Jordbrukets uppkomst ur ett globalt perspektiv (Levanten, Mesoamerika, Afrika, Kina) Människoblivandet, ht 2017 Anneli Ekblom

Domesticering? 1. Den process när djur/växter genom urval förädlas så att den passar sig som nyttogröda eller nyttodjur för människan aktivt eller passivt 2. Den process när samhällen blir alltmer ekonomiskt och försörjningsmässigt beroende av domesticerade arter 3. Den process varmed samhället/individer kommer att identifiera sig som jordbrukare

En falsk dikotomi? Inget stadium, steg och ingen avslutat process! Inga snäva kategorier (ex keramik=jordbruk) Problem att förstå blandekonomier Jägare och samlar grupper som brukar jorden Jordbrukare som jagar och samlar Skillnad mellan ekonomiska mönster, sociala organisation och självidentifiering

Sam-evolution Bellwood and Diamond 2005

Förutsättning för domesticering 1. Människan har kanske alltid experimenterat med vilda växter och djur 2. Lämpliga arter 3. Isolering från vilda varianter Skiljer mellan primära centra vs sekundära centra för domesticering. VAD MENAS MED DETTA TROR NI!? Olika förklaringsmodeller kring varför domesticering i primära & sekundära områden

Primära centra Regioner där inhemska vilda växter och djur har domesticerats Sekundära centra Regioner där domesticerade växter och djur inte är inhemska utan på ett eller annat sätt transporterats från en annan region

Jordbruket i världen X Kart modífierad från: Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and their Languages: the first expansions.

Karakteristika för domesticerade växter Förutsägbar och synkron groddtid En tendens för mogna fröer att stanna på plantan Reducerade fysiska och kemiska försvarsmekanismer Högre produktivitet Högre antal plantor som groddar sig Större storlek på fröer/frukter Förändrad fördelning av biomassa (mer frukter, mer rötter, eller stammar beroende på hur plantan används)

Karakteristika för domesticerade djur (enl. Diamond 1997) Flexibel diet Mat från långt ner I pyramiden Helst inte mänsklig mat Snabb tillväxt (kort livslängd) För domesticering krävs en rel kort livslängd Förmåga att hållas i fångenskap Ex de ska kunna föröka sig i fångenskap De kan inte vara agressiva De måste ha ett stabilt temperament Nervösa djur är svåra att hålla i fångenskap De måste vara socialiserade, dvs i sitt beteende vara känslig mot en social hierarki Ex flockbeteende Människan betraktas som högst i rang

Exempel på domesticerade djurarter Många platser 13000 fkr (eller långt tidigare) hunden Främre Asien 11 000-8000 vete boskap Kina c. 7500 fkr ris gris korn ärter hirs Getter Får silkesmask Mesoamerika 3500 fkr majs kalkon bönor squash Anderna och 3500 fkr potatis llama Amazonas cassava marsvin Östra USA 2500 fkr solros, amaranth Sahel 5000 fr Sorgum boskap Tropiska västafrika 3000 fkr yams Hirs oljepalmen? Etiopien? kaffe, teff Nya Guinea 7000 fkr sockerrör Efter: Diamond J. 1997. Guns, germs, and steel. Norton, NY. S. 100 med ändringar och tillägg banan

Olika förklaringar Primära centra Oasis teorin (Gordon Childe) Geografi i kombination med innovation (Braidwood 1960) Populationsbomben (Ester Boserup 1965) Bofasthet, befolkningsökning och lämpade ekosystem (Lewis Binford 1968) Slumpen (co-evolution) (David Rindos 1984) Föranpassning (Kent Flannery 1973) Systemisk förändring (Kent Flannery 1973) Social förändring (Barbara Bender 1978, Brian Hayden 2003) Läs mer i Human past s. 186-187; eller 188-189!

Oasis teorin Gordon Childe (1963) (Sahara & Sw Asien) Myntade begreppet den neolitiska revolutionen Jordbruket uppstod som en konsekvens av Klimat förändringar: Vid slutet av istiden (c. 10 000 BC) blev det allt torrare klimat Människor, djur och växter kom att samlas vid floder och oaser (=oasis teorin) Denna nära kontakten mellan människa-djur-växter ledde till en domesticering Med domesticeringen kom en ökande befolkning, bofasthet, anv av malstenar, keramik och en ny typ av social organisation Läs mer i Human past s. 187-188; 188-189!

Populationsbomben Ester Boserup (1965) Befolkningsökning (uppstår oberoende av andra faktorer) Befolkningsökning ökat uttag av vilda grödor Ökad behov av energi (dvs mer arbetskraft behövs till jordbruket minskad återbäring behov av större befolkning Denna populationsbomb är en huvudorsak till förändring i markutnyttjande (ex intensifiering & expansion), ny teknologi (ex hackor och plogar), system för ägande av land och nya bosättningsmönster (sedentism) Läs mer i Human past s. 187-188; 188-189!

Bofasthet Binford (1968) (SW Asien och andra områden med en hög biodiversitet och natur anpassad till säsonger) Miljöförändring i slutet av istiden (c. 10 000 BC) Gjorde att J & S samhällena blev alltmer beroende av säsongsbaserade resurser gjorde att man blev mer bofast bofastheten gjorde att man inte reglerade barnafödande befolkningsökning expansion till nya områden odling som ett resultat av befolkningstryck Läs mer i Human past s. 187-188; 188-189!

Huvudteman i dessa förklaringar Många teorier fokuserar på frågan om vad som kom först befolkningsökning eller jordbruk/bofasthet? Notera att bofasthet jämställs med jordbruk Många teorier förklarar jordbrukets framväxt som ett resultat av tvingade externa faktorer Klimat Geografi De förutsätter att jordbruk är en optimal lösning Men! studier av moderna J & S samhällen på 70-talet visade att J & S lägger ned mindre/lika mkt tid på insamling av mat som bönder på produktion av mat Och är låsta vid en modell där man är antingen J & S med associerad social struktur och bosättningsmönster ELLER Jordbrukare med en annan associerad social struktur och bosättning Men! social komplexitet också bland J & S samhällen (se Bender 1978, jmfr KL föreläsning)

Nya frågeställningar På de senaste c. 20 åren har man kommit att ställa nya frågor: Den gamla frågeställningen: varför inte jordbruk på alla platser? Förutsätter (oftast) att det finns ett funktionellt (ekonomiskt eller miljömässigt) motiv bakom domesticering Och att domesticering är en optimering av resursutnyttjande och energi Och att det ökar ett samhälles stabiltet Till: varför jordbruk överhuvudtaget? Ifrågasätter att motiven bakom domesticering var funktionella Jordbruket är inte en optimering av resursutnyttjande och ger inte nödvändigtvis högre avkastning i förhållande till nedlagd tid Ingen hälsovinst Ökar ett samhälles sårbarhet Menar att funktionella faktorer inte är nog för att förklara varför man börjar med jordbruk Många J & S samhällen har känt till jordbruket men har valt jakt och insamling som ekonomisk bas Långt ifrån alla samhällen löser effekt av t ex en klimat förändring genom att bli jordbrukare

Den sociala människan Barbara Bender, Brain Hayden Ökad social komplexitet hos J & S samhällen Social hierarki Bofasthet Handel, utbyte & allianser Jordbruk som en följd av social komplexitet (se också Hayden 2003) Läs mer i Bender 1978, Hayden 2003

Den bördiga halvmånen Området kring den bördiga halvmånen var väl lämpat för domesticering av grödor (cf Braidwood 1960). Torrt sommar klimat Stor variation I höjdförhållande skapade stor artrikedom (650-1000 möh) Blandade miljöer av gräsmark och skogslandskap Förekomst av domesticerbara arter De först tecken på proto domesticering under Mesolitikum c. 10 000 f kr J & S samhällen samlade vilda växter och man kan ev se början till en morfologisk förändring (ärtor, linser och vete) Försök att domesticera hundar, getter och möjligen får.

Föranpassning? Epipaleolithic (c. 12 000-9600 f kr) Natufian-Levanten bäst undersökt (men indikationer på liknande förändring i tex Kurdistan & Turkiet) Ökad bofasthet materiell kultur begravningsplatser Stora bosättningar (100-1000 pers) Handel/utbyte Ökat utnyttjande av vilda växter (både skördning och lagring) malstenar, mortlar, skäror Förrådsgropar Tecken på social hierarki? Ex olika utstyrsel i gravar Läs mer i Human past s. 208-212

Tell Abu Hureyra x Syrien, vid Euphrat flodens strand 11.000-9,600 BC: jägar-samlar by arkeobotaniker hittade vilt korn, linser, råg, pistage tillsammans med flertal malstenar. Osteologerna hittade stora mängder gasellben Fördelningen av olika vilda växter visar att man har levt i Abu Huryra året om 8,800-7000 en jordbrukarby. Odling av vete, korn, ärtor och linser. Ben av getter istället för gasell.osteologerna hittar tecken på stor belastning i människoskeletten speciellt hos kvinnorna Läs mer i Human past s. 214-215

Jordbrukare och dess effekter Social hierarki Pga av högre bofasthet och större befolkning Förvaring och processande av grödor skedde intialt på bynivå Sedan på hushållsnivå Men troligen krävdes en tredje nivå av organisering Gradvis framväxande av större jordbruksbyar Jericho (9600-7000 BC) Çatalhöyük, Turkiet (7000-6000 BC) Läs mer i Human past s. 208-212

Jericho (9600-7000 BC)

Hodder, Çatalhöyük Stadsbildning (c. 7000-6000 BC) 13 ha Läs mer i Human past s. 224-225

Förklaring 1: Optimal geografi & innovation Robert Braidwood (1960) Diversiteten i de olika miljöerna i högländerna (inom ett litet geografiskt område) ex Jarmo, Kurdistans höglandsområden i Irak, Syrien, Turkiet Blandning av ekskog och gräsmark, med många olika gräs Mycket nederbörd Förekomst av domseticerbara djur och växter: korn, vete, får getter, gris och boskap Skapade unika förutsättningar för jordbruk! Komplexa jägare och samlar populationer vars entusiasm för experimentering var motorn för domesticering Alltid ökande kulturell specialisering och differentiering i samhället

Förklaring 2: Social komplexitet Barbara Bender (1978) Ökad social komplexitet hos J & S samhällen Social hierarki och handel, utbyte & allianser Skapar intresse för överproduktion och en delayed economy Jordbruksvaror som en status symbol (se också Hayden 1995) Handel av föremål liksom naturresurser och mat förklarar kanske den snabba framväxten av städer i området?

Mesoamerica Jordbruk uppstod på flera ställen samtidigt c.10 000 ekonomi domineras av jakt, gradvis förändring kompetent utnyttjande av resurser över säsonger. Stabil bas. c. 6000 gräs utgjorde 80% av dieten (även andra odlingsväxter som bönor, amaranth och MAJS! Majs spreds från en vild variant i Mexico- Guatemala efter 7000 MYCKET gradvis utveckling. Först för 5000 år sedan blev jordbruket viktigt i hela området.

Guilá Naquitz Mexico, Oaxaca dalen 8,750-6,670 BC: Pollen, makrofossil, osteologi visade att man levde på höst-vinter och att man samlade en stor! mängd olika vilda växter och djur. Domesticering av majs och melon 8-6000 BC Läs mer i Renfrew and Bahn s. 508-512

Flannery, Oxaca dalen Systemteoretiskt ramverk (processuell) för att förklara stabilitet och förändring Många försörjningsysten indikeras i J&S samhällena mellan 20 000-8000 f kr Denna bredd fungerade som negativ feedback accidental initial kick - Modifikation av den vilda majsen vilket gör att man väljer att samla majs istället för andra resurser Detta val fungerar som positiv feedback - dvs förändringen I försörjningsmönster skapar en förändring i social organisation Alltså drivs en ny samhällsorganisation fram bysamhället. När väl bysamhället vuxit fram är denna samhällsorganisation avhänging odling för sin fortsatta överlevnad majsodling har nu kommit att fungera som en negativ feedback - eftersom den håller samhället stabilt. Jordbruket leder till befolkningsökning som leder till ett ännu större beroende av jordbrukssprodukter (en teori han också använder på den bördiga halvmånen området)

Hayden s sociala förklaring Baserad på etnografiska och antropologiska studier av bla Indianstammar i Nw USA Rituellt festande Socialt komplexa J & S grupper, samlades årligen i enorma möten där mat var en stor del i umgänget Stora män befäste sin sociala ställning genom att bjuda på mat Odlingsgrödorna hade då en hög social status

Kina Risodling i Yangzi dalen och hirs odling på Huang he platån (8000-6000 f kr) Tidigaste fyndet av ris 9000 år sedan i Yangtzeflodens dalgång Protodomesticering av hirs? Vid Huang he 10 000 f kr J & S samhällen vid sjöar med bred resursbas, experimentering med växter Bofasta samhällen baserat på insamling av ris i början av Holocene, pga av miljömässig stress eller befolkningsökning uppmuntran och manipulation Higham menar att klimatförändring 10-1800 drev fram risodlingen vid Yangtxe floden men utvecklar inte resonemanget Tecken på folkförflyttning 8500 till flodplan och lågliggande områden som ev. kan relateras till odling Parallell domesticering på många platser 7000 tecken på jordbruk från många platser domesticering av hund, buffel och gris. Jakt på ett stort antal olika djur Samtida framväxt av byar, ex Banpo Läs mer i Higham, Charles (2005) Human past., 237-245

Yangshao kulturen, hirs, ris, jams kyckling, anka, gris, boskap Banpo byn 5600 6700 å sedan

Odlingscentra i Afrika

10000 years ago, hunter & gathers hunting of barbary sheep (Ammotragus lervia). Shift to broader subsistence, plants remians, sedentarianism and herding of barbary sheep Uan Afuda cave, Libya the domestication that did not happen

Sahara och centrala Afrika Näringsfångspecialisering 20-10 000 år sedan Ökande bofasthet Broad spectrum revolution Regelbundet utnyttjande av vissa vilda gräs & frukter och vilda djur- protodomesticering? Förrådsgropar och tecken på specialisering Gradvis domesticering från 7-3000 år sedan första tecknen på domesticerade djur (dvs boskap & getter) 7000-5000 år sedan Och de första odlingsgrödorna (hirs och durra) 4000-3000 år sedan i central Afrika Bälte av jordbrukare från västra Afrika till Östra Afrika för 3000 år sedan Som även kunde metallhantering Connah 2005 human Past

Sekundära områden

Sekundära områden för domesticering: olika förklaringar Diffusion/migration Jordbruket sprids i Europa/Asien med de Indoeuropeiska språken (Renfrew 1990, Diamond 2003 + kritisk diskussion i Zvelebil 1995) Jordbruket sprids i Afrika (söder om Sahara) med Bantuspråken/Bantutalande folk Inhemska interna förändringar Jordbruket känt sedan längre tid men lokala samhällen börjar med jordbruk pga Miljöförändring Befolkningsökning Som en del av handel och allianser (cf Jennbert 1984) Frontteori Wave and advance model (Ammerman och Rowley-Conwy) Integration av J & S och jordbrukarsamhällen (cf Zvelebil 1984)

Språkfamiljer och jordbruk? Från Diamond, Jared och Bellwood Peter (2003).

Frontteori Tre steg (Process där J & S ges delaktighet) 1. Kontakt mellan jordbrukare och JS (handel och utbyte) 2. Ökat intresse i JS samhället för handel och utbyte (konkurrens om resurser) 3. Konsolidering (förändring av sociala mönster)

Försök till sammanfattning

Hur förändras samhällen och miljö i samband med att man blev jordbrukare? Befolkningen blev större Men var det befolkningsökning som drev fram jordbruket eller jordbruket som drev fram en befolkningsökning? Eller var det en samverkan mellan dessa orsaker? Bofasthet I många delar av världen var J&S samhällena bofasta innan jordbruket Blev man i och med jordbruket mer bofast? Vilket som kom först, skiljer sig i olika områden Social komplexitet Många forskare menar att jordbruket skapar grogunden för social komplexitet Medans andra forskare (Bender, Hayden) menar att det är social komplexitet, sociala hierarkier och status som driver fram intresset för odlingsgrödor och domesticerade djur

Olika teorier beroende på vad man tror kom först? Exempel Befolkningstillväxt eller domesticering? Social komplexitet eller domesticering? Bofasthet eller domesticering? Specialisering/diversifiering & domesticering? Jordbrukarmentalitet eller grödor? Läs kapitlen i Human Past och resonera kring vilken förklaring som fungerar bäst på de olika regionerna av primära centra eller om det finns andra/samverkande förklaringar?