Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad



Relevanta dokument
Uppföljning av åtgärdsprogrammet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2 i Malmö stad

Stadsplanering, trafik och hälsa. Antal invånare: (januari 2015) Total yta: 158 km 2

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2012

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Luften i Sundsvall 2011

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

Avslut av åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö

Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Friskare luft i Sundsvall

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Luftmätningar i urban bakgrund

Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luftutredning Kronetorps gård

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Utvärdering av försöket med plattor med fotokatalytisk titandioxid på Amiralsgatan i Malmö.

Luften i Sundsvall 2010

Information om luftmätningar i Sunne

Årsrapport för Landskrona kommun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Luftkvalitetsmätning Amiralsgatan

Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

Luftkvalitetsmätning Södervärn

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

Kronobergs läns tätortsprogram. Övervakning av luftkvalitet i samverkan

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp?

Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvalitetsmätningar vid E Luftrapport

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Luftkvaliteten i Malmö 2007

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Årsrapport för Svedala kommun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016

Luften i Malmö. Vintersäsongen oktober mars 1999

Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren

Luftkvaliteten i Malmö 2011

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

PM Luftutredning Risängen 5:37, Norrköpings kommun. Bakgrund. Beskrivning av uppdraget. Underlag

RAPPORT. Luften i Malmö Antagen av Miljönämnden (reviderad ) Rapportnr 3/2014 ISSN

Kv Brädstapeln 15, Stockholm

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Fördjupad utvärdering Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

SPRIDNINGSBERÄKNINGAR Energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamns Energi

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Luftföroreningssituationen I Landskrona

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR SOMMARHALVÅRET 2006

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Luften i Lund - Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Information om luftmätningar i Sunne

LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr

Transkript:

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad

Hälsoeffekter Där det finns mest luftföreoreningar finns en ökad risk att barn föds underviktiga. Dieselpartiklar kan orsaka DNA-skador och har dessutom blivit klassade som direkt cancerogena av WHO. Vissa partikulära luftföroreningar kan skadliga för arvsmassan.

Miljökvalitetsnorm / Miljömål Miljökvalitetsnormen (MKN) är en föreskrift om lägsta tolererbara miljökvalitet. Fastställandet av en MKN görs utifrån kunskaper om vad människan och naturen tål. Frisk Luft innebär att Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas."

EU-direktiv och Miljökvalitetsnorm 10 % av Miljökvalitetsnormen för Svaveldioxid 10 % av Miljökvalitetsnormen för Bensen 70 % av Miljökvalitetsnormen Partiklar (PM 2.5) 80 % av Miljökvalitetsnormen Partiklar (PM 10) 110 % av Miljökvalitetsnormen Kvävedioxid (Den 25 januari 2005 underrättades Naturvårdsverkat av Malmö stad angående överskridanden MKN)

Svaveldioxidhalterna i Malmö Malmö stads hälsovårdsnämnd gjorde sin första svaveldioxid (SO2) mätning under hösten 1963 vid Davidhallsgatan med anledning av klagomål på dålig luft från den intensiva trafiken på gatan År 1966 började SO2 mätas på Rådhuset. I dag är halter av SO2 minskat med 98 % jämfört med nivåerna i mitten av 60-talet. Under 2013 uppmättes rekordlåga svaveldioxidhalter. Årsmedelvärdet var strax över 2 ug/m3, vilket är 10 % av gällande miljökvalitetsnorm.

Kolmonoxidhalterna i Malmö 1969 gjordes den första Kolmonoxid mätningen vid Davidhallsgatan i Malmö. Under 2013 låg uppmäta uppmättes kolmonoxidhalterna under 10 % av gällande miljökvalitetsnorm. Tack vare den ständigt förbättrade fordonsflottan har halterna av kolmonoxid har sedan början av 70-talet minskat med 80 90 procent vid Dalaplan.

Bensenhalterna i Malmö. Dalaplan 10-15 % av rådande miljökvalitetsnorm, vilket är lika med miljömålet. En anledning till att bensenhalterna är så låga beror bland annat på att benseninnehållet i bensin har minskat. 40 Bensen & Toluen i gatumiljö i Malmö (2-Årsmedelvärde i µg/m3) 30 20 10 0 1996/1997 2000/2001 2002/2003 2006/2007 2011/2012 Toluen Bensen MKN Bensen

Malmös Åtgärdsprogrammet Fastställdes juni 2007 Situationen i Malmö 2006

Situationen i Malmö 2009 Totalt har trafikbelastningen minskat med 8 % och Kvävedioxidhalterna med 7 % 2009 jämfört situationen år 2006. En del mjuka åtgärder har iscensatts sedan åtgärdsprogrammet för Malmö trädde i kraft. Införandet av 40 km/h på vissa gator i centrum. Djäknegatan och Östra Förstadsgatan har enkelriktats. Bussfiler har anlagts på Lundavägen, Stockholmsvägen, Amiralsgatan och Södra Förstadsgatan. 70 % av stadsbussarna har blivit utbytta, vilket medför en kväveoxidreduktion med ca 35 % jämfört med i början av 2006. 80 % av regionbussarna har bytts ut, vilket medför en reduktion av kväveoxider med 50 % jämfört med i början av 2005. Situationen i Malmö 2009 Höjt drivmedelpris En försämrad konjunktur

Resultat av MKN- åtgärder vid Värnhemstorget År 2006 överskreds MKN i Värnhemsområdet och bygget av Entré, var i full gång vilket beräknades ytterligare generera 6 500 bilrörelser per dygn i området. Kort sagt, Värnhemsområdet är en mardröm när det gäller att skapa en god luftkvalitet och ändå har luften blivit klart renare sedan millennieskiftet. Harald Perby regeringskansliet Det har skett genom en kombination av regleringar och rent fysiska åtgärder som bidragit till att bussar, cyklar och fotgängare prioriteras. Kvävedioxidhalten (NO2) har i genomsnitt minskat med 20-25 % vid Östra Förstadsgatan och Lundavägen sedan mätningarna i början av 2000-talet. Under perioden 2006 2012 minskade trafiken minskat vid Värnhemstorget med 20 %. MKN för kvävedioxid överskreds inte i någon av mätpunkterna i Värnhemsområdet.

Beslut om revidering av programmet togs i oktober 2009 Kortsiktigt krisprogram med fokus på åtgärder som har direkt påverkan i de kritisk miljöerna. Revideringen innebär i stort att tidplanen uppdateras för relevanta åtgärder samt att diffust beskrivna åtgärder förtydligas. Det reviderade programmet beräknas att vara genomfört till 2014.

Källstudie på Amiralsgatan Bidrag från gatan 70-85 % (*) Bidrag från Malmö 15-25 % (**) Bidrag från Öresundsregionen, 5 % (***) Europa samt saknade källor. Lastbilar* 16% Stadsbussar* 10% Regionsbussar* 20% Vägtrafik** 8% Personbilar* 35% Industri o Energi** 2% Europa samt saknade källor*** 3% Öresundsrgionen exkl. Malmö*** 2% Arbetsm askiner** 2% Flyg o Sjöfart o Tåg** 2%

Delåtgärd i Malmös reviderade åtgärdsprogram Delåtgärd 1.1 Bussprioriterad vänstersväng från Drottninggatan. Delåtgärd 1.3 Omläggning av linje 6 genomförs enligt plan. Delåtgärd 1.6 Införande av Superbusskoncept på Amiralsgatan. Delåtgärd 1.8, 2.5 Inköp och utbyte av stadsbussar. Delåtgärd 1.9, 2.6 Inköp och utbyte av regionbussar, enligt plan. Delåtgärd 2.3 Omläggning av stadsbusstrafiken via Rådmansgatan.

Delåtgärd 1.1: Bussprioriterad vänstersväng från Drottninggatan Effekt: Effektivare trafikupplägg och minskad stilleståndstid för bussar i korsningen vilket ger minskad restid med buss. Viss begränsning i framkomligheten för övrig trafik med en möjlig trafikminskning om 300 400 bilar per dygn, vilket medför ungefär 2 % minskning av NOx-halten på gatan. Tidplan: Genomfördes hösten 2013, ny röd asfalt. -10-40 % körtid Ansvarig: Malmö stad AMIRALSGATAN (mellan Bergsgatan och Drottninggatan) Nuläget 2010 Effekter Delåtgärd Överskridande av NO2 efter att åtgärderna är genomförda 14% 13% Aktuell NOx- halt efter att åtgärderna är genomförda (μg/m3) 102 101 Minskning av NOx (%) 2% Minskning av NOx (μg/m3) 2

Delåtgärd 1.3: Omläggning av linje 6 Effekt: Cirka 220 bussturer färre per dygn, vilket motsvarar ungefär 4 % minskning av NOx-halten på gatan. Tidplan: Genomfördes december 2010 Ansvarig: Skånetrafiken AMIRALSGATAN (mellan Bergsgatan och Drottninggatan) Nuläget 2010 Effekter Delåtgärd Överskridande av NO2 efter att åtgärderna är genomförda 14% 11% Aktuell NOx- halt efter att åtgärderna är genomförda (μg/m3) 102 97 Minskning av NOx (%) 4% Minskning av NOx (μg/m3) 3

Delåtgärd 1.6: Superbusskoncept mellan Stenkällan och Västra hamnen (linje 5). Effekt: Elhybrid med gasmotor och en superkondensator som lagrar bromsenergin. Minskar både bränsleförbrukning och buller. Gör busstrafiken mer konkurrenskraftig längs Amiralsgatan. Begränsar framkomligheten för övrig trafik med en möjlig trafikminskning 2000 bilar per dygn, vilket motsvarar ungefär 6 % minskning av NOx-halten på gatan.. Tidplan: Infört 1/6 2014 Ansvarig: Skånetrafiken AMIRALSGATAN (mellan Bergsgatan och Drottninggatan) Nuläget 2010 Effekter Delåtgärd 1.6 Överskridande av NO2 efter att åtgärderna är genomförda 14% 0% Aktuell NOx halt efter att åtgärderna är genomförda (μg/m3) 102 81 Minskning av NOx (%) 6% Minskning av NOx (μg/m3) 5

Delåtgärd 2.3: Omläggning av stadsbusstrafiken via Rådmansg. Effekt: Reducerar trafiken på S Förstadsgatan norr om Södervärn. Cirka 1300 bussturer per dygn försvinner, vilket motsvarar ungefär 20 % minskning av NOx-halten på gatan. Tidplan: Genomförs i samband med att kvarteret Kaninen är färdigbyggt. Genomfördes 2/3 2014 Ansvarig: Skånetrafiken

MÄTVAGNEN VID SÖDERVÄRN Mätpunkt 3 Mätpunkt 2 Mätpunkt 1

DJÄKNEGATAN busskörfält Provisorisk åtgärd sedan 2009-08-10 Åtgärden medförde att biltrafik minskade med 40 % och kvävedioxidhalten med 20 %. Testet på Djäknegatan har utvärderats och permanentats sedan hösten 2013. För att öka regelefterlevnaden har röd asfalts lagts under våren 2014 i samband med införandet av Malmöexpressen.

Vad har mer hänt i Malmö 2013 jämfört med 2006. Totalt har trafikbelastningen minskat med 19 % och Kvävedioxidhalterna med 12 %. 40 km/h har permanentats och utvidgats täcker allt innanför Inre Ringvägen. Djäknegatan och Östra Förstadsgatan har enkelriktats. Bussfiler har anlagts på Lundavägen, Stockholmsvägen, Drottninggatan, Amiralsgatan och Södra Förstadsgatan. 100 % av stadsbussarna har blivit utbytta, vilket medför en kväveoxidreduktion med ca 35 %. Huvudelen av regionbussarna har bytts ut, vilket medför en reduktion av kväveoxider med 50%. Citytunnel har invigts Cykelsatsningar: 400 milj. Fotg.prog. + gångstråksplan Mobility managementarbete kopplat till arbetsplatser Trafik- och mobilitetsplan 2006 2013

Så reser Malmöborna Malmö stads stora resvaneundersökning, där 12 444 Malmöbor tillfrågats.

ARBETE FRAMÖVER AMIRALSGATAN andra åtgärder Åtgärderna vid Södra Förstadsgatan ska utvärderas

Utmaningar 25% Åtgärder på trafiken har effekt Effekten äts upp av ökad andel dieselfordon Utan åtgärder värre situation Fortsatta trafikåtgärder krävs! Förtätning 20% 15% 10% 5% Andel dieselfordon i Sverige 0% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 -Tätare stad leder till mindre energiåtgång och utsläpp av koldioxid. -Ibland kan klimatmål och luftkvalitetsmål motverka varandra. -Förtätning vid Lundavägen medför att kväveoxidhalten totalt ökade med 15 %. Viktigare aspekter vid planeringen. 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Utsläpp av NOx från olika drivmedel Fordonsgas Etanol Diesel Bensin Liten centrumgata Stor centrumgata

Partikelhalten (PM 10 ) i Malmö Uppmätta partikelhalter var under 2012 lägre än under 2011 då starka vindar från kontinenten under hösten och den stränga vintern, skapade ett flertal tillfällen med inversion. Detta bidrog år 2011 till de högsta partikelhalterna sedan 2003. Halterna av PM 10 låg vid Dalaplan 2012 på 50 procent och vid Rådhuset på 40 procent av miljökvalitetsnormen Miljömålet för PM 10 uppnåddes nästan i bakgrundsluften på Rådhuset men överskreds med 40 procent i gatumiljön på Dalaplan. Halterna av PM 10 har i stort sett varit oförändrade det senaste fem åren. 45 Partiklar (PM 10) i Malmö (Årsmedelvärde i µg/m3) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Rådhuset Dalaplan MKN

Ozonhalten i Malmö Halter av ozon låg 2012 mellan 44 µg/m³ och 55 µg/m³ som årsmedelvärde och var de näst högsta halterna som uppmätts i Malmö sedan mätningarna började 1988. Halterna var som högst på Rådhuset där halterna låg 85 procent över miljömålet och lägst vid Bergsgatan. De senaste fem åren har ozonhalten ökat något i Malmö, en trend som pågått sedan slutet av 1980-talet. 60 Ozon i Malmö (Årsmedelvärde i µg/m3) 50 40 30 20 10 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Rådhuset Dalaplan Bergsgatan 17

Luftföroreningar i Skåne påverkar mödrar och barn Nyheter från arbets- och miljömedicin i Lund 140214 http://www.lu.se/article/luftfororeningar-i-skanepaverkar-modrar-och-barn