UTSTÄLLNINGSHANDLING



Relevanta dokument
Kunskapsstråket. En unik position

Hur bygger vi en ny stad?

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Fördjupning av översiktsplanen för Lund NE/BRUNNSHÖG

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Lägesuppdatering 2015


Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande

UTFORMA FRAMTIDENS BLANDSTADSKVARTER

Regional, översiktlig och strategisk planering

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Igångsättningstillstånd - Kunskapsparken, Brunnshög

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Underlag för planuppdrag

Gottsundaområdet Planprogram

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Lunds kommun Brunnshögsprojektet Brunnshög

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

LUND NE/ BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered

Sjukhusområdet inriktningsbeslut Getingevägen Baravägen Tornavägen Sölvegatan Helgonavägen PÄ 37/2010

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Planutskott Sammanträdesdatum Sida 1 (6)

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

Miljökonsekvensbeskrivning

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

version Vision 2030 och strategi

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Stadsbyggnadskontoret. Luft-PM. för Backaplan en bilaga till program för Backaplan.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram

BEGÄRAN OM UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN

Godstransportstrategi för Västra Götaland

Startpromemoria för planläggning av Ferdinand 9 i stadsdelen Sundby

Underlag för planuppdrag

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Framtidens Järfälla. Järfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna.

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Fokus Skärholmen Projekt på samråd

Fem förslag har blivit ett

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Information om Planprogram Eriksberg och Ekebydalen

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

European Spallation Source (ESS) i Lund

Mål för ett hållbart Järfälla

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

BARKÅKRA 55:1 - PLANFÖRSLAG, BESTÄMMELSER

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Tomtebogård gröna kvaliteter

Next:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild

Social konsekvensanalys

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR

1.1 SLUTSATS OMRÅDESBESKRIVNING NUVARANDE MARKANVÄNDNING TIDIGARE STÄLLNINGSAGANDEN... 4

Genomförande av Detaljplan Backa västra. Rafed Baban Anders Lorentzson Robin Axelsson Lena Johansson Daniel Lindell Maria Lejdebro

Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren

Östra Sala backe. sammanfattning av planprogram. White

SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Detaljplan för fastigheten Vinkelhaken 2, Arninge

Social konsekvensanalys

Hagastaden. på väg mot ett Stockholm i världsklass.

Startpromemoria för planläggning av Gunnebo 15 i stadsdelen Solhem (0 lägenheter)

PROGRAM FÖR BOSTÄDER MM VID DECENNIUMPLAN INOM STADSDELEN KORTEDALA NOVEMBER Programområdet. Diarienr: 05/0641. Tideräkningsgatan. Decenniumg.

Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP)

Underlag för planuppdrag

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

UPPLÄGG. Från idé till hus hur går byggprocessen till? Presentation av projekt i närliggande områden. Frågor. Lars Böhme, landskapsarkitekt

PLANBESKRIVNING. Upprättad Reviderad Godkänd Antagen Lagakraft

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Röd text - förslag på ändringar Överstruken text text från gamla planbeskrivningen som föreslås tas bort

Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln (Renseriet 25 mf l) i stadsdelen Årsta (ca 500 lägenheter)

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Fördjupning för Hjärup

PLANERA FÖR BOSTÄDER PLANERING AV STAD & LAND. Kontraproduktiva utredningsförslag. Bostadsbehov. Socialt blandat boende Service i samverkan

- kvarter 4, 5, 6 - parkering - Landvetter södra

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda. Samrådshandling 1 (7) Miljö- och byggförvaltningen

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Stadsutveckling för social hållbarhet. Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Transkript:

PÄ 34/2010 Fördjupning av översiktsplanen för Lund NE/BRUNNSHÖG Historia Jordbruk Kreativitet Forskning Natur Kommunikation Kunskap Tillgänglighet Kultur UTSTÄLLNINGSHANDLING Stadsbyggnadskontoret december 2012

INNEHÅLL Förord...3 Sammanfattning av planförslaget...5 1 Inledning...8 1.1 Bakgrund...8 1.2 Syftet med fördjupningen av översiktsplanen...9 1.3 Platsen...10 1.4 Brunnshög i ett sammanhang...11 2 Vision, mål och strategier...14 2.1 Vision och mål för Lund NE/Brunnshög15 2.2 Strategier för Brunnshög...16 4 Genomförande under de kommande 20år44 4.1 Processen...44 4.2 Planelement, finansiering...44 4.3 Genomförandestrategi...45 4.4 Plan- och markberedskap...46 Bilagor...47 Bilaga 1 Konsekvenser...49 Bilaga 2 Planeringsförutsättningar...77 3 Utformning och struktur...24 3.1 Huvudstruktur...24 3.2 Markanvändning inom planområdet...26 3.3 Strategier för utbyggnaden...28 3.4 Bebyggelse...30 3.5 Trafik- och transporter...34 3.6 Grön- och blåstruktur...38 3.7 Förhållningssätt till befintliga värden...42 Fördjupning av översiktsplanen för LundNE/Brunnshög - UTSTÄLLNINGSHANDLING december 2012 Denna utställningshandling har tagits fram i samarbete mellan Strukturavdelningen på Stadsbyggnadskontoret i Lund och Lund NE/Brunnshögs-projektet. De medverkande är: Cecilia Hansson, översiktsplaneschef; Eva Dalman, projektchef; Carolina Lundberg, projektledare; Vesna Vasiljkovic, arkitekt; Christian Rydén, trafikplaneringschef, Johanna Wittenmark, planarkitekt, Clara Lundqvist, landskapsarkitekt, Pär Svensson, exploateringsingenjör, Birgitta Nilsson,kartansvarig. Denna utställningshandling utgår från samrådshandlingen som togs fram av en projektgrupp under ledning av planarkitekt Fredrk Palm i mars 2012. Miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 1) har gjorts av Tyréns AB. Revideringar har utförts av Stadsbyggnadskontoret. Då planarbetet påbörjats före den 2 maj 2011 följer fördjupningen av översiktsplanen för Brunnshög den tidigare lydelsen av plan- och bygglagen (PBL). Tryck: Tryckericentralen, Lunds kommun Omslag: Bild 1, Illustration av den multifunktionella blandstaden Brunnshög, Katarina Rundgren, Lunds kommun Utställningsexemplar kan beställas genom Birgitta Nilsson, Stadsbyggnadskontoret, tel 046-35 58 13 och finns tillgängligt på Lunds kommuns hemsida, www.lund.se 2

FÖRORD En helt ny stadsdel ska växa fram i nordöstra Lund under de närmaste 30 40 åren. När området är fullt utbyggt kommer uppemot cirka 40 000 människor att bo, arbeta eller studera där. Ambitionerna är exceptionellt höga: det ska bli världens bästa forsknings- och innovationsmiljö. Men det ska också bli ett skyltfönster för svensk hållbarhetsplanering i världsklass. Sammantaget innebär detta att stadsdelen ska bli en inspirerande livsplats där planeringen genomsyrats av klokskap och ansvarstagande för kommande generationer. Lund NE/Brunnshög ska visa vägen mot en hållbar värld. Hösten 2010 antogs en ny översiktsplan för Lunds kommun, som visar kommunens vilja att utvecklas och bevaras. Kommunen vill nu genom en fördjupning av den kommunövergripande översiktsplanen konkretisera och tydliggöra viljan och intentioner för den nordöstra delen av Lund. Förslaget till fördjupning för Brunnshög grundar sig på Vision och mål Lund NE/Brunnshög - ett dokument som tydliggör den vision och de mål som finns framtagna för utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög. Bild 2: Visualisering av framtida Brunnshög, Atkins 3

4

SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET Genom denna fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög kan en långsiktig struktur läggas fast som ett stöd för den kommande planläggningen och en enighet nås mellan stat och kommun kring synen på avvägningen mellan allmänna intressen och säkerställande av riksintressen. Fördjupningen av översiktsplanen ger markägare och andra aktörer signaler om kommunens vilja och dessa kan i samverkan med kommunen i efterkommande detaljplanläggning och lovgivning bidra till en önskad utveckling. Viktiga övergripande och strategiska frågor som hanteras i planen är bl.a: Sammanhanget kring forskningsanläggningarna ESS och MAX IV Påverkan på allmänna intressen, bl.a. riksintressen Övergripande trafikstruktur samt etablering av spårväg Sammanhållen grön- och blåstruktur Bebyggelsestruktur för blandstad, bostäder och verksamheter. Avgränsning och tidshorisont Fördjupningen av översiktsplanen för Brunnshög behandlar ett planområde och ett visionsområde enligt bild 4. Fördjupningen av översiktsplanen utgår från den långsiktiga utvecklingen och visionen som sträcker sig 30-40 år framåt i tiden och behandlar ett större område, benämt visionsområdet. Fördjupningens formella planförslag har ett 20-årigt tidsperspektiv och siktar framåt till år 2030. Fram till omkring år 2030 bedöms ca hälften av den totala utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög har tillkommit. Utbyggnaden möjliggör för ca 12 000-18 000 boende, studerande och arbetande i stadsdelen. Inom avgränsat planområde för markanvändning år 1-20 ersätter denna fördjupning ÖP 2010. Planområde år 1-20 Visionsområde år 1-30(40) Bild 3: Visionsbild White 2010 Bild 4: Visionsområdet- den långsiktiga utvecklingen och planområdet med 20-års perspektiv. 5

SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET MARKANVÄNDNING INOM PLANOMRÅDET FRAM TILL 2030 ESS-anläggningen: en ny stor forskningsanläggning som bygger på spallationsteknik. Teckenförklaring Plangräns 20-årsperspektiv en Norra Ringen Ny föreslagen Solbjer trafikplats 6 MAX IV-anläggningen: ESS en ny stor forskningsanläggning som bygger på synkrotronljus. Tpl Lund Norra Väg E22 Science Village - område för forskning och utveckling, där synergieffekter från forskningen i anläggningar kan utvecklas Solbjersvägen Solbjer MAX IV Odarslövsvägen Spårvägsgatan Centrala Brunnshög Science Village Utmarksvägen Kungsmarken Stadsdelspark Norra Brunnshög November 2012 Spårväg - hållplats/terminal ESS Trafikplats Forskning och utveckling Östra Torn Spårväg - depåområde Meter Östra IDEON Torn Teckenförklaring Grönstruktur 0 150 - park 300 600 900 1 200 Ridstråk - planerat Plangräns 20-årsperspektiv Bild 5: Formell plankarta FÖP Brunnshög, tidshorisont 2030 Blåstruktur - vattenyta Ridstråk - befintligt Utbyggnaden inom den närmaste 20-årsperioden Visionsområde Brunnshög kommer primärt att Grönstruktur ske inom - rekreationsområde 300-meterszonerna kring de tre prioriterade spårvägshållplatsena. Dock krävs ett visst handlingsutrymme vilket kan innebära en smärre utbyggnad inom Gång- och cykelstråk Huvudsaklingen bostäder Gårdsmiljö sekundära utbyggnadsområden även under den första 20-årsperioden. Sammanlagd utbyggd etapp Cykelstråk under - prioriterat tidshorisont Blandad bebyggelse Spårväg e Village 20 år ska dock inte överstiga 60 procent av den totala planerade utbyggnaden. Lokalgata Strategier för utbyggnaden av planområdet Verksamheter Spårväg - hållplats/terminal redovisas på strategisk karta, bild 29. Huvudgata g Utmarks MAX IV Solbjersvägen Science Village Norra Fäladen Odarslövsvägen Spårvägsgatan Centrala Brunnshög Utmarksvägen Teckenförklaring Norra Brunnshög Plangräns 20-årsperspektiv Sekundärt Visionsområde utbyggnadsområde Brunnshög Blandad bebyggelse/ prioriterad Primärt utbyggnadsområde Verksamheter Forskning och utveckling/ tidig utbyggnad Grönstruktur - park Blåstruktur - vattenyta Grönstruktur - rekreationsområde Gårdsmiljö Spårväg Norra Brunnshög Forskning och utveckling Grönstruktur - park ESS Gårdsmiljö - värdefulla gårdar, bebyggelsegrupper eller vegetation som bör bevaras Rekreationsområde och Förskola eller skola system för dagvattenhantering Spårvagnsdepå Blåstruktur Ridstråk - vattenyta - planerat Grönstruktur Ridstråk - rekreationsområde befintligt Gårdsmiljö Gång- och cykelstråk Spårväg Cykelstråk - prioriterat Spårväg Lokalgata - hållplats/terminal Spårväg Huvudgata - depåområde Genomfart och tillfartsgata Ridstråk - planerat Enskild / samfälld väg Ridstråk - befintligt Ridstråk - befintligt Gång- och cykelstråk Cykelstråk - prioriterat Lokalgata Huvudgata Genomfart och tillfartsgata Enskild väg Förskola eller skola Förskola eller skola Bostäder - befintlig markanvändning Verksamheter - befintlig markanvändning Areell näring - befintlig markanvändning Gång- Förskola och cykelstråk eller skola Cykelstråk Bostäder - prioriterat - befintlig markanvändning Bostäder - befintlig markanvändning Verksamheter - befintlig markanvändning Lokalgata Verksamheter - befintlig markanvändningareell näring - befintlig markanvändning Huvudgata Areell näring - befintlig markanvändning Teckenförklaring Grönstruktur - park Plangräns 20-årsperspektiv Blåstruktur - vattenyta Visionsområde Brunnshög Grönstruktur - rekreationsområde Huvudsaklingen Fördjupning bostäder av översiktsplanen Gårdsmiljö för Brunnshög Blandad bebyggelse Kungsmarken Markanvändningskarta Spårväg Verksamheter Spårväg - depåområde Ridstråk - planerat Visionsområde Brunnshög Huvudsaklingen bostäder Blandad bebyggelse Verksamheter Forskning och utveckling Grönstruktur - park Blåstruktur - vattenyta Grönstruktur - rekreationsområde Gårdsmiljö Spårväg Spårväg - hållplats/terminal Spårväg - depåområde Ridstråk - planerat Ridstråk - befintligt Gång- och cykelstråk Cykelstråk - prioriterat Lokalgata Huvudgata Genomfart och tillfartsgata Enskild väg Bostäder - befintlig markanvändning Verksamheter - befintlig markanvändning Areell näring - befintlig markanvändning Teckenförklaring Plangräns 20-årsperspektiv Visionsområde Brunnshög Huvudsaklingen bostäder Blandad bebyggelse Verksamheter Forskning och utveckling Genomfart och tillfartsgata Enskild väg Teckenförklarin Plangräns 20-å Visionsområde Sekundärt utbyg Blandad bebygg prioriterad Primärt utbyggn Verksamheter Forskning och u tidig utbyggnad Grönstruktur - p Blåstruktur - vat Grönstruktur - re Gårdsmiljö Spårväg Spårväg - hållpl Spårväg - depå

SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET MARKANVÄNDNING INOM VISIONSOMRÅDET ÅR 2030-2050 Teckenförklaring Plangräns 20-årsperspektiv Visionsområde Brunnshög Huvudsaklingen bostäder Blandad bebyggelse Verksamheter Trafikplats ESS behövs först efter att ca hälften av den totala utbyggnaden har tillkommit. Bedömningen är att trafikplatsen kommer att behövas först omkring år 2030. ESS Trafikplats ESS ESS Forskning och utveckling Grönstruktur - park Blåstruktur - vattenyta Grönstruktur - rekreationsområde Gårdsmiljö Spårväg Spårväg - hållplats/terminal Spårväg - depåområde Ridstråk - planerat Ridstråk - befintligt n Väg E22 Brunnshög Science kopplas Village mot Norra Fäladen genom ett nytt vägreservat över väg E22. Denna förbindelse har ingen koppling till E22. Planeras efter år 2030. Norra Brunnshög ience Village vsvägen nshög Utmarks MAX IV Norra Ringen Solbjersvägen Solbjer Norra Fäladen Odarslövsvägen Spårvägsgatan Centrala Brunnshög ESS Trafikplats IDEON Östra Torn Utmarksvägen Tpl Lund Norra Väg E22 Solbjersvägen Solbjer MAX IV Odarslövsvägen Spårvägsgatan Centrala Brunnshög Teckenförklaring Östra Torn Science Village Utmarksvägen Norra Brunnshög Bild 6:Sammanfattning av vision för Visionsområde Brunnshög, Brunnshög tidshorisont 2030-2050 Teckenförklaring Norra Brunnshög Plangräns 20-årsperspektiv Visionsområde Brunnshög Huvudsaklingen bostäder Blandad bebyggelse Verksamheter Forskning och utveckling Grönstruktur - park Blåstruktur - vattenyta Grönstruktur - rekreationsområde Gårdsmiljö Spårväg Spårväg - hållplats/terminal Plangräns 20-årsperspektiv Huvudsaklingen bostäder Blandad bebyggelse Verksamheter Forskning och utveckling Grönstruktur - park Blåstruktur - vattenyta Grönstruktur - rekreationsområde Gårdsmiljö Spårväg Spårväg - hållplats/terminal Spårväg - depåområde Ridstråk - planerat Ridstråk - befintligt Gång- och cykelstråk Cykelstråk - prioriterat Lokalgata Huvudgata Kungsmarken Rekreationsområde Teckenförklaring Plangräns 20-årsperspektiv Grönstruktur - park Blåstruktur - vattenyta Visionsområde Brunnshög Grönstruktur - rekreationsområde Huvudsaklingen bostäder Gårdsmiljö Blandad bebyggelse Spårväg Kungsmarken Markanvändningskarta Verksamheter Spårväg - hållplats/terminal November 2012 Forskning och utveckling Spårväg - depåområde Grönstruktur - park Meter 0 150 300 600Ridstråk - planerat 900 1 200 Blåstruktur - vattenyta Ridstråk - befintligt Grönstruktur - rekreationsområde Gång- och cykelstråk Gårdsmiljö Cykelstråk - prioriterat Spårväg Lokalgata Spårväg - hållplats/terminal Huvudgata Spårväg - depåområde Genomfart och tillfartsgata Ridstråk - planerat Ridstråk - befintligt Gång- och cykelstråk Cykelstråk - prioriterat Lokalgata Huvudgata Genomfart och tillfartsgata Enskild väg Förskola eller skola Bostäder - befintlig markanvändning Verksamheter - befintlig markanvändning Areell näring - befintlig markanvändning Teckenförklaring Plangräns 20-årsperspektiv Visionsområde Brunnshög Huvudsaklingen bostäder Blandad bebyggelse Verksamheter Forskning och utveckling Enskild väg Gång- och cykelstråk Cykelstråk - prioriterat Lokalgata Huvudgata Genomfart och tillfartsgata Enskild väg Förskola eller skola Bostäder - befintlig markanvändning Verksamheter - befintlig markanvändning Förskola eller skola Areell näring - befintlig markanvändning Fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög Bostäder - befintlig markanvändning Verksamheter - befintlig markanvändning Areell näring - befintlig markanvändning Teckenförklaring 7 Plangräns 20-års Visionsområde B Huvudsaklingen Blandad bebygge Verksamheter Forskning och ut Grönstruktur - pa Blåstruktur - vatte Grönstruktur - rek Gårdsmiljö Spårväg Spårväg - hållpla Spårväg - depåo

INLEDNING KAPITEL 1 1.INLEDNING 1.1 Bakgrund Brunnshögsområdet i nordöstra Lund har länge varit föremål för olika utbyggnadstankar. Redan i den tidigare kommuntäckande översiktsplanen, ÖPL98 redovisades att hela stadsdelen skulle möjliggöras för verksamhetsutveckling. Även efterkommande fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög (antagen av KF 1999-12-09) redovisar verksamheter som huvudsaklig markanvändning. I ramprogram för Brunnshög från 2006 utvecklades planförslaget mot en inriktningen att vara en blandad stadsdel med både bostäder, kontor och verksamheter samt handel, service och kultur. Sedan dess har planerna för de två stora forskningsanläggningarna, MAX IV och ESS, framskridit och har, tillsammans med diskussionen om spårbunden kollektivtrafik, medfört att planeringsförutsättningarna nu är delvis annorlunda. I samband med framtagande av ÖP 2010, en ny översiktsplan för Lunds kommun, har behovet av att studera den framtida utbyggnaden av Lund NE/Brunnshögsområdet tydliggjorts. Bl.a har flera remissinstanser påtalat att framtida utbyggnad inom området och dess konsekvenser kan komma att påverka flera stora allmänna intressen. Områdets utveckling och förändring kommer också att ha en regional påverkan. Byggnadsnämnden gav 2010-12-09 ( 318) stadsbyggnadskontoret i uppdrag att arbeta fram ett förslag till fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög. Arbete med utveckling av vision och mål för Lund NE/Brunnshög har pågått parallellt med fördjupningen av översiktsplanen för området. Byggnadsnämnden godkände 2012-03-15 upprättat planförslag för den fördjupande översiktsplanen för Brunnshög för samråd. Samråd genomfördes 10 april - 11 juli 2012. Aktualiseringen av ramprogrammet har fått namnet Vision och mål för Lund NE/Brunnshög. Vision och mål för Lund NE/Brunnshög sammanfattats i kapitel två. ÖP 2010 FÖP Brunnshög förslag till MKB avgränsning/ förslag till MKB Samrådsförslag Utställningsförslag MKB FÖP Brunnshög uppföljning av MKB 2010-10-28/ 2011-10-18 2010-12-09 samrådsskede samråd utställning antagande laga kraft antagandeskede ev. överklagande Bild 7: Planprocessen för fördjupningen av översiktsplanen (FÖP) för Brunnshög - utställningshandling. Bild 8:Visionsbild, Atkins 2011 8

KAPITEL 1 INLEDNING 1.2 Syftet med fördjupningen av översiktsplanen Huvudförutsättning- etablering av forskningsanläggningar av nationell och internationell betydelse Diskussionen om etablering av en spallationsanläggning i Europa har förts på en internationell nivå under många år. Sverige, specifikt Lund, fördes tidigt fram som ett intressant alternativ. Lund ansågs vara ett starkt forskningscentrum där möjligheten att samlokalisera med befintlig och kommande forskning inom MAX kan ge viktiga forskningsfördelar. Därtill finns den geografiska närheten till Europa och till Köpenhamn, ett annat stark forskningscentrum. Besluten om att bygga forskningsanläggningarna är redan tagna. En av grundpelarna i visionen för Brunnshög är på god väg att förverkligas. MAX IV beräknas stå klart 2015 och ESS förväntas invigas 2019. Lunds kommun tar fram detaljplaner och stödjer projekten på olika vis. Men genomförandet vilar på de aktörer som ansvarar för respektive anläggning. Syftet Syftet med fördjupningen av översiktsplanen är att tydliggöra kommunens avsikt att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i nordöstra Lund. Översiktsplanen (ÖP 2010) redovisar i grova drag en bild av den önskade utvecklingen i Brunnshögsområdet. Men med tanke på den dynamik som kännetecknar utvecklingen i den nordöstra delen av Lund och de tydliga allmänna intressen som gör sig gällande, är det nödvändigt att studera relationen mellan den befintliga staden, framväxten av Brunnshög, omgivande landskap, infrastruktur och liknande frågor inom ramen för en fördjupning av översiktsplanen. Fördjupningen redovisar kommunens vision om en levande stadsdel samt innehåller ett forskningsområde av nationell och internationell betydelse. I fördjupningen lyfts frågeställningar som behöver studeras på en övergripande nivå såsom bebyggelseutveckling, trafik, grönstruktur och dagvattenhantering. Planförslaget avsätter mark för forskningsändamål i sådan omfattning att MAX IV och ESS-anläggningen kan inrymmas. 9

INLEDNING KAPITEL 1 1.3 Platsen Huvuddelen av marken inom området utgörs av åkermark. Längst ner i söder omfattas några bebyggda kvarter, såsom kv Vattentornet med S T Ericsson och Sony samt kv Solfångaren, ett bostadsområde med cirka 400 boende. Odarslövsvägen och Utmarksvägen genomkorsar området och utmed vägarna ligger spridda gårdar. I norr och väster avgränsas visionsområdet av väg E22, i söder av befintlig bebyggelse i stadsdelen Östra Torn samt i en förlängning av Spelmansvägen. I öster finns Kungsmarkens naturskyddsområde med resterna av biskopssätets borg, här ligger också Kungsmarkens golfbana. Väster om E22 ligger Norra Fäladen med friluftsområdet Klosterängshöjden. I nordväst finns Ladugårdsmarken där ridhus och golfbana planeras. Sydväst om Brunnshög ligger det expansiva IDE- ON/Pålsjöområdet. Rakt söderut gränsar Brunnshög till småskaliga bostadsområden. Platsen Bild 9:Området och dess omgivning idag gång fram till Glomsjön. I Kungsmarkens naturreservat finns en av landets största slåtterängar med många sällsynta arter och en fantastisk blomsterprakt under vår och sommar. Här finns också fornlämningar, som de välbevarade ryggade åkrarna från järnåldern och resterna av Glomstorp, de medeltida Lundabiskoparnas borg på höjden i norr. ÄLDRE VÄGAR OCH BEBYGGELSE Rakt genom området går Odarslövsvägen. Den var tidigare en direkt fortsättning på Getingevägen, en av Lunds äldsta vägsträckningar som i sin förlängning passerar Stortorget, en gammal knutpunkt i Lund. Getingevägen var också en av Sveriges första riksvägar, som fram till dess att E22 byggdes var huvudled norrut. Längs med Odarslövsvägen finns ett flertal gårdsmiljöer med karaktäristisk vegetation som av antikvariska myndigheter betecknas som värda att bevara. Även en del av Brunnshögsvägen där originalbeläggningen från riksvägstiden finns kvar pekas ut som bevarandevärd. Utmarksvägen är en gammal vägsträckning utefter vilken det finns äldre gårdsbebyggelse. FORNLÄMNINGAR Hela planområdet är rikt på fornlämningar och har varit föremål för arkeologisk undersökning. Dessa visar dock att inga lämningar är av en sådan art att fortsatta undersökningar krävs. 30 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 10

KAPITEL 1 INLEDNING 1.4 Brunnshög i ett sammanhang Lund Lunds universitet, Skånes Universitetssjukhus och forsknings- och kunskapsintensiva företag har under lång tid utvecklats nordost om Lunds centrum längs en axel mellan centrala staden och Ericsson-kvarteret i södra Brunnshög. Axeln benämns ibland Kunskapsstråket och den röda tråden genom områdena är spårvägen Lund C- ESS. För närvarande pågår förtätning, omvandling och utveckling av områdena mellan Lund C och Brunnshög. Samtliga av dessa områden är kunskapsintensiva och viktiga regionala arbetsplatser och utvecklingen av Brunnshög är en naturlig fortsättning. Regionen En etablering av internationellt erkända forskningsanläggningar i Brunnshög stärker såväl Lund som hela regionen och väntas bidra till att antalet invånare både i Lunds kommun och i regionen ökar. Näringslivets utveckling har betydelse för antalet anställda i Lund och regionen som helhet och ger underlag för bostadsmarknaden. I planhandlingens konsekvensbeskrivning redovisas kommunens bedömning av planens ekonomiska och sociala effekter på regionen. Om visionerna för Brunnshög realiseras kommer hela MalmöLundregionens attraktionskraft att stärkas när det gäller forskning och innovation, upplevelser samt hållbar stadsutveckling. Brunnshög Kunskapsstråket Lund C Bild 10: Fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög satt i ett sammanhang, Stadsbyggnadskontoret, Visualisering Arrow 2012 11

INLEDNING KAPITEL 1 Bild 11: Fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög satt i regionalt sammanhang, COBE Köpenhamn Malmö Lund Om visionerna och målen för Brunnshög realiseras kommer hela MalmöLundregionens attraktionskraft att stärkas när det gäller forskning och innovation, upplevelser samt hållbar stadsutveckling. 12

KAPITEL 1 INLEDNING 13

VISION, MÅL OCH STRATEGIER KAPITEL 2 2 VISION, MÅL OCH STRATEGIER Lunds kommun har tagit fram Vision och mål Lund NE/Brunnshög. Detta visions- och måldokument godkändes av byggnadsnämnden samt av projektets styrgrupp; kommunstyrelsensarbetsutskott/strategisk samhällsplanering under försommaren 2012. Dokumentet utgör grunden för fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög. De övergripande visionsmålen för Brunnshög syftar till att ge visionens olika delar en konkret bas, en tydlig målbild. För varje geografiskt delområde och etapp måste efterhand mer specificerade hållbarhetsmål formuleras i samarbete med byggherrar och medborgare. Som i en stafett där varje lag måste prestera sitt yttersta för att helheten skall bli bra måste varje delutbyggnadsetapp uppfylla sin tids krav för att området som helhet skall fungera. Brunnshög har en utbyggnadstid på 30 till 40 år, en tidsrymd som innebär att specifika mål kontinuerligt behöver justeras i takt med omvärldförändringar, teknikutveckling och ökad kunskap. Det behövs hela tiden tuffa och inspirerande mål att arbeta med i stunden. Istället för att gardera sig med målformuleringar som kan hålla i två generationer framåt vill kommunen spänna bågen nu och starta arbetet med att testa och validera. I det här kapitlet presenteras visioner och mål för Brunnshög på en övergripande nivå. Bild 12: Vision och mål Lund NE Brunnshög Brunnshög har en utbyggnadstid på 30 till 40 år, en tidsrymd som innebär att specifika mål kontinuerligt behöver justeras i takt med omvärldsförändringar, teknikutveckling och ökad kunskap. För att helheten skall bli bra måste varje delutbyggnadsetapp uppfylla sin tids krav. 14

KAPITEL 2 VISION, MÅL OCH STRATEGIER 2.1 Vision och mål för Lund NE/Brunnshög Världens främsta forskning- och innovationsmiljö, innovationsstaden. Så sammanfattas visionen för Lund NE/Brunnshög i en enda mening. Världens främsta forsknings- och innovationsmiljö skall skapas i nordöstra Lund. Det skall bli en plats dit forskare och andra intresserade från hela världen söker sig. Här finns anläggningar och laboratorier av yppersta slag. Här finns mötesplatser för spetsforskare, näringsliv och studenter. Här finns bostäder och parker, affärer och skolor. Här är det professionellt bäst att vara. Men också mest stimulerande och intressant. Det är här hjärta möter hjärna ur Vision och mål Lund NE/Brunnshög. Brunnshög är en unik plats för företagsetableringar, affärskontakter, innovation, stadsliv, vardagsboende, rekreation, lek och fritid. Brunnshög är också en stadsdel för människor med olika bakgrund och från olika kulturer. I Brunnshög finns då möjlighet att skapa blandade och upplevelserika livsmiljöer, med bäring för hela Skåne. Den nya stadsdelen Brunnshög byggs med höga ambitioner samt med visioner om en god stadsdel där det är lätt att leva, roligt att arbeta, enkelt att bo och som är intressant att besöka. Bild.13:Brunnshög, COBE 15

VISION, MÅL OCH STRATEGIER KAPITEL 2 2.2 Strategier för Brunnshög Visionen för Brunnshög byggs upp av tre grundpelare/mål: 1.Världens främsta forskningsanläggningar. 2.Ett föredöme för hållbart stadsbyggande. 3.Ett regionalt utflyktsmål för vetenskap, kultur och rekreation Strategier för världens främsta forsknings- och innovationsmiljö Att MAX IV och ESS lokaliserats till Lund NE/ Brunnshög skapar behov av att utveckla ett intressant stadssammanhang som ska rymma världens främsta forsknings- och innovationsmiljö. Brett fält av mötesplatser Ett övergripande visionsmål är att generera mesta möjliga synergier mellan anläggningar, forskare och omvärld, att skapa kontaktpunkter och öppningar där nya idéer kan uppstå.det kan leda till utveckling, innovation och nya företag. Många nya idéer har fötts i korsningspunkterna mellan olika kunskapsfält när experter med sinsemellan olika erfarenheter fått möjlighet att mötas. Även mer traditionellt forskningsarbete kan gynnas av mötesplatser som erbjuder både inspiration och rekreation. Detta ska möjliggöras genom att inom Lund NE/Brunnshög skapa ett brett fält av mötesplatser med olika karaktär. Brunnshög ska vara en upplevelserik och varierad stadsdel som i sig blir en mötesplats. Mångfald, delaktighet och flexibilitet För att miljön i stadsdelen ska bli dynamisk och intresseväckande krävs mångfald. Det innebär att det krävs många olika aktörer, byggherrar och intressenter med olika mål och verksamhetsfält. Små- och medelstora företag finns här sida vid sida med huvudkontor, forskningsinstitut och universitetets filialer. verksamheter blandas med bostäder, rekreation och service. Bild.14:Expo i Brunnshög, COBE 16

KAPITEL 2 VISION, MÅL OCH STRATEGIER Strategier för hållbart stadsbyggande Att profilera sig inom hållbart stadsbyggande och ta ansvar för kommande generationer blir en viktig del av Lund NE/Brunnshögs identitet och varumärke. Hållbarhetsmålen för stadsdelen tar fasta på Lund kommuns klimatmål som antogs 2010. I arbetet med att ta lokalt ansvar för det globala klimatet ska kommunens utsläpp av växthusgaser till år 2020 ha halverats i jämförelse med 1990. År 2050 ska utsläppen vara nära noll. Det innebär att ett nytt utbyggnadsområde i staden, som t ex Brunnshög, på sikt behöver producera mer energi än vad de använder där för att kompensera bristande energieffektivitet i andra stadsdelar. Brunnshög ska bli ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbart. För att uppnå det fokuserar den fortsatta planeringen på tre kärnområden. Hur kan vi minimera klimatpåverkan, hur ska vi balansera byggandet på den goda åkerjorden och hur kan vi maximera sinnesupplevelserna för att skapa en stimulerande stadsmiljö att bo och verka i? Minimera..klimatpåverkan som utbyggnaden ger upphov till. Det kan handla om att producera lokal och förnybar energi, att minimera stadsdelens energianvändning, att skapa goda system för återanvändning och om att anpassa stadsmiljön så att den kan möta effekterna av ett förändrat klimat. Det handlar också om hållbar mobilitet. I Brunnshög eftersträvas en balanserad bilism. Målet är att högst en tredjedel av resorna till och från Brunnshög ska göras med bil. Balansera..användadet av den goda åkerjorden. Jordbruksmarken där Lund NE/Brunnshög byggs ut är en global resurs och det är viktigt att tidigt i utbyggnadsprocessen utveckla strategier för att om möjligt kompensera att den tas i anspråk för bebyggelsekvarter. Det kan handla om strategier för återställande och kompensation, grönytefaktorer, ersättningsbiotoper, nya odlingsmöjligheter eller förbättringar på annat håll. Det är längs spårvägsgatan som stadsdelens centrum, stadsdelstorg och hjärta finns. Snygg frack. Prada? Hallå - hemmasydd. Fick MAX IV tid nästa vecka! Snygg telefon Jahapp, då var det promovering igen! BRUNNSHÖG CENTRUM Alltid kul att träffa kungen. Yes, grillkväll med föräldrarkooperativet 10 min till Domkyrkan! App? Pepp! Ptrroo. Vi tar ridvägen idag. E=mc²? Tonåringar SUS Prao Nobelpristagare Förälder Barn Hen Forskare Skilled worker Studenter Gäst Häst Bild 15: Illustration av en spårvägsstation, Testbedstudio 17

VISION, MÅL OCH STRATEGIER KAPITEL 2 Bild 16: En referensbild DUS architecten Amsterdam I utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög kommer viss mark helt ianspråktas av bebyggelse. Exploateringstalet för bebyggelse ska vara minst 1,0 i de centrala delarna för att garantera ett effektivt markutnyttjande. Omkring trettio procent av den mark som exploateras helt ska kunna återställas till odlingsmark i framtiden. Varsamma sätt att hårdgöra innergårdar, gator, torg, trottoarer och cykelbanor undersöks och utvecklas, och förebilder studeras. Maximera..upplevelser, sinnesintryck och mötesplatser. I Lund NE/Brunnshög ska man känna sig välkomnad och uppleva att miljön svarar mot ens behov av ytor för möten, lek, aktivitet och stillhet. Områdets utformning gör det enkelt att mötas, oavsett ålder eller eventuella funktionshinder. Det kan generera trygghet och trivsel men också kreativitet och innovation. De goda sinnesintrycken ska ökas genom att offentliga rum, bebyggelse och innergårdar håller hög kvalitet och erbjuder stor variation. Här finns olika upplåtelseformer och hustyper. Här arbetar man omsorgsfullt med olika material, färger och detaljering, med vatten och grönska. Gårdar och torg ska få framtagna strategier för att skapa ljud, tystnad, doft, smak och andra sinnesintryck som gör miljön intressant och mångsidig under hela dygnet och året. Befintlig gårdsbebyggelse bevaras i så hög utsträckning som möjligt, dels för att de utgör en viktig länk till områdets historia och struktur, men också för att gårdarna bidrar till upplevelserikedom med sin avvikande skala och gestaltning. 18

KAPITEL 2 VISION, MÅL OCH STRATEGIER Bild 17:Science village i Brunnshög, COBE I Brunnshög ska det vara roligt att vistas, promenera och cykla. Bild 18:Cykelparkering i Lund, Annika André 19

VISION, MÅL OCH STRATEGIER KAPITEL 2 Strategier för att skapa ett regionalt utflyktsmål Bild 19:Stråk i det öppna landskapet, COBE Stadsdelen Lund NE/Brunnshög ska genom att erbjuda rekreation, kunskap och kultur bli ett självklart utflyktsmål för hela Öresundsregionen. Forskningsanläggningarna och landskapet utgör basen för de nya destinationerna Science center och Lunds världspark. Science center En besöksanläggning, Science center, är under planering. Anläggningen ska ge en intresserad allmänhet information om verksamhet och forskningsresultat vid MAX IV, ESS och Lunds universitet samt om innovationer inom forskningsintensiva företag i regionen. Science center blir ett nytt besöksmål i regionen och bidrar till att stärka Lund och den nya stadsdelen som en kunskapsoch innovationsmiljö. Rekreationsområdet en del av Lunds grönstruktur Rekreationsområdet i öster ska genom sin utformning och innehåll bli en regional destination. Området kommer att bli lätt att nå, till exempel med spårväg endast femton minuters resa från Lunds C. Visionsmålet för rekreationsområdet handlar om att skapa ett nytt grönt område med miljöer som lockar till återbesök. Utmaningen är att kombinera upplevelser, rekreation och samtidigt bevara det öppna odlingslandskapet. Besökaren möts av en ny stadspark, en mötesplats med besökscentrum, utställningar, arrangemangsplatser, café och pedagogisk verksamhet med plats för både aktivt deltagande och lärande. Stadsparken övergår i stadsodling, ekologiskt jordbruk, vatten och våtmarker, betesmarker och ängar som bildar basen för attraktiva stråk av olika svårighetsgrad för vandring, cykling och ridning. Det blir en upplevelse av kultur och natur. 20

KAPITEL 2 VISION, MÅL OCH STRATEGIER Parkens vidsträckta och varierande miljö kan erbjuda forskare, lundabor och andra besökare avkoppling eller motion som kan bryta invanda tankespår, frigöra idéer och gynna hälsan. Rekreationsområdet blir en del av en större grön ring i norra Lund och området kan kopplas samman med andra naturområden. Populära rekreationsmål som Skrylleområdet ingår också i detta sammanhang. Det finns förslag på att dra Skåneleden till nordöstra Lund och på sätt stärks de regionala rekreativa kopplingarna ytterligare och möjligheten att nå Revingefältet blir tydligare. En fortsatt utveckling av vandringsleder och ridstigar vidare mot Flyinge med dess centrum för hästsport och till Gårdsstånga där Kävlingeån erbjuder kanoting och fiske kan stärka rekreationsområdets attraktivitet ytterligare. En ny stor regional park för rekreation och vistelse, med plats för stadsjordbruk, våtmarker, betesmarker och ängar sammanbinder stad och land. Bild 20:Stråk i det öppna landskapet Testbedstudio 21

VISION, MÅL OCH STRATEGIER KAPITEL 2 Strategier för den sammankopplade staden När ett område kopplas till omgivande stadsdelar kan ett ömsesidigt nyttjande av olika tillgångar och nyttigheter uppstå. Då service och målpunkter av olika slag samutnyttjas skapas goda synergieffekter. Boende på Norra Fäladen kan söka sig till Brunnshög för att ta en kopp kaffe eller en promenad i det stora rekreationsområdet. Östra Torns invånare får bättre närhet till en större matbutik. Goda kopplingar för gång- och cykel är nödvändiga för att det skall bli lockande att röra sig på tvärs från sin stadsdel i stället för att ta bilen till naturen eller mataffären. God stadsplanering frigör människors tid och energi. Har man nära till det mesta blir det enklare att ha en hållbar livsstil och ett socialt liv i sin närmiljö. Kunskapsstråket Lund växer mot nordost utmed Kunskapsstråket. Området har en unik koncentration av vetenskap, forskning och innovativa företag koncentrerat i ett brett område från Lunds anrika innerstad mot Brunnshög och de nya forskningsanläggningarna. Kunskapsstråket ska med hållbar stadsutveckling förädla områdets unika kunskapsmiljöer genom att koncentrera förtätning och öppna upp verksamheter längs tydliga stråk och noder Målet med Kunskapsstråket är att utveckla dessa kunskaps- och innovationsmiljöer som en mer integrerad del av stadsstrukturen. Bild 21: Spårvägstrafik i stadsmiljö - Strasbourg. Foto: Christian Rydén 22

KAPITEL 2 VISION, MÅL OCH STRATEGIER God stadsplanering frigör människors tid och energi. Har man nära till det mesta blir det enklare att ha en hållbar livsstil och ett socialt liv i sin närmiljö. Bild 22:Spårvägsgatan i Brunnshög, Atkins 23

UTFORMNING OCH STRUKTUR KAPITEL 3 3 UTFORMNING OCH STRUKTUR 3.1 Huvudstruktur Helheten - systemet/kroppen Den nya stadsdelen Brunnshög byggs med höga ambitioner och visioner om en plats där det är gott att leva, stimulerande att arbeta, enkelt att bo och som är intressant att besöka. Stadsdelen Brunnshög kommer att bestå av många olika delområden med olika karaktär. Det offentliga rummet, med sina parker, stråk, gator, torg, platser och gränder samt stigar och smitvägar kan antingen förena eller dela upp stadsmiljön. Genom mer eller mindre tydliga gränser, kan bebyggelsens arkitektur, stadens infrastruktur och det offentliga rummet binda samman staden. Bild 23:Referensbild från Freiburg, Daniel Wasden Bild 24: Koncept för huvudstruktur i Brunnshög, Testbedstudio 24

KAPITEL 3 UTFORMNING OCH STRUKTUR Koncept för huvudstruktur Brunnshögs huvudstruktur flätar ihop det gröna, rurala landskapet som finns på platsen och en urban, tät och spännande stadsmiljö. Stadsbyggnadsidé 3.0 - Den klassiska kvartersstaden, även kallad stenstaden, innehåller gator, kvarter och platser. De parker som finns är ibland förbundna av gator med trädplantering. Oftast är parkerna planerade som enstaka gröna lungor i den täta stenstaden. Den funktionalistiska staden bygger på tankar om zonering och åtskillnad. Den är uppdelad i bostadskvarter, verksamhetsområden, centrumanläggningar och rekreationsområden. Det gröna utgörs ofta av cykel- och gångstråk. Båda stadbyggnadsmodeller har sina fördelar och nackdelar. Bild 25: Struktur över klassisk kvartersstad/stenstad. (från Vision och mål - Lund NE/Brunnshög) Två ideal blir ett - Den postindustriella staden Brunnshög bygger på en sammanfogning av de två idealen: den gröna strukturen och gatustrukturen sammanflätas till en helhet där det alltid är nära mellan det gröna och det urbana. Då kan bostäder och verksamheter blandas och det går att skapa goda betingelser för många olika sätt att använda marken. I Lund NE/Brunnshög skall det vara korta avstånd mellan stadens urbanitet och parkens grönska. Bild 26:Struktur över funktionalismens stadsplanering. (från Vision och mål - Lund NE/Brunnshög) Framtida flexibilitet - Huvudgatunätet är dimensionerat så att det ska gå att få plats med två av rutnätsstadens grundkvarter i en storlek om cirka 60 X 60 meter mellan huvudgatorna. Mellan dessa två grundkvarter ska ett grönt stråk kunna dras fram. Med en sådan modul bör det vara möjligt att skapa en flexibilitet för framtida förändringar av strukturplanen. Inom samma grundstruktur kan olika stadbyggnadsmodeller rymmas, både den tydliga kvartersstaden och den öppna lamell och punkthusstrukturen, eller någon helt annan planeringsmodell som framtiden får vittna om. Bild 27:Struktur över den sammankopplande staden. (från Vision och mål - Lund NE/Brunnshög) 25

UTFORMNING OCH STRUKTUR KAPITEL 3 3.2 Markanvändning inom planområdet fram till 2030 ESS Science Village Norra Brunnshög MAX IV Väg E22 Odarslövsvägen Spårvägsgatan Utmarksvägen Centrala Brunnshög Norra Ringen Tpl Lund Norra Solbjersvägen Solbjer Kungsmarken Östra Torn Bild 28: Formell plankarta FÖP Brunnshög, tidshorisont 2030. 26

Norra Ringen Tpl Lund Norra Solbjersvägen Solbjer Centrala Brunnshög Norra Brunnshög KAPITEL 3 UTFORMNING OCH STRUKTUR rken Teckenförklaring Teckenförklaring Teckenförklaring Sekundärt Visionsområde utbyggnadsområde Brunnshög Sekundärt Visionsområde utbyggnadsområde Ridstråk Brunnshög - befintligt Ridstråk - befintligt Gång- och cykelstråk Blandad bebyggelse/ Gång- och cykelstråk Blandad bebyggelse/ prioriterad Primärt utbyggnadsområde prioriterad Primärt utbyggnadsområde Cykelstråk - prioriterat Cykelstråk - prioriterat Verksamheter VerksamheterLokalgata Lokalgata Forskning och utveckling/ Forskning och Huvudgata utveckling/ tidig utbyggnad tidig utbyggnad Huvudgata Grönstruktur - park Genomfart och tillfartsgata Grönstruktur - park Genomfart och tillfartsgata Blåstruktur - vattenyta Enskild / samfälld väg Blåstruktur - vattenyta Enskild / samfälld väg Grönstruktur - rekreationsområde Förskola eller skola Grönstruktur - rekreationsområde Förskola eller skola Gårdsmiljö Gårdsmiljö Bostäder - befintlig markanvändning Bostäder - befintlig markanvändning Spårväg Spårväg Verksamheter - befintlig markanvändning Verksamheter - befintlig markanvändning Spårväg - hållplats/terminal Areell näring - befintlig markanvändning Spårväg - hållplats/terminal Areell näring - befintlig markanvändning Spårväg - depåområde Plangräns 20-årsperspektiv Visionsområde Brunnshög Huvudsaklingen bostäder Blandad bebyggelse Verksamheter Kungsmarken Forskning och utveckling Grönstruktur - park Blåstruktur - vattenyta Grönstruktur - rekreationsområde Plangräns 20-årsperspektiv Gårdsmiljö Sekundärt Visionsområde Spårväg utbyggnadsområde Brunnshög Spårväg - hållplats/terminal Blandad bebyggelse/ prioriterad Primärt Spårväg utbyggnadsområde - depåområde Verksamheter Ridstråk - planerat Forskning Ridstråk och - befintligt utveckling/ tidig utbyggnad Gång- och cykelstråk Grönstruktur - park Cykelstråk - prioriterat Blåstruktur Lokalgata - vattenyta Grönstruktur Huvudgata- rekreationsområde Genomfart och tillfartsgata Gårdsmiljö Enskild väg Spårväg Förskola eller skola Spårväg - hållplats/terminal Bostäder - befintlig markanvändning Spårväg Verksamheter - depåområde - befintlig markanvändning Fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög Markanvändningskarta November 2012 Väg E22 MAX IV Spårvägsgatan Östra Torn Odarslövsvägen Science Village Utmarksvägen Teckenförklaring ESS Teckenförklaring Plangräns 20-årsperspektiv Visionsområde Brunnshög Huvudsaklingen bostäder Blandad bebyggelse Verksamheter Forskning och utveckling Grönstruktur - park Blåstruktur - vattenyta Grönstruktur - rekreationsområde Gårdsmiljö Spårväg Spårväg - hållplats/terminal Spårväg - depåområde Areell näring - befintlig markanvändning Plangräns 20-årsperspektiv Plangräns 20-årsperspektiv Ridstråk - planerat Ridstråk - planerat Spårväg - depåområde Utbyggnaden inom den närmaste 20-årsperioden kommer primärt att ske inom 300-meterszonerna kring de tre prioriterade spårvägshållplatsena. Dock krävs ett visst handlingsutrymme vilket kan innebära en smärre utbyggnad inom sekundära utbyggnadsområden även under den första 20-årsperioden. Sammanlagd utbyggd etapp under tidshorisont 20 år ska dock inte överstiga 60 Ridstråk - planerat Ridstråk - befintligt procent av den totala planerade utbyggnaden. Gång- och cykelstråk Cykelstråk - prioriterat Lokalgata Huvudgata Genomfart och tillfartsgata Strategier för utbyggnaden av planområdet redovisas Verksamheter på - befintlig strategisk markanvändning karta, bild Enskild / samfälld väg Förskola eller skola Bostäder - befintlig markanvändning 29. Areell näring - befintlig markanvändning Det Ridstråk fortsatta - planerat planerandet och byggandet av Brunnshög Ridstråk - befintligt kommer att utgå från följande stadsbyggnadsideér: Gång- och cykelstråk Cykelstråk - prioriterat Lokalgata -Att skapa en tät, grön och levande stadsmiljö i Huvudgata mänsklig skala med bra förutsättningar för god Genomfart och tillfartsgata bebyggd miljö, verksamheter och service Enskild / samfälld väg Förskola eller skola -Att Bostäder skapa - befintlig en rumsligt markanvändning attraktiv spårvägsgata och hållplatslägen Verksamheter - befintlig med markanvändning goda förutsättningar för centrumbildningar Areell näring - befintlig markanvändning -Att skapa en urban struktur av platsbildningar, stråk och gator som sammanflätas med den gröna strukturen -Att skapa en grönstruktur av parkrum med sammanlänkande gröna passager -Att tydligt koppla Lund NE/Brunnshög till omgivande stadsområden -Att koppla Lund NE/Brunnshög till grönområden i nordväst, norr och öster Meter 0 150 300 600 900 1 200 27

UTFORMNING OCH STRUKTUR KAPITEL 3 3.3 Strategier för utbyggnaden fram till 2030 Science village/ess Strategisk utbyggnad ca 300 m runt spårvägshållplatser MAX IV Rekreationsområdet ca 30 ha promenadnätverk Strategisk utbyggnad ca 300 m runt spårvägshållplatser Stadsdelspark Brunnshög centrum Solbjer Höjdpunkten Ny trafikplats anlagd Bild 29:Karta strategisk utbyggnad, tidshorisont 2030 28

KAPITEL 3 UTFORMNING OCH STRUKTUR Utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög kommer primärt att ske inom 300-meterszonerrna kring spårvägshållplatserna. Utbyggnaden utgår från tre strukturerande element: bebyggelse, trafik samt grön & blå struktur. Utbyggnadstakten är beroende av bl a konjunkturen. Bebyggelse-Brunnshögs muskler Den nya blandstaden ska vara tilltalande, variationsrik och tät dvs den ska hushålla med markresurser och erbjuda en god livsmiljö. Exploateringen inleds kring spårvägshållplatserna i Science village (norr) och vid Solbjer - Centrala Brunnshög. Utbyggnaden beräknas kunna uppgå till ca 600 000 BTA år 2030 och att det då bor och verkar mellan 12 000-18 000 människor i stadsdelen. För mer ingående resonemang kring utbyggnaden se kapitel 3.20. i landskapet Trafik- Brunnshögs skelett Spårvägen bildar en ryggrad i transportsystemet som naturligtvis kompletteras med gång- och cykelvägar, bilvägar och ridstråk för att göra stadsdelen tillgänglig på många olika sätt. Stadsdelens trafiklösning har som mål att högst en tredjedel av transporterna till och från området görs med bil. Trafikplats Ideon tillkommer för att avlasta. trafikplats Lund norra och en del av Norra ringen. För trafiklösningarna se kapitel 3.10. Grön & blå struktur-brunnshögs lungor En stadspark som är cirka 30 hektar stor blir ett rekreationsområde för hela regionen när den är fullt utbyggd. Dagvattendammar planeras att anläggas i rekreationsområdet. Vattnet blir ett viktigt element i utformningen av parken. För mer ingående resonemang kring grön & blå struktur se kapitel 3.5. 29

UTFORMNING OCH STRUKTUR KAPITEL 3 3.4 Bebyggelse När staden utvecklas behövs mark tas i anspråk. Den framtida stadens utseende och funktion är starkt beroende av dess bebyggelseområden. Dessa är sedan i hög grad styrande för den fortsatta utvecklingen av staden och möjligheterna att åstadskomma en hållbar utveckling. Bebyggelsestrukturen i Brunnshög kan övergripande beskrivas som en blandstad men med viss inbördes zonering av de olika funktionerna. I områdets västra del utmed väg E22 planeras för verksamheter, forskning och utveckling - där forskningsanläggningarna MAX IV och ESS utgör ett dominerande inslag. I de mer centrala delarna planeras det för blandstad. Kontor, verksamheter, bostäder, service och handel kan möjliggöras. I bebyggelseområden lite längre österut minskar inslagen av verksamheter och bostäder föreslås vara den dominerande markanvändningen. Blandad bebyggelse - planerad Bostäder - planerade Forskning och utveckling Verksamheter - planerade Bild 30: FÖP Vision Brunnshög - bebyggelsestruktur. Prioriterade lägen för handel- och service Prioriterade handelslägen är lägen utefter spårvägsgatan (Spårväg Lund C ESS). Utefter denna planeras kommersiella lokaler vid spårvagnshållplatser, torg och andra noder enligt principen att det är bättre att samla än att sprida service i en stadsdel. Dessa primära handelslägen bildar tyngdpunkter för vidare planering, men utesluter självfallet inte andra mindre handelsetableringar längs hela spårvägsgatan och i vissa övriga lägen. Framtida byggnadsutformning skall möjliggöra sådana handelsetableringar. Erfoderliga yta för dagligvaruhandel, avseende fullsortimetsbutik för livsmedel om 1500-3000 kvm, reserveras i enlighet med kommunens handelspolicy. God tillgänglighet till denna är viktigt ur servicehänseende. Prioriterade lägen för skola och förskola I Brunnshög planeras skolor både för det behovet som skapas av de tillflyttande i Brunnshög men också för att täcka det underskott av skolor som börjar skapas i andra delar av nordöstra Lund. Skolor och förskolor kommer företrädesvis placeras i anslutning till park, befintliga uppvuxna gårdsmiljöer och längs den delar av gång- och cykelnätet som är placerade i de gröna och bilfria stråken. Vid korsningspunkter med biltrafiknätetkommer trafiksäkerheten beaktas noggrant för att skapa goda möjligheter för barn att på egen hand gå och cykla till skolan. Skolorna för de äldre eleverna kommer att placeras i de mer centrala lägena för att göra samutnyttjande med andra verksamheter möjligt t.ex. bibliotek och idrottshallar. Skolorna ska vara lätta att nå med kollektivtrafik. Skolorna och förskolorna för de mindre barnen kommer att placeras ut för att få så korta avstånd som möjligt vid lämning och hämtning. Beräknat förskole- och skolbehov redovisas kapitel 5.3. 30

KAPITEL 3 UTFORMNING OCH STRUKTUR Blandstad i Brunnshög Strukturen för bebyggelsen i Brunnshög ska skapa förutsättningar för att bygga blandstad, alltså möjliggöra kvarter där såväl bostäder som service och arbetsplatser kan lokaliseras utan att grundläggande kvaliteter, t.ex. utemiljö för bostäder, äventyras. Blandstaden som planeras ska minska behovet av transporter genom att kunna erbjuda service, såväl butiker som rekreation, på nära håll. Ambitionen är att Brunnshög ska vara en blandstad utifrån ett funktionellt, socialt och estetiskt perspektiv (se faktaruta Vad är blandstad? ). Dessutom är siktet inställt på att Brunnshög ska vara en stadsdel där liv och rörelse finns under de flesta av dygnets timmar. Det som på plankartan benämns Blandad bebyggelse avser just blandstad -begreppet, och innehållet kan variera i de olika delarna av Brunnshög. Det kan vara större inslag av bostäder på något ställe och mer kontor, service och verksamheter på ett annat. Syftet är att blanda men platsens förutsättningar och föreliggande behov får avgöra vilken blandning som är lämplig just där.målsättningen är också att bostadsutbudet i Brunnshög ska erbjuda valmöjligheter avseende bostadsstorlekar och upplåtelseformer. Vad är blandstad? Blandstad är ett centralt begrepp i stadsplaneringsdiskussionen. En blandstad är enkelt uttryckt en urban miljö med en hög grad av blandning. De typer av blandning som vanligtvis avses är följande: Funktionell blandning: Grundläggande funktioner (bostäder, handel, kontor, nöjesliv etc.) är inte geografiskt separerade utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter. För att uppnå funktionell blandning krävs det ett underlag i form av lämpliga lokalytor. För att kommersiella verksamheter ska överleva krävs också vanligtvis en hög genomströmning av potentiella kunder. Social blandning: Olika grupper av människor (åldersgrupper, inkomstgrupper, sociokulturella grupper etc.) är inte geografiskt separerade utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter. Att blanda upplåtelseformer kan vara ett sätt att uppnå social blandning, om det innebär att prisnivåerna i området blir mer varierade. Det avgörande är att det finns en blandning av billiga och dyra lägenheter. Det är en förutsättning för att social blandning ska uppstå. Även boendeformer och lägenhetsstorlekar ska vanligtvis vara varierade för att social blandning ska vara möjlig. Estetisk blandning: Byggnaderna inom ett område varierar stilmässigt, höjdmässigt, materialmässigt etc. Ju fler hus varje kvarter innehåller och ju fler arkitekter och byggbolag som delat på uppdragen desto större blir vanligtvis den arkitektoniska blandningen. Områden som byggs i ett svep, under kort tid och av få arkitekter och byggbolag, blir vanligtvis mindre varierade. Blandstaden beskrivs som komplex till utformning och innehåll med en tät men fattbar bebyggelsestruktur vilken anses ge närhet mellan verksamheter och människor, kontinuerliga upplevelser och händelser i rummet och ett omväxlande och rörligt folkliv som vi förknippar med begreppet stad. En avgörande kvalitet i blandstaden är att den är befolkad hela dygnet och därigenom ger förutsättningar för ökad säkerhet och trygghet. 31