Nr 1 2009 En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms 5 sidor tips Dags att deklarera Gallra rätt och tjäna mer Per pluggar det digitala skogsbruket lastbil lastbil Rekordlång
PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER Små mått stora egenskaper 770D är flexiblast av alla beståndsgående skördare. Vill du slippa den traditionella beståndsgående skördarens stora begränsning? Då finns bara ett alternativ: John Deere 770D med 9-meterskran som också klarar ren stickvägsbaserad gallring. Den frikostiga kranlängden är förstås en fördel även när du väljer att stråkgallra. Minskad körsträcka och större utrymme för metodförbättringar är några av fördelarna. Så låt inte begränsningarna hindra dig upplev istället möjligheterna i 770D. Hör av dig för en provkörning! John Deere Forestry AB www.deere.se
INNEHÅLL Nummer 1 2009 ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Södra Skogsägarna www.sodra.se 0470-890 00 Mellanskog www.mellanskog.se 018-17 09 00 Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se 0612-71 87 00 Norra Skogsägarna www.norra.se 090-15 67 00 REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon: 040-92 25 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Tf redigeringsansvarig: Mikael Sylvander Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 87 Fax: 040-601 64 99 E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se FOLKE DET GÅR ÅT ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Ronny Gustavsson 113 92 Stockholm Telefon: 08-588 367 97 Fax: 08-588 369 99 E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se PRENUMERATION Telefon: 040-601 63 65 Fax: 040-601 63 55 E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Ola Persson, Carin Bengtsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2005: 98 300 Tryck: Hansaprint, Åbo Repro:LRF Media AB, Malmö EMELIE 5 LEDARE: 6 PROFILEN: 10 NYHETER: 12 DEBATT: Professorn som räknar med 14 FORSKNING: 18 EU: 20 SKOGSSKÖTSEL 27 TEKNIK: 29 KULTUR: 32 MARKNAD: www.atl.nu/skog JESPER traditionella LENA Häll 34 UTBILDNING: 36 NYHETER: 38 EKONOMI: 44 UTBILDNING: 46 HISTORIA: 53 NAMN & NYTT: 54 KRÖNIKA: Omslagsfoto: Pär Fornling 3
Terminatorservice WOOD-TERMINATOR P OWERTEAM SWEDEN Energiflismarknaden söker driftiga entreprenörer och maskinförare till en av sveriges mest expansiva bransch! Kontakta oss på Terminatorservice så hjälper vi dig hela vägen. Arbete - Leveransavtal - Maskin och finansiering. Modell T10EL MusMax T10 en av marknadens mest effektiva flishuggar med oslagbar kapacitet! Modell T10FL Mus-Max T9XLC containertömmande Mus-Max T9XLC flishugg för traktordrift, med högtippande containertömning MusMax T9XLC containertömmande med T10:ans huggteknik samt ett helt nytt chassi byggd på fackverkskonstruktion, för tuffa körförhållanden. MusMax T10FL för flisning direkt i separat container! Ökat vridmoment som ger dig jämnare flisfragment vid körning av grot, okvistad stamved eller rundvirke! En vinnande kombination som ger bättre och energitätare flis med högre megawattinnehåll som dessutom innebär lägre transportkostnader. Med våra flishuggar får du flexibilitet i framtagningen av den fraktion din uppdragsgivare söker. Sönderdelar alla rena träprodukter såsom grot, rundved och sågverksspill m m. Låt oss hjälpa dig att skräddarsy ditt flisekipage! Mus-Max T9XL flishugg för traktordrift och flisning direkt i transportcontainer. Modell T10FL med sidoinmatning Nyhet! Patenterat skrotkörningsskydd som skyddar huggen för främmande material! Mus-Max T10E elevatorhugg Fabrik, Österrike Landtechnik Urch GmbH. Oberer Markt 8 AT-8522 Groß St. Florian www.mus-max.at Försäljning/Tillverkning/Information Terminatorservice WOOD-TERMINATOR P OWERTEAM SWEDEN Tel 0515-72 89 09. Fax 0515-72 89 03 E-post: info@terminatorservice.se Södra Sverige Försäljning: Lars Johansson 0707-68 41 14 Karin Zabel 0707-68 41 18 Robert Fichtinger 0707-68 41 13 www.terminatorservice.se Norra Sverige Försäljning/Service: Funck Oil AB Magnus Funck 0705-84 88 65 Mikael Funck 0705-76 69 27
Förvirrande färd mot målen Det ska va gött å leva annars kan det kvitta. Den jordnära visdomen om livet lanserades av Galenskaparna i något revynummer för ett okänt antal år sedan. De glada göteborgarna har kanske inte så mycket att göra med skogen (frånsett möjligen ett stråk av galenskap hos myndigheten). Men det behövs lite revy-känsla bland träden: Det ska va gött med skogsbruk annars kan det kvitta. LEDAREN ÄNTLIGEN HAR Skogsstyrelsen tagit fram en offensiv prognos över vad som är möjligt att producera och avverka (se sidan 36). Och myndigheten börjar tala om ett konkret mål för produktionen för fram tiden. Läget i dag är att man stakat ut ett antal delsträckor med någorlunda tydliga mål (framför allt då det gäller föryngringar) men det blir förvirrande när både flera etapper och slutmålet bäddas in i ett dunkelt dis. Det blir en obalans gentemot miljömålet, vilket är tydligt som en gps-navigering. Nu går färden mot de ytterligare 900 000 hektar skogsmark som riksdagen beslutat ska skyddas av naturvårdsskäl. Och även i övrigt är myndigheten påtagligt engagerad och flyttar gärna fram positionerna. Det går så långt att man gärna trixar med gps-programmeringen för att höja ambitionen: Trots att det är en bra bit kvar till riksdagens mål bidrog Skogsstyrelsen aktivt till ett förslag att höja miljömålet med ytterligare 500 000 hektar. Det kan verka galet på flera sätt. Inte minst att analysen kom i efterhand. Den nu aktuella prognosen visar att det kostar uppåt 5 miljoner kubikmeter virke om året. Och skillnaden blir ännu större när man jämför med vad ett offensivt skogsbruk kan ge. Enligt analysen skiljer det 30 miljoner kubikmeter om året mellan ett passivt miljöscenario och ett aktivt produktionsscenario. Det räcker till många massaindustrier, sågverk och kraftvärmeverk! Kanske är Skogsstyrelsen dessutom för passiv i sina slutsatser, det tycker i alla fall professor Peter Lohmander (sidan 12). VISSERLIGEN är det dystra tider och krisartad stämning på flera skogsföretag, men det ska inte förväxlas med en kris för trä som råvara och material. Det behövs både för välstånd och miljö. Det finns alltså grund för ett högt produktionsmål. Frågan är bara hur vi kommer dit. Nästan allt som görs i skogen är långsiktigt och kommer efterföljande generationer till del. Priserna på skogsmark är så höga att den direkta avkastningen på skogen ofta får underordnad betydelse. För många köpare betyder jakt och ägandets glädje betydligt mer. Myndigheten kan och bör skärpa sin polisiära roll, men hugg och slag är aldrig någon garanti för välskötta föryngringar med förädlade plantor. Tyvärr går det alltid att misshushålla med skogen för att få kortsiktiga vinster. Men tack och lov går detta tvärt emot ryggradskänslan hos de allra flesta skogsägare. Det finns i stället en genuin vilja att förvalta skogen på ett klokt sätt. FÖR ATT TA VARA på den drivkraften måste det vara gött, roligt och inspirerande att gå vidare mot högre mål. Kraftsamling skog är ett lysande exempel på vad som kan göras. Kampanjen andas möjligheter och framtidstro. Dessutom blir det en bekräftelse på att skog oftast kan vara riktigt roligt. Och på samma tema har Skogsstyrelsen massor att göra både i praktisk handling och i den allmänna attityden. Det är en lång resa att återskapa förtroendet hos skogsägarna och att mer utgå från möjligheterna än problemen. Ett tydligare, och väl tilltaget, produktionsmål kan vara en bra början. Pär Fornling, Chefredaktör
Med gitarr och röjsåg PROFILEN Många lever med ett ben i stan och ett i skogen. En av alla dessa är Ulf Stureson; medlem i Mellanskog, musiker och skogsägare. Han fogar samman världarna i musiken. Av Ulf Stureson/Pär Fornling...I mossan under granarna där sprang vi kring som galna medan sommarn blev till höst för sommarbarna... Strofen kommer från Ulf Sturesons skiva I overkligheten. Texten handlar om skogsgården hemma i Alfta och om lillasyster som gått bort i alltför unga år. Det har varit lite dubbla känslor inför ansvaret att ta över gården. Man kan väl säga att jag förlikat sig med tanken mer och mer. Nu kan jag se fördelarna och blir mer intresserad av skogen för varje dag. Jag tror det händer mycket med känslorna när man får barn själv, säger Ulf Stureson när vi träffas en vintergrå dag i Stockholm. De där dubbla känslorna mellan stad och land har på något sätt funnits där hela tiden. Ända sedan Beatles; From me to you öppnade fönstret på glänt mot ett annat liv. MÅNGA UTBOR, med rötterna både i staden och landet, känner säkert igen mycket i Ulf Sturesons relation till skogen samtidigt som varje historia är unik. Här är hans berättelse: Första gången Beatles hördes från radion hemma i Viken blev jag helt knockad. Jag var tio år och blev som besatt. Efter det ägnades nästan all min fritid åt musiken. Det var något helt annorlunda än mammas piano, Harry Belafonte och Frank Sinatra. Vi fick en rullbandspelare av pappa som gjorde att låtarna kunde spelas om och om igen. Vi byggde musikinstrument och bildade ett band som brukade spela på föräldrarnas tillställningar. Skogen och gården fanns där förstås också, alldeles naturligt. Den har ju varit i släkten sedan 1500-talet. Men jag var rastlös och sugen på att upptäcka världen. Jag drömde om storstan, nattliv, dekadens och glamour. I april 1977 åkte jag på språkresa till England och kom i kontakt med punken. Det var en jättekick. Fram till dess hade mycket av rock-kulturen handlat om ouppnålig arena-musik med superband som Yes och Genesis. Punken tog ner musiken på jorden. Kunde de stå på scen kändes det som om vi också kunde. Det var bara att ha lite egna låtar och köra. ETT ÅR EFTER språkresan gjorde vi vår första singel. A- sidan var ganska urban och B- sidan hette Traktor. Där har vi den där dubbelheten igen! Gården kom alltså med på ett hörn och så har det fortsatt, mer och mer. Det finns mycket skog, berg och sjöar i låtarna. Det är den världen jag har inne i huvudet. Det kommer alltid nya låtidéer när jag är i skogen. Dessutom har skogen gett mig ekonomiska möjligheter att ägna mig åt musiken, vilket jag är väldigt tacksam för. FÖRUT LÄNGTADE jag till stan. Nu, speciellt på våren, drömmer jag om livet på landet. Man blir visst aldrig nöjd. Jag har funderat en hel del över var jag hör hemma, vilket faktiskt kan vara bra. Inre konflikter föder kreativitet. Om man känner sig för självklar och hemma behöver man inte hålla på med sånt här. Man kan säga att hela mitt liv kretsat kring skogen och musiken. Hemma hände det att jag följde med pappa ut och planterade, eller körde röjsåg. Det var inte några jättekul utflykter. Nu, många år senare, är det en skön avkoppling. Det är kul att köra motorsåg och jag funderar på att göra en större manuell gallring. JAG HAR GÅTT en LRF-kurs om skogsskötsel för folk i stan och funderar på att aktivera mig ännu mer. Det känns som att vi skogsägare sitter på väldiga möjligheter och det vore roligt att ta ett steg till. Min farfars far var inne på samma linje och försökte starta ett sågverk som olyckligtvis brann ner. I dag finns kanske möjligheterna kring energi, pellets, eller någon helt annan variant. Man kan ju reflektera över att locket i min favoritgitarr är av granträ. Det är en älskvärd förädling. En annan koppling mellan mina två världar är likheten mellan musikskapande och skogsskötsel. Att skriva text och musik handlar ju också om att vårda bra idéer och gallra bort de dåliga. Först kanske man väljer vilken typ av skog eller låt det ska bli. Gran eller tall? Vilket Beatles var inkörsporten till musiken för Ulf Stureson. verkar komma upp lättast? Det är bra med någon slags linje, en känsla för vad som funkar ihop. Man sätter en massa plantor, sen måste man röja och därefter gallra för att det inte bara ska bli massaved och klentimmer. Det blir ingen bra skog om allt får växa fritt. Inte heller blir det en bra låt om den är överlastad med för många idéer som spretar åt olika håll. Man förädlar hela vägen. Och i bägge fallen får man hålla på med något eget. Man sår ett frö och hjälper det växa till någonting mycket större. Det är en skön känsla. NÄR DEN DÄR första singeln släpptes var jag 17 år och gick på gymnasiet i Bollnäs. Därefter fortsatte musiken med Traste Lindéns kvintett och fyra egna skivor. En av dem kom att handla en hel del om min syster. Så här i efterhand antar jag att det var en sorts terapi för att komma igenom sorgen. Några år tidigare hade dessutom min yngre bror dött. Livet förändrades och det var uppenbart att jag skulle ta över 6
Det finns mycket skog, berg och sjöar i låtarna. Kanske föds nästa skiva av kombinationen gitarr och röjsåg, hittills har Ulf Stureson gjort följande egna utgåvor; I Overkligheten (1996), Ulf Stureson (2000), Allt jag ville säja (2003), Beroende (2007). gården. Att förvalta en gammal släktgård är mycket ansvar som läggs på ens axlar. Ibland vill man bara fly. Ibland, och allt oftare, börjar man inse vilket fantastiskt ställe det är. NU ÅKER JAG UPP till Alfta så ofta det är möjligt och leker med tanken att flytta dit. Vi får väl se vad som händer. Det hänger förstås på resten av familjen också, hustrun och de bägge sönerna. Den äldste är 12 år och precis som sin lillebror en riktig stockholmare. Man kan fundera över vilken relation de får till släktgården. Själv har jag blivit 47 år och står med ett ben i Alfta och ett i Stockholm, där jag nu bott i 24 år. Den egna musiken går i vågor. Det var intensivt ett tag, med ett väldigt turnerande fram till mitten av 90-talet med Traste Lindens. Till slut kändes det som vi kommit till vägs ände. Efter det har jag gjort en del egna skivor och jobbar med musik på Studiefrämjandet och som inspelningsproducent, vilket är jätteroligt. När tiden är mogen kommer det väl fler egna skivor. Hans Lidmans Svartån rinner genom ett av mina skiften hemma i Viken. Det skulle vara skönt att bygga ett enklare hus, eller en koja vid stranden, Att bo där ett tag för att skriva ihop en ny platta, med gitarr och röjsåg. 7
NÄRINGSPOLITIK Hur mycket är bra nog? Det är vi många som undrar efter Skogsstyrelsens utspel under hösten där man utan förvarning plötsligt höjer ribban för generell hänsyn vid föryngringsavverkning från 5 till 10 procent. Hur mycket ska en enskild skogsägare spara för naturvården? Och vad är meningen med att överhuvudtaget spara för naturvården, om inte myndigheten Skogsstyrelsen eller övriga naturvårdsintressen tycker att det som görs är bra. Jag har läst en rapport från Naturvårdsverket om miljötillståndet i Sverige. Den är avsedd för en internationell publik. Där tas allt negativt fram som svenska skogsägare ibland kan göra. Skogsägare som plockar bort naturvårdsträd efter avverkning, skogsägare som gör sena gallringar före slutavverkning för att ta bort höga naturvärden och skogsägare som brister i generell hänsyn. Rapporten innehåller visserligen också ett citat av mig om allt bra Förtroendekris för naturvården familjeskogsbruket gör för naturvården, men det är inklippt som ett citat, så det står det för oss och inte för Naturvårdsverket. Borde man inte kunna förvänta sig att naturvård som bygger på frivillighet från skogsägarens sida uppmuntras och uppskattas av staten? Borde det inte vara självklart, även om det nu är så att staten tycker vi borde göra ännu mera, att kommunikationen utgick från det som är positivt. Möjligen med tillägget att det hade varit ännu bättre om du gjort så här också. Alternativet till frivillighet är regler. Generell hänsyn är en lagstadgad skyldighet. Det hjälper inte. Det är inte tydligt nog vad som ska sparas och inte sparas. Reglerna skulle behöva tala om exakt vad som ska sparas, i vilken ordning olika trädslag och ålderskategorier ska sparas i förhållande till varandra, självklart olika beroende på vilken skogstyp det handlar om. Orimligt? Absolut. Alltså är frivillighet enda möjligheten att få en bra naturvård. Och då är jag tillbaka där jag började. Staten måste utgå från verkligheten, ta fasta på det som görs, uppmuntra det som är bra och, om det är statens bestämda uppfattning, uppmuntra skogsägarna att göra ännu mera. Samtidigt är det viktigt att ribban blir tydlig. Hur stort intrång sammantaget förväntas en enskild skogsägare tåla utan ersättning, utan att pågående markanvändning avsevärt försvåras? Enligt Skogsstyrelsen beror det på hur stora naturvärden som finns på den enskilda egendomen. Just det synsättet kan knappast vara förenligt med svensk grundlag och den rättsäkerhet som föreskrivs där. Ur kalendern Hösten-våren: Rolf Annerberg utreder miljömålssystemet. LRF har expert i utredningen. Hösten-våren: Björn Risinger utreder möjligheten att ta bort gränsen för svårföryngrad skog med mera. Utredningen inkluderar även renbruksplaner. Hösten-våren: Skogsstyrelsen utreder system för uppföljning av frivilliga avsättningar. 22 januari: Norras stämma. 28 29 januari: NSF:s presidiemöte i Danmark. Våren: Regeringen lägger en områdesskyddsproposition, där vi hoppas på nya former för skogsskydd. 21 24 april: Skogsnäringsvecka med många aktiviteter i Stockholm. OXEN MINILUNNARE Linda Hedlund LRF Skogsägarna Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054-87 23 10 www.myreback.com 8
Foto: Christian Roosvall 10721 www.bilbo.se Magdalena Forsberg är flerfaldig världscupvinnare och OS-medaljör i skidskytte. Hon har erhållit Jerringpriset fyra gånger. Magdalena har även verkat som skattekonsult på revisionsbyrå samt varit programledare på TV. Hon är uppväxt på familjegården i Ullånger, vilket har bidragit till hennes stora intresse för natur och jakt. Skogslikvidkonto en bra början
Rullande kontor på väg NYHETER I höstas kom Lena Häll Eriksson till Jönköping för att skapa ordning och reda. Mycket har hänt, men en nyckelfråga med frågetecken är Skogsstyrelsens försäljning av tjänster. Av Pär Fornling När vi träffar henne hemma i Norrköping är bokslutet för 2008 på gång. Hon låter ganska optimistisk. De ekonomiska siffrorna blir bättre än vad hon fruktade för några månader sedan och det ska inte gå så illa som för ett år sedan. Då blev det ett minus på nästan 40 miljoner kronor. Men än värre var att det inte blev ett rent godkännande av revisorerna. DET BLEV första signalen på ett turbulent år. Den nya organisationen visade sig rörig och oklar. Det var dålig koll på saker och ting. Ingen tycktes veta vart bilar, motorsågar och annat material från försvaret hade tagit vägen. Ekonomidirektören slutade och chefen för redovisningsenheten fick gå. 100 personer (ungefär 10 procent av personalen) har hoppat av och lämnat Skogsstyrelsen det senaste året. Pengar från EU:s landsbygdsprogram kunde inte delas ut på grund av bristande säkerhetsrutiner. En intern undersökning visade att bara 60 procent av personalen hade förtroende för sin närmsta chef. EN DEL AV OREDAN berodde på problemen när skogsvårdsstyrelserna lades ner och allt blev en enda myndighet. Och en del av de ekonomiska problemen berodde på att regeringen avslutade projektet gröna jobb (en del av arbetsmarknadspolitiken) som omsatte en miljard kronor. Likväl fick chefen sparken och Lena Häll Eriksson blev tillförordnad generaldirektör. Hon har ingen bakgrund i skogen, men lång erfarenhet från statlig förvaltning. Hennes första bedömning var att det behövdes årliga besparingar på 50 100 miljoner kronor. Nu handlar det inte om så mycket pengar, delvis genom att så många personer slutat. Inte minst har skogsnäringen rekryterat många tidigare medarbetare. Det måste väl skapa problem när nyckelpersoner slutar? I vissa delar har vi brist på skogsexperter. Några personer har anställts, men vi måste fortsatta att spara och ta vara på de resurser vi har. Regionerna stöttar varandra och vi får växla upp egen kompetens genom utbildning. I dag har myndigheten runt 1 000 personer anställda. Eftersom en del arbetar deltid handlar det om knappt 900 årsarbeten. UNDERSKOTTET i ekonomin beror i första hand på den så kallade uppdragsverksamheten. Det handlar om tjänster som myndigheten säljer, allt från gröna planer till inventeringar och uppdrag åt andra myndigheter. För ett par år sedan ägnades hälften av myndighetens arbetsdagar åt uppdragsverksamhet, därefter har andelen börjat krympa. Underskottet förväntas bli runt 30 miljoner kronor. Från och med i år får man inte sälja stämplingar av rotposter, vilket ytterligare anstränger ekonomin. Vi måste få uppdragsverksamheten att gå runt och finansiera sig själv, betonar Lena Häll Eriksson. Varför ska myndigheten ägna sig åt affärer som andra företag kan erbjuda? Vi har i dag 100 regionala kontor. För att hålla igång alla dessa behövs uppdragsverksamheten som ett komplement till de andra uppgifterna. Det handlar med andra ord om att klara den lokala förankringen. Hur stor vinst ska verksamheten ge? Staten får bedriva affärsverksamhet men inte tjäna pengar på den. Därför är det ingen väg för att finansiera annan verksamhet, men den ska inte heller kosta några pengar. Därför måste underskottet bort. Är det inte knepigt att ena dagen vara säljare och nästa dag polis för att kolla så lagen följs? Det handlar om att skilja på rollerna och arbeta professionellt. Jag har inte uppfattat det här som något problem i praktiken. BASEN i organisationen är 40 distrikt runt om i landet (några försvann vid årsskiftet). De sorterar under fem regioner. Dessutom finns ett par avdelningar som arbetar genom hela organisationen. Mycket är decentraliserat och på ett distriktskontor kan flera kollegor ha helt olika chefer. Lena Häll Eriksson medger att hon skulle valt en rakare organisation, men nu handlar det om att bygga vidare på vad som finns. Förändringar är i Mitt återkommande budskap på Skogsstyrelsen handlar om tre saker. Styra, sälja, samverka, berättar Lena Häll Eriksson. alla fall på gång och tanken är att minska regionerna, kanske bara två blir kvar. För att klara den lokala förankringen ute i landet kommer man att testa mobila kontor där personalen åker runt med en husbil till förutbestämda platser. DET VANLIGA arbetet har rullat på, men Lena Häll Eriksson konstaterar att de utåtriktade debatterna på ledningsnivå stannat av en del. Vi har varit så fruktansvärt upptagna med ordning och reda. Det har tagit all min kraft men också andras. Hon tycker flera bitar börjar falla på plats och berättar att allt militärt material är spårat. Tack och lov finns ingen anledning att misstänka oegentligheter. Det var däremot för dålig kontoroll, inte bara här utan också hos försvaret som trodde de gett material till oss men lämnat det till andra. REKRYTERINGEN av en ny generaldirektör är i full gång. Tidigast till sommaren kan hon eller han vara på plats i Jönköping. Lena Häll Eriksson tillhör inte de 12 personer som sökt, men är inte helt avvisande om frågan skulle dyka upp. Jag säger varken ja eller nej i det här skedet. 10
Han rekommenderar Husqvarna XP motorsågar. Och ärligt talat, vem vågar säga emot honom? För det första är han stor och stark. Han är dessutom professionell skogshuggare och vet vad han pratar om. Husqvarna motorsågar tillverkas med vevhus i robust magnesium. De är skoningslöst testade innan de får lämna fabriken. Självklart är de ergonomiskt designade för att minimera fysisk stress och ansträngning. Med TrioBrake kan kedjan bromsas antingen automatiskt genom tröghetsutlösningen eller mekaniskt med vänster- eller högerhanden. Hjälm på köpet! VÄRDE CA 625:- www.husqvarna.se HUSQVARNA 346 XP G E-TECH TRIOBRAKE Cyl. vol. 50.1 cm 3, effekt 3.7 hk, vikt 5.1 kg, rek. svärdlängd 33 50 cm. Vid köp av motorsåg Husqvarna 346 XP medföljer en skyddshjälm utan extra kostnad. Gäller under perioden 12/1 28/2 2009. Rek.cirkapris inkl. moms 9.100:- Copyright 2009 Husqvarna AB (publ). All rights reserved. Husqvarna and other product and feature marks are registered or unregistered trademarks of Husqvarna AB (publ) as displayed at www.husqvarna.com (under trademarks).
DEBATT Öka avverkningen och hjälp Sverige ur krisen DEBATT. Skogen räcker till både en växande industri och mer energi. Det framhåller professor Peter Lohmander. I det här debattinlägget argumenterar han för ökade avverkningsnivåer för ekonomin och miljöns skull. Virkesförrådet i Sverige har ökat mycket kraftigt under drygt 80 år. Tillväxten har med stor marginal överstigit avverkningarna och uthålligheten i skogsbruket är absolut inte hotad! Jag anser att det är mycket viktigt för landet att den extrema förrådsökningen ifrågasätts. Ingenting talar för att detta är en vettig politik! VI HAR NÄSTAN dubbelt så mycket skog i dag som för 80 år sedan! Ändå är myndigheten inte nöjd. I skogsstyrelsens pressrelease (16 december förra året) står att SKOGSÄGARRESOR Resor för skogsägare och naturintresserade. Erfarenhet från Sverige, Finland, Norge, USA, Ryssland, Sydafrika, Kenya, Tanzania, Japan och Nepal. För 14:e gången åker vi till nordvästra USA. Washington, Oregon och Kalifornien. Enstaka platser finns kvar på Mellanskogs resa 9-20 maj. Vandra i enorma ekosystem av Redwood, Sequoia och Douglasgran. Upplev världens största träd 1 487 m 3, 11 m i diameter och 35 m i omkrets! Se träd över 100 m höga. Träffa amerikanska skogsägare, se ett kommersiellt ångsågverk och världens största julgransfarm m m. Mellanvästern USA 13-26 juli. Minnesota, North Dakota, Montana, Wyoming och South Dakota. Vi upplever den amerikanska naturen när den är som bäst i Rocky Mountains och Yellowstone nationalpark. Besök på rodeo, Buffalo Billmuseet, Mt Rushmore och guldgrävarbyn Deadwood. Vi lär om indiankulturen genom Mandan- och Siouxindianerna, kör över den ändlösa prärien och besöker svenskbygderna i Minnesota. Det ingår även skogsbruksbesök där vi delar våra erfarenheter med både skogsägare i USA och skogsägare på resan. Kontakta Jan Hedberg för mer information. 023-172 22 070-671 72 22 www.janhedberg.se info@janhedberg.se den högsta hållbara avverkningsvolymen i snitt kommande tio år ligger i intervallet 95 100 miljoner skogskubikmeter per år med nuvarande förutsättningar. Om man läser den rapport som en grupp vid Skogsstyrelsen och Sveriges Lantbruksuniversitetet skrivit och som skickas till regeringen ( SKA-VB 08 ) finner man följande på sidan 6: Trots de höga avverkningsnivåerna ökar det totala virkesförrådet på produktiv skogsmark från cirka 3 100 miljoner m 3 sk år 2010 till mellan 4 500 och 5 300 miljoner m 3 sk år 2110. UPPENBARLIGEN kan vi öka avverkningen väldigt mycket mer än vad rapporten kommer fram till om vi inte kräver en sådan exempellös förrådsuppbyggnad! Det är minst sagt oklart vad Skogsstyrelsen menar med högsta hållbara avverkningsolymen eftersom den enligt skogsstyrelsens egna beräkningar leder till en sådan förrådsökning! MILJÖN ÄR viktig, men är god miljö och högt virkesförråd samma sak? Svaret är nej. Ingenting pekar på att naturmiljön generellt blir bättre av ett ökat virkesförråd. De djur och växtarter som vi hade i Sverige för 80 år sedan existerade trots att virkesförrådet var mycket lägre än idag. Ingenting säger att våra skyddsvärda arters existens förutsätter ett virkesförråd över 1920 års nivå. Ibland sägs, med hänsyn till växthuseffekten, att det kan finnas ett värde i att binda koldioxid i skogens virke. Detta är ett helt korrekt men alltför avgränsat faktum. I själva verket är det bra att bruka skogen med tanke på växthuseffekten (se faktaruta). HUR BÖR vi då utveckla skogsbruket, skogsindustrin och energiindustrin i Sverige? Min forskning handlar mycket om hur de olika sakerna hänger samman för bästa totalekonomin. Några av slutsatserna i beräkningsmodellerna är: 4 Vi kan påtagligt minska användningen av fossila bränslen såsom kol, olja och naturgas genom att öka användningen av bränslen från skogen. Energiproduktionen från skogen kan öka med 40 50 TWh (då är inte potentialen att ta vara på stubbarna medräknad). 4 Vi kan samtidigt öka avverkningen i skogen högst väsentligt under mycket lång tid utan att sänka virkesförrådet under den nivå som vi hade exempelvis 1980. 4 Vi kan rejält expandera de olika delarna av skogsindustrin under flera decennier. Kvalitet på skogen i högsätet DEBATT. Angående artikeln om grova träd (nr 6 sidan 24). Det är inte lätt att hänga med de goda råden inför framtida resultatpolicy. Här hävdas att grova träd är bra träd. Lantbruksuniversitetets representanter förutsäger en förändring mot färre och grövre träd. Glesa gallringar i kombination med gödsling är en väg att komma dit. Tveklöst håller vi med Oriana Pfister om att juvenilved som resultat av snabb tillväxt är förkastlig för vedens kvalitet och också hennes slutsats att man håller ihop skogen i ungdomstiden och sen driver på den i turbotakt. Men innan vi har ett annat system för kvalitetsklassning än täta årsringar behövs mer på fötterna. Jag ser det som högst väsentligt att få fram skog av bra kvalitet. I övrigt ett förräntninsproblem i likhet med att tid är pengar och därför; väx, träd väx så omloppstiden går ned till 60 år i stället för naturliga 90. Bo Lundberg, Gävle OM CIRKA 50 år kan vi därefter lägga oss på en skogsindustriell kapacitetsnivå som något överskrider den virkesförbrukning som vi har i dag, även om vi inte tror på att tillväxten i den nya skogen ökar (vilket den gör!). Och helt utan importerad råvara. Om vi dessutom accepterar det faktum att skogens tillväxt Det finns utrymme för betydligt fler lass från skogen. Virkesförrådets utveckling sedan 1920-talet, glidande 5-års medeltal (exklusive fjäll, fridlyst mark, militära impediment och bebyggd mark). Källa: Riksskogstaxeringen. ökar så inser vi att vi kan ha en långsiktigt uthållig kapacitet i skogsindustrin som klart överstiger dagens nivå. Givetvis medför den skisserade expansionen en kraftigt ökad sysselsättning i landet under lång tid. Flera effektfulla steg för klimatet För att motverka växthuseffekten är det bra att bruka och använda skogen. Man kan dela upp nyttan i fyra olika trappsteg. Den första koldioxideffekten: Om vi avverkar skog och använder virke för att bygga trähus och broar binder vi kol dioxiden i dessa konstruktioner. Vi flyttar alltså koldioxidlagret från skog till byggnad. Den andra koldioxideffekten: Skogsmarken frigörs i samband med avverkningen så att vi kan låta ny skog växa där. Denna nya skog kan binda ännu mer koldioxid. Om vi bara låter skogen stå kvar och inte använder den, avtar tillväxten så småningom och upptaget av koldioxid upphör. NU GÄLLER det Sveriges framtid. Vi måste agera koordinerat och rationellt. Vi har inte råd att misshushålla med våra naturresurser, vår industriella potential och vår arbetskraft. Vi har inte heller moralisk rätt att avstå från denna möjlighet att minska koldioxidutsläppen! Läs mer på: www.lohmander.com ALSTOR 8x8 DIESEL en mästare i mångsidighet En komplett skogsmaskin i litet format med en oslagbar framkomlighet i alla typer av terräng. AB ALSTOR DINGLE Tel 0524-407 45, 070-586 18 11 www.alstor.se Den tredje koldioxideffekten: När vi efter många år river byggnaderna så använder vi det utslitna trävirket i kraftvärmeverk där det ersätter fossila bränslen. Den fjärde koldioxideffekten: Vi har även möjlighet att avskilja den koldioxid som bildas vid förbränning i kraftvärmeverken. Denna kan lagras under marken. (tekniken kallas CCS, Carbon Capture and Storage.) Den del av avverkningen som går till massa och pappersindustri genererar restprodukter i processerna (returlutar) som ger energi och därmed positiv koldioxideffekt. Pappersprodukter kan cirkuleras på marknaderna i flera år. Returpapper återanvänds och ger nytt papper. När kvaliteten efterhand blir för dålig på grund av att fibrerna slits ned, så skickas resten till kraftvärmeverken. Peter Lohmander, som skrivit debattinlägget är professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering på lantbruksuniversitetet i Umeå. 12 13
30 meter FORSKNING Den rekordlånga virkesbilen kör på vägarna i Norrbotten. Rekordlång bil i norr På vägarna i Norrbotten rullar ett nytt virkesfordon. Genom att öka lasten är målet att både tjäna pengar och bidra till en bättre miljö. Timmerbilenkan lasta en extra virkestrave och sammanlagt 50 procent mer virke än ett konventionellt fordon. Större lastvolym sänker kostnaderna, minskar koldioxidutsläppen och ökar trafiksäkerheten, eftersom mer virke kan transporteras med färre fordon. Det förutsätter bra skötsel. Ekonomin påverkas av allt från föryngringsmetod till antal gallringar. Tillväxten är imponerande. 14 Räkneexemplet finns i ett nytt avsnitt på Kunskap Direkt. Det handlar om hur tillväxt och ekonomi påverkas av olika skogsvårdsåtgärder. Räkneverktyget kan jämföra olika åtgärder sida vid sida, säger Mats Hannerz, redaktör för Kunskap Direkt. Man kan till exempel se om det är mer lönsamt att plantera sticklingar i stället för oförädlade granplantor, eller hur tillväxten påverkas om du dikesrensar din granskog. Förutom ett räkneverktyg innehåller det nya avsnittet information om varför man utför olika skogsvårdsåtgärder. Hypotesen är att vi med utökad lastvolym kan minska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp med 20 25 procent, samtidigt som transportkostnaderna minskar, säger Claes Löfroth, Skogforsk. Fordonet är 30 meter långt och väger 90 ton. Det är utrustat med fler axlar än en traditionell timmerbil, vilket minskar slitaget på vägarna. Samtidigt förväntas också trafiksäkerheten öka, eftersom det blir färre tunga fordon på vägarna. Virkesfordonet testkörs under tre år från en terminal i Överkalix till SCA:s sågverk i Munksund utanför Piteå. Vi ska studera kostnader, produktion, bränsleförbrukning och miljöbelastning. Parallellt kommer vägverket att studera Vårda skogen och tjäna 70 000 Aktiv skogsvård kan öka avverkningen med fem lastbilslass om året och nettointäkten med 70 000 kronor. Hybridaspen är något att räkna med Redan efter 25 år kan hybridasparna vara 25 meter och ha medeldiameter på 30 centimeter. Och den som vill kan pröva sina kunskaper med ett frågetest. Vi har dessutom räknat ut effekterna på två riktiga skogsgårdar, en i Västerbotten och en i Uppland, säger Mats Hannerz. Avsnittet heter Kraftsamling Skog och är en del av LRF Skogsägarnas kampanj med samma namn. www.kunskapdirekt.se/kraftsamlingskog På goda marker kan den bli runt 20 skogskubikmeter per hektar och år. Ibland ännu högre, säger Lars Rytter, Skogforsk. För att få hybridaspbeståndet att växa riktigt bra är det viktigt att det sköts väl. Hybridaspen är en korsning mellan svensk och nordamerikansk asp. Den passar att odla på nedlagda jordbruksmarker och andra bördiga marker. Första gången man anlägger ett hybridaspbestånd kostar det en del. Men den andra generationen blir nästan gratis, eftersom rotskotten då kan nyttjas, säger Lars Rytter. www.kunskapdirekt.se, under fliken verktyg. Foto: Per Pettersson Del i projektet ETT Framtagandet av det nya fordonet är en del i projektet ETT (En Trave Till) där konsekvenserna av högre bruttovikter och längre virkesfordon studeras. Projektet är ett samarbete mellan Skogforsk, Vägverket, Volvo Lastvagnar, Parator, Skogsindustrierna, Holmen, SCA, Stora Enso, Sveaskog, Södra Skogsägarna, Sveriges åkeriföretag och Riksförbundet för enskilda vägar. trafiksäkerhet, vägslitage och belastning och broar, säger Gunnar Svenson, Skogforsk. Forskare vill ha fler högstubbar Morgondagens skogar växer bättre än dagens. De kan också lagra mer kol. Men en ökad tillväxt har inte bara positiva effekter. I ett varmare klimat ökar kväveläckaget från hyggen till vattendrag och den döda veden bryts ner och försvinner snabbare. Det visar en nordisk studie där Jan Weslien, Skogforsk, medverkat. För att motverka dessa negativa miljöeffekter bör insatser sättas in redan i dag, säger han. Det kan handla om att öka antalet högstubbar och evighetsträd, samt att lämna mer kantzoner längs vattendrag. En annan åtgärd är att låta skogen stå lite längre än vad som är ekonomiskt optimalt. Det ger en mindre andel hyggen i landskapet.
FÖR UTBOR I STOCKHOLM Pub Treklövern! Mötesplats för jord- och skogsägare i huvudstan. Onsdag 4 mars Framtidens avverkning För snart 30 år sedan introducerades skördaren i Sverige. Vad händer idag? Vilka innovationer kommer? Måste skogsägare acceptera markskador eller finns det lösningar vid ett allt varmare klimat? Hans Eliasson, tillverkare och innovatör på Cranab samt ledamot av Norras styrelse, reflekterar över framtiden. Tisdag 24 mars Investera i vindkraft - krångligt eller möjligt!? Behovet av förnybar energi ökar - kanske dags att satsa i vindkraft? Positivt eller negativt för bygden? Ikväll berättar Gunilla Aschan, ledamot av Södras styrelse hur du som markägare kan investera i vind och hur Södra arbetar med dessa frågor. Carl Wachtmeister, ledamot av LRFs styrelse, berättar vilka resurser LRF kan bistå med. Riv ur och spar! Puben med öl och smörgåsar till försäljning öppnar 17.30, föredraget börjar kl 18.00 och pågår ungefär en timme. Vi håller till i LRF-huset Franzéngatan 6 (T-bana Stadshagen, uppgång Mariedalsvägen). Anmälan senast 2/3 resp 20/3 till: utbo@lrf.se eller 08-787 57 72. Begränsat antal platser! Boksläpp: Skogsägarens företagsbok 2009 Skogsägarens företagsbok 2009 är här! Ikväll presenteras boken och det viktigaste när det gäller att förvärva-äga-överlåta en skogsfastighet. Även information om nyheter inför årets deklaration. Johan Jansson, Gunnar Hennings och Gabriel Mörner, LRF Konsult, och Sune Nilsson, Mellanskog, medverkar. 10 mars kl 18-21 Plats: LRF-huset, Franzéngatan 6 (T-bana Stadshagen) Anmälan senast 3/3 till: utbo@lrf.se eller 08-787 57 72. Begränsat antal platser! Säker Skog - Motorsågskväll Det är mycket farligt att använda motorsåg utan rätt kunskap och skyddsutrustning. Lär dig mer om skötsel och säker motorsågning av utbildare från Skogsstyrelsen och personal från Carlsönerna. 9 mars kl 18-21 Plats: Carlsönerna, Upplandsgatan 31 (T-bana Odenplan) Pris: 150 kr (inkl moms), vilket erläggs i butiken vid kursstart Anmälan senast 2/3 till: utbo@lrf.se eller 08-787 57 72. Begränsat antal platser! Motorsågskörkort Skogsstyrelsen, Champs of Logging och Studieförbundet Vuxenskolan erbjuder kurser resp studiecirklar med möjlighet att ta motorsågskörkort. Se www.sakerskog.se och www.utbo.lrf.se för mer information! Motorsågscirklar startar bl a 7/3, 24/3, 4/4 och 14/4. Skogsbruksplan i datamiljö Med programmet pcskog-gård arbetar du med din skogsbruksplan i datamiljö. Vi går igenom grundläggande funktioner för att hantera och uppdatera en skogsbruksplan. OBS! Grundläggande skogskunskap, datorvana samt programvaran krävs. 27 mars och 3 april kl 09-16 Plats: Eriksbergsgatan 8B, Östermalm i Stockholm Pris: 2850 kr Anmälan senast 18/3 till: christina.ihren@sv.se eller 08-679 03 75. Begränsat antal platser! Kraftsamling Skog - Studiecirklar Bättre lönsamhet på skogsgården genom ökad skogstillväxt! Cirklar i Stockholm med omnejd startar bl a 16/2, 18/2 och 4/3. Se www.sv.se eller www.utbo.lrf.se för information om tider och anmälan! Se även www.kraftsamlingskog.lrf.se! Seminariekväll - Förädlat plantmaterial Vår seminarieserie inom Kraftsamling Skog fortsätter. Bo Karlsson, forskare vid Skogforsk, berättar om förädlat plantmaterial! Nya typer av plantor och nya trädslag! Vad är viktigt att tänka på och hur bra växer plantorna på min mark. 31 mars kl 18-21 Plats: LRF-huset, Franzéngatan 6 (T-bana Stadshagen) Pris: Medlemmar i en skogsägarförening eller LRF 100 kr, övriga 200 kr. Anmälan senast 24/3 till: christina.ihren@sv.se eller 08-679 03 75. Begränsat antal platser! Vi har utökat vårt samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (08-679 03 75). Mer information om samarbetet och aktiviteterna finns på www.utbo.lrf.se där hittar du även aktiviteter som genomförs senare i vår. Vårens aktiviteter presenteras även i nästa nummer av Vi Skogsägare! Har du funderingar om aktiviteterna eller andra skogliga frågor, hör gärna av dig till utbo@lrf.se eller 08-787 57 72. Varmt välkomna!
NYHETER Dra av: Dra av: Kapklingan är monterad på en klingtapp 30 mm, vilket ger en överlägsen säkerhet. Utrustad med en klingbroms som stannar klingan på 6 sek. Helt start-klar med motorskydd och motorhandske CP416 med vändbara stift. Elmotor: 4kW/1400 v/min. O.pris: Spänning: 380V. Kling-Ø: 700 mm. Läs mer på sidan 199 i katalog nr 59. Kombinerad kap- och klyvmaskin som klyver i 2 eller 4 bitar samtidigt som den kapar veden i önskad längd genom att klippa av den. Snabb, säker och effektiv. Kap: 17-18 m³ staplad ved på 8 timmar. Robust och pålitlig. Extremt tystgående till skillnad mot maskiner med klinga. Läs mer på sidan 200 i katalog nr 59. Dra av: Ventilerad vedsäck i mycket robust och tåligt utförande. 4 st stropphandtag i toppen. UV-beständig. Max 1 ton. O.pris: Standard. Med 4 stropphandtag även i botten. Öppningsbar botten O.pris: 149:- Läs mer på sid 202 i katalog nr 59. 16 Bandtransportörer - 400V. Med elmotor och 100 mm band. Drivs med snäckväxelmotor komplett med motorskydd, kabel och motorhandske. Längd 5 m 4995:- Längd 7,5 m 5995:- Läs mer på sidan 200 i katalog nr 59. Rättvikskapen är en lättarbetad och säker balanskap där du drar handtaget mot dig och arbetar med rak rygg. Klingan är hela tiden dold och skyddad. Med rullbord. Mycket säker och lätt-manövrerad. Ihopfällbar. 400V. Elmotor: 4 kw. Läs mer på sidan 199 i katalog nr 59. Monteras direkt på griplastarens hydraularm. En vinsch (utan motor) där man utnyttjar hydraularmen som drivkälla. Består av en lintrumma och fjäderhus, omtagningslåsning och linstyrning. Vajer 20 m x Ø 5 mm. Dragkraft: 1,2 ton. Läs mer på sidan 203 i katalog nr 59. ViS1 En riktig kolsänke-veranda. Svenska fönster binder massor av koldioxid Enligt forskning på Hamburgs universitet binds 12 30 ton koldioxid i det trä som används i ett genomsnittligt hushåll. I detta ingår allt från möbler till husets stomme och byggmaterial såsom träfönster Det framgår i en rapport från TMF (Trä och Möbelindustriförbundet), där man räknat ut att svenska träfönster binder 1,65 miljoner ton koldioxid. Trä är ett förnybart byggmaterial som fungerar som en kolsänka. Den koldioxid som binds i träet släpps ut i atmosfären först när fönstret återvinns och förvandlas till miljövänlig bioenergi genom förbränning. Trä är det i särklass miljövänligaste byggmaterialet, menar Leif G Gustafsson, vd TMF. Billigare väga än att mäta massaved Då Skogssällskapet säljer narna vill virkesmätningsföreningarna massaved till Finland ersätter vågen traditionell virkesmätning. Det blir alldeles för kostsamt att hålla virkesmätare på plats. Vid industrierna kostar virkesmätningen cirka 3 kronor per kubikmeter, men i ham- ha 10 50 kronor per kubikmeter, säger Skogssällskapets virkescontroller Maria Beck-Friis till Skogsland. Vägning, som redan används i Finland, ger också snabbare betalning till virkesleverantören. LRF satsar halv miljard på fler gröna jobb Med totalt en halv miljard används inte i dag. Genom att kronor i potten går LRF vidare satsa offensivt hoppas vi kunna med Kraftsamling 2010, där mildra lågkonjunkturens effekter och få fart på tillväxten i skogen är en av flera delar. Det är den största enskilda hela Sverige, säger LRF:s förbundsordförande Lars-Göran satsningen LRF någonsin gjort och syftar till att ta vara på de Pettersson. outnyttjade resurserna hos Pengarna ska användas till medlemsföretagen. företagarcoacher, framtidssamtal, utbildning, opinionsbild- Många av de affärsmöjligheter som jorden, skogen och ning och flera liknande aktiviteter. landsbygdens miljö erbjuder
Jakt i belysning tillåts Vildsvinsstammen har ökat drastiskt de senaste åren. I dag finns över 80 000 vildsvin och om inget görs beräknas stammen öka till omkring 200 000 inom några år. För att åtgärda problemen med allt fler vildsvin har regeringen beslutat att det från den 1 februari 2009 är tillåtet med belysning vid utfodringsplatser som ger möjlighet till bättre och säkrare jakt. Vid behov blir det även möjligt med ljusförstärkning i sikten på vapnen. Dessutom ska Naturvårdsverket arbeta fram nationella förvaltningsplaner för vildsvin. Ny chef för Trälyftet I början av 2000-talet var det bara några få procent av nya flervåningshus som hade stommar av trä. I dag är det 15 procent. För Setras del handlar det om byggsystemet Trälyftet. Arbetet leds av Per Fredriksson som är ny affärsområdeschef för Setra Byggsystem. Han tar steget från vd för Setra Byggprodukter. Nu går vårt arbete med Per Fredriksson är ny affärsområdeschef för Setra Byggsystem. höga trähus från utvecklingsstadiet till en kommersialiseringsfas, säger Setras koncernchef Kent Torwald. Att det finns så mycket småskaligt samtidigt som storskaligt, gillar jag. Anders Eckerström, vd Eckerström Skog och Maskin AB Jägare får byta bössan mot pilbåge Till sommaren väntas Naturvårdsverket tillåta jakt med pil utbildning en bågjägare ska ha vilt som får jagas och vilken och båge. Christer Petersson, innan han eller hon får ge sig handläggare för jaktfrågor, ut i skog och mark. uppger för Radio Blekinge Sedan tidigare är bågjakt tillåtet i både Danmark och på man håller på att utforma ett tydligt regelverk kring vilket Åland. Virkesfordonen drar i snitt 5,5 liter per mil. Bränslet 35 procent av åkarens kostnader Dagens virkesfordon drar i bränsleförbrukningen mest. snitt 5,5 liter diesel per mil. Vid långa transporter sjunker Det visar en enkät från Skogforsk. Det gör att bränslet ut- Förklaringen är att andelen dieselförbrukningen per mil. gör 35 procent av åkarens totala kostnader. högre än vid korta transportav- lättrullade mil på landsväg är Transportavståndet är den stånd, som har en högre andel enskilda faktor som påverkar grusvägar. Domsjö växer och har planer på sågverk Bioraffinaderiet Domsjö Fabriker fortsätter sin utveckling sikt bygga sågverk på platsen område. Möjligheterna att på och övertar Utansjö Industri- utreds. 3 6 JUNI 2009 I SKOGEN NYHETER MÖTEN MASKINER DEMO TEKNOLOGI BIOENERGI EKONOMI www.elmia.se/wood 17
EU-bidrag till skogen NYHETER Staffan Norin har drygt 600 miljoner kronor i plånboken och vill gärna bli av med pengarna. För skogsägare finns många möjligheter att få ekonomiskt stöd. Av Pär Fornling Det handlar om en del av EU:s pengar för att utveckla landsbygden, där skogen kommit med på ett hörn. Det kan vara pengar för utbildning, till att anlägga ädellövskog eller att röja bestånd med högre naturvärden. Det är med andra ord landbygsutveckling i vid bemärkelse. En hel del är ganska traditionellt skogsbruk. Vi alla inom skogsnäringen behöver tänka om och inse att vi också är en del av landsbygden, säger Staffan Norin på Skogsstyrelsen, med den nya titeln skogs- och landsbygdsdirektör. TOTALT FINNS 35 miljarder kronor i potten fram till år 2013. Av dessa hanterar Jordbruksverket det allra mesta, men 620 miljoner kronor delas ut av Skogsstyrelsen. Det har gått trögt i starten. Myndigheten klarade helt enkelt inte att komma igång på utsatt tid. Vi har tappat ett år, vilket är beklagligt. Å andra sidan har vi under det här året fått igenom en del förbättringar av stöden och har inte förlorat några pengar. Den totala potten med pengar är oförändrad, säger Staffan Norin. Vad kan man då få stöd för? Några enkla svar och tydliga Staffan Norin är skogs- och landsbygdsdirektör på Skogsstyrelsen. Foto: Michael Ekstrand gränser finns inte. Grunden består i alla fall av skogliga stöd inom tre områden: Ny ädellövskog. Den som anlägger ny ädellövskog på åker eller skogsmark kan få 20 300 kronor per hektar, inklusive stängsling. Skogsägaren får inte göra arbetet själv, men i princip kan grannar arbeta åt varandra (förutsett att arbetet faktureras ordentligt). Under 2009 hoppas Skogsstyrelsen med att också kunna ge bidrag till att röja och gallra Effektiva arbetshästar! EU vill gärna ha mer ek och annat ädellöv. fram ädellöv. Hur det går med den saken återstår att se. Totalt finns 51 miljoner kronor i potten. Utveckla skogens mångfald. Det handlar om att röja och gallra skog med lite högre naturvärden, kulturmiljö eller bättre friluftsliv. I skogsbruksplanen kan det beskrivas som bestånd med förstärkt hänsyn eller skötsel för naturvård. Totalt kan stödet uppgå till 7 000 kronor per hektar. Inte heller här får man göra arbetet själv utan ska köpa tjänsten. Det finns 257 miljoner kronor i potten. Extra pengar till snabba ansökningar... Den som är snabb med ansökningen kan ta del av ett nytt erbjudande från Jordbruksverket, som också det är en del av Landsbygdsprogrammet. I potten finns 25 miljoner kronor för utveckling av turism, mikroföretagande, livsmedelsförädling, bidrag till att utveckla och bevara natur och kulturarvet och liknande verksamhet. Målet är dels att tillvarata landsbygdens resurser, dels att de blir till nytta för hela samhälllet. Även de som bor och verkar i stan drar nytta av de resurser som skapas på landsbygden, säger Hans Karlsson som handlägger stöden. Ansökningarna ska vara inne den 17:e februari. Läs mer på www.sjv.se Kompetensutbildning. Här kom man igång förra året. Kraftsamling skog fick 11 miljoner kronor och arbetet med motorsågskörkort 7 miljoner kronor. Men också privatpersoner kan söka till olika utbildningar, förutsatt att det bygger upp kunskapen kring ett hållbart skogsbruk. Vad det kan vara är en tolkningsfråga. En ren ekonomiutbildning lär inte få stöd, men pengar har delats ut till kurser i PC skog. Totalt finns 314 miljoner kronor i potten. DET FINNS många fler möjligheter att få hjälp i gränslandet mellan skog, landsbygd och jordbruk. Nyckeln ligger i att hitta idéer med bärkraft. Vi handlägger en del och annat hör hemma hos Jordbruksverket eller länsstyrelserna. Då vill vi gärna hjälpa till att lotsa vidare. Jag hoppas på väldigt många ansökningar så att möjligheterna som EU erbjuder verkligen nyttjas, säger Staffan Norin. Skogsstyrelsen är själv med och ansöker om pengar man själv beslutar om, vilket kan verka märkligt. För att hantera det har vi en öppen process och ett beredningsråd med forskare och andra som får ge sina synpunkter på ansökningarna, säger Staffan Norin. En första omgång ansökningar håller på att behandlas och nästa ansökningsdag är den 15 juni. Se våra produkter på: www.opsystem.se Flistugg DH 608 Puma Doppstadts nya smidiga flistugg kan rotera övervagnen 270 som underlättar inmatning på trånga ytor. Flistugg DH 910 Panther Effektiv flistugg. Energisnål, servicevänlig och hög kapacitet. Låg ljudnivå och riktbar kastfläkt. Även som bandgående modell. 735 M-HD Pick & Carry är en specialmaskin för timmerhantering. Extremt stabil. Lastar, transporterar och staplar snabbt och smidigt på liten yta. BILLEBERGA TEL 0418 44 62 70, GÄVLE TEL 026 65 84 70 ett starkt val! 18
Maskinkatalogen: Höst/ Vinter
SKOGSSKÖTSEL Han ser exotiska möjligheter Industrin är i världsklass, entreprenörerna effektiva och tekniken väl utvecklad. Men då det kommer till skogsvård är inte Jesper Runge imponerad över framstegen. Text & foto: Pär Fornling Vi åker längs skogsvägarna på Björnstorps ägor och tittar på fyra alternativ till den vanliga granen. Resliga douglasgranar som syns på mils avstånd. Täta bestånd av sitka, som växer uppåt 40 procent mer än den vanliga rödgranen. Planteringar av hybridlärk med en omloppstid på 40 år. Ett bestånd kustgranar (Abies grandis) där de snabbaste träden växt 30 meter på 38 år. MÖJLIGEN med undantag av lärken brukar alla fyra kallas för exoter, eller främmande trädslag. Om de ska planteras i någon större skala behövs tillstånd från Skogsstyrelsen. Men frågan är hur exotiskt det behöver vara. Med lite mer målmedvetna satsningar menar Jesper Runge det kunde vara ett naturligt alternativ, om nu inte utvecklingen inom skogsskötseln stått och stampat år efter år. Douglas bör stamkvistas och växa till grova dimensioner för att få fram kvalitetsvirke. FÖR TIO ÅR sedan kom han från Danmark till Sverige. Jesper följde därmed i fotspåren av flera jägmästare som tagit vägen över Öresund för att förvalta skogen på större egendomar. Basen är Björnstorp och Svenstorp. Dessutom ingår Häckeberga, Skabersjö, Näsbyholm och Börringekloster. Gruppen har sedan länge samarbetat om den skogliga förvaltningen. På kontoret, där porträtten från flera generationer Gyllenkrok tittar uppfodrande från väggarna, berättar Jesper Runge om sina blandade intryck av den svenska skogsnäringen. MASSA- OCH pappersindustrin är i världsklass och mekaniseringen av skogsbruket ligger långt framme. Nettot för skogsägaren har förbättras genom att tekniken att driva fram virke från skogen hela tiden förbättrats i många små steg. Dessa ständiga förbättringar märker jag däremot inte så mycket av när vi kommer till skogsskötsel. I alla andra branscher jagar man procentuella förbättringar varje år, men i skogen gör vi ungefär på samma sätt som man alltid har gjort. DET HANDLAR om att också i skogen ta många små steg i en ständig jakt på förbättringar, hela vägen från föryngring till röjning och gallring. Och ibland finns möjligheten att ta riktiga språng framåt. Med exoterna kan det plötsligt handla om tvåsiffriga procenttal att tjäna med en gång. Tyvärr upplevs det inte som riktigt politiskt korrekt. Det är svårt att engagera forskarna och det finns inget riktigt driv från samhället. Visserligen har både Jesper och hans företrädare på Björnstorp planterat en hel del nya trädslag, men det återstår ändå massor av frågetecken om allt från bästa föryngringssätt till hur skogen bör skötas. Och inte minst att få fram lämpligt genetiskt material. BJÖRNSTORP LIGGER i södra Götaland och de tillgängliga plantorna är någorlunda anpassade till det klimatet. Men det är ingen naturgiven 20
Planteringen av douglas har kommit bra genom omsorgsfullt arbete med föryngringen, där viltavskräckande medel är en viktig del för att undvika betesskador. begränsning. Jesper Runge plockar fram en bok som visar douglasgranens utbredning i Kanada. Titta här säger han, och pekar på markeringarna för trädens utbredning. De sträcker sig långt över den väldiga kontinenten. Inom det här området ryms klimatet för hela Sverige! Det bör med andra ord inte vara några praktiska begränsningar i att få fram plantor för i stort sett hela landet. Den stora genetiska variationen ger dessutom fantastiska förädlingsmöjligheter. HISTORIEN upprepar sig när vi tittar på kartor för sitka och kustgran. Men det tillgängliga plantmaterialet har sina geografiska begränsningar. För hybridlärken är det lite bättre beställt. Där finns en svensk förädling, mycket tack vare en engagerad och intresserad forskare. Det antyder hur mycket mer som kan göras. Vi behöver ett bra genetiskt material för Sverige. Och vi behöver svar på en massa frågor om bästa föryngringsmetod, hur man undviker viltskador, bästa röjning, gallring De många och grova grenarna hos sitkan drar ner virkesegenskaperna, men det finns genetisk förädling mot mer finkvistiga träd. och en rad andra saker. Det gäller i synnerhet exoterna där frågetecknen är flest, men överlag behövs medel till att förbättra skogsskötseln. De investeringar som görs står inte alls i proportion till det enorma värde som finns i skogen och potentialen till förbättringar. Läs mer om Björnstorp 21