom kostnaderna för de pensionsutgiftsbaserade avgifterna är utgifter som ger rätt till statsandel, ska de enligt principen utgift mot inkomst betalas av serviceproducenten. Villkoret för att denna princip ska kunna följas är att de pensionsutgiftsbaserade avgifterna överförs på den nya producenten, t.ex. en samkommun eller ett aktiebolag eller en annan kommun, i samband med verksamhetsöverföringen. Om kostnaderna för pensionsutgiftsbaserade avgifter inte bokförs som kostnader för den serviceproducent som har tillstånd att anordna utbildning, beaktas de inte heller i statsandelssystemet via justeringen av kostnadsfördelningen. Summan av de kostnader som beaktas vid justeringen av kostnadsfördelningen är då mindre än i verkligheten, och den statsandel som beviljas kommunerna och övriga utbildningsanordnare blir följaktligen också mindre. Serviceproducenten ska fästa särskild vikt vid att alla kostnader som berättigar till statsandel redovisas korrekt i kommunernas och samkommunernas bokföring och då blir beaktade på rätt sätt i den justering av kostnadsfördelningen som görs vart 24 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

fjärde år. Det vore viktigt att detta åtgärdas genast år 2013, eftersom det är ett basår för justeringen av kostnadsfördelningen. Av dessa orsaker uppmanar Kommunförbundet kommunerna och övriga serviceproducenter att se över gällande grundavtal och övriga avtal i fråga om de pensionsutgiftsbaserade avgifterna och vid behov justera dem och beakta ovan nämnda aspekter i motsvarande nya avtal i framtiden. Det kan vara svårt att ta ut avgiften retroaktivt av serviceproducenten eftersom det kan leda till en besvärlig finansieringssituation trots att serviceproducenten erhållit den finansiering enligt pris per enhet med vilken avgiften borde ha betalats. Åtminstone med tanke på framtiden bör saken åtgärdas för att undvika en snedvridning av statsandelsgrunden och på grund av förändringarna i kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn 09 771 2616, 0500 476 747 Benjamin Strandberg, tfn 09 771 2082, 050 594 0603 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2013 Sjukförsäkringsavgiften Social- och hälsovårdsministeriet fastställde 22.11.2012 sjukförsäkringsavgifterna år 2013. De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift sänks år 2013 med 0,08 procentenheter till 2,04 procent. Även löntagarnas sjukförsäkringsavgift sänks med 0,08 procentenheter till 0,74 procent. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift år 2013 är 0,80 % upp till lönesummegränsen och 3,20 % av den andel som överstiger gränsen, dvs. den samma som år 2012. Lönesummegränsen höjs från 1 936 500 till 1 990 500 euro år 2013. Också de försäkrades arbetslöshetsförsäkringsavgift kvarstår 2013 på samma nivå som år 2012, dvs. 0,60 %. Pensionsavgifter Pensionsavgiften för arbetstagare Pensionsavgiften för arbetstagare är år 2013 den samma som år 2012. År 2013 är pensionsavgiften därmed 5,15 % för arbetstagare under 53 år och 6,5 % för 53 år fyllda och äldre arbetstagare. Den höjda avgiften gäller dock inte dem som är födda före 1.1.1940. De kommunala arbetstagarnas genomsnittliga pensionsavgift år 2013 är därmed cirka 5,6 % av lönen. Social- och hälsovårdsministeriet fastställde arbetstagarnas pensionsavgift 22.11.2012. 25 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

KomPL-avgiften Den genomsnittliga totala KomPL-avgiften inom kommunsektorn år 2013 är cirka 29,5 procent. När man från detta avdrar arbetstagarnas genomsnittliga pensionsavgift på 5,6 procent blir arbetsgivarens genomsnittliga KomPL-avgift 23,9 procent år 2013, dvs. 0,3 procentenheter mer än år 2012. Medlemssamfundets verkliga arbetsgivaravgift avviker i allmänhet från den genomsnittliga avgiften. Kevas delegation fastställde 12.12.2012 arbetsgivarens pensionsavgifter för år 2013. KomPL-avgiften består av en lönebaserad avgift en förtidspensionsutgiftsbaserad avgift (förtidsavgift) och en pensionsutgiftsbaserad avgift. Den lönebaserade avgiften Arbetsgivarens lönebaserade avgiftsprocent är den samma för alla medlemssamfund. År 2013 är arbetsgivarens lönebaserade avgift 16,45 procent av lönesumman (16,35 % år 2012). Detta procenttal innehåller inte arbetstagarnas andel. Förtidsavgiften Den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften (förtidsavgiften) för år 2013 baserar sig på pensionsutgifter som föranleds av de invalidpensioner, arbetslöshetspensioner, individuella förtidspensioner och rehabiliteringsstöd som börjar löpa under perioden 1.2.2010 31.12.2013. Avgiften är indelad i tre avgiftsklasser som bestäms på basis av KomPL-lönesummans storlek. De fastställda lönesummorna för år 2013 är följande: Avgiftsklass små arbetsgivare medelstora arbetsgivare stora arbetsgivare KomPL-lönesumman under 1,9905 miljoner euro 1,9905 31,848 miljoner euro över 31,848 miljoner euro Förtidsavgiftens totala belopp i förhållande till KomPL-lönesumman 2013 sjunker med 0,1 procentenheter till 0,9 procent. Avgiftens totala belopp är 151 miljoner euro, dvs. 9 miljoner euro mindre än år 2012. Keva meddelar det exakta beloppet för förtidsavgifternas förskottsavgift i januari 2013 samtidigt som fakturorna för förtidsavgiften skickas ut. I avgiftsklassen för små arbetsgivare bestäms förtidsavgiften från ingången av 2013 direkt utgående från KomPL-lönesumman enligt den procent som delegationen fastställt (0,9 % år 2013). De små arbetsgivarna betalar i förskott en avgift som beräknas på föregående års lönesumma. Förskottet preciseras i den slutliga avgiften, som beräknas på lönesumman under det aktuella året. Förtidsavgiften för medelstora arbetsgivare består av en del som baserar sig på lönesumman och en del som baserar sig på pensionsutgifterna. Förhållandet mellan andelarna bestäms i relation till den självriskgrad som bestäms på basis av KomPLlönesumman. Den del som baserar sig på lönesumman beräknas enligt den procent som delegationen fastställt för medelstora arbetsgivare, och den pensionsutgiftsbaserade delen beräknas liksom tidigare utgående från den pensionsutgift som betalats för de förtidspensioner som börjat löpa på basis av anställning hos medlems- 26 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

samfundet. Ju mindre lönesumman är, desto större är den del av avgiften som bestäms utgående från KomPL-lönesumman och vice versa. När lönesumman ligger nära den undre gränsen, ligger avgiften nära den genomsnittliga avgiften, dvs. cirka 0,9 % procent av lönesumman. Nära den övre gränsen bestäms avgiften främst på basis av arbetsgivarens egna pensionsfall och kan oftast bäst beräknas genom att avgiftens genomsnittliga förändring läggs till avgiftens tidigare nivå. Förtidsavgiften för stora arbetsgivare kan bättre än i de övriga förtidsavgiftsklasserna beräknas på basis av det tidigare utfallet. Den pensionsutgiftsbaserade avgiften Den pensionsutgiftsbaserade avgiftens belopp i förhållande till KomPL-lönesumman stiger med 0,3 procentenheter till 6,55 procent. Avgiftens totala belopp är 1 098 miljoner euro, vilket är 97 miljoner mer än år 2012. StaPL-avgiften De kommunala arbetsgivarnas preliminära genomsnittliga totala StaPLprocentsatser är följande: 2012 2013 Arbetsgivarna (i genomsnitt) 19,82 19,62 Arbetstagarens andel 5,6 5,6 Total avgiftsprocent 25,42 25,22 Budgeteringsanvisningar för den totala StaPL-avgiftsprocenten för år 2013, som innehåller arbetstagarens andel, har skickats till kommunerna i juli. De slutliga totala StaPL-avgifterna för de enskilda kommunerna år 2013 fastställs och meddelas i slutet av 2012, när förvaltningskostnadsdelen i StaPL-avgiften har fastställts. Närmare upplysningar om undersökningen vid Keva: Jarmo Helminen fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi direktör, register och betalningsandelar tfn 010 314 2387 Närmare upplysningar vid Kommunförbundet: Jan Björkwall, tfn 09 771 2085, 050 522 2789 27 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

Grund- och dröjsmålsräntan 1.1 30.6.2013 Grundräntan Finansministeriet har fastställt grundräntan till 0,75 procent för tiden 1.1 30.6.2013. Grundräntan har varit 1,5 procent under tiden 1.7 31.12.2012. Grundräntan fastställs en gång per halvår och bestäms så att den utgör medeltalet av de 12 månaders Euriborräntor som offentliggjorts under de tre månader som föregår fastställelsen. Finansministeriet fastställer grundräntan avrundad till närmaste fjärdedels procentenhet. Dröjsmålsräntan Den referensränta som används för fastställande av dröjsmålsräntan har 1.7 31.12.2012 varit 1,0 procent. Under denna period har dröjsmålsräntan således varit 8,0 procent. Finlands Bank meddelar den referensränta som används vid fastställande av dröjsmålsräntan. Dröjsmålsräntan är referensräntan förhöjd med 7 procentenheter enligt räntelagen. Den referensränta som tillämpas vid fastställande av dröjsmålsräntan är den ränta som Europeiska centralbanken tillämpat vid den sista huvudsakliga refinansieringstransaktionen före den första kalenderdagen i varje halvårsperiod avrundad uppåt till närmast följande halva procentenhet. Denna referensränta tillämpas under de följande sex månaderna. Uppgifter om dröjsmålsräntan för tiden 1.1 30.6.2013 får man kring årsskiftet snabbast på Finlands Banks webbplats, www.finlandsbank.fi > Räntor. Uppgifter om räntorna ges också i massmedierna. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn 09 771 2018, 050 562 7687 Elektroniskt nyhetsbrev Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet kommer från början av 2013 att ge ut ett elektroniskt nyhetsbrev. Genom nyhetsbrevet får du aktuella kommunalekonomiska nyheter direkt till din e-post. Detta avgiftsfria nyhetsbrev är avsett för de ekonomiansvariga i kommunerna och övriga intresserade. Närmare information om nyhetsbrevet får du bland annat via infobladet Kommunalekonomi, de elektroniska sändlistorna och våra webbsidor. Närmare upplysningar: Reijo Vuorento, tfn 09 771 2078, 050 667 41 Benjamin Strandberg, tfn 09 771 2082, 050 594 0603 Tuija Valkeinen, tfn 09 771 2084, 050 548 1440 28 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering Den reviderade upplagan av Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering har utkommit på finska. Den svenska versionen utkommer på vårvintern. I publikationen finns den viktigaste aktuella baskunskapen om den kommunala ekonomin i komprimerad form. Handboken behandlar den kommunala ekonomins strukturer och väsentliga drag, dess betydelse i samhällsekonomin och förhållandet mellan staten och kommunerna. Publikationens innehåll: Kommunens uppgifter och ekonomi Den kommunala ekonomins struktur Kommunens finansförvaltning och medelsanskaffning Ekonomisk planering och budgetering Ledning av kommunkoncernen och dottersamfunden Offentlig upphandling Bokslut och ekonomiuppföljning Bedömning av produktivitet, resultat och effekter Revision och kontroll Framtida utmaningar Denna publikation utkommer på våren 2013. God jul och gott nytt år 2013! 29 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2012

Utlåtande Kommunalekonomi 4/2012, bilaga 1 Reijo Vuorento, Juhani Turkkila 4.10.2012 Dnr 3488/90/2012 Förvaltningsutskottet RIKSDAGEN Er begäran om utlåtande 27.9.2012 RP 95/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av budgetpropositionen för 2013 (RP 95/2012) - Statistiska uppgifter Förvaltningsutskottet har bett om statistiska uppgifter angående Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av budgetpropositionen för 2013 (RP 95/2012). Begäran gäller olika faktorer i utvecklingen av den kommunala ekonomin under de kommande åren, bland annat skattesatsernas utveckling, investeringarnas utveckling, låntagningen och differentieringen. Alternativen presenteras utgående från följande antaganden: 1. Ingenting görs (s.k. hållbarhetsberäkning) 2. Olika åtgärder vidtas, bland annat inom ramen för kommunreformen. Förvaltningsutskottet har också önskat få uppskattningar av de ekonomiska effekterna av samordningen av informationssystem. Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet har gjort en prognos av utvecklingen 2013 2016 utgående från den s.k. hållbarhetsberäkningen i statens budgetproposition 2013. Vi konstaterar följande: 1. Ingenting görs = hållbarhetsberäkningen enligt basservicebudgeten 2013, Bilaga 1a 1f. 2. Olika åtgärder vidtas: Kommungränserna ändras o Ingen inverkan på den kommunala ekonomin eller försörjningskvoten under granskningsperioden. Kommunalskatten höjs o Kommunernas inkomstskattesats höjs med i genomsnitt 0,25 procentenheter per år eller också stärks kommunernas skatteinkomster på något annat sätt så att de år 2016 är cirka 1 miljard större än i hållbarhetsberäkningen. Driftsekonomin balanseras, Bilaga 2 Verksamhetsutgifterna anpassas o Ökningen av kommunernas verksamhetsutgifter bromsas upp med 0,7 procentenheter per år, bland annat genom strukturella åtgärder och produktivitetsförbättring så att verksamhetsutgifterna år 2016 är omkring 1,2 miljarder lägre än i hållbarhetsberäkningen. Driftsekonomin balanseras, bilaga 3 Suomen Kuntaliitto Toinen linja 14 00530 Helsinki PL 200, 00101 Helsinki Puhelin 09 7711 Telefax 09 771 2291 etunimi.sukunimi@kuntaliitto.fi www.kunnat.net Finlands Kommunförbund Andra linjen 14 00530 Helsingfors PB 200, 00101 Helsingfors Telefon 09 7711 Telefax 09 771 2291 fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi www.kommunerna.net

2 Investeringarna skärs ner o Investeringarna skärs ner i jämn takt varje år så att investeringsnivån år 2016 är en tredjedel, dvs. omkring 1,2 miljarder euro lägre än i hållbarhetsberäkningen. Låntagningen slutar öka, bilaga 4. Anpassningens totala verkan o Inkomsterna ökas/utgiftsökningen bromsas upp/investeringarna skärs ner till ett sammanlagt belopp av omkring 300 miljoner euro per år under granskningsperioden så att den kommunala ekonomin år 2016 har balanserats med cirka 1,2 miljarder euro jämfört med hållbarhetsberäkningen. Driftsekonomin har balanserats (årsbidraget täcker avskrivningarna) På 2016 års nivå är lånestocken 3 miljarder euro mindre än i hållbarhetsberäkningen, bilaga 5. Svårt att uppskatta: o Informationssystemen (närmare upplysningar: Heikki Lunnas, chef för informationssamhället) o o o Reformen inom social- och hälsovården (närmare upplysningar: Tuula Haatainen, vice verkställande direktör) Förändringarna i uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna (närmare upplysningar: Kari Prättälä, ledande jurist) Statsandelsreformen differentiering (närmare upplysningar: utvecklingschef Sanna Lehtonen) Prognostisering av kommunernas ekonomi: o Strukturreformens prognos om kommuner med negativt årsbidrag år 2009 (365 st.), utgångspunkten bokslutsuppgifterna från år 2004 (138 st.) och hållbarhetsberäkningar från den tiden. Rekordfå kommuner med negativt årsbidrag år 2009, 29 st. prognos 365 st. Genom kommunsammanslagningar minskade antalet kommuner med 84 under perioden i fråga, bilaga 6. FINLANDS KOMMUNFÖRBUND Reijo Vuorento biträdande direktör Juhani Turkkila chefekonom Bilagor: Bilaga 1a 1f: Hållbarhetsberäkningar Bilaga 2 5: Anpassningsberäkningar Bilaga 6: Svårigheten i att förutspå kommunernas ekonomi

Kommunernas och samkommunernas bruttoutgifter, md (Hållbarhetsberäkning) 2011* 2012** 2013** 2014** 2015** 2016** Verksamhetsutgifter 35,48 37,04 38,39 39,96 41,61 43,33 - Löner 15,65 16,20 16,57 17,07 17,63 18,21 - Övr. personalutgifter 4,67 4,82 4,92 5,09 5,23 5,37 - Inköp 12,52 13,34 14,18 15,06 15,99 16,98 - Övr. verksamhetsutg. 2,64 2,68 2,72 2,74 2,76 2,77 Ränteutgifter 0,35 0,27 0,29 0,40 0,54 0,69 Investeringar 4,31 4,30 4,30 4,30 4,30 4,30 Sammanlagt 40,14 41,61 42,98 44,66 46,45 48,32 Förändring, %: Verksamhetsutgifter -Löner 4,8 4,3 4,4 3,5 3,6 2,3 4,1 3,0 4,1 3,3 4,1 3,3 -Inköp 6,8 6,5 6,3 6,2 6,2 6,2 Utgifter sammanlagt 0,8 3,7 3,3 3,9 4,0 4,0 Källa: År 2011 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2012 2016 enligt Basservicebudgetens hållbarhetsberäkning17.9.2012 18.9.2012/hp

Kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter: Förändring 2001-2016, % % 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 Värdeförändring Genomsnittlig förändring/år: 2001-2011 2012-2016 Värde: 5,3 % 4,1 % Volym 1) : 2,0 % 1,3 % Kostnadsnivå: 3,3 % 2,8 % 4,0 Volymförändring 1) 3,0 2,0 1,0 0,0 Förändring i kommunernas kostnadsnivå (Mätt med prisindex för basservicen) 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 1) Av volymförändringen beror ca 1 % -enhet på demografiska förändringar Källa: Åren 2000-2011 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2012 2016 enligt Basservicebudgetens Hållbarhetsberäkning 17.9.2012. 18.9.2012/hp

Kommunernas skatteinkomster 2010-2016, md (Hållbarhetsberäkning) Skatteslag 2011* 2012** 2013** 2014** 2015** 2016** Kommunalskatt 16,20 16,87 17,58 18,42 19,16 19,96 Samfundsskatt 1,67 1,30 1,34 1,34 1,48 1,28 Fastighetsskatt 1,20 1,26 1,28 1,31 1,34 1,37 Skatter sammanlagt 19,07 19,43 20,20 21,07 21,98 22,61 Förändring, %: Kommunalskatt 2,8 4,1 4,2 4,8 4,0 4,2 Samfundsskatt 18,5-22,0 3,1 0,0 10,5-13,5 Fastighetsskatt 1,9 5,3 1,6 2,3 2,3 2,2 Skatter sammanlagt 3,9 1,9 4,0 4,3 4,3 2,9 Skatteprocent, genomsn. 19,17 19,25 19,25 19,25 19,25 19,25 Samfundsskatteprocent 26,0 24,5 24,5 24,5 24,5 24,5 Andel av samfundsskatt,% 31,99 28,34 29,40 29,09 29,03 23,09 Källa: År 2011 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2012-2016 enligt Basservicebudgetens hållbarhetsberäkning17.9.2012. 18.9.2012/hp

Kommunernas och samkommunernas ekonomi, md (Hållbarhetsberäkning) Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Övr. Finans.poster, netto Årsbidrag Avskrivningar Extraordin.poster, netto Räkenskapsper.res. Korrektivposter till internt tillförda medel Internt tillförda medel Investeringar, netto Finansieringsresultat 2) Lånestock Likvida medel 2011* 2012** 2013** 2014** 2015** 2016** -24,27 19,07 7,66 0,08 2,54-2,23 0,13 0,44-0,46-0,45-0,45-0,45-0,45-0,45 2,21 2,11 2,06 1,94 1,88 1,47-3,32-3,30-3,30-3,30-3,30-3,30-1,11-1,19-1,24-1,36-1,42-1,83 12,29 4,53-25,34 19,43 8,11 0,18 2,39-2,33 0,17 0,23 13,44 4,39-26,26 20,20 8,22 0,18 2,34-2,80 1) 0,17-0,29 14,64 4,25-27,33 21,07 8,35 0,13 2,22-2,72 0,17-0,33 15,94 4,09-28,46 21,98 8,61 0,02 2,16-2,80 0,17-0,47 17,29 3,91 Källa: År 2011 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2012-2016 enligt Basservicebudgetens hållbarhetsberäkning 17.9.2012. 1) I avskrivningsnivån år 2013 har beaktats den ökning som beror på att den allmänna anvisningen ändrats (ca 350 mn euro). 2) Finansieringsresultat = Internt tillförda medel + investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel. -29,64 22,61 8,87-0,10 1,75-2,84 0,17-0,92 19,04 3,73 18.9.2012/hp

20 Den kommunala sektorns lånestock och likvida medel 1991-2016, md (Hållbarhetsberäkning) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Lånestock Likvida medel 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Källa: Åren 1991-2011 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2012-2016 enligt Basservicebudgetens hållbarhetsberäkning17.9.2012. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 18.9.2012/hp

3,5 3,0 Den kommunala sektorns årsbidrag, avskrivningar och investeringar 1) åren 1991-2016, md (Hållbarhetsberäkning) Årsbidrag Investeringar, netto 1) Avskrivningar 2) 3,5 3,0 2,5 2,5 2,0 2,0 1,5 1,5 1,0 1,0 0,5 0,5 0,0 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Källa: Åren 1991-2011 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2012-2016 enligt Basservicebudgetens hållbarhetsberäkning17.9.2012. 1) Investeringar, netto = Investeringsutgifter finansieringsandelar försäljning av tillgångar. 2) I avskrivningsnivån år 2013 har beaktats den ökning som beror på att den allmänna anvisningen ändrats (ca 350 mn euro). 0,0 18.9.2012/hp

Bilaga 2: Anpassningsberäkn., höjning av inkomstskattesatsen 0,25 %-enh./år Kommunernas och samkommunernas årsbidrag, avskrivningar och nettoinvesteringar, mrd. 2013 2014 2015 2016 Inkomstskattesatsen i medeltal enligt hållbarhetsber., %: 19,25 19,25 19,25 19,25 Inkomstskattesatsen i medeltal enligt anpassningsberäkningen, %: 19,50 19,75 20,00 20,25 Inkomsskattesatsens höjning, inverkan på skatteink., milj. 240 500 790 1095 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Årsbidraget enligt BSB:s hållbarhetsber. Nettoinvesteringar Anpassningens inverkan på årsbidraget Avskrivningar 4.10.2012 Källa: Åren 2000-2011 Statistikcentralen. Åren 2012-2016 hållbarhetsber. PPB 17.9.2012.

Bilaga 3: Anpassningsberäkning, nedskärn. av verks.utg. ökning 0,7 % -enheter/år Kommunernas och samkommunernas årsbidrag, avskrivningar och nettoinvesteringar, mrd. 2013 2014 2015 2016 Verksamhetsutg. nominella ökning enligt hållbarhetsber., %: 3,6 4,1 4,1 4,1 Verksamhetsutg. nominella ökning enligt anpassningsberäkningen, %: 2,9 3,4 3,4 3,4 Verksamhetsutg. ökning och nedskärningens effekt, milj. : 270 540 860 1190 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Årsbidraget enligt BSB:s hållbarhetsber. Anpassningens inverkan på årsbidraget Nettoinvesteringar Avskrivningar 4.10.2012 Källa: Åren 2000-2011 Statistikcentralen. Åren 2012-2016 hållbarhetsber. PPB 17.9.2012.

Bilaga4: Anpassningsberäkning, drar ned på investeringarna 300 milj. /år Kommunernas och samkommunernas årsbidrag, avskrivningar och nettoinvesteringar, mrd. 2013 2014 2015 2016 Nettoinvesteringarna enligt BSB:s hållbarhetsberäkning, mrd. 3,3 3,3 3,3 3,3 Nettoinvesteringarna enligt anspassningsberäkn., mrd. 3,0 2,7 2,4 2,1 4,0 Nedskärning av investeringar 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Årsbidraget enligt BSB:s Hållbarhetsberäkning Avskrivningar Nettoinvesteringarna enligt BSB:s Hållbarhetsber. Anpassningsber. investeringar 4.10.2012 Källa: Åren 2000-2011 Statistikcentralen. Åren 2012-2016 hållbarhetsberäkning PPB 17.9.2012.

Bilaga 5: Anpassningsberäkning, effekten på kommunalekonomins finansiella sparande och lånestock ilj.euro 2 000 1 600 1 200 800 400 0-400 -800-1 200-1 600 Anpassning genom en ökning av inkomster / nedskärning av utgifter, ca. 300 miljoner euro per år -2 000 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11* 12** 13** 14** 15** 16** Finansiellt sparande 1) Lånestockens förändring Anpassningens effekt Anpassningens effekt 1) Årsbidrag + extraordinära poster, netto + fin. sparandets korrigeringsposter+ nettoinvest Källa: Åren 2000-2011 Statistikcentralen. Åren 2012-2016 Hållbarhetsberäkning PPB 17.9.2012 4.10.2012

Bilaga 6: Svårigheten i att förutspå kommunernas ekonomi År 2004: Kommun- och servicestrukturreformen 2005 Arbetsgruppens beräkn. år 2009: Förverkligat år 2009: Årsbidrag: Positivt (290 st.) Negativt (138 st.) Årsbidrag: Positivt (51 st.) Negativt (365 st.) P.g.a. kommunsammanslagningar har Antalet kommuner Minskat till 84 Årsbidrag: Positivt (303 st.) Negativt (29 st.) 4.10.2012 Källa: Inrikesministerit/Kommunförbundet