Ökad internationalisering av universitet och högskolor Tema-möte med SUHF:s expertgrupp för internationalisering 170920 Agneta Bladh Internationaliseringsutredningen 1
Uppföljning Internationaliseringsutredningens preliminära förslag Internationaliseringsutredningen 2
Utredningens förslag: uppföljning Internationaliseringsstrategin utvärderas och revideras vart femte år så att strategin är aktuell och fortsatt fungerar som riktningsgivare även när förutsättningarna för internationalisering ändras. Internationalisering regelbundet ingår i UKÄ:s granskningsuppdrag. Lärosäten har möjlighet till frivillig certifiering av internationaliseringen vid lärosätet genom UKÄ. Internationaliseringsutredningen 3
Uppföljning - fortsättning Bättre, snabbare och mer användaranpassad statistik om internationalisering inom såväl högre utbildning som forskning utarbetas utifrån regeringens, lärosätenas och de övriga myndigheternas behov. Särskilda utvärderingar genomförs för att följa upp prioriterade områden såsom hanteringen av migrationsprocessen, bilaterala avtal eller digitala samarbeten. Internationaliseringsutredningen 4
Strategiförslag Utredningens preliminära tankar på lag och nationell strategi för internationalisering Internationaliseringsutredningen 5
Ingångsvärden Tidsperiod 2020-2030 Inga enskilda länder pekas ut Uppföljning efter fem år Tidigare strategier upphör att gälla Internationaliseringsutredningen 6
Utgångspunkter Inte ett självändamål; det är ett verktyg för att nå ökad kvalitet. Utgå från lärosätets förutsättningar Större delen av utveckling av ny kunskap sker utanför Sverige. Universitets och högskolors internationella samarbete drar nytta av och bidrar till hela samhällets internationella samarbete, utveckling och mångfald. Internationaliseringsutredningen 7
Potentiell vision alt 1 Internationellt samarbete, internationella kontakter liksom internationell förståelse och interkulturell kompetens utgör en självklar och integrerad del av utbildningen och forskningen vid svenska universitet och högskolor. Lärosätenas internationaliseringsarbete understödjs av effektivt samarbete med det övriga samhället. Internationaliseringsutredningen 8
Potentiell vision alt 2 Sveriges universitet och högskolor ska vara internationellt framstående och attraktiva miljöer med internationellt erkänt hög kvalitet på utbildningen och forskningen. De ska kunna vara globalt aktiva och bidra till att lösa nationella och globala utmaningar. Svenska lärosätens internationella verksamhet skapar interkulturell förståelse i hela samhället. Internationaliseringsutredningen 9
Potentiella mål Integrerad internationalisering Internationalisering för alla studenter, inkl mobilitet Ökad internationell erfarenhet hos personalen Ökad attraktivitet Förbättrade villkor för strategiska samarbeten Förbättrade förutsättningar för att stötta global utveckling Förbättrat sektors- och myndighetssamarbete Väletablerat system för uppföljning och utvärdering Internationaliseringsutredningen 10
Potentiellt lagförslag Högskolorna ska främja internationell och interkulturell kompetens hos studenter och personal och bidra till nationell och global utveckling genom att utveckla internationella kvalitetsstärkande samarbeten. Idag: Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Internationaliseringsutredningen 11
Övriga synpunkter på förslagen? Internationaliseringsutredningen 12
Övriga frågor Uppföljning av enkätsvaren Internationaliseringsutredningen 13
Samordning Behövs det en mer samlad nationell röst från lärosätena i relation till regeringen/regeringskansliet? Hur kan man stärka den samordningen? Vilken betydelse har Stints strategiska stöd för att utveckla lärosätenas gemensamma internationella arbete? Hur skulle ett sådant stöd optimalt se ut? Internationaliseringsutredningen 14
Studentrekrytering Enkäten visar på stora skillnader mellan lärosätena vad gäller frågan om att peka ut nationella prioriteringar gällande rekrytering av studieavgiftsskyldiga studenter i fråga om marknadsföring som av 13 lärosäten (37 %) anses som mycket viktigt, medan 10 lärosäten (28 %) anser att det inte är viktigt alls. Vad kan ligga bakom denna diskrepans? Återspeglar det ett strategiskt/ideologiskt vägval om syftet med rekrytering av studieavgiftsskyldiga studenter? Internationaliseringsutredningen 15