MILJÖ & HÄLSA I FÖRSKOLOR, SKOLOR OCH FRITIDSHEM

Miljökontoret informerar om MILJÖ & HÄLSA I FÖRSKOLOR, SKOLOR OCH FRITIDSHEM För dig som arbetar med, driver eller vill starta en förskola, skola eller fritidshem

Inledning Du som driver en förskola, skola eller fritidshem har ansvaret för att verksamheten inte orsakar skada på människors hälsa eller miljön. Detta finns beskrivet i miljöbalken och dess följdlagstiftning (såsom förordningar). Som ansvarig för verksamheten måste du ha de kunskaper som krävs för att uppfylla bestämmelserna i miljöbalken. Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. I den här skriften har vi samlat det viktigaste om hur miljöbalken och dess följdlagstiftning styr verksamhetens utformning. Det handlar om vad lagen säger, om anmälningsplikt, miljönämndens tillsyn samt vikten av kunskap och bra rutiner. Längst bak har vi samlat en del exempel samt hänvisning till var du kan hitta mer information. Kontakta gärna oss på miljökontoret om du har frågor elller om något känns osäkert. Hösten 2009 Miljökontoret i Borlänge kommun Källa till skriften: Miljöförvaltningarna i Stockholms stad och Malmö stad Innehåll Miljöbalkens hänsynsregler gäller alla 1 Anmälningsplikt för lokaler 2 Kommunen ansvarar för tillsynen 2 Egenkontroll ett krav och ett kvalitetsverktyg 3 Inre och yttre miljö - riktlinjer 4 Tips för att komma igång 7 Mer information (länkar) baksidan

Miljöbalkens hänsynsregler gäller alla I miljöbalkens andra kapitel finns grundläggande hänsynsregler. De gäller alla och styr all verksamhet. För anmälningspliktiga verksamheter som förskola, skola och fritidshem gäller dessutom preciserade krav på egenkontroll. Fastighetsägaren som hyr ut lokalen ansvarar för sin del. Som verksamhetsutövare delar du alltså på ansvaret med fastighetsägaren när det gäller lokaler för undervisning och barnomsorg. Det är därför viktigt med en tydlig ansvarsfördelning mellan skolledning och fastighetsägare. 1 Beviskrav Det är verksamhetsutövaren som ska visa att verksamheten uppfyller hänsynsreglerna och att den inte orsakar skada på människors hälsa eller miljön. 2 Krav på kunskaper Alla som bedriver en verksamhet, planerar att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kontinuerligt skaffa sig behövlig kunskap för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller negativ påverkan. Verksamhetsutövaren ska ha aktuell kunskap om sin egen verksamhet och om de regler som gäller för verksamheten. 4 Produktvalsprincipen Om det finns kemikalier som är mindre skadliga än de som används idag ska de användas istället. Förutom kemikalier och blandningar som städkemikalier gäller regeln även varor som är behandlade med kemiska produkter. 5 Hushållnings- och kretsloppsprincipen Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi. Möjligheterna till återanvändning och återvinning ska användas. 6 Platsvalsprincipen Platsen där verksamheten bedrivs ska vara lämplig. En sådan plats ska vara vald så att ändamålet kan uppnås med minsta ingrepp och negativ påverkan på människors hälsa och miljön. 3 Försiktighetsprincipen Alla som bedriver en verksamhet, planerar att göra det eller vidta en åtgärd, ska vara försiktiga och vidta de begränsningar som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten orsakar något som påverkar människors hälsa eller miljön negativt. 7 Skälighetsregeln Krav på hänsyn enligt hänsynsreglerna gäller inte om det kan anses vara orimligt att uppfylla dem. 1

Anmälningsplikt för lokaler Innan nya lokaler för barnomsorg och skola tas i bruk måste dessa anmälas till miljö- och byggnadsnämnden (38 i förordning 1998:899). Ska livsmedel hanteras måste verksamheten även anmälas enligt livsmedelslagstiftningen. Anmälan lämnas skriftligt på separata blanketter till miljökontoret. Anmälan av lokal En anmälan till miljö- och byggnadsnämnden måste göras för att nämnden ska kunna ta ställning till om lokalerna kan godtas för den aktuella verksamheten. Efter att kompletta handlingar inkommit besöker miljökontoret lokalen för att göra en besiktning. Anmälan ska inlämnas redan i planeringsstadiet för att miljöoch byggnadsnämnden ska ha möjlighet att framföra synpunkter. Även tillfälliga verksamheter kan omfattas av anmälningsplikten. Ny anmälan kan även krävas vid större förändringar i verksamheten. Miljösanktionsavgift Kommer ingen anmälan in ska en miljösanktionsavgift betalas. Beloppet är fastställt i en särskild förordning (1998:950). Avgiften tillfaller staten. För livsmedel finns särskild lagstiftning. Livsmedelshanteringen ska registreras hos miljö- och byggnadsnämnden innan verksamheten kan starta. Kommunen ansvarar för tillsynen Kommunerna har tillsynsansvar för förskola, skola och fritidshem och ska se till att bestämmelserna i miljöbalken och livsmedelslagen följs. I Borlänge är det miljö- och byggnadsnämnden som ansvarar för tillsynen. Nämnden handlägger även klagomål som rör verksamheten. Lokaler för tillsyn Syftet med tillsynen är att kontrollera hur lagen efterlevs samt stödja och utveckla verksamhetens förebyggande arbetet och därigenom säkerställa en god hälsa för barn och ungdomar. Som tillsynsmyndighet är miljö- och byggnadsnämnden skyldig att anmäla misstänkta brott till åklagare att inte göra det är ett brott mot miljöbalken. beräknas avgiften enligt timtidstaxa. Vissa verksamheter har istället en fast årlig tillsynsavgift. Avgifterna utgår enligt en av kommunfullmäktige antagen taxa. För livsmedelhanteringen fastställs avgiften utifrån en riskklassificering för den aktuella hanteringen. Avgiften är inte fastställd av kommunfullmäktige utan regleras i förordning (2006:1166) om avgifter för årlig kontroll av livsmedel. Avgift för anmälan och tillsyn Tillsynsmyndigheten har rätt att ta ut en avgift för tillsynen. En fast avgift tas ut för handläggning av anmälan. Vid tillsynsbesök 2

Egenkontroll ett krav och ett kvalitetsverktyg Kravet på egenkontroll är ett generellt krav som gäller alla verksamheter. Eftersom lokaler för förskola, skola och fritidshem är anmälningspliktiga gäller också förordningen om egenkontroll (1998:901). Du som driver verksamheten har ansvaret för att se till att lagstiftningens och myndighetens krav följs genom egenkontroll. En fungerande egenkontroll gör att du tydligt kan redovisa hur du säkerställer att lokalerna är bra och att verksamheten tar hänsyn till både hälsa och miljö. Exempel på riskfaktorer är fukt, mögel, radon, brister i ventilationen, avfallshanteringen, otillräcklig städning, kemikaliehantering och annat som kan påverka hälsan eller miljön negativt. Här följer en sammanfattning av vad förordningen om egenkontroll innebär. De flesta verksamheter genomför redan en större eller mindre egenkontroll utan att reflektera över det. I många fall saknas dock en gemensam dokumentation eller sammanställning över arbetet och vissa rutiner eller ansvarsområden kanske är oklara. Om er verksamhet ännu inte kommit igång med egenkontrollen är det nu hög tid att göra detta! Ansvar Inom en verksamhet ska det finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av ansvaret för de frågor som regleras av miljöbalken. Det ska framgå vem i organisationen som ansvarar för de olika områdena. Åtgärder försenas ofta på grund av oklarheter i ansvarsfördelningen Rutiner Dokumenterade rutiner ska finnas för att kontinuerligt kontrollera att utrustning och annat är i gott skick samt att drift och underhåll fungerar. Kemiska produkter Det ska finnas en förteckning över kemiska produkter som hanteras i verksamheten och som kan innebära risker ur hälso- eller miljösynpunkt. Om det finns mindre skadliga kemikalier än de som används idag ska de användas istället. Andra lagar än miljöbalken Även i andra lagstiftningar finns krav på egenkontroll. Exempel är systematiskt arbetsmiljöarbete och krav på förebyggande brandskyddsarbete. Dessa kontroller granskas av andra myndigheter än miljö- och byggnadsnämnd. De olika kontrollsystemen berör i flera fall samma saker och det är därför en fördel att man arbetar ihop de olika systemen i ett gemensamt kontrolldokument. Risker Riskerna med verksamheten ska bedömas och undersökas ur hälso- och miljösynpunkt. Det finns olika metoder och verktyg för att bedöma riskerna. Oberoende av om ansvaret för kontrollen ligger på fastighetsägaren eller någon annan ska verksamhetsutövaren ha kunskap om riskerna. Det ska därför finnas rutiner för att inhämta sådan information. 3

Inre och yttre miljö - riktlinjer Du som driver verksamheten ansvarar för att den är anpassad till både den inre och yttre miljön. Den inre miljön beskriver lokalens utformning. Den yttre miljön är området runtomkring. Den här delen innehåller viktig information till alla, men kan vara särskilt viktig för dig som ska starta en ny verksamhet. Lokalisering och lokalyta Lokaler för barnomsorg ska ej placeras i anslutning till gator med mycket trafik, industriområden, parkeringar eller liknande. Då lokaler ska inrymmas i bostadshus är det viktigt att tänka på placering, utformning och hänsyn till grannar. I förskolan rekommenderas minst cirka 7,5 m² per barn där barnen vistas. I ytan ska ej utrymmen såsom förråd, städrum, personalrum och liknande inräknas. I en öppen förskola kan man acceptera en något mindre yta. Takhöjden har betydelse för luftens kvalitet och ska vid nybygge inte vara lägre än 2,7 meter. Intyg över utförd ventilationskontroll ska av byggnadens ägare anslås på väl synlig plats, till exempel entré eller trapphus. Tänk på att en godkänd OVK inte är en garanti för att ventilationens luftflöden är anpassat efter det antal personer som normalt vistas i lokalen. Fastighetsägaren kan lämna uppgifter på hur många personer lokalens ventilation är dimensionerad för. Ett sätt att kontrollera ventilationens funktion är att mäta koldioxidhalten. Om koldioxidhalten överstiger 1000 ppm i ett rum kan detta vara indikation på att ventilationen inte är tillräcklig. Ventilation Luften i en lokal förorenas kontinuerligt av människor, byggmaterial och inredning, med mera. Dålig ventilation kan ge upphov till bland annat huvudvärk, trötthet, klåda, allergiska besvär och irritationer i ögon och luftvägar. För att minska risken för hälsobesvär ska ventilationen vara anpassad för lokalen och regelbundet skötas om. Ventilationens luftflöden ska vara anpassade efter hur många personer som vistas i lokalen men även till hur många personer som vistas i varje rum. Riktvärden för ventilationen Ventilationen bör vara fläktstyrd till- och frånluft med ett uteluftsflöde på minst 7 l/s och person samt ett tillägg på minst 0,35 l/s per m². Rekommendationen är att öka uteluftsflödet till cirka 8 l/s och person. Har ventilationen filter är det viktigt att dessa byts regelbundet. Kontroll av ventilationen Fastighetsägaren är skyldig att regelbundet kontrollera fastighetens ventilationssystem med hjälp av en behörig besiktningsman. Det kallas för OVK, obligatorisk ventilationskontroll, och för skolor och förskolor ska ventilationssystemet kontrolleras vartannat år. Radon Radongashalten ska alltid kontrolleras i lokaler för skola och barnomsorg. Radongashalten får inte överstiga 200 Bq/m³. En väl justerad ventilation har stor betydelse för att sänka radongashalten i inomhusluften. Varmvatten För att minimera risken för tillväxt av bakterier, som Legionellabakterier, ska temperaturen på varmvattnet i tappställen och ledningar ha rätt temperatur och ledningarna ska vara utformade på korrekt sätt. Vattnet i varmvattenberedare, om sådan används, ska ständigt hålla en temperatur på minst 60 C. Varmvattnet i ledningarna ska vara minst 50 C. Där det finns risk för skållning (till exempel kranar där små barn själva använder varmvattnet) får reglering till lägre temperatur ske först vid blandare. Vattentemperaturen vid tappställen för barn bör ej överstiga 38 C. Regleringen ska vara fackmannamässigt utförd. 4

Städning En välstädad och ren miljö är viktig för att alla ska må bra. Det är viktigt at ha kontroll på städningen och använda rätt metoder på rätt material. Ett separat städutrymme med tappställe för varmt och kallt vatten samt utslagsvask ska finnas. Upphängningsanordning för våta moppar ska finnas samt särskild tvättmaskin. Städfrekvens Ett städprogram ska upprättas där det framgår vem som städar, var och hur ofta. Här ska även storstädning och rengöring av textilier, möbler och leksaker ingå. Hygienutrymmen och rum där barn vistas stadigvarande ska städas dagligen. Högt belägna ytor, ventilationsdon, lampor och liknande ska städas i den omfattning som behövs för att undvika att damm samlas. Stoppade möbler bör dammsugas varje vecka och textila mattor varje dag. Gardiner, draperier, textila leksaker, madrasser och kuddar bör tvättas två gånger per år. Städmetoder Med torra städmetoder, där elektrostatiskt laddade eller fuktiga dukar och moppar används, virvlas mindre damm upp. Våta metoder, till exempel svabbning, bör användas i begränsad utsträckning men behövs när det är hårt smutsat. Tänk på att torka av efteråt eftersom kvarvarande fukt kan ge upphov till mögel och dålig lukt från golven om de är känsliga för vatten. Våta metoder kräver också att vatten byts ofta för att resultatet ska bli bra. När dammsugare används ska den ha ett effektivt filter för utblåsningsluften. Det är lämpligt att vädra i samband med dammsugning. Smittskydd och hygien Det bör finnas minst en toalett per 15 barn och dessutom en personaltoalett. Vid skötbäddar ska det finnas tillgång till rinnande vatten samt vattenho eller dusch. Det är viktigt att det finns fasta rutiner för handtvätt och personlig hygien för både barn och personal. Hygienrutiner ska exempelvis finnas för blöjbyten, toalettbesök och måltider. Det ska också finnas rutiner för vad personal och föräldrar ska göra vid infektionssjukdomar. Det ska även finnas rutiner över hur leksaker och annat material desinfekteras vid smittsamma utbrott. Om handdukar och textilier tvättas i lokalen ska det finnas rutiner för det. Fukt Det finns en stark koppling mellan fuktskador i byggnader och hälsoproblem. Fukt kan orsaka mögel och bakterier som avger kemiska ämnen. Kemiska ämnen kan också frigöras från material, vilket i sin tur kan ge upphov till hälsoproblem. Tecken som påvisar fuktskada kan vara missfärgning, avvikande lukt och bubblor i matta. Misstanke om fuktskada ska alltid utredas. Otillräcklig ventilation i utrymmen med fuktiga kläder och våt tvätt kan på sikt orsaka fuktskador. En gammal fuktskada som är felaktigt åtgärdad kan också orsaka hälsoproblem. Förutsättningar för en bra städning Möbler bör vara placerade för att underlätta städning. Material, leksaker, madrasser och liknande förvaras bäst i skåp. Även delaktighet från personal, elever och barn är betydelsefullt. Det kan innebära att man ställer upp stolar och håller ytor fria så att det går lättare att städa. Vid en regelbunden städning behövs oftast bara vatten och ett fåtal rengöringsmedel. Välj rengöringsmedel anpassat till det material som ska rengöras och tänk på att dosera rätt. Temperatur Lufttemperaturen är en viktig faktor för ett bra inomhusklimat. Den bör vara mellan 20 och 22 C. Golvtemperaturen ska helst vara runt 18 C och får inte vara lägre än 16 C. Skillnaden i temperatur vid 0,1 respektive 1,1 meter över golvet ska dock vara mindre än 3 grader. För hög temperatur kan orsaka besvär för dem som vistas i lokalen. Avskärmning av solen kan därför behövas. 5

Dagsljus Rum där barn vistas permanent ska ha tillräckligt med dagsljus. Fönsterytan bör vara minst 10 procent av golvytan. Det innebär att källarlokaler är olämpliga för barnomsorg. Allergi Idag är det vanligt med sjukdomar som är kopplade till överkänslighet och allergi. För att inte besvären ska uppkomma eller förvärras på förskolan eller skolan är det viktigt att ha förebyggande rutiner. Områden som kan utgöra särskilda risker är mat, bristande inomhusmiljö, växter, kamrater med pälsdjur, parfym, kemikalier och bristfällig städning. Kemikaliehantering Användningen av kemiska produkter utgör ofta en risk för hälsan eller miljön och bör minimeras. De kemikalier som har ett mindre farligt alternativ bör bytas ut. Hälso- och miljöfarliga produkter ska vara tydligt märkta och förvaras inlåsta. Exempel är målarfärger, städprodukter och maskindiskmedel. Alla kemiska produkter ska förvaras åtskilda från livsmedel. Livsmedelshantering Alla förskolor, skolor och fritidshem som hanterar livsmedel ska registrera hanteringen hos miljö- och byggnadsnämnden. System för egenkontroll ska finnas och innehålla grundförutsättningarna för säker livsmedelshantering. Ljud Kontinuerliga ljudnivåer från installationer (exempelvis ventilation) ska inte överstiga 30 dba i lokalen. Lokaler där barn kan vara högljudda när de leker bör anpassas till detta. Ljuddämpande tak, bord och stolar samt kuddar, tyg och minskning av hårda ytor är några exempel på åtgärder. Störningar från verksamheten Det är inte lämpligt att ha en barnomsorgslokal ovanpå bostadslägenheter. Ljudisoleringen måste vara tillräcklig så att Socialstyrelsens riktvärden inte överskrids i bostäder. Ligger lokalen bredvid en bostadslägenhet kan extra isolering av mellanväggarna vara nödvändig. Lokalen bör även ha en egen entré och ett förråd för barnvagnar så att dessa inte är i vägen för andra hyresgäster. Trafikbuller och luftföroreningar Skolor, förskolor och fritidshem bör inte placeras vid kraftigt trafikerade gator eller nära industrier och större garage. Dessa kan ge störningar i form av luftföroreningar och buller. Bullret från vägtrafik bör inte överstiga 30 dba (dygnsekvivalent ljudnivå) inomhus i undervisningssalar, barnrum och vilrum. För buller utomhus bör inte Naturvårdsverkets riktvärde 55 dba överskridas. Närhet till djur Med hänsyn till allergiker och luktproblem bör avståndet till djurhållning (stall, ladugård eller liknande) inte vara mindre än 100 meter. Magnetfält Lokaler och uteplatser ska inte placeras i närheten av kraftledningar, transformatorstationer eller liknande. 6

Lekyta utomhus Det är viktigt för barnens trivsel att det finns tillräckligt stora lekytor utomhus. Om gården ligger i direkt anslutning till en lekpark eller naturområde kan verksamhetens lekyta vara mindre. Men för de minsta barnen måste det finnas tillräckliga ytor på förskolegården. Avfall Det är viktigt att sortera avfallet och aldrig blanda farligt avfall med övrigt avfall. För farligt avfall finns särskilda regler. Det är den som driver verksamheten som ansvarar för hanteringen av farligt avfall. Till farligt avfall räknas bland annat färg-, lack- och limrester, lösningsmedel och ammoniak. Det får inte blandas med övrigt avfall och måste hämtas av transportör med särskilt tillstånd från länsstyrelsen. Tips för att komma igång Några frågeställningar som kan vara en hjälp i det förebyggande arbetet: Kunskap Räcker våra kunskaper till för att följa gällande bestämmelser? Hur gör vi? Ansvar Är ansvarsfördelningen inom alla områdena klarlagda, tydliga och dokumenterade? Påverkar verksamheten hälsan eller miljön? Dokumentation Är dokumentationen av egenkontrollen tillräcklig inom den lagstiftning som berör verksamheten? Finns tydlig dokumentation över samtliga städrutiner? Rutiner Hur ser vi till att personalen får kunskap om våra rutiner och vårt ansvar? Finns rutiner för - hantering av avfall och farligt avfall? - smittskydd och hygien? - daglig städning, storstädning, städas alla utrymmen och all utrustning vem ansvarar? - tvätt av gardiner, mattor, leksaker, mjukisdjur, utklädningskläder, etc vems ansvar? - underhåll och drift ( t ex ventilation, temperatur, varmvatten, fukt- och luktproblem)? - att hantera klagomål (både från föräldrar, personal, elever)? - allergiker? - kemiska produkter, förteckning, inköp etc? 7

Mer information: Arbetsmiljöverket www.amv.se Astma- och allergiförbundet www.astmaoallergiforbundet.se Boverket www.boverket.se Folkhälsoinstitutet www.fhi.se Kemikalieinspektionens föreskrifter www.kemi.se Livsmedelsverket www.slv.se Miljöbalken, förordningen om egenkontroll och annan lagtext www.notisum.se Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se Skolverket www.skolverket.se Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan (SKOLFS 2005:10) Skyddsnätet www.skyddsnatet.se (bl a om säkerhet i arbete & skola) Smittskyddsinstitutet www.smittskyddsinstitutet.se Socialstyrelsen www.sos.se Socialstyrelsens allmänna råd: - Ventilation (SOSFS 1999:25) - Radon i inomhusluft (SOSFS 1999:22 och 2004:6) - Fukt och mikroorganismer (SOSFS 1999:21) - Buller inomhus och höga ljudnivåer (SOSFS 2005:6 respektive 2005:7)) - Temperatur inomhus (SOSFS 2005:15 M) - Städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar (SOSFS 1996:33) Smitta i förskolan, kunskapsöversikt från Socialstyrelsen 2008 Kontakt med Borlänge kommuns miljökontor: 0243-74 000 (växel) miljokontoret@borlange.se Information från miljökontoret hösten 2009 Källa: Miljöförvaltningarna i Stockholms stad & Malmö stad