Tankar kring det lokala utvecklingsavtalet Gamlegården -året som gått- Som koordinator grips jag som alltid av en stor ödmjukhet inför den kraft, dynamik och kreativitet som finns i alla de möten och samverkansgrupperingar som utgör basen i processen med det lokala utvecklingsavtalet. Mitt varmaste tack för fantastiskt samarbete! Kristianstad juli 2009 Lena Hagerman Koordinator
Innehåll Inledning.3 Kortfakta.4 Frukostmöten och tvärgruppsarbete..5 Processen, hur fungerar den?...5 Uppdraget, gör vi det vi ska?...5 Uppdatering av insatser som gjorts, pågår, planeras och frö för framtiden...7 Övrigt...12 2
Inledning Den 4 mars 2008 hölls det första frukostmötet kring det lokala utvecklingsavtalet. Sedan dess har det hållits tretton frukostmöten, första tisdagen i varje månad undantaget juli, augusti och januari. Det ursprungliga organisationsförslaget baserades på två hierarkiska nivåer med fotfolk på tvärgruppsmöten och chefer tillsammans med fotfolk på samverkansforum. Till det första mötet kom också flera av kommunens högre chefer men med några undantag har de därefter inte deltagit i frukostmötena varken i tvärgruppsmöten eller samverkansforum. Detta innebär inte att det har saknats stöd för processen utan är ett konstaterande att den ursprungliga tanken på två nivåer i nätverksstrukturen kring utvecklingsavtalet inte fått något genomslag. Konsekvenserna av detta innebär främst att förhoppningen om snabbare beslutsprocesser och möjlighet till enklare samarbete, avseende stadsdelen Gamlegården i synnerhet och urban tillväxt i allmänhet, inte infriats då mandaten för de närvarande varierat. Det har också delvis försvårat möjligheterna att enklare och tydligare identifiera problemställningar relaterade till strukturella hinder, i respektive organisation, för ett effektivt samarbete. I tvärgrupperna har dessa hinder ibland varit relaterade till brist på mandat. Det har inte, från koordinatorns sida, bedrivits något arbete förutom den allmänna informationen, som varit riktad direkt till kommunens chefer. Denna strategi har varit medveten. På samma sätt som frukostmöten som form har valts för att underlätta deltagande så bör den organisatoriska formen anpassas. Tanken på två organisatoriska nivåer upplevs kanske som onödig? En utvärdering kring frukostmötena kommer att göras längre fram i höst. Till det första informationsmötet inbjöds i första hand anställda inom stat och kommun men även landsting. Denna nivå finns inte formellt knuten till avtalen vilket inte betyder att den är oviktig. Samarbetsformerna behöver därför utvecklas på annat sätt. Det har visat sig att den struktur regionen arbetar i försvårar arbetet i organisationen kring utvecklingsavtalet eftersom mötesdeltagande har en direkt effekt på ekonomin för verksamheten. Problematiken är uppmärksammad även på nationell nivå. Representanter för samtliga permanentade, delvis kommunala, projekt på området inbjöds också tillsammans med bostadsbolaget och högskolan. Gemensamt för alla var att de i sin profession var berörda av utvecklingsavtalet på något sätt. Mötet var välbesökt men kritik riktades mot vad några upplevde som en avsaknad av boendeperspektivet. Detta stämde endast delvis då flera av dem som deltog både bodde på Gamlegården och berördes i sitt arbete av utvecklingsavtalet. Valet att inte bjuda in den ideélla sektorn eller personer med enbart ett boendeperspektiv var helt medvetet. Det baserades på övertygelsen, vilken är intakt efter ett års arbete, att en verksamhet som ska byggas med avsikt att vara långsiktig, stödjande och strukturellt granskande inte kan lita till och inte bör baseras på på idélla insatser. (Denna slutsats får även stöd i Nils Herttings avhandling, Samverkan på spel.) Insikten om detta är förmodligen en av anledningarna till att de lokala utvecklingsavtalen konstruerats. Att boendeperspektivet är centralt och att de ideélla krafterna är viktiga står inte i på något sätt emot detta. Mer än att vara problemlösande (vilket de också har fungerat som ibland) har mötena handlat om nätverksbyggande, informationsutbyte, diskussionsmöjligheter, tydliggörande, gränsdragning och kreativa utmaningar. Mötena har vanligtvis börjat med en allmän information från koordinatorns sida. Den har syftat både till att koppla samman det lokala utvecklingsavtalets arbete med den nationella och internationella nivån samt aktuell forskning men också tjänat som en uppdatering av den lokala processen. Arbetet och diskussionerna har sedan fortsatt i tvärgrupperna, som varit strukturerade enligt tre, av fyra, målområden Tillväxt, Arbete och Utbildning då 3
Trygghet, det fjärde målområdet, kan sägas vara en aspekt som ingår i de andra målområdena. Detta har delvis varit en konsekvens av att avtalet 2007, som då omfattade sex målområden, organiserades i tre av praktiska skäl. Även denna grundstruktur har varit flexibel vilket inneburit att tvärgruppsdiskussionerna varit olika långa och någon gång uteblivit helt då den allmänna diskussionen har prioriterats. Detta gäller tvärgruppsmötena. Samverkansmötena var från början tänkt att mer fokusera på en allmän uppdatering av arbetet i tvärgrupperna samt en möjlighet att lyfta uppkomna problem, funderingar och idéer till relevant mandatnivå. Detta har också varit en, i den föreslagna strukturen, bärande ide den om tvärgrupper och samverkansforum som en tillgång, resurs och en möjlighet till förenkling av samarbetet. Den öppenhet och flexibilitet som har präglat frukostmötena, med möjlighet för samtliga att bjuda in nya deltagare, har inneburit att det ursprungliga syftet har uppnåtts det vill säga ett deltagande även av boende, idéella föreningar och andra intresserade. I takt med att fler har uppmärksammat nätverksbyggandet har också fler spontana kontakter nått fram via koordinatorn. Detta har inneburit att inget möte har varit det andra likt eftersom deltagarna har varierat. Det går dock att urskilja en stabil kärna i nätverket. Den består av de med sin huvudsakliga arbetsplats på Gamlegården, de som är inriktade på området i sitt arbete av andra skäl eller har ett stort intresse för och engagemang i de frågor avtalet berör. Den flexibla mötesstrukturen med öppna diskussionsforum och stundtals nästan experimentell karaktär har varit en utmaning på flera sätt. Inte minst därför den har utmanat gängse syn på samarbete om denna definieras som en problemformulering som leder till ett förslag på åtgärder som ska eliminera det definierade problemet. I det lokala utvecklingsavtalet finns ingen mall för hur nätverken ska se ut eller hur samarbetet bedrivas, endast de ramar som ges i avtalet där det sägs att samverkansavtal och strategiska stadsdelsplaner ska skrivas. Hur arbetet bedrivs kommer därför att spegla både kommunens organisation och tidigare erfarenhet i det urbana utvecklings- och tillväxtarbetet. Kortfakta: 13 frukostmöten har hållits samt en revideringsdialog Sammanlagt 337 personer har medverkat vid frukostmötena (med reservation för att det kan vara fler, siffran baseras på de personer som skrivit upp sig på närvarolistan) Genomsnitt per möte: 26 personer Följande organisationer har varit representerade vid minst ett tillfälle: Samtliga kommunala förvaltningar inklusive de flesta av kommunledningskontorets funktioner, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, polisen, brottförebyggande rådet, folktandvården, Näsby vårdcentral, fritidsgårdsforum, Itstugan/hyresgästföreningen Aktiebolag Kristianstadsbyggen, ABK, familjehuset, Svenska scoutrådet, Företagarna, Octava, Plan 3, högskolan Kristianstad, Arbetsgivarringen, Brobyggarna, Serif, ABF, Folkuniversitetet, Alhadi kulturförening, kommunstyrelsen, Integrationsnämnden, Socialnämnden, Coompanion, Näsby Nätverk, Musikskolan, Fredsmässan, Näsby IF, Gymnasieskolan(elever), Rädda Barnen, Kurdiska föreningen, Regionmuseét, Agenda 21, Serbiska föreningen, Mångkulturellt Centrum, Integration- och jämställdhetsdepartementet samt boende. Även massmedia har kommit på besök, representerade av Kristianstadbladet samt Radio Kristianstad. I de fall där någon representerat fler organisationer har jag valt att redovisa endast den ena. Detta innebär bland annat att fler föreningar indirekt haft representanter på plats. 4
Frukostmöten och tvärgruppsarbete Att ge en fullständig redogörelse för det som diskuterats på frukostmötena ligger utanför ramen för denna sammanfattning. Jag väljer därför att beskriva arbetet och de resultat som uppnåtts ur tre perspektiv. Processen: hur fungerar den? De konkreta uppdragen enligt utvecklingsavtalet: var befinner vi oss? Uppdatering allmänt: vad är på gång? Processen, hur fungerar den? Denna del av arbetet är den mest abstrakta och svårast att beskriva. För att återknyta till kommentaren kring det vanliga förhållningssättet problemdefinierande och problemlösande så har grupperna delvis fungerat så men det har hela tiden funnits ytterligare en dimension i arbetet som mindre handlat om konkreta förslag och mer om det abstrakta. Detta märks bland annat genom att de överenskommelser eller förslag som diskuterats fram har tillåtits att möta verkligheten och förändras och utvecklas i enlighet med den. Exempel på detta är förhållningssättet till den tomma sparbankslokalen på området, inkubatorsstrukturen, bruka landet-processen och trygghetsarbetet med kvinnor. Att våga låta idéer utvecklas till något helt annat än det ursprungligen var tänkt eller att våga testa idéer utan att ha både livrem och hängslen öppnar för nytänkande, kreativitet, nya konstellationer och lösningar men naturligtvis även för risken att misslyckas fullständigt! Synen på misslyckande i detta avseende speglar då en förväntning att processen ska producera svar/lösningar på frågor och problem inte på processens värde i sig. Arbetet med det lokala utvecklingsavtalet förväntas vara kunskapsgenererande, det är en av avtalspunkterna. Det innebär att processen är en del av den nya kunskapen och vilka ramar som sätts upp som begränsningar kommer bli avgörande för hur mycket och vilken ny kunskap som genereras. Denna öppna struktur med ett flexibelt deltagande har varit en utmaning för alla. För några en alltför stor vilket inneburit ett tillfället avbrott i den organisationens deltagande tills nya representanter har utkristalliserats. Utmaningen har också inneburit att inte tvärgruppens arbete alltid varit direkt kopplat till en konkret åtgärd utan snarare skapat idé-fröet som sedan burits vidare till andra, nya samarbetskonstellationer eller stärkt och bidragit till vidareutveckling av gamla. Den nya samarbetsarenan som avtalet skapat har också tydliggjort de ordinarie strukturernas svagheter, i vissa fall, i frågor som rör integration, socioekonomiskt utsatta områden och tillväxt. För några har synliggörandet stärkt verksamheten och samverkan med andra. Behovet av extern värdering av den abstrakta processen är tydlig. Uppdraget, gör vi det vi ska? I det lokala utvecklingsavtalet finns konkreta uppdrag. De sammanfattas här, kursiv text, och samtidigt ges en kommentar kring hur uppdraget fullföljts så här långt. Avtalet löper till 2010. Kommunen och staten förbinder sig att bilda lokalt partnerskap och verka för att även andra aktörer deltar i arbetet. Frukostmötena är den gemensamma arenan för dem som deltar i partnerskapet. 5
Skapar kommunen förutsättningar för de boendes delaktighet i partnerskapet samt verkar för en dialog om, förstärkt gemensam värdegrund. Då frukostmötena är öppna finns förutsättningar för alla som vill delta. Nätverket utvecklas och växer hela tiden. Ökade kontaktytor på flera plan innebär ökade möjligheter till dialog även kring värderingar. Skapa inom det lokala partnerskapet organisatoriska förutsättningar för att möjliggöra tvärsektoriell samordning som kan integreras i kommunens ordinarie strukturer och verksamheter. Frukostmötena motverkar stuprör och skapar möjlighet till samverkan. Avsaknaden av mandat försvårar implementering. Upprätta en strategisk stadsdelsplan Lokala mål med utgångspunkt i nationella och kommunala mål ska formuleras inom målområdena arbete, utbildning, trygghet och tillväxt. Målen ska vara uppföljningsbara enligt SMART-kriterierna Stadsdelsplanen är upprättad och målen formulerade enlig SMART-kriterierna. Kommunen tar vid resursfördelningen hänsyn till, i avtalet, angiven stadsdel och dess invånares särskilda behov och förutsättningar. Hur resursfördelningen kopplas till avtalet är inte klarlagt. Stadsdelsplanerna ska årligen revideras och senast den 31 december varje år redovisas till regeringskansliet. Stadsdelsplanerna undertecknades 2009 så första möjligheten till revidering blir i höst. Höstens första frukostmöte, den 1 september, kommer även att fungera som revideringsdialog och genomföras tillsammans med Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Kommunen ska träffa samverkansöverenskommelser med statliga myndigheter och andra parter som ingår i det lokala partnerskapet. Kommunen kan även träffa överenskommelser med de parter som väljer att stödja det lokala partnerskapet. Samverkansöverenskommelser är gjorda mellan kommunen och de tre statliga myndigheterna, med lokal representation, som i sina regleringsbrev har ett klart, angivet uppdrag att samarbete med kommuner som tecknat lokala utvecklingsavtal. Då den övergripande överenskommelsen för övriga parter baseras på frivillighet är behovet av och vinsterna med skriftliga samverkansavtal och en ökad formalisering av samarbetet tveksam. I nätverket skapas kontinuerligt överenskommelser kring projekt och insatser som omfattar de delar, av nätverket, som är relevanta. Samverkansöverenskommelserna ska utgå ifrån den strategiska stadsdelsplanen och revideras vid behov och därefter redovisas till Regeringskansliet. Eftersom Samverkansöverenskommelserna klargör den övergripande samarbetsstrukturen och Strategiska Stadsdelsplanerna berör konkreta insatser känns den här formuleringen oklar. Kanske bör den generella överenskommelsen vara utgångsläget? Frågan kommer att tas upp på revideringsdialogen den 1 september. Kommunen ska senast 1 oktober till regeringskansliet redovisa utvecklingen vad gäller arbete, utbildning, trygghet och tillväxt, hur samverkan inom partnerskapet fortskrider och resultatet av denna samverkan Redovisningen av insatser för 2008 gjordes i december eftersom förslaget på redovisningssystem väckte mycket kritik från kommunkoordinatorernas sida. (Oktoberrapporterna är ett nytt sätt att rapportera.) Från Kristianstads sida fanns få konkreta insatser att rapportera om förra året, vilket inte är fallet oktober detta år. Parterna är överens om vikten av löpande utvärdering för att fastställa om valda insatser har bidragit till att uppnå de uppsatta målen och vikten av att verka för att erfarenheter och kunskap tas tillvara 6
och sprids. Utvärdering av de olika insatserna görs i de flesta fall i form av en intern sammanfattning och de slutsatser som dras är ofta av praktisk, konkret betydelse. Medel till extern utvärdering både av den övergripande samverkansprocessen såväl som de konkreta insatserna saknas. Från statligt håll kommer viss utvärdering ske, i första hand av hur de lokala utvecklingsavtalen ligger i linje med övergripande, kommunala dokument. Då högskolan ingår i partnerskapet finns förhoppningar om att finansieringsfrågan kan lösas. Idéer till alternativa utvärderingar med konstnärliga förtecken finns. Även här utgör ekonomin det främsta hindret. Uppdatering av insatser som gjorts, pågår, planeras och frö för framtiden. Den 29 januari presenterades aktiviteter, i tvärgrupperna, som var på gång, diskuterades eller som var nytänkta i en översiktbild. Markeringarna efter den kursiverade texten betyder följande: En punkt = Aktiviteten pågår!= Diskussion pågår?=ny idé Nedan listas aktiviteterna i kursiv stil med markeringar samt med kommentarer till på vilket stadium de finns nu. Nytt på gång och nya idéer beskrivs sist under varje tvärgruppsrubrik. Tvärgrupp arbete: Jobbmässa. Utvecklat koncept, marknadsföring på SFI för ökad förståelse, fler utställare. Höstens mässa något mer entreprenörs-, starta eget- och utbildningsinriktad, vårens erbjuder möjlighet till att söka sommarjobb på plats. Utökade möjligheter till prova-påanställningsintervjuer. Jobbmässan torsdagen den 10 september 10-15.30. Inkubatorverksamhet! I januari befann sig detta på idéstadiet, sprunget ur tvärgruppens diskussioner. Genom ett flertal nya grupperingar och nätverk knyts två olika inkubatorsprojekt samman. Det första, är projektet RAMPEN, projektledare Lena Åsheim(Krinova) det andra utgörs av ett eventuellt genomförandeprojekt från förprojektet SERIF (Lars Noväng, Coompanion och IA-förvaltningen) med inriktning mot socialt företagande, sociala ekonomier och kooperativ. Ett större möte kring detta hålls i oktober, ett samarrangemang mellan näringslivskontoret och koordinatorsfunktionen för det lokala utvecklingsavtalet på integration- och arbetsmarknadsförvaltningen. Ingångarna till inkubatorerna kommer att utgöras av såväl de traditionella övergripande som de informella lokala. Samarbetet erbjder något för alla entreprenörer, nyföretagare oavsett utgångsläge. AF-närvaro på Gamlegården! Med start i september finns AF på plats, på biblioteket/medborgarkontoret, varannan vecka 3 timmar/gång. Utvärdering och diskussion kring omfattning kommer att ske kontinuerligt. IT-stugan ingår i samarbetet kring denna satsning. Idéer att utveckla verksamheten till att även omfatta IFS-rådgivning och studie- och yrkesvägledning finns. Serif-projektet. Avslutas i sommar, utvärdering pågår. Trolig fortsättning, ett genomförandeprojekt tillsammans med SCOOP (pågående förprojekt kring socialt företagande) i en inkubatorsmiljö där förprojektens idévärld testas. Erbjuder helhetstänk och bredd tillsammans med RAMPEN. Ett parallellprojekt genomförs troligen i Landskrona vilket skapar möjligheter både till jämförelser och till samarbete. 7
Partnerskap:invandrares företagande. Resultaten från rapporten sprids bland annat genom en konferens i Eslöv den 24 september. Integration- och arbetsmarknadsförvaltningen och näringslivskontoret samarrangerar med Herbert Felixinstitutet, Region Skånes näringslivskontor, IFS-rådgivning för invandrade och övriga i partnerskapet. De variabler för näringslivsutveckling rapporten pekar på, för Kristianstads del, lyfts på mötet i oktober, se ovan. Miljövärdar! Fantastiska resultat av värdarnas informationsarbete!förlängs troligen efter årsskiftet, oklart hur länge. Behov av information även i andra ABK-dominerade bostadsområden. Integrationspotential: att använda värdarna till att informera även i områden med i huvudsak privata hyresvärdar och egnahem. Oklart hur källsorteringen följs upp i dessa områden. Simskolelärare! Gamlegårdsbadet är öppet 7 dagar i veckan och gratis simskola erbjuds även i år. När det gäller att utöka antalet simskolelärare har svårigheter att rekrytera lämpliga kandidater samt ekonomiska ramar utgjort gränserna för hur många som utbildats. Det har, från boendehåll, uttrycks önskemål om längre öppethållande kvällstid. En eventuell utmaning för nästa år? Bruk för alla? Dessa idéer utvecklas främst i SERIF och SCOOP-projektens uppföljning. Kommer att ske i nära samarbete med AF, FK, integration- och arbetsmarknadsförvaltningen och troligtvis socialförvaltningen. Potential för FINSAM-projekt. Nytt på gång:! Bruka landetprojektet har utvecklats i två spår, det första utgörs av koloniträdgårdar av mer traditionell karaktär, med Ahadi, kulturförening, som driftsansvarig förening och det andra utgörs av ett samarbete med näringslivskontoret som har startat kring en tänkt framtida Leaderansökan kring jordbruksutveckling baserad på Kultur betyder odling-konceptet. Lars Noväng kommer tillsammans med Wathab Harba att hålla ett inspirationsmöte i höst vilket ska ligga till grund för att bilda ett litet konsortium med intresserade representanter, bland annat från jordbruksnäringen och kommunen, som tillsammans kan söka Leader-pengar. Kristianstad ingår i projektet YAMP, projekt för att hitta framtiden entreprenörer främst i miljonprogramsområden. Ny idé:? Dokumentärfilmsidé. Förslag på mentor finns. Finansiering saknas. Tanken är att filmen görs av unga boende på området. Viss kontakt med dem som nu arbetar med en spelfilm tilllsammans med Allaktivitetshuset, Janeth Augustsson, och ABF, Ulf-Peter Honoré är etablerad. Tvärgrupp utbildning: Skolans roll i den extra satsningen! Polisen har under specialsatsningen varit närvarande på området, mycket i skolmiljöerna för att etablera kontakt med de unga. Förändrade öppettider i skolan? Ansvarsfrågan blir ett problem vid utökade öppettider. Det är också en ekonomisk fråga. 8
Nattvandrare! Just nu finns ingen nattvandrarverksamhet. Det saknas en sammanhållande och entusiasmerande kraft samt stöd i form av ekonomiska resurser. Simskollärare! Se ovan Datautbildning för irakier. Har genomförts på IT-stugan i samarbete med Alhadi kulturförening. Förstärkning Allaktivitetshuset utökade öppettider under sommaren. Trygghetsvärdar! Projektet pågår. Roland Prommersberger, ABK, har gjort en avstämning som visar på goda resultat av polisens extrasatsning (som avslutades i maj) och trygghetsvärdarna. Bland annat minskade skadegörelsen på området med hälften. Antalet inbrottsstölder utanför bostäder gick ner från 31 under tremånadersperioden 2008 till 6 under motsvarande period 2009. Trygghetsvärdarna arbetar mångsidigt. De har bland annat tagit initiativ till en skrivartävling, i vilken respekt kommer vara ett möjligt tema, för barn upp till årskurs fem. Prisutdelning planeras ske på Kulturdagen. Det finns även planer på att anordna en småstjärnorna, talangjakt på Kulturdagen den 26 september. Trygghetsvärdarna är en viktig kanal för att samla information från boende. Feriearbetarna som resurs: Två platser på Kristianstadsbladets nättidning blev det konkreta resultatet av detta förslag. På området finns feriearbetare men kopplingen till att de också är boende är inte genomförd. Inför nästa år finns förutsättningar till ett utökat samarbete kring detta, bland annat har skolan visat intresse. Näsby IF Projektets utformning medgav inte stöd från kommunen. Den tilltänkte projektledaren omdanades till tränare. Näsby If tog nyligen beslutet att lägga ner juniorlaget på grund av att några spelare vid upprepade tillfällen uppträtt mycket olämpligt och blivit avstängda. Föreningen planerar att stärka sitt värdegrundsarbete. Nytt på gång:! It-stugan erbjuder tillsammans med albanska föreningen läxhjälp till deras medlemmar. It-stugans personal utbildas tillsammans med personal från skolor på området i PIM (praktisk it- och mediekompetens) vilket innebär en resursförstärkning för kommunen men främst för eleverna på Gamlegården. Biblioteket startar språkcafé tillsammans med Rädda Barnen. Har även aktiviteter under sommaren. Integration- och arbetsmarknadsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, Folkuniversitetet och Alhadi kulturförening arrangerar en föreläsning på arabiska kring fördomar och integration med Sonya Sherafay. Familjehusets Ulrika Tillawi håller i somalisk kvinnogrupp kring föräldrafrågor och språkträning. Nya idéer:? Utbildning av unga till valinformatörer, modell miljövärdarna. 9
En av sommarlovsentreprenörerna anordnar tävling/evenemang kring hip hop/street dance. I samarbete med Landskrona utveckla användandet av redskapet Digital Storytelling. I samarbete med Landskrona bjuda in representanter från Botkyrka kommun som en utbildningsinsats för, främst, chefer och politiker kring integrations- och tillväxtarbete i ett helhetsperspektiv. Tvärgrupp tillväxt: Medborgarkontoret. Invigs högtidligt den 25 augusti. Demokratiforum/ ökat valdeltagande! Koordinatorn deltar i Sveriges kommuner och landstings samverkan kring utveckling av direktdemokratifrågor. Ett tänkbart forum för detta kan utkristalliseras i projektarbetet med jämställdhetsfrågor i den fysiska miljön. Folkhälsoarbetet? Det pågår just nu en kartläggning av Gamlegården kring hälsofaktorer som är påverkbara på stadsdelsnivå. Kartläggningen genomförs i samtliga stadsdelar med lokala utvecklingsavtal. Feriearbetarna som resurs! Se andra punkter. Nytt på gång:! Beslutet att bilda FINSAM har tagits. Förslag på datum första styrelsemötet, 5 oktober. Den förberedande beredningsgruppen tar gärna redan nu emot förslag på projekt. För mer information kring detta, kontakta Monia Wendel (FK), Flemming Lindskov (socialförvaltningen) eller Lena Hagerman (integration- och arbetsmarknadsförvaltningen). Projekten ska syfta till att bättre samordna insatser för de personer som har kontakt med minst två av de ingående organisationerna, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, vården inom region Skåne eller Kristianstads kommun. Nya idéer:? Ökat valdeltagande! Lokalisera tänkbara valarbetare genom att erbjuda utbildning, i demokrati- och värdegrundsfrågor, via medborgarkontoret och i samarbete med politiska partier. Erbjuda feriearbetare, nästa sommar, möjlighet att arbeta som valinformatörer på området. Tvärgrupp trygghet: Polisens extra satsning. Har genomförts som planerat med goda resultat, se ovan. Även om polisen upplever att deras resurser är ansträngda kommer viss prioritering av Gamlegården även fortsättningsvis att ske för att bibehålla det som uppnåtts. Trygghetsvärdar! Se ovan. Nattvandrare! Se ovan. Kvinnonätverk? Ett mindre möte kring trygghetsfrågor hölls på Gamlegårdens bibliotek, 28 maj. Tvärgruppen planerar fortfarande för stormöten längre fram men fokus just nu ligger på ansökan, till Boverket, för medel till ökad jämställdhet i den fysiska miljön och att samla information från de boende, främst kvinnor, kring detta. Medborgarkontoret har gjort ett 10
enkelt frågeformulär som finns tillgängligt även på andra platser som IT-stugan och Familjehuset. Även skolelever och ABK bidrar med information kring upplevd otrygghet i den fysiska miljön. Ur detta kan utkristalliseras kvinnor med intresse för att arbeta med trygghetsfrågor. Miljövärdar! Se ovan. Nytt på gång:! Hyresgästföreningen ansöker om medel för ett projekt, en fortsättning på Dragana Curovics arbete, i Landskrona, med kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Planer finns på att parallellt driva ett liknande projekt på Gamlegården. Kristianstad Budokwai/Tai-jitsu startar ett projekt på Allaktivitetshuset, i självförsvar för kvinnor i alla åldrar, med start i augusti. Kommunen upplåter mark till kolonilotter när förhandlingspart finns för området. Koloniträdgårdsgrupp bildas under hösten. Samverkan Tvärgrupper. Är aktiva och fungerar. Samverkansforum. Denna nivå fungerar inte. De gånger som högre tjänstemän deltar på möten sker det efter individuella kontakter, otydlig respons på de allmänna utskicken. För övrigt se resonemanget ovan, under processen. Samverkansöverenskommelser: AF, FK och polisen! Samverkansöverenskommelserna är undertecknade och följs. Informationskontoret/marknadsföring! Det lokala utvecklingsavtalet finns på kommunens websidor. Idéer kring chatmöjlighet, för anställda inom kommunen, kring, för avtalet relevanta frågor, samt tanken att aktiva i utvecklingsarbetet skulle ges möjlighet att kåsera har inte väckt någon respons. Hur det lokala utvecklingsavtalet ska marknadsföras, både internt och externt, är fortfarande en utmaning. Massmedia. Kristianstadsbladet tar emot en feriearbetare/period sommaren 2009. De har båda anknytning till Gamlegården och kommer i huvudsak att skriva om vad som händer där och i första hand på tidningens websidor. I övrigt uppmanas samtliga aktiva i tvärgruppsarbetet att informera massmedia kontinuerligt kring aktuella evenemang. Koordinatorer nationellt. Departementet deltar i revideringsdialogen på första frukostmötet i höst, den 1 september. Etablerad kontakt med koordinatorerna i Växjö, Landskrona, Halmstad, Botkyrka, Huddinge, Luleå, Borås och Malmö. Mångkulturellt center. Kontakten etablerad och utvecklas. Finsam! Se ovan. Partnerskap:invandrares företagande. Se ovan 11
Nytt på gång:! Gruppen kring projektansökan jämställdhet i den fysiska miljö. Ia-förvaltningen, kommunens hälsostrateg, stadsbyggnadskontoret, C4-teknik, Agenda 21, BRÅ-koordinator, ABK och extern resurs. AF på Gamlegården tillsammans med biblioteket, medborgarkontoret och it-stugan Inkubatorer: RAMP-projektet(Krinova Kristianstad, Norra Station i Hässleholm samt Färe Industricenter i Sibbhult), näringslivskontoret, ia-förvaltningen, IT-stugan, Serif/Octava, medborgarkontoret, Coompanion, IFS, socialförvaltningen, kommunens informationsavdelning, ABK, högskolan, arbetsförmedlingen, företagarrepresentanter, LRF och Futurum. Fortsatt kontakt med näringlivskontoret i Lund: Ia-förvaltningen, näringslivskontoret, Krinova, Serif/Octava, medborgarkontoret och Coompanion. Plan 3 Network erbjuder projektsamarbete med kultur- och fritidsförvaltningen kopplat till Kreativ Metapol där deras pågående utvecklingssamarbete med kommunen, inom ramen för avtalet kring Gamlegården, fungera som modellprojekt inom temat kultur och näringsliv, även inkluderande aspekter av övriga områden: staden som scen, kultur och folkhälsa samt barn- och ungdomskultur. Nya idéer:? Bjuda in, till frukostmötena, de i kommunen med utvecklartjänster och jämförbara uppgifter inom de olika förvaltningarna. Ingå aktivt i ett eventuellt projekt kring föräldrautbildning i en utlysning från Folkhälsoinstitutet. Arbetsgrupp kring koloniträdgårdar bildas i samarbete med föreningarna på Charlottesborg och Sommarstaden, Alhadi kulturförening, Hyresgästföreningen samt andra. Övrigt Vid det senaste frukostmötet, den 2 juni, ombads de närvarande att ge förslag på förbättringar av arbetet som redan görs och nya idéer. Flera tog upp vikten av att inte de delar i olika projekt som fungerar upphör vid projektens slut utan ville se långsiktighet och kontinuitet i utvecklingsarbetet. Flera ville också se en ökad kontakt mellan boende och beslutsfattare, utvecklad direktdemokrati. Några nämnde lokalen i centret och att det vore positivt om den kom till användning och flera tog upp vikten av att utvärdera det vi gör så att resultaten kan lyftas fram. Denna sammanfattning kan förhoppningsvis bidra till detta, att synliggöra och lyfta fram delar av det som pågår, i processen och i konkreta aktiviteter på Gamlegården. Mer finns att läsa i de olika verksamheternas årsredovisningar och planer. Utvecklingsavtalet har också använts som utgångspunkt i ett individuellt fördjupningsarbete på Stenforsaskolan i samhällskunskap, Det ska inte längre vara vi och dem. Det ska vara vi på Gamlegården, av Robin Simonsson. Jag är väl medveten om att det finns luckor i sammanfattningen och att vissa saker som är på gång och vissa nya idéer inte finns med, jag ber om ursäkt för detta och tar tacksamt emot rättelser och andra synpunkter. 12