SOMMAR DESIGN KONTORET design som utvecklar Jokkmokkshus Jokkmokk/Älvsbyn 2009
Innehåll 01 Om 1 02 Uppdraget 2 03 Arbetsprocessen 3 04 Analys 4 04.01 Tre stilar 5 04.02 JokkmokksHus val av stil 8 04.03 Arbetsområden 9 04.04 SWOT analys 11 05 Konceptförslag 12 05.01 Infart 12 05.02 Entré 13 05.03 Gemmensamma utrymmen 14 05.04 Lek möjligheter 16 05.05 Belysning 17 05.06 Växtlighet 18 06 Rekommendationer för det fortsatta arbetet 20 07 English summary 21 08 Projektteam 22 08.01 Studenter sommardesignkontoret 2009 23
01 Om När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med designstudenter blir resultaten slående. I får företag möta de ungas värderingar, kunskaper, ohämmade kreativitet och studenter kommer i kontakt med verkliga uppdrag hos riktiga kunder. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign har sedan 2001 varit huvudman för Sommardesignkontor runt om i Sverige. Målet är att skapa kreativa miljöer när olika kompetenser möts. Ett Sommardesignkontor består av studenter från högskolor och universitet med olika inriktning. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag under sju intensiva sommarveckor. Designarena Nord är ett projekt i Norrbotten som drivs av Centek vid Luleå tekniska universitet på uppdrag av SVID. Syftet är att öka intresset för industriell design som verktyg för att höja företagens konkurrenskraft och möjligheter att nå nya marknader. Och på så sätt öka tillväxten i Norrbotten. i Jokkmokk/Älvsbyn 2009består av en grupp av sex studenter från hela sverige med anknytning till design i utbildningen. Kompetensen betår av två industridesigners, två designingenjörer, en landskapsarkitekt och en interaktionsdesigner. Dokumentet i din hand beskriver kortfattat utgångspunkt och resultat av sommarens arbete. www.desigarenanord.se www.svid.se 1
02 Uppdraget AB JokkmokksHus är ett bostadsföretag som ägs i sin helhet av Jokkmokks kommun. En omorganisation i företaget har bidragit till en önskan om en ny utomhus profil som kännetecknar dem. Detta arbete är ett pilotprojekt som inkluderar kvarteren Ängen och Nya Ängen. Målet är att ge JokkmokksHus en idébas att använda i sina exteriöra miljöer. Idébasen kommer att kunna tillämpas på alla deras bostadsområden. Målet är att ge JokksmokksHus hyresgäster en intressantare gård som bidrar till nyttjandet av gården och ökat intresse för JokkmokksHus kvarter. 2
03 Arbetsprocessen Arbetet började med ett besök hos JokkmokksHus där de guidade oss runt kvarteret. Frågor ställdes för att få en klar bild av bostadsområdet och JokkmokksHus önskemål och förväntningar. Foton på husen och omgivningarna samt intervjuer med de boende i kvarteren Ängen och Nya Ängen gav oss riktlinjer om vad som var positivt och negativt med bostadsområdet. Kartor och information om Jokkmokk studerades för att få en helhetsbild om vad som är unikt och vad Jokkmokk står för då JokkmokksHus är ett kommunägt företag. Uppdraget delades in i fyra arbetsområden; infart, entré, lek möjligheter och gemensamma utrymmen. Brainstorming användes för att undersöka möjligheterna inom arbetsområdena. Tre konceptstilar togs fram och illustrerades. JokkmokksHus fick möjlighet att välja en av dessa konceptstilar. När konceptstilen valts gjordes ett nytt besök för att ge ytterligare kunskaper om området och dess potential. Fler foton och en analys över området genomfördes. Kreativa metoder användes och studiebesök på museet Ajtte, fjällträdgården och naturen runt Jokkmokk gav en tydlig bild över Jokkmokk och dess arv. En idébas togs fram och illustrerades. Riktlinjer som JokkmokksHus kan använda på andra gårdar togs fram. 3
04 Analys Projektet begränsades till fyra arbetsområden, arbetsområderna analyserades och med hjälp av Brainstormning undersöktes objektens potential. Sophämtning Växtlighet Markmaterial Garage/carport Tvätta bilen Bilar Parkering Infart Trivsel Belysning Välkomnande Infoskylt Låsmöjligheter Ställ Cykel Sittmöjligheter Mötesplats Entre Inramning Farstu etc Ombonad Välkommnande Gårdsöversikt Besökande Turister Bod Belysning Personligt Pulkabackar Gungor Rutchbana Linbana Ställning Klättervägg Lekmöjligheter Fotboll lekkonst Frilek Övrigt Skog Sandlåda Bastu Vallningsbod Aktivitet Odling Fikaplats Gemensamma utrymmen Avslappning Sittplatser Tvätt Grillning Hängmatta Torka tvätt 4
04.01 Tre stilar JokkmokksHus fick möjlighet att välja mellan tre stilar. Stil 1 En konstnärlig stil med spännande detaljer, där de boende har stor möjlighet att smycka sin utemiljö. Den här stilen gör det spännande att gå på gården och det finns nya saker att upptäcka här och där. En sådan stil uppmuntrar till lek och känns personlig. detaljer personligt upptäckande färgrikt lek mångfald 5
Stil 2 Stil två är en mer modern stil. Grundformer som kvadrater, rektanglar, trianglar och cirklar ligger till grund för denna stil som ger ett väldefinierat uttryck. Träd och växter har ett distinkt växtsätt. Grus, metall, betong och bearbetat trä är de material som används. Stilen är enkelt och ger en känsla av harmoni och renhet. Grundformer väldefinierad harmoni renhet betong 6
Stil 3 Stil tre är mer naturnära. Den har en robust och hållbar känsla. Naturmaterial som trädstockar, sten och bark används. Växtligheten imiterar naturen med pelare och marktäckande växter. Stilen har en stark koppling mellan natur och bostad. natur enkelhet robust sten 7
04.02 JokkmokksHus val av stil JokkmokksHus önskar stil tre, den naturnära profilen. Stilen ska knyta an till naturen, de befintliga husen och utstråla en samisk anda. En stor del av året är det mörkt och det ligger en stor mängd snö på marken, detta är värden som bör nyttjas. Underhållet av gården skall vara så lågt som möjligt. Infart Infart Sopstation Carport Lekplats Återvinnings station Befintlig gårdsutformning Garage 8
04 03 Arbetsobjektens områden Infarten Det första intrycket är idag ovälkomnande. Asfalten har stora skador. Det finns ingen information eller överblick över området. Entré Saknar Välkommen hem -känsla och sitt/mötesplats. Entrén uppfattas som tom och ger ett utelämnande intryck, cyklarna ställs längs med husväggen eftersom de annars känns oskyddade. Det är hav av asfalt från bilvägen ända intill husväggen. Regnvatten leds iväg av betonggångar på några ställen, entrétaket saknar dock något som leder bort vattnet. 9
Gemmensamma utrymmen Det saknas mötesplatser och utrymmen där de vuxna kan umgås. Det finns stora öppna gräsytor, som ensam person känns ytorna utlämnande. Belysningen är knapp under de mörka perioderna Lekmöjligheter En lekplats med tre gungor och en rutschbana med sand som underlag finns. Ogräs växer in i sanden som ger ett vanskött intryck. Stora gräsytor nyttjas till bollspel. 10
04.04 SWOT analys SWOT-analysen (Strength, Weakness, Opportunities,Threats) ger en bild över områdets styrkor och svagheter. Möjligheterna som kan skapas på området och eventuella hot som kan uppkomma om projektet genomförs. Dessa analyseras och ligger till grund för utvecklingen, så att det positiva förstärks på gården och det negativa undviks. Styrkor Läge: nära natur och centrum Utsikt Kuperat Bra storlek på gården Slutet på gatan, ingen genomfart Bra anpassade gångstråk Gemenskap Svagheter Ovårdat Ointressant innergård med stor gräsyta Avskärmat från omgivningen Saknar samlingsplats/vuxen plats Kal utsida, ej välkomnande Garagen skymmer utsikt Tallarna skräpar i rännor Belysning saknas/otillräcklig Möjligheter Mer utnyttjad gård Fler sittplatser Mer enhetligt utseende Välkomnande JokkmokksHus profil skapar mervärde Skapa mer gemenskap/aktivitet Kreativt lekande Ljusdesignförebild Hot Mer ovårdat Osämja mellan grannar Otillgängligt Säkerhetsrisk Oenhetligt/ för många stilar Utsikten försvinner 11
05 Konceptförslag 05.01 Infart Välkommenskyltar placeras vid de två infarterna med en översikt över vägar och husnummer. Parkeringsfickor och träd utgör en välkomnande och praktisk infart. Organiska former med asfalt och plattor ger ett omhändertaget intryck. 12
05.02 Entré Entréförslaget är inriktad mot flerfamiljsentréer. Entréerna inramas av upphöjda planteringar. Ett cykelställ placeras invid husväggen så att cyklarna står i skydd av planteringen. En bänk placeras invid ingången där de boende kan mötas, vänta på en taxi eller knyta skorna. Planteringen vid bänken är i en höjd så att en sittande vuxen kan se över den, och ett utrymme på sidan av bänken är avsatt för placering av barnvagn eller rullator. Lampor lyser upp växtlighet och husfasad tillräckligt så att boende med enkelhet kan se att låsa upp dörren i mörker. 13
05.03 Gemensamma utrymmen Ett utrymme för familjer och vuxna att samlas och umgås på är viktig för gemenskapen. En form som människan ofta anser är vacker och harmonisk är det gyllene snittet. Det gyllene snittet handlar om proportioner, om förhållandet mellan de olika delarna av en form. Det återfinns ofta i naturen i bland annat snäckans, kottens och solrosens form. Denna form tas in som ett designelement som både en rumsavdelare och ett vackert konstverk. Formen finns i flera delar av gården. En plattrad leder in på gården, formen avslutas slingrande runt ett träd, det bildar spänning och är vackert att se på. Det gyllene snittet 14
En grillplats som ligger i soligt läge med fin utsikt är en bra samlingsplats. Grillplatsen får en avgränsning av en stenmur som höjer sig upp som ett vindskydd åt norr, formen vänder sedan och slingrar sig runt ett träd längre bort. Detta blir även en spännande lekplats. Buskage bakom lekplatsen kan placeras vid behov av extra vindskydd. 15
05.04 Lekmöjligheter Barn har en otrolig fantasi och lekandet är en inlärningsprocess. Lekmöjligheterna som formats är gjorda för att främja detta. Skogsdungen av tall används som stomme till detta. Låga klättermöjligheter av uppspända rep och brädor är roligt och bra balansträning. Gungor sätts upp mellan höga tallar. Barngunga, mellan och vuxengunga är uppskattat, ju längre rep ju äldre blir användarna. Gjutna betong- eller trärenar är både ett vackert konstverk och en bra klätterlek. En stor, plan gräsyta utgör bollplanen. Även här belyses växtlighet och installationerna så att platsen är lekvänlig i mörker. Bild X Grillplats proportioner 16
05.05 Belysning Belysningen bör vara placerad så att den sätter fokus på växtlighet, fasader, gångstråk och skulpturer. Människan ska känna sig trygg genom att hon ser sin omgivning. Belysningen skall dock vara så kraftig så att ändamålet uppfylls till exempel hitta nycklarna eller leka på innergården efter skymning. Människan kommer att synas men inte att vara i fokus. Belysningen används för att skapa en harmonisk stämning. Hänsyn till snömängden behöver också tas så att spot lights/ punktbelysning står på pelare som når över den. 17
05.06 Växtlighet Växtligheten består av träd och buskar som bildar häckpartier och rabatter. Dessa är till för att skapa en trevlig gård där de boende vill vistas. Planteringarna skapar en rumskänsla som ger trygghet där de boende kan ta en filt och lägga sig och läsa en bok utan att känna sig uttittade. Växtligheten gör också att inte hela gården visar vad den har att erbjuda på en gång, det blir trevligt att gå runt och titta och väggarna av buskar hindrar starka vindar att komma in. JokkmokksHus ska arbeta med massverkan vilket är hämtat från naturen. Det som uppfattas som vackrast på avstånd i naturen är oftast mönster och färger som återkommer, till exempel tallskog med en matta av blåbärsris eller ängen som är översållad med blåklockor. I planteringar skall samma växter återkomma i grupper på minst tre plantor. Stenblock och marktäckande växter ger harmoni till planteringen. Rabatterna ska inte överlappa varandra för att undvika en instängd känsla, de ska ha organiska böljande former och skapa runda hörn vid till exempel husväggar. Öppna ytor av gräs ger möjlighet till lek och gemenskap, bänkar kan sättas ut så de boende kan njuta av gården. Rekommenderade träd Blodhägg Kopparhägg Rönn 18
Rekommenderade buskar Amelanchier Spirea Rekommenderade rabattväxter Allium och Stor Daggkåpa Ormbunke och vårlökar Amelanchia Bergenia Hosta 19
07 English summary JokkmokksHus is an accommodation company owned by Jokkmokk municipality. A reorganization of the company has contributed to a desire for a new outdoor profile that characterizes them. This is a pilot project that includes the districts Ängen and Nya Ängen in Jokkmokk. The goal is to give JokkmokksHus ideas that they can use in their exterior environments. The idea will be applicable to all their residential areas. The goal is to give the tenants of JokksmokksHus a more interesting garden and contribute to an increased interest in JokkmokksHus neighborhoods. The task was divided into four areas; entry points, entrances, play opportunities and common spaces. Three concept styles were developed and illustrated and one style were chosen. JokkmokksHus choose a native profile. The style should relate to nature, the existing houses and the Sami heritage. The block was analyzed, interviews were made and photos were taken to get a clear view over the strengths and opportunities with the area. The result of this project is a concept that include welcome signs at the two entry points with an overview of roads and house numbers. An entry point with parking pockets and trees that is convenient and creates a welcoming first impression. The entrances to the house are framed by elevated plantings this to create a safe spot both for the tenants and their bicycles. A bench is placed beside the door where the residents can relax or wait for a taxi. The golden ratio is used in the common spaces as a design element and as a room divider to the Barbecue. The play opportunities are placed all around the block. The nature should decide where a god spot for play is. Swings and climbing toys are placed by the pines. Concrete or wooden reindeers are made both as art and climbing toys. Big flat lawns are used for ball play. The lighting should be focused on vegetation, facades, walking paths and sculptures and not the people. The vegetation consists of trees, shrubs and flowers. The vegetation creates rooms that make the garden more interesting. JokkmokksHus should also work with mass effect that gives another link to the nature. 20
06 Rekommendationer Detta pilotprojekt innehåller riktlinjer som JokkmokksHus kan applicera på andra gårdar. Riktlinjerna bör följas för att ge en tydlig profil och fungera som ett kännetecken för JokkmokksHus. Garagen som skymmer den vackra vyn över Talvatissjön för de boende bör tas bort. De nya garagen kan byggas invid de befintliga carportarna och de extra parkeringsmöjligheterna vid infarten gör så att alla får plats. Denna plats är utmärkt till att ha en fin gräsmatta som är anknuten till badplatsen, några stora träd som ger skugga och trygghet. Platsen kan även kombineras med grillplats eller plats för en aktivitet som beachvolleyboll, ramper för cykling eller skateboard. Besökande som kommer ner till badplatsen, konstvandringen eller hembyggdsdgården bör få ett trevligt första intryck. När garagen tas bort ser de en fin vy över sjön som är omringad av vackra kullar. Här bör även en skylt sättas upp som beskriver respektive aktivitet och ger en överblick över fritidsområdet. En större analys av gården behövs för att säkerställa bland annat sol, vind, gångstråk på gården, samt för att placera växterna där de trivs och behövs. 21
09 Projektteam Gruppen har bestått av Ida Sundell, Tove Falk, och Johannes Sjödin Projektledare Lena Allheim lena.allheim@centek.se Handledare David Larsson david@davidlarsson.com Handledare Jon Håkansson jonhakansson73@hotmail. com 22
09.01 Studenter SDK 2009 Tove Falk Landskapsarkitekt tove.falk@gmail.com Linda Karlsson Industridesigner lindis.k@hotmail.com Filip Lundeholm Civilingenjör, Interaktion och design filip@lundeholm.se Johannes Sjödin Industridesigner johannes.sjodin@gmail. com Ida Sundell Civilingenjör, Ergonomisk design och produktion, produktutveckling. ida.sundell@gmail.com David Eriksson Civilingenjör, Teknisk design maxdavideriksson@gmail. com 23
Designarena Nord är ett projekt i Norrbotten som drivs Luleå/Boden 2008 av Centek vid Luleå tekniska Jokkmokk/Älvsbyn är en 2009 unik satsning från SVID, universitet på uppdrag av är en unik satsning från SVID, Stiftelsen SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. Syftet är att näringsliv att öka kunskapen om design bland företag och kommuner. Svensk Industridesign, bland med företag syftet och att kommuner. sammanföra studenter och Luleå/Boden 2008 öka intresset för industriell är en unik satsning Detta från SVID, arbete är ett pilotprojekt Luleå/Boden som inkluderar 2008 kvarteren Ängen och design som verktyg för att Stiftelsen Svensk Industridesign, Luleå/Boden med syftet 2008 Nya att sammanföra Ängen i Jokkmokk. Målet är att ge JokkmokksHus en idébas att höja företagens studenter konkurrenskraft och möjligheter bland företag att och kommuner. nå Stiftelsen Svensk Industridesign, på alla deras med bostadsområden. syftet att sammanföra och näringsliv och att öka kunskapen använda är en om unik design i sina satsning exteriöra från SVID, miljöer. Idébasen kommer att kunna tillämpas studenter och näringsliv och att öka kunskapen om design nya marknader. Och på så sätt bland företag och kommuner. bland företag och kommuner. Målet är att ge JokksmokksHus hyresgäster en intressantare gård öka tillväxten i Norrbotten. som bidrar till nyttjandet av gården och ökat intresse för JokkmokksHus kvarter. Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv och att öka kunskapen om design är en unik satsning från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv och att öka kunskapen om design SVIDs lokalkontor i Norrbotten Centek SVID, 977 75 Luleå SVID, Stiftelsen 0920-491775 Svensk Industridesign Sveavägen www.designarenanord.se 34, 6 tr 111 34 www.svid.se Stockholm 08-406 84 40 www.svid.se Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr 111 34 Stockholm 08-406 84 40 www.svid.se SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr 111 34 Stockholm 08-406 84 40 www.svid.se SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr 111 34 Stockholm 08-406 84 40 www.svid.se