Slutrapport Version 2.2 111013 Projektnamn Ärende-ID Utveckling av skogsbränsle från mittregionen 00156769 Stödmottagare Organisationsnummer Energidalen i Sollefteå AB 556046-8950 Redovisningsperiod Total projektperiod Slutrapport 2011-01-01 till 2313-12-31 Insatsområde Åtgärd Sökt belopp för utbetalning 1 1.6 Energi- och miljöområdet 416 504 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten Trenden för skogsbränsle från regionen har varit vikande under projektperioden. För projektperioden 2011-2013 noteras att uttaget av GROT från mittregionen minskat med ca 30 % i jämförelse med tidigare 3-års period. Det minskade uttaget har påverkat sysselsättningen och företagandet inom sektorn för GROT på ett negativt sätt. Åtgärder måste vidtas om uttaget av skogsbränslen kan ökas som till exempel öka förädlingsgraden, prisreglering och förbättra logistiken. Projektets syfte var driva på utvecklingen inom skogsbränslessystem, från skog till panna, med focus att effektivisera och öka uttagen av skogsbränsle, öka bränslekvaliteten och minska transportkostnaderna inom projektets huvudsakliga utbredningsområden Jämtlands och Västernorrlands län. Följande slutsatser kan dras från projektet: Det finns en stor potential att öka uttagen av skogsbränslen inom Mitt-regionen, Genom att täcka stackarna med en ventilerande fiberduk under långtidslagring kan man betydligt minska substansförlusterna. Kostnaden för täckningen är mindre än vinsten. Skogsbränslen uppvisar en stor variation inom och mellan leveranser vilket medför att med rådande mätmetoder krävs stora leveranser för att uppnå hög precision i skattningen av fukthalten. För mindre leveranser blir antalen behövliga provpunkter per leverans för stora vilket kan lösas genom utveckling av nya mätmetoder. Mätning av fukthalt med radiovågor ger relativt hög precision för homogena material, men klarar inte av fruset material. Fortsatt utveckling av förbehandlingsmetoder, t.ex. malning och uppvärmning, är ett krav. Mätning av fukthalt med röntgenteknik ger hög precision, speciellt om tekniken kombineras med metoder för skattning av askelement. Torrefiering av lågvärdiga sortiment som GROT ger möjlighet till att producera ett material med lägre askhalt och högre energivärde. Dessutom uppvisar materialet hydrofoba egenskaper. För att system för leverans av torrefierad och pelleterad GROT till kraftvärmeindustrin skall vara konkurrenskraftigt måste råvarukostnaden minskas med ca 50% baserat på rådande prisnivåer. För att kunna omsätta Mitt-regionens biobränslepotential måste nya produkter, terminaler och effektivare skörde- och logistiksystem utvecklas. Regionen måste möta den globala konkurrensen med högre kvalité på skogsbränslet, kanske lägre prisnivå, men framför allt en högre förädlingsgrad. De rapporter och informationsblad som biläggs denna slutredovisning är: 2:A Vinterlagring av krossad Grot i Lycksele 2:B Lagring av Grot i Utansjö
2:C Lagringsstudie av täckt stamvedsflis vid Domsjö Fabriker 2:D Fukthaltsbestämning av GROT med kombinerad DXA och XRF teknik 2:E Test av högfrekvent teknik för bestämning av fukthalt i skogsbränsle 2:F Sammanställning av tekniker och metoder för mätning av fukthalt i trädbränslen 2:G Fukthaltsvariation i GROT-flis 2:H Backesågen som skogsråvaruterminal 2:I Bränslefraktioner från Grot, stubbskörd med stubbfräs 2:J Förädling av skogsbränsle genom torrefiering och efterbehandling 2:K Uttag av Grot inom Mittregionen 2:L Samverkan 2:M Nystartade aktiebolag inom skogssektorn-mittregionen 2:N Projektorganisation och arbetsformer 2:O Syntesrapport-SLU I övrigt hänvisas till den redovisning som framgår av denna slutrapport beträffande uppfyllelse av syfte, mål, resultatspridning, kriterier och indikatorer. 2. Nyskapande och innovativitet Beskriv vad som är nyskapande och innovativt i projektet. Hur har de nyskapande aspekterna av projektet dokumenterats och kommunicerats? Det nyskapande och innovativa som uppnåtts i projektet har två huvudlinjer: 1. Nya metoder för mätning av fukthalt. Projektet har utvecklat nya online metoder för att i första hand fukthalts bestämma biobränslet och i andra hand bestämma askhalt och därigenom kunna prissätta biobränslet i kwh(kilowattimmar) i hela kedjan från skogen till bränslefickan hos användaren. Detta för att höja kvalitén i hela förloppet och skapa en rättvis betalningskedja. Två on-line mätmetoder har utvecklats i projektet under projektperioden, i samarbete med utländska- och svenska företag. Dessa produkter är till stora delar världsunika. A. Mätning av fukthalt med radiovågor (INADCO) ger relativt hög precision för homogena material, men klarar inte av fruset material. Fortsatt utveckling av förbehandlingsmetoder, t.ex. malning och uppvärmning, är ett krav. INADCO-systemet ger högst precision i skattning av fukthalt på bränslen som har en homogen partikelsammansättning, typ stamvedsflis, sågspån och torv (RMSE 3.1-4.5%). Däremot ger en skattning av krossat material lägre precision (RMSE 8.4%). Tekniken behöver dock anpassas för hantering av skogsbränslen, som ofta är heterogena, för att uppnå tillräckligt hög precision. T.ex. genom att materialet homogeniseras genom malning och värms till > 0 C innan mätning. Demoanläggning planeras till HEMAB under 2014 i Härnösand med Inadco-systemet så snart finansiering uppnåtts. B: Mätning av fukthalt med röntgenteknik (Mantex) ger hög precision, speciellt om tekniken kombineras med metoder för skattning av askelement. Kombination av Mantex mätningar (XRF-mätningar och DXA-mätningar) resulterar i en signifikant minskning av mätosäkerheten vid bestämningen av fukthalt i GROT. Medelabsolutfelet minskar ifrån 3,2 % till 2,4 %. Genom att även addera kalium och kalcium bestämningar erhålls ett medelabsolutfel på 1,8 %. Dubbel Röntgen absorptimetri mätning (DXA) teknik är mycket lämpad för analys av bulkmaterial såsom flis och GROT. DXA kan mäta in provstorlekar från gram till ton per timme genom enkel skalning av tekniken. Mantex har tillsammans med skogforsk beslutat att slutföra produktutvecklingen av denna on-line metod för att inom en inte alltför lång period vara klar för marknads introduktion. Resultaten av teknikutvecklingen har redovisats på olika branschseminarier och då särskilt på projektets slutseminarium i Sollefteå. 2. Lagring av biobränslen(höjning av kvalité) Omfattande försök och studier av olika lagringsmetoder har utförts av projektet. Skillnaden mellan att lagra flis i stack med eller utan täckning var med avseende på substansförlust har den ej täckta en större substansförlust på 12,6 % och en större energiförlust på 16,2 %. Projektet har utvecklat lagringsmetoder som fått genomslag i hela biobränslebranschen i norden. Att täcka stackarna med en speciell fiberduk(toptex ) och en speciell täckningsmetod har redan anammats av olika aktörer bland annat Domsjö Fiber. Den täckta stackarna var både avsevärt torrare och svalare än den otäckta vid brytningen vilket tyder på att nyttan med täckningen ökar med ökad lagringstid. Lagringsmetoderna har från SLUs sida kommunicerats till de största aktörerna på marknaden samt planer på en vetenskaplig artikel som kommer att publiceras under 2014 eller 2015. Lagring av skogsflis kommer att vidareutvecklas i samverkan mellan Energidalen, SLU och Skogforsk för att på sikt upprätta olika rekommendationer inom området lagring av biobränsle från skogen. Torrefaction Projektet har även medverkat i torrefierings projekt, i syfte att hitta användning av förorenat skogsbränsle. Torrefiering är en metod att höja kvalitén på grot-flis men kan även användas för att avlägsna sand och grus
från biomassan. Torrefiering ger materialet nya, förbättrade egenskaper som delvis kan nyttjades i de efterföljande behandlingsstegen, d.v.s. tvättning/centrifugering samt sållning. Vid tvättningen i vatten avlägsnades en del av föroreningarna från det torrefierade och mer hydrofoba materialet. Ytvattnet centrifugerades sedan bort. Vid sållningen avlägsnades föroreningarna lätt bort från det torrefierade materialet. Dokumentation och kommunikation av nyskapande projekten har delgetts ett stort antal aktörer inom skogssektorn speciellt genom projektets seminariedagar. Dokumentation finns även på olika hemsidor bl a www.energidalen.com 3. Projektbeskrivning, uppfyllelse av syfte, mål och målgrupp Beskriv projektets syfte och mål samt om dessa har uppnåtts. Ange projektets målgrupp och om man nått fram till denna. Beskriv de verksamheter som bedrivits och finansierats inom projektet. Beskriv, förklara och kommentera eventuella verksamhetsmässiga och ekonomiska avvikelser från beslut om stöd. I nedanstående tabell ska samtliga aktiviteter enligt beslut om stöd fyllas i. Ange hur stor del (SEK) av respektive aktivitets ungefärliga budget som har upparbetats under projektperioden. Kommentera eventuell större avvikelse från budget för respektive aktivitet. Energidalen har aktivt arbetat med skogsbränslefrågorna sedan mitten av 90-talet. En refektion från de tidigare grotprojekten är att tillgången på skogsbränsle i Mittregionen vida överstiger efterfrågan och ger utrymme för en markant ökning av uttaget av Grot inom ramen för det möjliga uttaget som är minst ca 5 TWh. Under perioden 2008-2010 har vi beräknat uttaget av Grot från Mittregionen till ca 1,7 TWh och som tyvärr för perioden 2011-2013 har minskat med ca 0,4 TWh till ca 1,3 TWh. Orsakerna är flera bla det aktuella konjukturläget, flera milda vintrar och att regionen drabbats av ett flertal kraftiga stormar med stora skador på skogen som undanträngt efterfrågan på Grot till fördel för stamvedsflis från skadad skog. Partnerskapet med både leverantörer och förbrukare i samma projekt har kunnat bibehållas från tidigare Grotprojekt. Projekt har fokuserats på följande: Hur lagring av olika sortiment och i olika tidsperspektiv ska ske på bästa sätt. Hur kvalitetsfrågorna ska hanteras samt hur förädlingsgraden kan ökas. Ny teknik för fukthaltsmätning On-line av biomassa Syfte Projektets har sammankopplat leverantörer av biobränslen med transportörerna och användarna(energibolagen). Med ett sådant arbetssätt har de specifika problemen kunnat penetreras inom varje länk i biobränslekedjan. Varje arbetsmoment har sina specifika behov av förbättringar för att undvika kvalitétstörningar såsom föroreningar i bränslet (sand och grus) samt ökning av fukthalten(regn och snö). Att kvalitéts bestämma varje delmoment med olika mätmetoder har varit i fokus under hela projektperioden, enligt on-line metoden En ökad förståelse mellan brukare och leverantör har uppstått genom ökat nätverksbyggande samt att köparna kunnat specifisera exaktare kvalitétskrav för leverans till respektive förbränningsanläggning. Arbetet med nya metoder för fukthaltsmätning samt lagringsförsöken avseende biobränslen främjar utvecklingen inom skogsbränslesektorn från skog till panna : Syftet med projektet att öka uttaget av GROT har inte uppnåtts. Mål Ökad lönsamhet Marknadsläget för skogsråvara från regionen är fortfarande under stark press, både när det gäller priset och kvalitén. Någon ökad lönsamhet gällande GROT har ej uppståtts. Sammankoppling av forskare, innovatörer och entreprenörer Projektet har i samarbete med forskare från SLU genomfört ett stort antal försök och analyser. Arbetet har skett i samverkan med de företag som ingått i projektet sam leverantöret av utrustning inom fukthaltsmätning. Sammankoppling av forskare, innovatörer och entreprenörer inom projektet har uppnåtts med goda möjlighetes till en fortsättning samarbete inom detta aktiva nätverk. Befintliga företag etableras i regionen Fotum har visat stort intresse för bränsleleveranser till Värtaverket i Stockholm samt Vattenfall till planerad nybyggnad av kraftvärme i Uppsala. Här återstår arbete för att hitta leveransvägar eftersom de rör sig om stora volymer. Nya företag startas Under pjojektperioden har ny företag startats inom bioenergiområdet med anledning av det intensiferade arbetet efter de stora stormarna i regionen. Däremot har uttaget av grot minskat. Effekten av minskat uttag av grot har därmed mildrats under en tidsperiodpå ca 2-4 år.
Målgrupp Målgruppen är skogsföretag, privata och offentliga skogsägare, skogsentreprenörer, bränsleleverantörer, större energikonsumenter och energiproducenter samt maskin-/utrustningstillverkare. I projektet har följande företag deltagit: Domsjö Fiber AB Patrik Eriksson, Martin Forsén. Inlandsbanan AB, Mats Westling. Jämtkraft AB, Stig-Arne Jönsson, Jonas Vestun. Norrskog, Rickard Lundström. Norra skogsägarna Patrik Jonsson, Håkan Lageson. Vattenfall AB Värme Norden, Thomas Jonsson, Jörgen Engström Mantex AB, Erik Odèn. Inadco, Theo Coolen. Kommentarer till indikatorerna En ökning av uttaget av Grot med 0,5 TWh innebär en schablonmässig ökning av antalet arbetstillfällen kopplade till bioenergi med ca 100 arbetstillfällen. För projektperioden 2011-2013 noteras dessvärre en minskning av uttaget av GROT från mittregionen med ca 0,4 TWh vilket i arbetstillfällen kan motsvara en minskning med ca 80 st. Det minskade uttaget har påverkat sysselsättningen och företagandet inom segmentet för GROT på ett negativt sätt men dock inte inom biobränslesektorn i stort. Detta eftersom den stormfällda skogen skapat ett ökat utbud av nya skogsbränslesortiment som dock varit till nackdel för efterfrågan och uttag av GROT. Nya entreprenörsföretag har uppstått med anledning av uttag av stormfälld skog samt att återställning av skogsmark har ökat i omfattning.(plantering och markberedning mm) Kommentarer till avvikelser i tid- och aktivitetsplan Förändringar gjordes i budget enligt ändringsbeslut 2013-04-29, i samband därmed förändrades dock inte budget för tid- och aktivitetsplan. Vår bedömning är att i samband med ändringsbeslutet skulle även en översyn av denna ha genomförts. Den totala budgeten, avseende faktiska kostnader, för projektet är 4 183 500, varav upparbetats 3 701 500. En avvikelse på 482 000, som i huvudsak beror på att en del försöksaktiviter, som var inplanerade, inte kunde genomföras. Detta på grund av logistikproblem som orsakades av överfulla lager, hos användarna. Aktiviteter enligt beslutad tid- och aktivitetsplan Upparbetad Kommentar del av budget Projektledning, organisation, planering 531 292 Budget 325 000 Styrning, styrgruppsordförande 91 727 Budget 110 000 System- och teknikutveckling 1 644 502 Budget 2 100 000 I aktiviteterna Projektledning, System- och teknikutv samt Bränslekvalité ingår kostnader för egen personal. I samband med lägesrapportering har dessa kostnader fördelats på de olika aktiviteterna av projektledaren, som nu har slutat. Vår bedömning är att lönekostnader som i lägesrapporteringar noterats som projektledning skulle ha fördelats och noterats för aktiviteterna System- och teknikutv samt Bränslekvalité. Del av lönekostnader som noterats under aktiviteten projektledning tillhör denna aktivitet. Bränslekvalitet 980 146 Budget 1 080 420 Insatser för något/några av de horisontella kriterierna Del av lönekostander som noterats under aktiviteten projektledning tillhör denna aktivitet 0 Budget 122 480 Det miljömässiga kriteriet har genomsyrat
hela projektet. Nya processer, produkter och tjänster inom förnybar energi har utvecklats. Detta arbete har utförts inom aktivitetsområdena System- och teknikutv samt Bränslekvalité, och även i aktiviteten informationsspridning genom bl a genomförda seminarier. Någon särskild kostnad för just denna aktivitet har därför inte redovisats i detta aktivitetsområde. Informationsspridning om verksamhet och resultat 363 562 Budget 388 600 Projektutvärdering och slutredovisning 90 268 Budget 100 000 4. Indikatorer Beskriv i vilken utsträckning projektet har uppfyllt förväntat utfall av uppställda indikatorer. Kommentera och analysera eventuella avvikelser. Ange namn och, om möjligt, organisationsnummer på eventuella nya företag samt beskriv vilken typ av nya arbetstillfällen som eventuellt har skapats som ett resultat av projektets verksamhet. I tabellen nedan redovisas det sammanlagda utfallet för den totala projektperioden för respektive indikator som finns angiven i beslut om stöd (Var uppmärksam på om indikatorn ska delas upp på kvinnor/män samt kvinnor/män med utländsk bakgrund). Om inget resultat har uppnåtts för en specifik indikator anges värdet 0. Marknadsläget för skogsråvara från regionen är fortfarande under stark press, både när det gäller priset och kvalitén. Stor import sker fortfarande, speciellt från Östeuropa och USA. Ovanligt milda vintrar gör att lagren av skogsråvara fortfarande är överfulla. Regionen måste möta den globala konkurrensen med högre kvalité på skogsbränslet, kanske lägre prisnivå, men framför allt en högre förädlingsgrad. Marknadsbehovet har stagnerat. Indikator Kvinnor Män varav kvinnor med utländsk bakgrund Antal nya/skapade arbetstillfällen(fördelat kvinnor 4 21 varav män med utländsk bakgrund Kvantitet 25 och män) (20) (80) (100) Antal nystartade företag(fördelat på ägda av kvinnor 2 12 14 och ägda av män). Företagen angivna i bilaga 2:M (1) (2) (3) Antal nystartade företag med delat/mixat ägande Ökning av skogsbränsleuttag -0,4 TWh (+0,5 TWh) Antal deltagare 30 (100) Privat icke-kontantfinansiering med arbetsinsatser Privat icke-kontant finansiering med annat än arbetsinsatser 250 (400) 280 (500) 717 600 kr (500.000) kr 170 000 kr (100 000kr) Samiska indikatorn 0
5. Jämställdhet/Integration och mångfald/miljö/folkhälsa Vilken påverkan har projektet haft på jämställdhet, integration och mångfald, miljö och folkhälsa? Beskriv utförligt hur jämställdhet, integration och mångfald, miljö samt folkhälsa har integrerats i projektets verksamhet och vilka aktiviteter som har genomförts inom dessa områden under projektperioden. Beskriv hur projektets genomförande och resultat påverkats av att de horisontella kriterierna har uppmärksammats? (Folkhälsa är ett obligatoriskt kriterium för samtliga projekt inom programområde Östra Mellansverige. Projekt inom andra programområden får gärna använda möjligheten att beskriva sin verksamhet ur ett folkhälsoperspektiv) Eftersom skogsbranschen i högsta grad är mansdominerad är det svårt att uppnå eftersträvad jämställdhet. Vid de olika informations tillfällen har projektet riktat inbjudan mot kvinnligt deltagande. Projektet är inte integrations- eller mångfaldsprojekt och har därmed inte haft någon påverkan på integrationen Miljön genomsyrar hela projektidén och sett ur ett klimatperspektiv kommer projektet att i takt med ökat biobränsleuttag bidra till minskat fossilt koldioxidutsläpp. 6. Privata bidrag i annat än pengar Redogör för eventuella privata bidrag i annat än pengar som tillförts projektet. Ange vart bidraget kommer ifrån samt hur värdet på bidraget har beräknats. Beskriv om det privata bidraget i annat än pengar kan ha bidragit till att förstärka projektets uppnådda resultat. Styrgruppens arbete har under hela perioden skett utan ersättning. De flesta föreläsare har endast erhållit reseersättning och kostnad för övernattning när projektet har hållit sina seminariedagar. I samband med lagringsförsöken har alla inblandade företag stått för egna interna kostnader samt material(flis och traktorkostnader) till testerna. Värdet av de insatser som de olika aktörerna stått för under projektperioden värderas till ca.900 000kr 7. Projektets övriga resultat Beskriv övriga resultat av projektet. Jämför med de övriga förväntade resultat som angivits i beslut om stöd. Beskriv även andra positiva och negativa erfarenheter eller omständigheter som har varit viktiga för utfallet av projektet. Projektet har haft ett starkt behovsinriktat upplägg genom styrgruppens inflytande under hela projektperioden. En del praktiska försök har fått avbrytas på grund av kraftiga oväder där en del utrustning gått förlorat. Försöken med lagring av skogsflis har lett till att ny metoder framtagits i samverkan med SLU. Ny teknik inom fukthaltsmätning har tagits fram av projektet och kommer att kommersialiseras så snart som demoanläggningar är färdigställda. Projektet här sammanfört producenter och användare av biomassa för ökad förståelse i hela biobränslekedjan. Fortsatt samarbete kommer att ske inom ramen för skogforsk, SLU och Energidalen. Forskare från i huvudsak SLU har deltagit i processen under ledning av Dan Bergström. Energiplattform Mellannorrland har ej förverkligats under perioden. 8. Projektets förväntade effekter på sikt Beskriv vilka aktiviteter som har genomförts för att projektets verksamhet eller dess resultat ska kunna leva vidare efter projektperiodens slut. Hur planeras den fortsatta verksamheten att se ut? Vilken mottagningskapacitet finns för projektets resultat? Hur ska framtida verksamhet finansieras? Hur planeras kommersialisering av eventuella nya produkter/tjänster? De produkter och tjänster som framtagits under projektperioden kommer att kommersialiseras av det företag som ingått i projektet(inadco och Mantex) så snart som demoanläggningar är klara. När det gäller att öka förädlingsgraden ytterligare planeras en pilotanläggning i inlandet för att torrefiera skogsflis och då med huvudinriktning mot GROT. Även mobila förädlingsenheter har funnits med i diskussionen. Lagring av skogsflis kommer att vidareutvecklas i samverkan mellan Energidalen, SLU och Skogforsk för att på sikt upprätta olika rekommendationer inom området lagring av biobränsle från skogen. Energidalen, i samarbete med Akademi Norr, kommer att fortsätta att utveckla biobränslebranschen mot ett högre förädlingsvärde samt hitta kommersiell applicering av on-line mätning av fukthalt i hela bränslekedjan. (mobila enheter) 9. Resultatspridning samt information och offentliggörande Beskriv hur intressenter och allmänhet har beretts möjlighet till kännedom om projektet och strukturfondens medfinansiering. Beskriv även tillvägagångssättet för erfarenhetsspridning (när, var, hur). Bifoga eget framtaget material så som trycksaker, inbjudningar, kopior på annonser, fotografier på eventuella skyltar, skärmkopia på eventuell webbplats osv. Ange adress tilleventuell webbplats där information om projektet finns. För att kunna omsätta mitt-regionens biobränslepotential måste nya produkter, terminaler och effektivare skörde- och logistiksystem utvecklas. Energidalen, SLU och Skogforsk har under projektperioden genomfört olika seminariedagar i hela regionen(umeå, Ö-vik, Sollefteå, Kramfors, Sundsvall och Östersund) samt att projektet har deltagit i mindre skogsträffar i regionen i samverkan med olika skogsorganisationer. I övrigt har resultaten redovisas i informationsblad samt på hemsidor hos de olika projektdeltagarna. En vetenskaplig artikel, inom lagring av skogsflis, från SLU är under genomförande. Artiklar är också publicerade i olika branschtidningar samt dagspress.
Se SLUs syntesrapport bilaga 2:O, www.energidalen.com. Skogsforsk fortsätter sitt arbete med bl. a fukthalts mätning.(on-line) i samverkan med SLU och Mantex Projektets slutseminarium hölls den 30-31 oktober 2014 på Hallstaberget i Sollefteå. På seminariet deltog ledande Svenska experter inom bioenergi. Seminariet lockade ca.70 deltagare från hela Norrland. Företrädare för branschens olika aktörer deltog. Skogsbolag, Entreprenörer och Energibolag deltog aktivt under 2 dagar med att beskriva sina erfarenheter utifrån sin verksamhet samt att ge sina synpunkter om framtiden inom bioenergisektorn. 10. Kopplingar till andra projekt Beskriv projektets eventuella kopplingar till/samverkan med andra projekt. Centrum Bioraffinaderi: Här har samarbetet fördjupats inom förädling av biomassa genom torrefaction. En omfattande studie angående möjligheten att tillvarata Grot har genomförts med Umeå Universitet och BioEndev. Bio Fuel region och Forest Power: Här har gemensamma seminarier genomförts samt att projekten har samarbetat i vissa utvecklingsfrågor och då genom de olika projektens projektledare. Detta för att samnyttja olika kompetenser inom forskarvärlden. I övrigt har Energidalens projektpartners deltagit i Forest Power speciella föreläsningar i Umeå. Bio Fuel Region har deltagit i diskussioner om höjning av kvalité i biomassa speciellt vid avseende på råvara mot biodrivmedel. 11 Projektföljeforskning (obligatoriskt för samtliga projekt som omfattas av följeforskning) Beskriv hur följeforskningen har påverkat projektets genomförande och målsättningar. I samband med att denna slutrapport lämnas in skickas en publiceringsbar slutrapport från utvärderaren till Tillväxtverkets beredningshandläggare i digitalt format (word). SLU:s syntesrapport. I övrigt omfattas projektet ej av följeforskning 12. Övrigt Finns det ytterligare information om projektet och dess verksamhet och resultat som bör uppmärksammas? Projektet har under perioden bytt ägare samt projektledare. Ledningen av projekt samt stora delar av styrgruppen har varit intakt. Professor Iwan Wästerlund insjuknade i mitten av perioden och har ersatts med Teknologie doktor Dan Bergström även han från SLU-Umeå. Under seminariedagarna besökte Fortum seminariet för att understryka möjligheten till leverans av bränsleflis till Värtaverket i Stockholm som skall vara i drift 2016. Nya produkter är framtagna i projektet inom online mätning när det gäller mätning av fukthalten(mantex, Inadco). Detta är mycket viktigt inom branschen för att möta den nya virkesmätningslagen, samt för att få hela betalningskedjan att fungera. Lagring av bränsleflis och stackningsmetoder är ett av huvudobjekten i Energidalens utvecklingsprogram. Tillsammans med SLU är detta projekt ledande i utvecklingen inom lagring av biobränsle. 13. Underskrift Slutrapporten ska undertecknas av projektledare eller person som har rätt att företräda projektägaren. Undertecknad intygar att ovan lämnade uppgifter är fullständiga och riktiga: Datum 2014-04-03 Underskrift Ort Sollefteå Namnförtydligande Tord Fjällström