Building the Bigger Picture ÅRSBERÄTTELSE 2008
Innehåll Destia i korthet 1 Strategi och dess förverkligande år 2008 4 Verkställande direktörens översikt 6 Omgivning 8 Infrabyggande 10 Infraunderhåll 14 Rocks 18 Solutions 20 International 22 Företagsansvar 24 Bokslut 32 Förvaltning och ledning 53 Händelser år 2008 58 Organisation 60 Verksamhetsställen 61 2 ÅRSBERÄTTELSE 2008
Destia är ett fi nländskt servicebolag inom infrastruktur- och byggnadsbranschen med målet att skapa en mera välfungerande livsmiljö. Destia bygger, upprätthåller och planerar moderna trafi k- och industrimiljöer. Dessutom producerar Destia sakkunnigtjänster inom området trafi k och uppdaterad trafi kinformation till trafi kanterna. Utöver en heltäckande verksamhet på markytan täcker Destias tjänster också underjordiskt byggande. Destia är rätt samarbetspartner oberoende av om det gäller en fungerande kommersiell eller industrimiljö, ett gruvprojekt, förverkligande och underhåll av trafi kleder eller energilösningar. DESTIA I KORTHET Destia Building the Bigger Picture DESTIA 1
Konsultti56 % Destia under 2008 Destias kundkrets består av industri- och affärsföretag, kommuner och städer samt organisationer inom statsförvaltningen. Destia har ett täckande nätverk av verksamhetsställen och fi nns därför alltid nära kunden i Finland och våra närområden. Med sin omsättning på nästan 720 miljoner euro är Destia-koncernen marknadsledare i Finland inom infrastrukturbranschen. Destia-koncernen består av moderbolaget Destia Ab med dotterbolag. Destia har cirka 2 900 anställda. Destia är ett företag med ett stort antal sakkunniga, en god företagsanda och de mest omfattande möjligheterna att utnyttja sakkunskapen inom infrastrukturbranschen. Koncernens omsättning per affärsområde Konsulttijänster 3,9 % 1,3 % Internationell och övrig verksamhet Skötsel- och färjtjänster 28,5 % 66,3 % Byggande Koncernens personal per affärsområde Internationell och övrig verksamhet 7,1 % 2,9 % Koncernfunktioner Konsulttijänster 16,9 % Skötsel- och färjtjänster 26,9 % 46,2 % Byggande 2 ÅRSBERÄTTELSE 2008
Affärsområden Byggande Affärsområdet Byggande omfattar byggande, broreparationer, beläggnings- och vägmarkeringstjänster samt stenmaterialverksamhet. Koncernen har byggnadsaffärsverksamhet i Finland och dessutom i norra Sverige och norra Norge. Byggandet omfattar dessutom specialbyggande, som består av stora s.k. ST-projekt som omfattar både planering och förverkligande. Affärsområdet bygger dessutom krävande broar samt förverkligar energiinfra-, bergsbyggnads- och banbyggande. Andel av koncernens omsättning Milj. euro 475,5 DESTIA UNDER 2008 Skötsel- och färjtjänster Affärsområdet Skötsel- och färjtjänster omfattar regionala entreprenader inom skötsel och underhåll, färjtjänster samt väglags- och inventariefunktionerna. Andel av koncernens omsättning Milj. euro 204,1 Konsulttjänster Konsulttjänsterna omfattar planerings-, geo-, mätnings- och sakkunnigtjänster för infrabyggande. Andel av koncernens omsättning Milj. euro 28,3 Internationell och övrig verksamhet Destias internationella verksamhet omfattar byggande, skötsel och underhåll i Östersjöområdet, än så länge huvudsakligen i Estland. Den övriga verksamheten omfattar bl.a. Destia Traffi c trafi kinformationstjänsterna. Andel av koncernens omsättning Milj. euro 9,2 Nyckeltal MILJ. EUR Koncernen Destia Ab Omsättning 717,1 649,0 Rörelsevinst 19,3 15,2 % av omsättningen 2,7 2,3 Räkenskapsperiodens vinst 10,4 9,2 % av omsättningen 1,5 1,4 Investeringar i % av omsättningen 15,7 15,4 Soliditetsgrad, % 33,4 35,5 Avkastning på investerat kapital, % 9,3 7,4 Antalet anställda i genomsnitt 2 921 2 469 DESTIA 3
Strategi Förbättring av lönsamheten Tillväxt Internationalisering Förverkligandet av strategin år 2008 Förbättring av lönsamheten Destia hade bra orderingång och bolaget kunde inrikta verksamheten på objekt där det har de bästa kunskaperna och verksamheten har därför gett ett bra resultat. Ibruktagandet av för koncernen gemensamma metoder och effektiviseringen av arbetsprocesserna fortsatte. Arbetet fortsätter år 2009 med målet att uppnå betydande kostnadsinbesparingar. Arbetsmaskinsautomation infördes på fl era arbetsplatser. Genom arbetsmaskinsautomationen är det möjligt att inifrån arbetsmaskinen noggrant följa med hur arbetet fortskrider, vilket snabbar upp och förbättrar kvaliteten på arbetet. I Finland är Destia föregångare för utnyttjandet av arbetsmaskinsautomation. Effektivitet och betydande kostnadsinbesparingar kunde uppnås genom omorganisering av verksamheten vid vissa enheter. Bolagets tillväxt uppnåddes huvudsakligen med existerande resurser. Värderingar Mot målet med rejält spel, mod och skicklighet. Vision 2011 Destia är ett ledande service företag inom infrastrukturen i Finland och en stark aktör inom Östersjöområdet. Etiska verksamhetsprinciper Ansvar gentemot samhället; kraven på en hållbar utveckling, livscykeltänkande och upprätthållande av krisberedskap Lakttagande av lagar, avtal och samhälleliga skyldigheter Miljöskonande verksamhet Förutseende, öppen tillförlitlig och snabb kommunikation 4 ÅRSBERÄTTELSE 2008
k STRATEGI Tillväxt Destias tillväxt var huvudsakligen organisk, men även företagsaffärer ingicks. I april köpte Destia Maarakennus Jaara Oy från Uleåborg. Affären befäste Destias ställning och förbättrade resurstillgången i synnerhet på infrabranschens marknad i norra Finland. I oktober köpte Destia 51 procent av aktiestocken i infrakonsultbolaget Finnroad Oy. Efter affären äger Destia bolagets hela aktiestock. Företagsaffären utvidgade Destias utbud av projektledning och konsulttjänster i Finland och internationellt. Destias tillväxtområden är bl.a. gruvindustrin och informationstjänster för trafi ken. Bolaget satsade på båda dessa under året. Destias organisation förnyades för att snabba upp förverkligandet av tillväxtstrategin. Specialbyggande och Byggande slogs ihop till affärsområdet Infrabyggande och namnet på affärsområdet Underhålls- och färjtjänster ändrades till affärsområdet Infraunderhåll. Dessa affärsområden, som för tillfället står för majoriteten av Destias omsättning, koncentrerar i fortsättningen sina utvecklingssatsningar på förbättring av lönsamheten. Två nya affärsområden, Solutions och Rocks, grundades i koncernen. Dessa kommer tillsammans med den internationella verksamheten i fortsättningen att gå i spetsen för bolagets tillväxt. Namnet på affärsområdet Internationell verksamhet ändrades till affärsområdet International. Verksamheten enligt den nya organisationen inleds i början av år 2009. Internationalisering Destia har först nyligen inlett sina internationaliseringssträvanden. Under år 2008 fortsatte förberedelserna för utvidgning av den internationella verksamheten. I Estland koncentrerades verksamheten till Destia Eesti AS och i Norge till Destias nya dotterföretag, Destia Norge AS. Destia Traffi c, som producerar trafi kinformation för slutkonsumenter, utvidgade sin verksamhet till de nordiska och baltiska länderna, Polen och Ryssland. Destia har inte blivit känt enbart i Finland utan också bland kunderna i Östersjöområdet. Strategi 2011 Strategiska riktlinjer Förbättring av lönsamhet Tillväxt och internationalisering Målsättingar Rörelsevinst 5,5 % av omsättningen Avkastning på sysselsatt kapital 20 % Lönsam försäljningstillväxt Ökning av andelen projekt inom den privata sektorn Situation i slutet av år 2008 Rörelsevinst 2,7 % av omsättningen Avkastning på sysselsatt kapital 15,7 % Omsättning 717 milj. eur Tyngdpunktsområden för utveckling av affärsområdena Förbättring av lönsamhet Infrabyggande Infraunderhåll Tillväxt Rocks Solutions Internationalisering International DESTIA 5
Vår målsättning är att skapa ett resultatinriktat, internationellt bolag av Destia, ett bolag som upp skattas som den ledande aktören i branschen. Jukka Laaksovirta verkställande direktör Destia Ab:s första verksamhetsår Stora förändringsprojekt lanserades Destia Ab inledde sin verksamhet 1.1.2008 då Vägaffärsverket ombildades till ett av staten helägt aktiebolag. Målet med ombildningen till bolag var att skapa så bra förutsättningar som möjligt för Destia att på ett effektivt sätt konkurrera på marknaden, förbättra lönsamheten och utöka sin affärsverksamhet. Vår uppgift är nu att skapa ett resultatinriktat, internationellt bolag av Destia, ett bolag som bland både våra kunder och anställda uppskattas som den ledande aktören i branschen. Vi har antagit utmaningen och på bred front börjat utveckla Destias verksamhet. Därför betydde år 2008 för oss lanseringen av omfattande förändringsprojekt. Vårt ändringsarbete styrs av våra visioner, där målet för oss är att Destia blir det ledande serviceföretaget inom infra-branschen i Finland och en stark aktör i Östersjöområdet. För att detta ska uppnås krävs det att vi såväl lyckas förbättra lönsamheten i vår verksamhet som också skapa tillväxt i Finland och på marknaderna i våra grannländer. Ändrad organisation påskyndar förverkligande av strategin Ett av de betydande besluten under år 2008 var beslutet om en omarbetning av organisationsstrukturen. Vi grundade två nya affärsområden inom koncernen, Solutions och Rocks, som i fortsättningen bär huvudansvaret för den eftersträvade tillväxten. Vi slog dessutom ihop våra byggnadstjänster till ett affärsområde för Infrabyggande. Likaså ändrade vi namnet på driftsoch färjtjänsterna till affärsområdet Infraunderhåll. 6 årsberättelse 2008
Dessa två affärsområden, som huvudsakligen verkar på den inhemska marknaden, står för tillfället för majoriteten av vår omsättning. I fortsättningen strävar dessa förutom efter att bevara sin verksamhetsvolym speciellt efter att förbättra sin lönsamhet. Namnet på affärsområdet Internationell verksamhet ändrades till affärsområdet International. Hit kommer våra internationaliseringsprojekt att koncentreras. Vi tror att affärsområdenas tydligare verksamhetsområden och klarare målsättningar i fortsättningen kommer att stöda vårt arbete för förverkligande av strategin. Verksamheten enligt den nya organisationsmodellen inleds i början av år 2009. Starkare resultatbildning En förutsättning för att alla reformer ska lyckas är att en förändring kan åstadkommas i människornas attityder och verksamhetssätt. Så är fallet också på Destia. Vi kan endast uppnå våra målsättningar om samtliga anställda har viljan att och deras agerande allt mera målmedvetet är inriktat på ett bra ekonomiskt resultat i hela vår verksamhet. Som organisation kan vi stöda resultatbildningen genom utveckling av sådana arbetsformer, processer och arbetsredskap som underlättar och effektiviserar arbetet för våra anställda, uppmuntrar till utveckling av den sakkunskap de besitter och belönar dem för goda prestationer. Under år 2008 fortsatte vi med och lanserade ett fl ertal utvecklingsprojekt i anknytning till detta. Till de centrala projekten hörde vidareutveckling av koncernens gemensamma verksamhetssystem, effektivisering av anskaffningar och produktionsplanering samt en omfattande reform av personalfunktionerna. Kontinuerlig utveckling av sakkunskap För att kunna nå framgångar i den allt hårdare konkurrensen måste vi satsa på kontinuerlig utveckling och breddning av vår sakkunskap. Vi måste också vidareutbilda våra nuvarande anställda och rekrytera ny, sakkunnig personal. År 2008 var en kartläggning av vårt existerande kunskapskapital ett av de viktiga projekten i anknytning till utveckling av sakkunskapen. Inom ramen för detta arbete gjorde vi för första gången i samråd med nyckelpersonerna för affärsområdena en översikt, där vi undersökte vilken sakkunskap och utvecklingspotential den aktuella personalgruppen har med hänseende till våra framtida behov. Personalöversikten, som i fortsättningen kommer att utföras regelbundet, hjälper oss att hitta de mest lämpade personerna för alla uppgifter och stöder oss i planeringen av ledningens efterträdare. Vi har också defi nierat den nyckelkompetens som vi i fortsättningen kommer att behöva för att utveckla vår affärsverksamhet enligt strategin. Inom den närmaste framtiden koncentrerar vi utvecklingen av sakkunskapen framför allt till skötseln av kundförhållanden, försäljning och ledning av försäljningen. Vi utökar även aktivt våra kunskaper genom rekrytering. I början av året genomförde vi en Tosi Toimet-kampanj kring bolagets arbetsgivarimage för att rekrytera ny, yrkeskunnig personal och utveckla vår företagsbild. Kampanjen var startskottet för vårt långsiktiga program med att bygga upp en företags- och arbetsgivarbild där vi vill lyfta fram att vi erbjuder de mest omfattande möjligheterna för yrkesfolk inom infrabranschen att utnyttja och utveckla sin sakkunskap. Den strama situation som länge varit rådande på arbetstagarmarknaden lättade mot slutet av året, då ekonomin gick mot recession och vi lyckades anställa fl era, ytterst sakkunniga medarbetare. Positiv utveckling år 2008 År 2008 utvecklades vår omsättning bra och vår rörelsevinst var klart bättre än för Vägaffärsverket föregående år. Trots att kostnaderna steg i början av året lyckades vi inom ramen för vår basaffärsverksamhet, byggande, drifts- och färjtjänster samt konsulttjänster förbättra vår lönsamhet. Av våra nya affärsverksamheter utvecklades Destia Traffi c positivt. Destia Traffi cs uppdaterade information om trafi ken såldes till olika användargrupper i Finland samt till fl era andra länder i Östersjöområdet. Vår internationella verksamhet utvecklades inte såsom vi hade önskat främst till följd av utmaningarna i den estniska verksamhetsomgivningen. Vår omsättningsökning var huvudsakligen organisk. Vi förverkligade också vår tillväxtstrategi genom köp av 80 procent av aktiestocken i Uleåborgsbolaget Maarakennus Jaara Oy samt återstoden av aktiestocken i infrakonsultföretaget Finnroad Oy, som vi tidigare hade ägt 49 procent i. Dessa företagsaffärer stärker vår ställning både i hemlandet och på den internationella marknaden. Destia siktar längre än recessionen Effekterna av den fi nansieringskris som startade i USA hade vid slutet av 2008 spritt sig till hela den globala ekonomin, vilket försämrade både konsumtions- och investeringsefterfrågan och orsakade en nedgång i den ekonomiska utvecklingen överallt i världen. Den försämrade konjunkturen började även märkas i infrabyggandet i Finland under sommaren och förhösten. Vid årsskiftet låg branschens orderingång dock fortfarande på en relativt bra nivå. Den snabba försämringen i ekonomin medför i fortsättningen ökad konkurrens och försämrar företagens lönsamhet. Å andra sidan kommer de stimulansåtgärder som staten kan väntas komma med att balansera situationen i branschen, vilket betyder att framtidsutsikterna för branschen är relativt bra. I fortsättningen strävar Destia efter att utöka industrins och handels andel i affärsverksamheten samt höja förädlingsvärdet för tjänster. Vi når ett högre förädlingsvärde genom att kombinera de kunskaper som fi nns runt om i vår koncern till omfattande helhetslösningar. Ett exempel på sådana lösningar är byggandet av vindkraft. Tack vare våra mångsidiga kunskaper kan vi erbjuda vindkraftsparksprojekt som nyckelfärdiga projekt och ansvara för samtliga tjänster under projektens livscykel, från kartläggningar av jordmånen till underhåll och uppföljningsundersökningar. Vid uppbyggandet av fl era dylika helhetskoncept spelar utvecklingen av det interna samarbetet inom koncernen en nyckelroll och därför satsar vi kraftigt på detta. Geografi skt ligger tyngdpunkten för utvidgningen av vår verksamhet under den närmaste framtiden på Ryssland. Under år 2008 skapade vi en beredskap att inleda verksamhet där och byggandet inleds år 2009. Vi fortsätter att förbättra lönsamheten i vår verksamhet och skapa förutsättningar för tillväxt och internationalisering. Parallellt med vår traditionella markbyggnadsverksamhet fortsätter vi att utvidga infrabyggande för gruvindustrin, banbyggnad, energiinfra och dataservicetjänsterna för trafi ken. De stora förändringarna och våra utvecklingsprojekt har ställt stora krav på vår personal. Jag vill rikta ett hjärtligt tack till er alla för den bindning till bolaget ni har visat i ert arbete för att vi ska kunna uppnå våra gemensamma mål. Jag vill också rikta ett varmt tack till våra kunder och samarbetspartner för ett konstruktivt och resultatbringande arbete. Jukka Laaksovirta Verkställande direktör VDS ÖVERSIKT DESTIA 7
Fortfarande stabil utveckling inom infrabranschen År 2008 uppgick det totala värdet på mark- och vattenbyggnad till 5,5 miljarder euro i Finland. Branschens marknad ökade fortfarande med 3 % år 2008, trots att nedgången i den globala ekonomin som började sommaren 2008 kunde observeras i branschen redan under slutet av året. De största förändringarna inom byggnadssektorn i allmänhet skedde för byggandet av lokaler och lägenheter där antalet påbörjade nya objekt minskade under hela år 2008. Utvecklingen inom mark- och vattenbyggande har varit relativt stabil under flera år. En ny personalstrategi blev klar i början av året då situationen på marknaden och tillväxtutsikterna fortfarande verkade vara mycket positiva ansågs det största hotet mot infrabranschen vara bristen på personalresurser. I synnerhet utbudet på kunniga projektchefer var otillräckligt på marknaden, vilket ledde till att denna personalgrupp fl yttade från ett företag till ett annat och lönenivån trissades upp. Till följd av att den internationella fi nansieringskrisen spred sig till Europa och Finland steg företagens fi nansieringskostnader och tillgången till fi nansiering försvårades, vilket fördröjde investeringsprojekt och senare ledde till en kraftig minskning av efterfrågan på vissa områden inom byggandet. I synnerhet inom byggandet av bostäder samt affärs- och kontorsbyggnader där den privata sektorn nästan helt står för fi nansieringen och efterfrågan ledde denna utveckling till massiva permitteringar och uppsägningar. I branschen har tillgången till personalresurser förbättrats betydligt. Utbildningen för uppgifter inom infrabranschen, såsom till exempel byggmästare, har dessutom ökat. Detta kommer i fortsättningen ytterligare att förbättra tillgången till personalresurser. Den försämrade ekonomin har inte ännu påverkat infraprojekten i lika hög grad som många andra investeringar eftersom de offentliga projekten har inletts enligt de ursprungliga tidtabellerna. För att underlätta situationen under lågkonjunkturen har staten i sin första tilläggsbudget för år 2009 inkluderat ett stimulansprogram med trafi kprojekt inom grundunderhållet av vägar, grundunderhållet av järnvägar, utvecklingen av fl ygstationer samt olika väg-, vatten- och järnvägsprojekt till ett sammanlagt värde om cirka 350 miljoner euro. Projekten förverkligas från början av år 2009 till år 2013. De viktigaste kostnadsposterna inom markbyggnadsbranschen är bitumen, stål, olika träprodukter, markmaterial samt övriga oljebaserade produkter såsom bränsle och plastprodukter. År 2008 var kostnadsförändringarna i branschen stora. Under årets första hälft steg priset på stål, oljeprodukter och markprodukter kraftigt, vilket hade en höjande effekt på byggkostnaderna. Till följd av den ekonomiska krisen sjönk både dessa priser och räntorna snabbt från och med sensommaren. På grund av liten efterfrågan stimulerade detta dock inte ännu de privata bygginvesteringarna. År 2008 steg de totala kostnaderna i markbyggnadsbranschen med 2,1 %. På årsnivå varierade förändringen i kostnaderna från 11,3 % för beläggning till 5,9 % för markkonstruktioner. Personalkostnaderna ökade också kraftigt, vilket påverkade kostnadsökningen. Ändrad konjunktur och finansieringsproblem gav hårdare konkurrens Energiförsörjning 15 % Infrabyggandets värde i Finland i 2008 Miljö och övrig 15 % 16 % Väg 20 % Gator Konkurrenterna inom infrabranschen i Finland Vattenförsörjning 9 % består av stora internationella bolag, som erbjuder Datatrafi knätverk 12 % 11 % Järnvägar omfattande betjäningshelheter, medelstora Flygfält 1 % 3% Vattenleder företag med riksomfattande verksamhet, som har specialiserat sig på vissa delområden, samt KÄLLA: Maa- ja vesirakentamisen näkymät små företag med lokal förankring. 2/2008, VTT, september 2008 Lemminkäinen, Skanska, YIT, NCC, VR Rata är förutom Destia de centrala aktörerna på den fi nska marknaden. Till de medelstora aktörerna inom infrabranschen hör dessutom bl.a. Kesälahden Maansiirto, Niska & Nyyssönen och Soraset. I och med att bostadsbyggandet rasade till Årlig förändring av de totala kostnaderna i markbyggnadsbranschen % följd av konjunktursvängningen har tyngdpunkten 10 för byggande förskjutits mot infraprojekt och även bostadsbyggarna har börjat delta i anbudsförfarandet på infrasidan. Trots att investeringsnivån 8 6 4 inom den offentliga sektorn har bevarats 2 0 oförändrad har denna utveckling lett till hårdare 04 05 06 07 08 konkurrens. Finansieringskrisen har dessutom KÄLLA: Maa- ja vesirakentamisen näkymät haft en enorm effekt på priset på och tillgången 2/2008, VTT, september 2008 8 ÅRSBERÄTTELSE 2008
Till följd av konjunktursvängningen har tyngdpunkten för byggande förskjutits mot infraprojekt. till fi nansiering för byggföretag, vilket har lett till att behovet av kassafl öde ytterligare har ökat i dessa företag, vilket därmed har ökat priskonkurrensen i offerterna för olika entreprenader. Det estniska underhållsservicebolaget AS Teho, som inledde sin verksamhet i Finland år 2007, tvingades dra sig tillbaka från den fi nska marknaden år 2008. De fem regionala entreprenader som bolaget skötte för Vägförvaltningen fördelades på de övriga serviceproducenterna. I slutet av år 2008 fördelade sig antalet regionala entreprenader enligt följande: Destia 71 %, YIT 17 %, NCC Roads 6 %, Koillistie Määttä 4 % och Savon Kuljetus 2 %. Enligt uppgifterna i delårsrapporterna för de största aktörerna i branschen var orderingången för företagen i infrabranschen fortfarande historiskt stark i slutet av år 2008. Internationalisering, säkerhet och effektivisering av verksamheten utvecklingsteman inom de närmaste åren I fortsättningen kommer tyngdpunkten för tillväxten inom de nordiska bolagen i infrabranschen att ligga på den internationella marknaden. Speciellt de stora investeringarna i Ryssland lockar till sig utländska aktörer. Att förbättra säkerheten på arbetsplatserna har blivit ännu viktigare än tidigare eftersom en del av de stora kunderna lägger tonvikt vid arbetssäkerheten vid valet av entreprenör. För att vara framgångsrik på den internationella marknaden ska bolaget också kunna uppvisa utmärkta resultat för upprätthållandet av arbetssäkerheten. I Finland har ibruktagandet av maskinautomation inletts under de senaste åren och i fortsättningen blir automation snabbt allt vanligare. Genom automatiseringen förbättras produktiviteten och kvaliteten i arbetet samtidigt som materialförbrukningen optimeras. Då lagstiftningen i anknytning till miljön har stramats åt och den allmänna inställningen till ekologi har förändrats har betydelsen av det ekologiska tänkandet ökat i de metoder som infrabranschens företag använder samtidigt som branschen som sådan har gått mot allt större miljömedvetenhet. Byggandet av vindkraft är parallellt med utbyggnad av kärnkraft ett viktigt tyngdpunktsområde vid bekämpningen av klimatuppvärmningen. Inom infrabranschen spelar utvecklingen av arbetsprocesserna en central roll då verksamheten effektiviseras. På arbetsplatserna går det fortfarande rikligt med tid och material till spillo då arbetsprocesserna har planerats på ett bristfälligt sätt. Genom optimering av de olika arbetsfaserna och förläggning av anskaffningarna till rätt tidpunkt samt genom att öka maskinernas bruksgrad kan den andel av arbetet som går åt till svinn minskas betydligt, vilket åstadkommer betydande kostnadsinbesparingar. Det lean-förfarande som fl era av företagen i branschen har tagit i bruk förbättrar arbetsplaneringen av projekten och är ett av de viktigaste medlen för effektivisering av verksamheten. De koncept av typ fl eråriga avtal som redan används i stor utsträckning inom underhållsprojekten håller på att bli allmännare också på byggsidan, det vill säga att staten eller kommunen lägger ut byggandet av sina projekt och underhållet av dem på entreprenad till utomstående serviceproducenter genom långvariga projekt. För företagen i infrabranschen betyder detta att det blir lättare att förutsäga verksamheten då den långsiktiga orderingången ökar. Användningen av den livscykelmodell som redan tidigare har tillämpats på underhållsprojekt börjar så småningom också bli vanligare inom mark- och vattenbyggandet, speciellt inom den offentliga sektorns stora trafi k- och farledsprojekt. Inom byggandet avser livscykelmodellen en mycket lång tidsperiod på 20 30 år där den som bygger leden ansvarar för allt från projektplanering och byggande till underhåll. Finansieringen av ett livscykelprojekt fås på marknaden antingen av privata eller institutionella fi nansiärer, som kan fungera antingen som kapitalplacerare eller skuldfi nansiärer. För år 2009 har staten upptagit förbättringen av banavsnittet Karleby - Ylivieska på Seinäjokibanan samt E 18 vägprojektavsnittet Forsby Kotka som livscykelprojekt. Användningen av livscykelmodellen kan främja framskridandet av infraprojekt oberoende av budgetramen eller situationen för enskilda fi nansiärer eftersom man genom modellen kan sprida ut det kapital som investeringarna binder över fl era år. Infrabyggnadsprojekten är konkreta placeringsobjekt och därför har de även väckt intresse bland investerare. För byggarna är det med tanke på resursplaneringen och underhållet viktigt att projekten inleds i jämn takt. De i Finland planerade gruvprojekten, utbyggandet av vindkraft, som staten stöder i sin energipolitik, samt stora banprojekt av typ Ringbanan och Västmetron i huvudstadsregionen skapar inom de närmaste åren betydande nya arbetstillfällen för infrabyggarna. I fortsättningen kommer konjunktursvackan att påverka framtidsutsikterna för både infrabyggandet och de övriga branscherna. Vilka effekter svackan har på branschen är beroende av hur djup och lång lågkonjunkturen blir. Det faktum att tillgången till fi nansiering har försvårats och priserna stigit har klart försämrat möjligheterna för i synnerhet den privata sektorn att förverkliga sina investeringsplaner eller åtminstone skjutit upp förverkligandet av dem. Det lär bli skärpt konkurrens om nya projekt i fortsättningen. I den konjunkturrapport som VTT har publicerat förutspås tillväxtprognosen för mark- och vattenbyggnadsbranschen i Finland vara 3 procent år 2009. OMGIVNING DESTIA 9
Mångsidig expert på infrabyggande Till affärsområdet infrabyggande hör grundbyggande, beläggningsarbeten, omfattande ST (planera och förverkliga) projekt, brobyggande och reparation samt energiinfra- och banbyggande. Tack vare heltäckande sakkunskap, ett brett serviceutbud och lång erfarenhet är Destia den största producenten av infrabyggnadstjänster i Finland. Destia erbjuder inte infrabyggnadstjänster enbart i Finland, men också i norra Sverige och Norge. Den största enskilda kunden för affärsområdet Infrabyggande är Vägförvaltningen, vars andel är cirka hälften av affärsområdets omsättning. De övriga kundgrupperna är RHK (Banförvaltningscentralen), övriga statliga ämbetsverk, kommunerna och städerna samt industriföretag, vars andel ökar. Infrabyggnadstjänsternas konkurrenter varierar från stora internationella och nationella aktörer till mindre regionala och lokala aktörer beroende på projektets omfattning, karaktär och placeringsort. 10 ÅRSBERÄTTELSE 2008
BYGGANDE AV TRAFIKLEDER 2009 ALUSSA HENKILÖSTÖ BROBYGGANDE 234 ENERGIINFRA MILJÖBYGGANDE BELÄGGNINGSTJÄNSTER PLANERA OH FÖRVERKLIGA PROJEKT INFRABYGGANDE Andel av koncernens anställda i början av 2009 32,8 % Genom att Destia har en mångsidig kunskaps bas och starka resurser klarar bolaget av att förverkliga stora och krävande projekt, som utöver byggande också omfattar planering. Projekten genomförs på ett effektivt, projektbaserat sätt där man kombinerar den sakkunniga projekthanteringen med planerings- och byggnadstjänsterna samt omfattande underleverantörstjänster och materialinköp. Bra orderingång år 2008 År 2008 uppvisade affärsområdet Infrabyggande en positiv ekonomisk utvecklingstrend. Affärsområdets orderingång för år 2009 uppgick till 135 milj. euro i slutet av DESTIA 11
år 2008. Orderingången för beläggningsarbeten var speciellt bra. Detta berodde på att Destia år 2008 vann Vägförvaltningens samtliga långvariga underhållsentreprenad. Till exempel i nordöstra Österbotten sträcker sig underhållsavtalet fram till år 2022. Den viktigaste investeringen under året var köpet av Maanrakennus Jaara Oy från Uleåborg. Genom företagsaffären förbättras Destias möjligheter att delta i projekt både i norra Finland och på övriga orter ytterligare. Genom köpet utvidgades infrabyggandet dessutom att täcka även krävande grund- och vattenledsbyggande. Däremot såldes affärsverksamheten med vägmarkeringar i slutet av året. Det största projektet år 2008 var Mt 100 Hakamäentie, där byggnadsarbetena fortskrider enligt tidtabellen. Under året färdigställdes andra fasen för den västra ringvägen kring Tammerfors samt byggandet av Saaristokatu i Kuopio och hamnförbindelsen i Raumo. De grundförbättringsarbeten som år 2007 inleddes enligt STmodellen på vägavsnittet Lusi-Hartola fortsätter. Betydande projekt, som inleddes såsom STentreprenader under året, var förbättringen av riksväg 4 vid Kemi och Hännilänsalmi bro på riksväg 4. Förutom dessa objekt har Destia också förverkligat och förverkligar ett fl ertal andra krävande projekt, såsom förstärkning av Brändö bro för Helsingfors stad, vägbyggnadsarbeten för Lojo stad, hamnarbeten för Fredrikshamns stad och hamnverk, Kullasvaara markbyggnadsarbeten för RHK, Industriområdet Lemponen för Kangasala kommun, omkörningsfi lerna på riksväg 3 vid Parkano för Vägförvaltningen samt markbyggnadsarbetena på Talvivaarabanan för Oy VR Rata Ab. Arbetena vid Talvivaara gruva i Sotkamo fortsätter. Projektet utnyttjar på ett mångsidigt sätt Destias planerings- och mätnings-, byggnads- och specialbyggnadstjänster samt underhållstjänster. Inom affärsområdet Infrabyggande skedde inga betydande förändringar i de olika kundgruppernas andelar av omsättningen år 2008, men på längre sikt kommer banbyggandets betydelse att öka då såväl person- och godstransporterna som också banbyggnadsarbetena vid gruvprojekt ökar. Ibruktagandet av automatiserade arbetsmaskiner fortskrider Tyngdpunkten för utvecklingsverksamheten inom infrabyggande låg år 2008 på automatiserade arbetsmaskiner inom byggnads- och beläggningsverksamheten. Genom automatiseringen förbättras arbetets produktivitet och kvalitet samtidigt som materialanvändningen optimeras. I Finland är Destia föregångare för utnyttjandet av denna metod, som för tillfället körs in, och vi utvecklar den målmedvetet. Bolaget har som mål att automatiseringen av arbetsmaskiner ska vara i standardbruk år 2010 i alla de arbeten för vilka metoden lämpar sig. På Destia pågår ett pilotprojekt med ibruktagandet av Last Planner metoden, som förbättrar arbetsplaneringen av projekten. Metoden minskar svinnet och förbättrar det regelbundna samspelet mellan dem som deltar i projektet. I dagens läge kan svinnet vid förverkligande av olika arbeten vara inemot 60 procent. Med Last Planner metoden kan svinnet minskas betydligt, vilket naturligtvis förbättrar projektens lönsamhet. Destia effektiviserar sin verksamhet och utvidgar sitt serviceutbud År 2008 var orderingången för Infrabyggande fortfarande relativt bra. De stora förändringarna på fi nansieringsmarknaden och i ekonomin kommer dock i fortsättningen att leda till osäkerhet även i framtidsutsikterna inom infra-branschen. Trots att det fi nns planer på stora vägleds- och banprojekt och dessa projekt inleds inom de närmaste åren behövs det i detta konjunkturläge även stimulansåtgärder från statsmakten av typ tidigareläggning av uppskjutna projekt och extra satsningar på grundunderhållet av vägar och gruvprojekt. Till följd av att den allmänna, ekonomiska tillväxten avtar sjunker efterfrågan på byggande i synnerhet inom industrin och handeln. För att balansera effekterna av den minskade efterfrågan effektiviserar Destia sitt kundarbete samt utvidgar sitt serviceutbud med nya helhetsbetjäningskoncept till bl.a. vindkraftssektorn och affärsbyggande. Satsningarna på gruvindustrin fortsätter. Av koncernens strategiska målsättningar koncentrerar sig affärsområdet Infrabyggande i första hand på förbättring av lönsamheten i verksamheten. Då branschens prisnivå till följd av den ekonomiska recessionen inte kommer att stiga, är en förutsättning för att man ska kunna uppnå målet att kostnadseffektiviteten förbättras. Affärsområdet strävar efter att uppnå detta genom att införa Last Planner metoden och dessutom effektivisera och koncentrera sina inköp. Som helhet är Destias målsättning att i samarbete med sina samarbetspartner och underleverantörer vara en vägvisare inom infrabyggande, som erbjuder sina kunder ledande lösningar i branschen och utmärkt betjäning. 12 ÅRSBERÄTTELSE VUOSIKERTOMUS 2008 2008
Destias största byggprojekt 2008 Projekti som innefattar både projektering och genomförande Landsväg 100 Skongsbackavägen, Nylands vägdistrikt Riksväg 3 Tammerfors västra ringväg, Tavastelands vägdistrikt Förbättringen av riksväg 4 vid Kemi, Lapplands vägdistrikt Riksväg 4 Lusi Hartola, Mellersta Finlands vägdistrikt Riksväg 4 Hännilänsalmi bro, Viitasaari Mellersta Finlands vägdistrikt Riksväg 12 Raumo hamnförbindelse, Åbo vägdistrikt Karis västra omfartsväg, Nylands vägdistrikt Planskild anslutning i Niittukulma, Loimaa stad Livcykelentreprenad Riksväg 4 Lahti Lusi serviceavtal/livcykelentreprenad, Tavastelands vägdistrikt Övriga byggprojekt Brändö bro, Helsingfors stad Kullasvaara markbyggnadsarbeten, Banförvaltningscentralen Talvivaara, Talvivaara Projekti Oy Industriområdet Lemponen, Kangasala kommun Byggande av Saaristokatu, Kuopio stad Finno Alberga fjärrvärmeledning, Fortum Esbo Abp Byggande av Matkus 2:a fas, Kuopio stad Nordsjö hamnbana, Nylands vägdistrikt Riksväg 3 omkörningsfi len vid Parkano Vägbyggnadsarbeten, Lojo stad Hamnarbeten, Fredrikshamn stad Riksväg 9 Hiidenmäki planskilda anslutning, Mellersta Finlands vägdistrikt Markbyggnads- och byggnadsentreprenad vid Kaukas biokraftanläggning, Kaukaan Voima Oy Underhållsavtal för belagda vägar Nordöstra Österbotten 2008 2022 Sydöstra Finlands vägdistrikt 2008 2017 Samarbetsentreprenad Savolax Karelens vägdistrikt 2007 2010 INFRABYGGANDE Säkerhetseftermiddag för dem som arbetar på Destias stora projekt I februari arrangerade Destia som ett evenemang inom ramen för temaåret säkerhet en arbetarskyddseftermiddag för alla dem som arbetar på stora vägar för sänkning av olycksfallsfrekvensen på arbetsplatserna. Resultatet av eftermiddagen var en nedteckning av resultatmålen för förbättrat konceptanvisningar för de stora projekten. Säkerhetseftermiddagen lyfte kraftigt fram det faktum att det viktigaste för förbättring av arbetar- och utför sitt arbete disciplinerat. Resultaten för år 2008 var utmärkta: olycksfallsfrekvensen på Destias stora projekt sjönk i väsentlig grad. projekt inom Infrabyg- arbetarskydd och skyddet är att varje gande. Målet var att upprättandet av en- anställd förbinder tillsammans hitta ut- hetliga verksamhets- sig till arbetarskyddet Destias flyttbara asfaltstation belönades för sin säkerhet Destias fl yttbara asfaltstation, som togs i bruk år 2002, deltog i Asfalttiliitto ry:s årliga tävling, som mäter säkerheten fl yttbara asfaltstationer. Den tävlade i samma klass med de fasta stationerna och belönades med ett hedersomnämnande asfaltstation fi ck den bästa säkerhetspoängen någonsin för en fl yttbar asfaltstation och kom mycket nära resultatet för de fasta både för fasta och i sin serie. Destias stationerna. DESTIA 13
Marknadsledare för underhåll av trafikleder Destias affärsområde Infraunderhåll omfattar underhåll av trafikleder, byggande i liten skala med tonvikt på markbyggande, färjtjänster och väglagscentralverksamhet. Tjänsterna bjuds ut till Vägförvaltningen, kommunsektorn och industrin. Destia har den längsta erfarenheten av trafikledsunderhåll i Finland. Destia har en mycket stark ställning på marknaden för underhållet av trafi kleder och vägfärjor. Bolaget har lyckats bevara sin ställning trots att båda marknaderna så småningom har öppnats för konkurrens. Våra goda framgångar grundar sig på Destias långvariga erfarenhet, solida branschkunskaper och lokalkännedom samt massiva satsningar på utveckling av arbetsmetoder och arbetsmaskiner samt tjänster. Destia behärskar underhållet av trafikleder i alla väder- och väglagsförhållanden Underhållstjänsterna för trafi kleder bildar grunden för en trygg och fl ytande trafi k under alla dygnets timmar året runt. Destias underhållstjänster täcker vinterunderhåll, skötsel av grusvägar och broar samt mera omfattande skötsel av trafi kmiljön. Destia sköter de tjänster som har avtalats med kunden på ett övergripande sätt enligt principen om kvalitetsansvar. Till följd av de växlande och ofta svåra väder- och väglagsförhållandena i Finland är det speciellt utmanande att sörja för att trafi ken löper tryggt och fl ytande på vintern. Vägförvaltningen defi nierar kvalitetskraven för vinterunderhållet av allmänna vägar. Destias vinterunderhållstjänster inkluderar bekämpning av halka, avlägsnande av snö och snösörja, utjämning av snö- och isvallar samt rengöring av trafi kmärken och skyltar. Ett effektivt vinterunderhåll kräver förutseende av väglagsförhållanden samt val av åtgärder och förverkligande av dessa i rätt tid. Destias Väglagscentral har vintertid i samråd med meteorologerna på Meteorologiska institutet jour 24 timmar i dygnet alla dygn. Alarmservicesystemet förutspår nederbörd, förändringar i väderleken samt övriga faktorer som påverkar väder- och väglagsförhållandena. Förändringarna i väderleken och maskinparkens rörelser följs upp i realtid, vilket betyder att underhållarna kan larmas till olika objekt vid exakt rätt tidpunkt. Prog- 14 ÅRSBERÄTTELSE 2008
UNDERHÅLL AV TRAFIKLEDER OCH 2009 ALUSSA TRAFIKMILJÖN HENKILÖSTÖ 234 VÄGLAGSCENTRAL- TJÄNSTER REGIONALA ENTREPRENADER SMÅBYGGANDE FÄRJTJÄNSTER INFRAUNDERHÅLL Andel av koncernens anställda i början av 2009 27,4 % DESTIA 15
noserna görs upp med hjälp av bl.a. satellit- och radarbilder, olika prognossystem samt trafi kanternas väderobservationer. Genom ett förutseende angreppssätt kan man undvika att väglaget försämras och minska användningen av salt. Då arbetsuppgifterna utförs vid rätt tidpunkt och maskinparkens rörelser optimeras förbättras samtidigt lönsamheten i verksamheten. Väglagscentralen är ett i hela världen unikt koncept, som har utvecklats sedan år 1990. Destias största kund inom underhållstjänster är Vägförvaltningen, som lägger ut skötseln och underhållet av de allmänna vägarna på entreprenad genom regionala underhållsavtal. Ett typiskt underhållsavtal gäller i 5 7 år. Destia erbjuder även kommunerna skötseloch underhållstjänster, men än så länge konkurrensutsätts och köps endast en liten andel av de kommunala underhållstjänsterna som heltäckande tjänster av utomstående. De fl esta kommunerna använder fortfarande antingen helt och hållet sin interna produktionsorganisation eller så leds arbetet av kommunen så att endast de arbetsmaskinsspecifi ka underleverantörstjänsterna konkurrensutsätts. Marknaden för kommunernas skötsel- och underhållsarbeten är dock stor och en öppen konkurrensutsättning av arbetena håller så småningom på att bli vanligare. Småbyggnadstjänster ger effektiviserad resursanvändning Med Destias småbyggnadstjänster avses sådant markbyggnadsbetonat byggande som projektledningen för underhållsarbeten kan genomföra och där skötsel- och underhållets transportoch maskinpark kan utnyttjas. Dessa arbeten är förlagda till sommarperioden. I praktiken har till exempel förstärkningar av grusvägar som är känsliga för tjälskador samt byggandet av små vägavsnitt, parkeringsplatser och terminaler utförts som småbyggnadstjänster. Destia ansvarar för färjtjänsterna i det allmänna vägnätet Destias färjtjänster sköter på uppdrag av Vägförvaltningen trafi ken på 40 färjrutter som hör till det allmänna vägnätet. Destias färjor tjänar trafi kanterna både i Insjöfi nland och vid havsbandet. De transporterar årligen cirka 5 miljoner fordon och över 10 miljoner resenärer. Enligt vägtrafi klagen är färjorna en del av det allmänna vägnätet och de är därför gratis för dem som rör sig på vägarna. Den totala färjtrafi kmarknaden i Finland uppgår till cirka 50 miljoner euro. Destias marknadsandel är över hälften av detta. Tillsvidare har Destia skött Vägförvaltningens färjtrafi k på över 30 miljoner euro i sin helhet med undantag för två rutter. Vägförvaltningen håller etappvis på att öppna färjtrafi ken för fri konkurrens. Till Destias kunder hör förutom Vägförvaltningen också kommunerna och de privata väglagens färjfästen. Solid grund för Vägförvaltningens underleveranser år 2008 År 2008 uppvisade affärsområdet Infraunderhåll en fortsatt stabil lönsamhet. Vid årets slut uppgick orderstocken till 415 miljoner euro. År 2008 vann Destia sju regionala entreprenader som Vägförvaltningen hade konkurrensutsatt. Destia övertog dessutom tre av fem sådana regionala entreprenader som tidigare hade skötts av det estniska AS Teho då bolaget upphörde med sin verksamhet i Finland. För tillfället har Destia avtal om 59 av Vägförvaltningens regionala entreprenader. I avtalspriser mätt är Destias marknadsandel 72 procent av Vägförvaltningens regionala entreprenader. År 2009 kommer 15 regionala entreprenader gällande underhållet av allmänna vägar att konkurrensutsättas. Destia har dessutom sammanlagt 30 vinterunderhållsentreprenader runt om i Finland för övriga kunder. Arbetskonsortiumet TYL E 18 valde Destia till underhållsentreprenör för livscykelprojektet på motorvägsavsnittet E18 Muurla Lojo. Avtalet täcker sommar- och vinterunderhållsarbetena på det drygt 50 kilometer långa entreprenadavsnittet för hela underhållsperioden på 21 år fram till år 2029. De mest betydande kommunala kunderna för affärsområdet år 2008 var Helsingfors, Tavastehus, Jyväskylä, Pudasjärvi, Taivalkoski och Nurmijärvi samt bland de industriella kunderna Rautaruukki Abp från Brahestad. Målet förbättrad lönsamhet genom effektivare betjäning Eftersom Destia har en stark ställning i infraunderhållssektorn är målet i fortsättningen förutom att bevara bolagets ställning på marknaden också att förbättra lönsamheten i verksamheten genom effektivare betjäning. De praktiska resultaten av utvecklingsarbetet under de senaste åren har bl.a. varit ökning av plogningsarbetsbredden så att även vägarnas omkörningsfi lavsnitt kan plogas med en enhet. Tidigare krävde detta antingen två enheter eller två genomkörningar. Användningen av maskinparken har dessutom effektiviserats av att traktorer har införts i vinterunderhållet av kör- 16 ÅRSBERÄTTELSE 2008
banorna och vägskraporna för vissa arbeten har ersatts med lastbilar försedda med väghyvelutrustning. Vi kommer också i fortsättningen att satsa kraftigt på utvecklingsarbetet. Ett annat mål för affärsområdet Infraunderhåll är att utöka kundkretsen med en större andel kommunala och industriella kunder. Både kommunerna och de industriella kunderna väntas i fortsättningen köpa in en allt större andel av skötsel- och underhållsarbetet. Destia strävar efter att utvidga sin verksamhet inom dessa sektorer genom att erbjuda sina kunder skötsel- och underhållslösningar, som ger dem mervärde och kostnadsinbesparingar. INFRAUNDERHÅLL Underhållstjänsternas största entreprenader som vanns år 2008 Vägförvaltningen Områdesentreprenaden i Lappo Områdesentreprenaden i St. Michel Områdesentreprenaden i Jockas Områdesentreprenaden i Ilomants Områdesentreprenaden i Kittilä Områdesentreprenaden i Parkano Områdesentreprenaden i Pudasjärvi Taivalkoski Områdesentreprenaden i Virdois Områdesentreprenaden i Pulkkila Områdesentreprenaden i Vetil Arbetskonsortiumet E18 Underhållsavtalet för motorvägsavsnittet E18 Muurla Lojo till år 2029 Pilotprojekt för ny, heltäckande modell för arbetsplatsutredning Genom det samarbetsförhandlingsavtal som förnyades i början av år 2008 införde Destia som pilotprojekt en ny modell för arbetsplatsutredning. för projektledningen och chaufförerna. Arbetsplatsutredningarna har tidigare utförts decentraliserat och de har inte hänförts till olika yrkeskategorier. upprätthålla en så bra arbetsförmåga som möjligt hos de anställda. Målet med pilotprojektet var att utveckla arbetsplatsutredning- Bolaget genom- Målet med den grund- arna och utnyttja dem Destias anställda är förde tillsammans med liga undersökningen i större omfattning än extremt lojala mot sitt Suomen Terveystalo av arbetsförhållandena tidigare. Erfarenhe- arbete och strävar efter Oyj en heltäckande samt farorna och de terna var uppmunt- att röra sig tryggt i alla arbetsplatsutredning belastande faktorerna rande. Resultaten av förhållanden. inom hela Södra Fin- var att hitta de faktorer arbetsplatsutredningen lands serviceenhet för vid vilka det är skäl kan kopplas direkt infraunderhåll. I utred- att fästa särskild upp- till utvecklingen av ningen gjorde man en märksamhet i arbetar- säkerhetsverksamhe- heltäckande bedöm- skyddsverksamheten ten. I samband med ning av farorna och de för att man ska kunna arbetsplatsbesöken belastande faktorerna undvika olycksfall och kunde man notera att DESTIA 17
Specialkunskap och maskiner för krävande objekt Alla Destias funktioner med anknytning till sten har koncentrerats till affärsområdet Rocks, det vill säga stenmaterialtjänster, bergsbyggande och dotterbolaget Maansiirto Veli Hyyryläinen Oy, som har specialiserat sig på banbyggande. Med affärsområdets djupa sakkunskap och egna specialmaskiner kan bolaget erbjuda ett stort antal olika tjänster och utföra arbetet effektivt. 18 ÅRSBERÄTTELSE 2008