Interkulturell kommunikation och gender hur möter vi nyanlända i diabetesvården?

Relevanta dokument
E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

Besöksadress: Arenavägen 47, plan Johanneshov

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Transkulturellt Centrum

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Självhjälp genom hälsostöd. Plats: Datum: Namn:

Nyanlända barn och ungdomars hälsa

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Självhjälp genom hälsostöd. 19 september 2016

Regional cancerplan Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Bemötande aspekter för nyanlända.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

Hälsoskola i teori och praktik framgångsfaktorer att lyckas

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017

Självhjälp genom hälsostöd. Datum:

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa LUFT-konferensen, 15 september 2017

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Folkhälsopolitiskt program

Hälsoskola för nyanlända under. etablering

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Sjuksköterskan behövs för en jämlik vård och hälsa. Anna Forsberg-Lunds Universitet Professor i vårdvetenskap med inriktning organtransplantation

BESKRIVNING AV UPPDRAG FÖR TRANSKULTURELLT CENTRUM, kunskapscentrum för transkulturell psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård samt hälsokommunikation

1 Specifik Uppdragsbeskrivning

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation. Steg 2 Datum:

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Visa vägar 2017 Hälsa i Sverige

Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv

Hälsoskola för nyanlända under etablering. Hälsostöd för asylsökande och nyanlända

Ensamkommande barn De mest utsatta!

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

PTSD och Dissociation

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Nyanlända och specialistpsykiatri

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Patientlagen 2014:821

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation. Steg 1 Datum:

Formulär för behovsanalys inom programmet "Hälsa i Sverige för nyanlända och asylsökande"

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Bilaga 1:2. Socialdepartementet. Fem fokusområden fem år framåt

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Regeringens bedömningar och inriktning för arbete utifrån de åtta nya målområdena, samt Kommissionen för jämlik hälsas förslag till åtgärder

MALL för fortsatt arbete för god, jämställd och jämlik hälsa - utifrån Kommissionen för jämlik hälsas förslag på åtgärder.

Nationell Primärvårdskonferens Hälsokommunikatörer- Brobyggare mellan olika kulturers syn på hälsa- och sjukvård

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef

Utveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration!

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

Utbildningskatalog. Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Det här ska jag prata om idag:

Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden?

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Anna Kiessling Lars Jerdén

Självhjälp genom hälsostöd

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Det handlar om jämlik hälsa

Rättigheter för barn med funktionsnedsättning i asyl och etableringsprocessen Lina Pastorek och Brita Törnell

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Friluftsliv och naturupplevelser

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nytt folkhälsomål - målområde 8: en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Margareta Kristenson

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

YTTRANDE. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:47)

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Transkript:

Diabetesdagen 14 nov, 2017 kl. 10.15-10.40 Interkulturell kommunikation och gender hur möter vi nyanlända i diabetesvården? Solvig Ekblad, leg psykolog och professor i mångkulturell hälso- och sjukvårdsforskning Solvig.Ekblad@ki.se

4 Home-messages Håll dig uppdaterad kring lagar i etableringen och rätt till vård Heterogen grupp, genetisk sårbarhet med olika livssituation, 3F på DM2 Nyanlända kvinnor är viktiga ambassadörer för familjens hälsa Behovs och kulturanpassad DM2-vård med nya roller hos vårdpersonal specialistvård primärvård Behovs- och kulturanpassad utbildning i grupp Solvig Ekblad 15 november 2017 2

Hur har asylmottagandet påverkat Socialstyrelsens kartläggningsrapport (2015) om asylmottagandet 2015-16 har påverkat hälso- och sjukvården: primärvården, akutsjukvården, barnhälsovården, tandvården, mödravården och psykiatri. Därutöver har det varit tolkbrist Nya miljöfaktorer såsom ändrade mat-, alkohol-, och tobaksvanor, en minskad fysisk aktivitet och urbanisering, lägre social status, social smärta Prevalensen av DM2 högre hos traumatiserade flyktingar än hos majoritetsbefolkningen (Kinzie et al 2008) och > hos asylsökande med PTSD än asylsökande utan PTSD (Agyemang et al 2012), bristande ackulturation (Jaber et al 2003) och deprimerad (Golden et al 2008) Solvig Ekblad 2017-11-15 3

Flyktingar löper större risk drabbas av diabetes en svensk amerikansk studie Resultatet som publicerades i Lancet (White et al) som 2016 Forskarna följde 61 386 flyktingar som var boende i olika typer av områden mellan januari 2002 och december 2010 och 7.4% utvecklade diabetes typ 2 (övriga bofasta 4-6%). Av de som bodde i socioekonomiska högriskområden hade 7.9% fått typ-2-diabetes. De som bodde i måttligt utsatta områden, var siffran 7.2% och 5.8% för dem som bodde i icke-utsatta områden. Orsaker kan vara kronisk stress, begränsad inkomst och sysselsättning, att leva i ett segregerat och kriminellt belastat område samt inskränkt rörelsefrihet. Solvig Ekblad 15 november 2017 4

Master i medicin (Susanna Renkert) Ett av huvudfynden var att intervjupersonerna föreställde sig att psykisk ohälsa hade givit dem DM2, vilket utgjorde ett hinder för dem att genomföra livsstilsförändringar Betydelse av livsstilsbehandling Namn Efternamn 15 november 2017 5

Patienter med diabetes typ2: en kvalitativ studie om patienters upplevelser av enkel rådgivning om hälsosamma levnadsvanor (Chanduka, 2013) DM2 patienter upplevde att de fick bra information om hälsosamma levnadsvanor men saknade stöd för att utveckla egen insikt i livsstilsförändringen. Resultatet visade att rådgivning bör utformas utifrån patientens behov och kartläggning av olika barriärer som påverkar DM2 vård är önskvärt. Patienten behöver ha en aktiv roll i rådgivningen. Vårdgivarens ansvar blir att stödja DM2 patienter att utveckla en egen insikt om livsstilsförändring. Namn Efternamn 15 november 2017 6

Vad är interkulturell kommunikation i vården? Roller och hierarkier, Organisationer och arbetsplatskulturer Olika syn på privat och allmännyttigt Skuld- och skamkulturer ( hemligheter ), gester och kroppsspråk, kommunikation av hälsa Tolkens roll! Individ- och grupporienterade kulturer Olika tidsuppfattningar Synen på kunskap och värdering, t ex fysisk aktivitet, kostvanor är sammankopplade med soc ekonomi, kan uppfattas som kränkande Kunskap om andra länder Namn Efternamn 15 november 2017 7

Kunskapslyftet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända har gjorts möjligt genom att regeringen i juni 2016 beviljade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 30 miljoner kronor för att stärka en positiv hälsoutveckling hos målgruppen asylsökande och nyanlända. Men hur kvarhålls kunskapen över tid? Solvig Ekblad 2017-11-15 8

Kommissionen för Jämlik Hälsa, SOU 2017:47 Här finns resursbrister och sårbarhet som är särskilt avgörande för jämlik hälsa: 1. Det tidiga livet 2. Kompetenser, kunskaper och utbildning 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadvanor 7. Kontroll, inflytande och delaktighet Solvig Ekblad 2017-11-15 9

Identifierade problemområden vid vård av utrikes födda i 16 europeiska länder (Priebe et al 2011) Språk barriärer Olika hälsokunskaper Kulturella skillnader Identifierade problemområden Traumatiska erfarenheter Solvig Ekblad 2017-11-15 10

Förslag på Hälsokurs i DM2 för asylsökande och andra nyanlända Asylsökande Hälsosamtal följt av Hälsokurs Sfi, praktik vård efter behov Solvig Ekblad 15 november 2017 11

Att genom en skräddarsydd evidensbaserad och behovs- och kulturanpassad hälsoutbildning i grupp Skapa förståelse för ohälsans grunder, ge verktyg att motverka ohälsa och därigenom främja integrationsprocessen Ha beredskap och lotsa deltagare rätt vid ohälsa med hjälp av auktoriserad vårdpersonal Förstå att deltagarna kan ha komplex problematik (somatisk, psykiskt, socialt, existensiellt och trauma mässigt) Nationella riktlinjer för diabetesvård (2017) ger stöd för att hälso- och sjukvården ska erbjuda kulturellt anpassad utbildning i grupp Solvig Ekblad 2017-11-15 12

Livsstilskursen ges till en grupp på 8-10 nyanlända kvinnor I dialog med sjukvårdspersonal och tolk Sex grundläggande arbetsprinciper Ex på livsstilskurs vid Angered Tid (en gång/v; 2-2,5 tim under 5 alt 7 veckor) Rum (samma tid och plats) Innehåll (olika teman med avslappning på slutet, hemläxa ) Form (lokal samordnare och samtalsledare med olika professioner i vården) Solvig Ekblad 2017-11-15 13

Exempel: Fem teman under fem veckor Vecka 1 Introduktion Förmätning Vecka 2 Vårdguiden och egen vård Vecka 3 Vikten av att röra på sig Vecka 4 Vecka 5 Stress och återhämtning Vanliga sjukdomar (t ex DM2), möte med läkaren Eftermätning Solvig Ekblad 2017-11-15 14

Det goda mötet handlar både om dig & nyanlända kvinnan eller mannen Kulturell kompetens vs kulturell ödmjukhet Vikten av minskad stress och ökad återhämtning Traumatiska livshändelser/kris påverkar inlärningsförmågan och hälsan Lyssna aktivt, våga fråga, inge hopp Lagom krav, egen kontroll och stöd Att som medmänniska se nyanlända som vanliga medmäniskor, 2 experter i rummet Solvig Ekblad 2017-11-15 15