Sortförsök Rågvete 29-12-1 Försöksåret 29 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem www.hush.se/sjuharad
Sortförsök stråsäd Resultat från sortförsöken i rågvete, vårkorn och havre på Rådde gård Länghem. Avkastning i medeltal 29 för obehandlad och behandlad block samt medeltal för 25-29. Medeltal 25-29 kan endast jämföras mot mätaren Dinaro Vid samma antal försök och * så kan sorterna jämföras direkt mot varandra. Rågvete, höstvete Medeltal 29 25-29 Antal Rådde Rådde försök LAD Dinario, kg/ha vid 15 % vh 64 735 4 rel. tal 1 1 Str Tritikon Ssd 136 12* 4 SW Cando 62p 118 19 3 LAD Fidelio 95 3 NS Tulus Nord 824/1 Ssd 151 119* 2 Br Sequenz Ssd 132 15* 2 Ragt Ragtac Ssd 137 Str Borwo 149 Str Pigmej 137 SW Harnesk (whw) 95 89* 4 NS Olivin (whw) 98 91* 4 Mon Opus (whw) 11 91* 4 NS Mulan (whw) 98 89* 2 HAD Kranich (whw) 17
29 har Tulus och Borwo gett högst avkastning. Vid gulrostgradering i rågvetet den 26 juni i obehandlade led låg Dinario på 45% angripen bladyta, Cando på 4 % och övriga sorter %. Skördenivån i obehandlad Dinario blev 3 49 kg/ha och svampbehandlad på 8 6 kg/ha. Skördenivån på höstvete ligger 1 % under rågvete på medeltalet för försöken på Rådde gård. Vårkorn Medeltal 29 26-29 Antal Rådde Rådde försök Sortblandning, kg/ha vid 613 618 4 15% vh rel. tal 1 1 SW Gustav 12 16* 4 NFC Tipple 84 96* 4 NS Justina 12 11* 4 LP Mercarda 1 17* 4 NI Henley 93 15 3 SW Waldemar 1 16* 2 NFC Quench 12 17* 2 SW Mitja 81 74 2 LP Conchita 97 1 2 Sej Afrodite 14 Mjöldagg -1** Rådde 13 8 8 23 ** Gradering 7-17 % mjöldagg i obehandlat led. 29 har Gustav, Justina och Quench gett högst avkastning. I medeltal för två år 28-29 var avkastningen högst för Quench, i tur följd av Mercada, Gustav, Waldemar och Justina. Behandlingseffekten i sortförsöket för korn åren 26-29 har gett 72 kg/ha i merskörd för den blockvisa behandling med Amistar + Stereo.
Havre Medeltal 29 26-29 Antal Rådde Rådde försök SW Belinda, kg/ha 72 636 4 rel. tal 1 1 SW Gunhild 98 99 4* NS Freddy 99 1 4* SW Kerstin 11 11 4* SW Ingeborg 12 1 4* NS Ivory 1 99 4* SW Aveny 96 11 3* NS Scorpion 18 11 3* Bor Steinar 96 95 3* SW Circle 12 11 2* GN Ringsaker 88 92 2* GN 4399 97 97 2* NS Galaxy 99 97 2* NS Buggy 93 92 2* Bor Tomas 99 SW Lipoplus 83 Gra Nes 91 NS Zorro 95 Blocken II och III kasserades 29 på grund av skador av djur. Avkastningen 29 är således för obehandlade block. Högst avkastning 29 hade Scorpion med relativ tal på 18. Lipolus ligger lågt i avkastning men har en högre råfetthalt med 7,6 % jämfört med t ex Belinda på 5,8 % på Rådde 29. Behandlingseffekten i sortförsöken för havre åren 26-28 har gett knappt 7 kg/ha i merskörd för den blockvisa behandling med Tilt Top + Comet. Försöksresultat för vall och spannmålsförsök finns på www.slu.ffe.se
Nya och nygamla gräsarter Rörsvingel och rörsvingelhybrider förekommer i alltfler fröblandningar på marknaden t.ex. rörsvingelsorterna Swaj från SW och Kora från DLF. Vanligast är rörsvingelhybriden Hykor (Scandinavian Seed). Vi har haft möjlighet att jämföra dessa sorter i försök på Rådde. Sortförsök med svingel Rådde R6-22 vall I-Vall II 28-29 Avkastning mm sk 1 V I 26 maj sk 2 VI 17 juli sk 3 VI 3 sept VI sk 1-sk 3 Kg ts/ Kg ts/ Kg ts/ ha Rel Beg Ax Kg ts/ha Rel ha Rel ha Rel Hykor 465 1 19-maj 37 1 451 1 1286 1 Swaj 447 96 25-maj 38 13 44 98 1267 99 Kora 468 11 24-maj 373 11 454 11 1295 11 Sigmund 489 15 23-maj 296 8 47 9 1192 93 V II 1 jun sk 2 VII 8 juli sk 3 VII 2 aug V II -sk 3 Kg ts/ ha Rel Beg Ax Kg ts/ha Rel Kg ts/ ha Rel Kg ts/ ha Rel Hykor 663 1 29-maj 356 1 468 1 1488 1 Swaj 586 88 1-jun 385 18 394 84 1365 92 Kora 643 97 3-maj 39 11 455 97 1489 1 Sigmund 699 15 27-maj 262 74 378 81 134 9 Södra o mellersta Sverige tom Rådde 28-29 VI-VII 27 Kg ts/ ha Rel kg/ha diff Beg ax VI Rel VII Rel Beg ax Bot ut Hykor 2774 1 24-maj 1 1 27-maj 4,4 Swaj 2632 95-142 28-maj 99 94 1-jun 4,1 Kora 2784 1 1 27-maj Sigmund 2532 91-242 25-maj 85 8 27-maj 4,4 I totalavkastningen under två vallår avkastar Hykor ca 14 kg ts/ ha mer än Swaj. Detta är försöksavkastningar som är betydligt högre än i praktiken. Rimlig avkastningsskillnad i praktiken kan uppskattas till ca 5 kg ts /ha och år, enligt detta försök. Avkastningsskillnader är statistiskt säkra. Swaj är tre-fyra dagar senare i beg.axgång än Hykor. Alla sorter är skördade vid samma tidpunkt.
HS Sjuhärad har bekostat näringsvärdesanalyser i detta sortförsök. I figuren nedan redovisas MJ och fiberhalt för tre sorter. Vid fem av de sex analystillfällena har Swaj högre energihalt än Hykor (OE MJ enligt VOS) och lägre fiberhalt (ref.metod Mertens). Värdena grundar sig på ett prov per sort och skördetidpunkt och är därför osäkra. Svinglarna har svag utveckling inför förstaskörden, speciellt i vall I. Förstaskörden i Vall I visar på bra kvalitet för samtliga sorter vid skörd den 26 maj. För att få bra näringskvalitet måste vallar med betydande inslag av Hykor, Swaj eller Kora skördas tidigt och med täta skördeintervaller i återväxtsskördarna. Sortförsök med svingel Rådde R6-22 vall I-Vall II 28-29 Energi - och fiberinnehåll för Hykor Swaj och Kora OBS ENDAST ETT FÖRSÖK under två år 12 6 58 MJ/kg ts 11,5 11 1,5 1 56 54 52 5 48 46 44 42 NDF fiber ref metod MJ Hykor MJ Swaj MJ Kora NDF Hykor NDF Swaj NDF Kora 9,5 sk 1 sk 2 (5 dag) sk 3 (5 dag) sk 1 sk 2 (37 dag) sk 3 (43 dag) 4 VI VI VI VII VII VII
Vallinventering slåttervallar Sjuhärad Hushållningssällskapet Sjuhärad har fått möjlighet att med finansiering från Kraftsamling Växtodling under 28-29 följa tre fröblandningars (SW 944, SW 948, SF Högland) utveckling avseende artinnehåll. Fem skiften med varje fröblandning har ingått. Blandningarna är ganska lika vad beträffat andelen ingående arter och procentandel (timotej, ängssvingel, eng.rajgräs, röd och vitklöver). Den mest intressanta skillnaden är ingående timotejsorten. (SW 948 Ragnar, SW 944 Grindstad och Ragnar, SF Högland Lischka och Alexander) Kraftsamling växtodling Botaniska sammansättning i slåttervallar i Sjuhärad Andelen klöver och ogräs i tre blandningar under två år och med fem skiften per blandning Gräs Klöver Ogräs 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel procent av ts Vall I Vall II Vall I Vall II Vall I Vall II SW 948 SW 944 SF Högland I figuren ovan visas andelen gräs, klöver och ogräs. Vi kan se att klöverandelen är låg redan från förstaårsvallens förstaskörd. Andelen klöver ökar till återväxtsskördarna men når inte upp till mer än max 3 % i tredjeskörden vall II för SW 944. Ogräsandelen är låg utom för ett par skiften som ingick i SF Högland (har inte med fröblandningen att göra). Generellt kan sägas att klöverandelen är för låg för ett optimalt grovfoder där blandvall används. Optimalt andel bör vara mellan 3-5 %.
Tänkbara orsaker till att klöverandelen blir låg kan vara för kraftig insåningsgröda med stark beskuggning eller ogräsbekämpning vid fel tidpunkt och dosering. Inget av detta går emellertid att fastställa för de inventerade skiftena. Kraftsamling Växtodling Botanisk sammansättning i slåttervallar Sjuhärad Andelen timotej(tt),ängssvingel (ÄS), engelskt rajgräs (ER) i medeltal för fem skiften i vardera blandning SW 948,SW 944 och SF Högland under vall I- vall II 28-29 1 9 8 andel procent av ts 7 6 5 4 3 2 1 ÄS ER TT Vall I Vall II Vall I Vall II Vall I Vall II SW 948 SW 944 SF Högland Figuren ovan visar de olika gräsarterna utveckling under de två vallåren. Andelen rajgräs ökar markant under första vallåret för att i förstaskörden vallår två utgöra en ganska liten del. Timotejen är stark i förstaskördarna och därefter minskar andelen i återväxterna. Det finns en klar tendens i denna dokumentation att timotejandelen i SW 944 är högre än i de två övriga blandningarna. SW 948 innehöll 55 % timotej Ragnar, i SW 944 var det 45 % Grindstad och Ragnar medan SF Högland hade 5 % Lischka och Alexander. Timotejsorten Ragnar visar sig alltså även i praktiken ha en relativt svag konkurrensförmåga när den odlas tillsammans med andra mer konkurrensstarka gräs som rajgräs.
Kväveintensitet i långliggande vallar med rörsvingelhybrid. (Hykor) (L6-472 Rådde pågående försök) Kvävenivåer, 9,18 27 kg N totalt per år till tre skördar. Fröblandning: I alla led 4 kg/ha timotej ÄS= ängssvingel, RS= Hykor KL= 2 kg rödklöver och 1 kg vitklöver/ha. L6-472 Rådde vall I- Vall III Netto kr vid kvävepris 1 kr/kg foder 1,3 kr/kg ts. Försöksavkastningen reducerad till 75 % 13 netto kr vid N= 1 kr och kg ts=1,3 12 11 1 9 8 7 6 RS+KL RS+KL RS+KL RS+KL ÄS+KL ÄS+KL ÄS+KL ÄS+KL RS RS RS RS ÄS ÄS ÄS ÄS 9 18 27 9 18 27 9 18 27 9 18 27 1A 2A 3A 4A 1B 2B 3B 4B 1C 2C 3C 4C 1D 2D 3D 4D Blandvallar med klöver och timotej som dessutom innehåller rörsvingelhybriden Hykor har högre avkastning än motsvarande ängssvingelblandning vid samma kvävenivå. (Jämför t.ex.2c med 2D) Blandvallen med Hykor försvarar även en klart högre kvävegiva än blandvallen med ängssvingel. Näringskvaliteten har i vissa fall varit ganska låg i denna försöksserie under åren 27-29. Fröblandningar med Hykor måste skördas tidigt i förstaskörden och med täta intervaller i återväxtskördarna (Fyra skördar?). Det finns inga säkra skillnader i kvalitet mellan Hykorblandningarna och ängssvingelblandningarna.
Timotejsorternas konkurrensförmåga (L6-631 pågående försök på Rådde gård). Timotejsorter Grindstad, Ragnar, Lischka, Jonatan, Aurora och Switch jämförs i samodling med ängssvingel eller rörsvingelhybrid. 1 kg/ha timotej + 1 kg/ha ängssvingel (Sigmund) eller 1 kg/ha rörsvingelhybrid (Hykor). Kvävegödsling 1 + 8 + 6 kg/ha. Figurerna nedan visar att Grindstad och Switch har starkast konkurrensförmåga mot ängssvingel (ÄS) Sigmund och rörsvingelhybrid (RS) Hykor. Ragnar är svag i konkurrensen. Andel timotej % av ts 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Figur 1 L6-631 11/7 Rådde timotejandelens utveckling över två vallår Medeltal för samodling med Sigmund (ÄS) eller Hykor (RS) GRINDSTAD LISCHKA RAGNAR SWITCH JONATAN AURORA V I V I VI VII VII VII Däremot finns det inga statistiskt säkra skillnader i totalavkastningen under andra vallåret. Grindstad, Switch och Lischka hade högst avkastning i andraskörden medan Ragnar, Lischka och Aurora hade högst avkastning i tredjeskörden. I takt med att timotejen trycks tillbaka ökar svingelarterna som i tredjeskörden har högre avkastningspotential. Vilken timotejsort man väljer till en blandning med t.ex. rörsvingel/rörsvingelhybrid verkar alltså inte nämnvärt påverka blandningens totalavkastning men borde påverka näringskvaliteten genom timotejens bättre smältbarhet. Av försöket att döma bör Grindstad, Switch och Lischka vara de lämpligaste timotejsorterna av de undersökta att samodla med andra gräs.
Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor -demonstrationsprojekt på Rådde gård Demonstrationsprojektet på Rådde gård har visat på små skillnader i vallens totalavkastning och klöverandel vid en jämförelse med olika storlekar på flytgödselekipage. Vallens totalavkastning mellan jämförda flytgödselekipage är mindre än 1 kg ts/ha vid aktuell däckstorlek och rampbredd. Störst betydelse har utan packning jämfört med packat spår, 8-11 % mindre totalavkastning i packat spår, planerad körning visar sig därmed ha större betydelse för vallavkastning än storlek på flytgödseltunna. Goda markförhållanden rådde vid vår- och sommarspridningen av flytgödsel i demonstrationsprojektet. Det blev ingen ekonomisk skillnad mellan tolv eller tjugofemtons lasstorlek på ekipage, eftersom vallskörden blev högre i spåren för den lilla tunnan, men den stora tunnan gav lägre spridningskostnad samt mindre packad yta i fält. Beräkningar baseras på skördad mängd grönmassa, flytgödselekipagens utrustning, maskintaxor samt beräkning av kapacitet och totala körspår i fält. Rapporten; Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde gård, finns på www.hush.se/sjuharad
Kvävegödselmedel till vall demonstration på Rådde gård Skördedatum 1-jun 22-jul 29-sep klöver sk 1 klöver klöver tot sk vår o 2:sk % kg ts/ha % kg ts/ha % kg ts/ha kg ts/ ha A* 41 3493 73 2125 62 2857 8474 79 Axan 27-4 12 537 31 2928 29 2713 1677 1 N34 21 589 35 2921 36 2745 1754 11 Urea 2 4794 42 2766 31 283 1389 97 N 34+svavel 17 5119 32 2919 33 2783 182 11 Urea + svavel 23 4871 36 2723 39 2783 1376 97 *Medeltal utan och med flytgödsel, utan handelsgödsel till första- och andraskörden. Tabellen visar medeltalsvärden för avkastning och klöverandel för två demonstrationer utan och med 25 (vår) + 15 (till 2:sk) ton flytgödsel per ha. Gödslingens nivån till förstaskörden har varit 7 kg N/ ha, till andraskörden 5 kg N/ha och till tredjeskörden gödslades samtliga rutor med 15 kg/ha NK 2-15. Avkastningen i demonstrationen för olika kvävegödselmedel till vall visade inga stora skillnader mellan N34 och Axan. Urea tappar 3 kg ts/ha i avkastning jämfört med Axan. Tillförsel av svavel till vallen i N34 och Urea har haft liten betydelse på avkastningen. Rel Försöksresultat och rapporter från projekt som har pågått på Hushållningssällskapet Sjuhärad finns på hemsidan, www.hush.se/sjuharad Ulricehamnsprojektet Flytgödselspridning jämförelse olika storlekar och avstånd Grönmassa 6 ha och 1 ha jämförelse maskinsystem och avstånd Skördesystem i vall Ensileringsstudie vid olika mängd förna i grönmassa beroende på skördesystem i vall Demonstration kvävegödselmedel