1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö Design & Struktur Applikationen är designad för att användas som ett navigeringssystem för cyklister i stadsmiljö. Eftersom cyklister i stadsmiljö måste hålla hög koncentration på trafiken runt omkring, är det ur säkerhetssynpunkt viktigt att applikationens design och gränssnitt är väldigt enkelt utformat och ger en enkel och bra feedback både i form av bild och ljud. Nedan visas systemets struktur & gränssnittets utseende. Användaren kan lätt ändra ljudvolym under färd och gränssnittet är enkelt och avskalat. Unika egenskaper 1 - Delaktiga användare - Användare ska känna att de kan tillföra något till systemet. Att rapportera avvikelser på cykelvägar är ett sätt att få användare att känna delaktighet. När användaren rapporterar en avvikelse, t.ex. en skada på vägen, blir den avvikelsen synlig på kartan i form av en symbol. Denna avvikelse kan då ses av andra cyklister som använder applikationen. Avvikelser som rapporterats av användare kan också raderas av användare när dessa är inaktuella. För att ett sådant system ska fungera bra krävs ett stort engagemang bland applikationens användare. 2 - Planera rutt efter säkraste/snabbaste väg - Det som gör applikationen unik jämfört med andra navigeringssystem för cykel är dels att systemet bygger på engagerade användare men också sättet systemet planerar en cykelrutt på 1
Systemet planerar inte bara en rutt efter den kortaste vägen på kartan, det tar även hänsyn till inrapporterade avvikelser vid planering av rutt. Om det exempelvis finns skador på en cykelväg, planerar systemet om rutten till en säkrare väg. På detta sätt kommer cyklisten fram på både ett snabbt, komfortabelt och säkert sätt. Förutom användares inrapporterade avvikelser finns även uppdaterad information från trafikverket och polisen synliga på kartan. Prototyp En körbar prototyp av applikationen kommer skapas innan den implementeras. Prototypen skapas i Processing och kommer innehålla applikationens viktigaste delar. Behov och relevans Att ta sig fram från punkt A till punkt B i stadsmiljön kräver utmärkt lokalkännedom och rumslig bedömningsförmåga då valet måste göras mellan ett flertal rutter. För att välja den optimala rutten krävs även uppdaterad information om bland annat trafikolyckor, hinder på vägen, väglag, vägskador och köer. Säkerhetsaspekten är minst lika viktig i sammanhanget. Omfördelning av trafik till förmån för mindre trafikerade vägar kan bidra till minskad risk för olyckor som är relaterade till trängsel. Nuvarande hjälpmedel (t.ex. Google Maps) hanterar inte cykelvägar på ett tillfredsställande sätt. Även GPS/navigeringsverktyg samt applikationer som levererar aktuell trafikinformation (t.ex. trafikverkets Live Trafik ) har anpassats uteslutande för bilisternas behov. (Designgrupp 3, Designbrief). 2
1e, Designkoncept (Gemensamt för grupp 3) Projektgruppen har formulerat fyra huvudmålsättningar som den tänkta applikationen för cyklister skall uppfylla: (1) lättaste, snabbaste och säkraste cykelvägen, (2) tillgång till relevant och uppdaterad trafikinformation, (3) användning vid färd och sist men inte minst (4) möjligheten att bidra med egna trafikrapporter. Nedan presenteras gruppens lösningar på de behov som uttryckts i designbriefen. Lättaste, snabbaste och säkraste cykelvägen Gruppens designarbete tog avstamp i frågan Varför skulle man vilja ta en längre resväg även om den är mindre farlig? För att inte låsa cyklisten till endast den säkraste vägen ger appen möjlighet att välja mellan flera alternativa vägval tex den säkraste, snabbaste och kortaste vägen. Utifrån egen bedömning baserad på denna information kan cyklisten välja en av rutterna och därmed vara beredd på den eventuella fara som kan befinna sig på den sträckan. Cyklisten ska enkelt kunna söka upp destination för både start och stopp. För att underlätta ytterligare ska cyklisten även kunna skapa en lättåtkomlig lista där favoritresor, senast använda rutt eller mest använda rutt listas. Serviceställen så som cykelparkeringar, cykelpumpar, bensinstationer, brevlådor, butiker m.m kan användas som delmål vid planering av en resväg och dessa objekt är även utmarkerade på kartan. Användaren kan själv anpassa vilka av dessa som ska vara synliga. Innan cyklisten trycker start för att starta navigeringen ser den de olika vägalternativen samt vägens eventuella fara. Tillgång till relevant och uppdaterad trafikinformation samt möjlighet att bidra med egna trafikrapporter Inrapportering/uppdatering av trafikupplysningar görs av både användare och av officiella källor som vägverket/trafikverket, polis och radiostationer. För att dessa rapporter ska vara tillförlitliga har användaren ett begränsat antal kategorier att kunna rapportera in: vägskador, dåligt väglag och trafikstopp (olyckor och vägarbeten rapporteras in av trafikverket/polisen). Användare måste även logga in i appen för att kunna rapportera och dela upplysningar. De officiella källorna har i uppgift att rapportera och uppdatera större trafikhändelser som vägarbeten/servicearbeten, trafikolyckor och trafikstockningar. Användning vid färd För användare som redan kan en rutt utantill finns möjligheten att tysta rösten för navigeringen och bara ta emot trafikupplysningar. För att cyklisten inte ska bli distraherad utav displayen medan den cyklar göms trafikupplysningen efter start och när cyklisten närmar sig område talar appen om det via handsfreen eller högtalaren. För att lätt höra en upprepning av den senaste trafikupplysningen eller vägbeskrivningen trycker cyklisten ner en knapp på handsfreen eller på reprisknappen på skärmen. Lyssnar användaren på musik under färden, sänks musiken om cyklisten är ca 15m från närmaste trafikupplysning eller om systemet vill ge en navigeringsinstruktion. För att göra rapportering enkel, smidig och säker att använda under färd kan rapportering av oupptäckta faror även ske med en snabbknapp under Rapport. Personen använder ett knapptryck Nuvarande plats medan han cyklar och kan sedan i efterhand beskriva hindret. 3
4
1f, Individuell reflektion Delprov 1d,e & f, designförslag Att jobba med designkonceptet har gett mig många insikter i hur svårt och oförutsägbart det är att forma en design för ett visst område/kontext. Trots att vi hade en bra designbrief att utgå ifrån är det svårt att hålla ihop designkonceptet och desto djupare man går in på detaljer gällande gränssnittet desto mer problem och nya frågeställningar dyker upp. Trots svårigheterna tycker jag att gruppen till slut fick ihop ett riktigt bra designkoncept. I mitt individuella designkoncept visade jag upp gränssnittets utseende, en struktur över applikationen och beskrev funktioner samt vad som var unikt med dessa funktioner. Under första mötet med gruppen närvarade även Mårten Pettersson och Kerstin Ådahl och där diskuterade vi samtligas designkoncept. Vi tog upp både bra och mindre bra delar i varandras koncept. Av diskussionerna kom det fram en del nya och bra idéer att ta med oss till arbetet med att skapa ett gemensamt koncept. Exempelvis kom Mårten med en bra idé; att cyklister som cyklar samma sträcka ofta eller varje dag kanske inte vill höra rösten för navigering utan bara höra varningar och upplysningar. Under det andra mötet med gruppen bestämde vi hur konceptet skulle vara uppbyggt i stort. Vi beslutade oss för att använda Jennie Knutssons koncept som stomme för att sedan bygga på med delar från andras koncept samt en del eventuella nya idéer som hade dykt upp. Vi började med att få ihop en bra text, för att senare skapa mockuper till texten. Den gemensamma texten skapade vi i Google Docs samtidigt som vi diskuterade på Skype. Här tog jag bl.a. upp problemställningen som gällde hur inrapporterade trafikupplysningar skulle uppdateras och hur dessa skulle tas bort när de blir inaktuella. Jag föreslog att användare skulle ha ett begränsat antal kategorier att kunna rapportera (vägskador, dåligt väglag och trafikstopp). Andra kategorier som exempelvis vägarbeten eller olyckor rapporteras av vägverket/trafikverket och polisen. Detta skulle ge en större tillförlitlighet då de officiella källorna hade hand om större trafikupplysningar och inloggade användare endast skulle få möjligheten att redigera eller ta bort inaktuella upplysningar inom deras begränsade ramar/områden. När vi hade en bra grund på texten bestämde vi ett nytt möte för att skapa mockuper. Det tredje mötet ägnades åt att skapa dessa. Vi jobbade då i Colloborative Medialab (mybalsamiq) samtidigt som diskussioner fördes på Skype. Här märktes det att vi var sex personer, med ibland olika åsikter, och det var svårt att i ord beskriva hur en bild skulle se ut. En person hade ansvaret för att rita upp och redigera det som bestämdes på Skype. Detta fungerade men det tog extremt lång tid eftersom det ofta blev missförstånd mellan den som ritade och den som förklarade hur något skulle se ut. Mötet tog ca fem timmar men de fem timmarna gav ett bra resultat enligt mig. Våra mockuper känns tydliga och designen på gränssnittet är enkelt, avskalat och följer riktlinjerna som vi tidigare bestämt i designbriefen. Designen känns dessutom väl anpassad för mobilt bruk och för cyklister. Jag är nöjd med mitt och gruppens arbete och känner att jag/vi har jobbat fram ett bra designkoncept att jobba vidare med i fortsättningen av kursen. Jag har också lärt mig att använda ett, för mig, nytt verktyg i mybalsamiq och detta lägger jag till i min verktygslåda som blivande designer. Ska bli spännande att se hur designkonceptet ska tas vidare och att senare få skapa en prototyp utifrån detta koncept! 5