GRUNDLÄGGANDE INFORMATION KPP Kostnad Per Patient Kunskapsbaserad ledning av vården Leif Lundstedt Statistiksektionen Sveriges Kommuner och Landsting Växjö 13 maj 2013
AGENDA - Vad är KPP och varför? - Bakgrund - Metod Kostnadsunderlag Vårdtjänster Matchning - Nuläge och framtid - Exempel på användningsområden
VAD ÄR KPP? En metod för att fördela ut kostnader per vårdkontakt och patient Patientrelaterad redovisning Samla alla resurser som patienten erhåller i samband med vårdkontakten Organisationsoberoende - patientfokuserat Enligt gemensamt fastslagna principer definierade vårdtjänster kostnadsunderlaget tas fram på samma grunder (jämförbarhet) restlös fördelning (inga fria nyttigheter) enhetliga matchningsregler Bottom up angreppssätt
KPP beskriver och följer upp vårdprocesserna Verksamheter/funktioner Vårdprocessen KPP
VARFÖR KPP - Bra verktyg för att, analysera, förstå och jämföra - Studera verksamhetens processer och kostnadsbilden för olika patientgrupper och vårdprogram (Öppna Jämförelser m.fl.) - Verktyg för att identifiera förbättringsområden - Benchmarking av olika slag (mellan enheter/sjukhus och över tid) - Sätter fokus på grundregistreringen - Bra för klinikens lednings- och styrningsarbete uppföljning, budget- & prognosarbete - Underlag för landstingens/regionernas prioriteringar och strategiska styrning av sjukvården utvärdera/förbättra ersättningssystem - Kopplat med mätning av patienttillfredsställelse & kvalité kan vi börja beräkna sjukvårdens effektivitet - Underlag för DRG/ACG-vikter samt för utvecklingen av NordDRG
VARFÖR KPP forts. - Gör att man kan gå från känslobaserade till faktabaserade beslutsunderlag - Kan följa den medicinska kostnadsutvecklingen - Underlag för ekonomistyrning, kvalitetssäkring och processutveckling - Nödvändigt för fakturering och prissättning - Möjliggör uppföljning ur befolknings- och jämlikhetsperspektiv - Input och uppföljning av verksamhetsplanering & LEAN-arbete - Identifiera resurskrävande patientgrupper - Lyfta fram kostnader och effektivitet för specifika behandlingar och diagnoser - Analyser att använda i forskning - Matchning mellan primärvård, psykiatri och kommunens verksamheter (KPB) tex. psykiskt funktionshindrade, äldre multisjuka m.fl.
INVÄNDNINGAR MOT KPP - Mer administrativt arbete (kalkylarbete, laddningar/körningar/avstämning, kvalitetskontroll) - Kostar och kräver resurser (IT-system, förvaltningsorganisation) - Beroende av kvaliteten i grunddata - Alla kostnader f.n. inte finns på individnivå, t.ex. läkemedel - Hälso- & sjukvårdens produkter är svåra att beskriva & kategorisera. Hälsa är svårt att mäta subjektiv upplevelse. Kulturell aversion mot att mäta hälso- & sjukvård
HISTORIK - SPRI 1) tittade i början på 1990-talet på en svensk DRG-modell vilket skapade ett behov av KPP. En KPP-databas etablerades. - Vid årskiftet 1999/2000 överlämnades KPP-databasen till dåvarande Landstingsförbundet i och med att SPRI avvecklades. - KPP-arbetet på Landstingsförbundet/SKL har pågått sedan slutet på 1990-talet och tillkom på initiativ av landstingen (ek.dir). KPP är sedan hösten 2002 en del av Sveriges Kommuner och Landstings ordinarie arbete. - Några universitetssjukhus har haft KPP-system sedan mitten av 1980-talet 1) Spri, var ett fristående utvecklingsinstitut som arbetade för att förbättra hälso- och sjukvården. Spri avvecklades vid årsskiftet 1999/2000 och Landstingsförbundet tog då över KPP-databasen.
SKL:s UPPDRAG - Ansvara för nationella KPP-principer (regelverk & anvisningar) - Stödja landstingen i deras arbete att införa KPP (nätverk, lokala info m.m.) - Bidra med underlag och analyser till landstingen/sjukhusen som ska syfta till lokal verksamhetsutveckling och effektivare vård - Samla in och förvalta den nationella KPP-databasen - I samverkan med Socialstyrelsen utveckla sekundära klassifikationssystem inom hälso- & sjukvård (DRG) - Redovisa analyser/rapporter/jämförelser utifrån KPP & DRG på nationella och internationella konferenser/möten samt verka för att bredda användningsområdet av KPP
SKL:s KPP-organisation SKL:s KPP-enhet ca 2,5 personer Controllernätverket ca 25 personer 4 ggr/år Nätverk KPP Somatik ca 40 personer 2 ggr/år Nätverk KPP Psykiatri ca 25 personer 2 ggr/år Nätverk KPP Primärvård ej startat Sveriges Kommuner & Landsting KPPreferensgrupp ca 10 personer 1 ggr/år + löpande Ekonomidirektörsnätverket 21 personer 8 ggr/år Landstingens kontaktpersoner för KPP-frågor 21 personer 1 ggr/år NPK (Nätverk för utveckling av sekundärklassifikationer) =DRG, SKL+Socialstyrelsen ca 10 personer 8 ggr/år SVEX Svensk expertgrupp för NordDRG ca 10 personer
Nationella KPP-principer Totalkostnadsredovisning Vårdtjänster Kalkylmodeller Matchningsregler
KOSTNADSUNDERLAGET i KPP Bruttokostnaden för den vård enheten producerat. Alla kostnader ska fördelas ut på de vårdproducerande enheterna i relation till hur enheten förbrukat dom (ända från landstingsledningsnivå - inga fria nyttigheter!) För att få möjlighet till jämförelse har följande kostnader exkluderats: - Politiker (Lt-fullm, Lt-styrelse), tjänstemannaorganisation för beställarverksamhet - FOU - Externt finansierade projekt - Kostnader för köpt vård - Ambulanskostnader/sjukresor - Hjälpmedelscentraler - Kostnader för på enheten förskrivna receptläkemedel - Reavinster/förluster, extraordinära kostnader - Moms (privata enheter)
KPP principmodell
Vårdtjänster i ett KPP-system Specialicera Somatisk vård Slutenvård Öppenvård Kommentar Hotelltjänst Insatser läkare/beh.personal Mottagningstjänst Insatser läkare/beh.personal Omvårdnadstjänst - Dyra Läkemedel Dyra Material Åtgärder Laboratorietjänster Dyra Läkemedel Dyra Material Åtgärder Laboratorietjänster Grundkostnad per vårddag/besök. Avser fasta kostnader typ OH, adm, fastighet, kaptaltjänst o.dyl. Kostnader för läkare eller annan behandlande personal vid vårdavdelning/mottagning som kan hänföras till en enskild patient, Kostnader för omvårdnadspersonal vid vårdavdelning som kan hänföras till en enskild patient, t.ex. genom ett vårdtyngdssystem Kostnader för dyra (och diskriminerande) läkemedel som kan hänföras till en enskild patient utifrån t.ex. ATC-kod Kostnader för dyra (och diskriminerande) material och implantat som kan hänföras till en enskild patient utifrån t.ex. operationssystem eller KVÅ-kod Kostnader för att utföra en specifik åtgärd. Med åtgärd menas åtgärder som finns beskrivna i den nationella åtgärdsklassifikationen KVÅ och som utförs på avdelning/mottagning Kostnader för laboratorieprov, analyser och blodcentralstjänster Röntgentjänster Röntgentjänster Kostnader för röntgenundersökningar/åtgärder Operationstjänst Anestesitjänst Operationstjänst Anestesitjänst Kostnader för operation, inkl. kostnader för operatörer Kostnader för anestesi, inkl. kostnader för anestesipersonal IVA-tjänst - Kostnader för intensivvård UVA / Postop UVA / Postop Kostnader för uppvak och övervakning Akutmottagning - Övriga tjänster Övriga Kostnader för akutmottagningens tjänster för patienter som skrivs in Kostnader för övriga vårdtjänster som kan hänföras till en enskild patient, t.ex. patientkonferenser, konsulttjänst, transporttjänst. Särredovisas vid behov.
Matchning av vårdtjänster HUVUDPRINCIP: vårdtjänsten matchas till den vårdkontakt (patient) som förbrukat den. - I första hand med hjälp av personnummer/vårdkontaktid, datum och beställande enhet - Om direkt matchning inte lyckas används stegvis fönsterteknik med följande prioritetsordning: - matcha till den vårdkontakt som ligger närmast - matcha efter principen att - slutenvård går före öppenvård - dagsjukvård före läkarbesök - läkarbesök för övriga vårdgivare - remissdatum är att föredra framför analysdatum - tidsfönstret öppnas stegvis (t.ex. 3 dagar, 5 dagar, 10 dagar o.s.v.) Läs mer i KPP-rapporten nr 5 Att matcha vårdtjänster i ett KPP-system
Variabler i KPP-databasen 1. Uppgifter om patienten personid, vårdhändelseid, kön, ålder, födelsevikt, hemortslän, kommun, område 2. Uppgifter om vårdenhet sjukhus, klinik, MVO 3. Administrativa uppgifter om vårdtillfället/besöket in- & utskrivningsdatum, permissioner, vårddagar, planerad vård, in- & utskrivningssätt, besöksform, yrkeskategori, lagrum, utskrivningsklar 4. Medicinska data huvud- & bidiagnoser, åtgärder, GAF, DRG 5. Kostnadsdata mottagn/hotell, läkare/behandl.personal, omvårdnad, läkemedel, material, operation, anestesi, IVA/UVA, röntgen, lab, akutmott KPP-databasen på webben: www.skl.se/kpp/databas Totalt 100 variabler SV Totalt 90 variabler ÖV
KPP 2010 SLUTENVÅRD somatisk specialistsjukvård jämfört med Patientregistret La ndsting/re gion PAR KPP % a v PAR Landstinget Dalarna 47 761 48 794 102% Landstinget i Östergötland 69 425 68 664 99% Landstinget Västmanland 41 629 40 137 96% Landstinget i Kalmar län 43 921 41 678 95% Västra Götalands regionen 261 569 244 644 95% Norrbottens län landsting 42 683 40 173 94% Landstinget Västernorrland 40 089 37 468 93% Örebro läns landsting 51 908 48 274 93% Västerbottens läns landsting 54 102 50 329 93% Landstinget i Uppsala län 64 105 59 355 93% Region Halland 48 352 44 326 92% Stockholms läns landsting 307 242 263 387 86% Region Skåne 210 226 108 181 51% Landstinget i Jönköpings län 58 332 (projekt startas) Landstinget Gävleborg 44 734 (införande pågår) Landstinget Sörmland 41 588 (projekt startas) Landstinget i Värmland 42 975 (projekt startat) Landstinget Kronoberg 26 713 (införande pågår) Landstinget Blekinge 23 934 (projekt startas) Jämtlands läns landsting 19 503 (införande pågår) Region Gotland 10 212 Totalt 1 551 003 1 095 410 71%
KPP 2011 ÖPPENVÅRD somatisk specialistsjukvård jämfört med Patientregistret Lä ka rbe sök La ndsting/re gion PAR KPP % a v PAR T OT ALT inlä mna de ÖVkonta kte r Västerbottens läns landsting 271 395 306 422 113% 585 943 Landstinget Västernorrland 229 383 242 696 106% 407 873 Landstinget i Uppsala län 356 450 338 241 95% 536 545 Landstinget i Kalmar län 265 699 250 682 94% 666 118 Västra Götalands regionen 1 388 525 1 291 196 93% 2 728 827 Landstinget Dalarna 295 480 268 640 91% 639 899 Landstinget i Östergötland 456 884 398 236 87% 1 783 288 Norrbottens län landsting 224 228 191 249 85% 368 028 Landstinget Västmanland 258 006 219 967 85% 520 998 Stockholms läns landsting 2 374 905 1 684 257 71% 2 598 392 Region Skåne 1 527 623 627 723 41% 1 314 864 Region Halland 286 675 24 060 8% 381 154 Örebro läns landsting 318 818 (projekt pågår) Landstinget i Jönköpings län 329 648 (projekt startas) Landstinget i Värmland 292 424 (projekt startat) Landstinget Gävleborg 275 408 (införande pågår) Landstinget Sörmland 261 930 (projekt startas) Landstinget Kronoberg 188 722 (införande pågår) Landstinget Blekinge 160 565 (projekt startas) Jämtlands läns landsting 109 439 (införande pågår) Region Gotland 80 400 Totalt 9 952 607 5 843 369 59% 12 531 929
S : 49 Mdkr
KPP Psykiatri 2011 Område Besök Vtf VGR * 548 651 13 072 Östergötland 285 830 2 707 Värmland 151 241 1 769 Västmanland 2) - 2) - 2) Norrbotten 68 871 2 500 Akademiska * 113 797 3 698 Västernorrland 87 471 2 721 Kalmar 104 327 2 355 Dalarna * 1) 148 238 2 083 Örebro 3) - 3) - 3) SUMMA 1 508 426 30 905 * enligt somatisk KPP-layout 1) datat ej kvalitetsäkrat 2) problem med inlämning p.g.a. systembyte 3) ska lämna slutenvården har man sagt På gång 2012: Gävleborg
Modell vid jämförelser Landsting Sjukhus Klinik/MVO MDC DRG Diagnos/ Diagnosgrupp Åtgärd/ åtgärdsgrupp - Kostnad per vårdtillfälle/besök - Kostnad per vårddag - Kostnad per DRG-poäng - DRG-poäng per vårdtillfälle - Medelvårdtid - Medelålder - Andel ytterfall - Utskrivningssätt - Planerad/ej planerad - m.m.
Innerfall - Ytterfall - Vid framtagande av de nationella DRG-vikterna tas de 5% extremt dyraste vårdtillfällena per DRG bort enligt kvartilmetoden. Metoden brukar även kallas att man trimmar materialet - Metoden minimerar spridningen inom varje DRG, det s.k. kvartilavståndet (Q3-Q1). Andel vårdtillfällen som blir ytterfall inom resp. DRG kan därmed variera (0,5-13%) - Ytterfallen står för ca 21 % av kostnadsmassan och har en medelkostnad som är 5 ggr högre än innerfallen (ersätts individuellet med målet 100% kostnadstäckning) - Syftet med trimningen är att få bättre jämförelser samtidigt som det skyddar de svårast sjuka patienterna, kliniken (rätt ersättning) och huvudmannen (SPRI rapport 358) 25% Ytterfallsgräns 0 kr 800 tkr
Kostnad per vårdtillfälle & DRG-poäng UNIVERSITETS-/REGIONSJUKHUS produktionskostnad somatisk slutenvård 2011 Casemixjustering med DRG-vikter ger mer korrekta jämförelser! efter att de 5% dyraste vårdtillfällen har trimmats bort
FRAMÖVER - Arbetet fortsätter enligt i den takt som arbetet prioriteras och resurser finns (målen finns beskrivna i den utvecklingsplan som tagits fram för det fortsatta KPP-arbetet) - Fler regioner/sjukhus/kliniker inför KPP Kronoberg, Gävleborg, Jämtland, Värmland m.fl. Fortsatt införande inom den öppna somatiska vården, psykiatrin och primärvården - Fortsatt förbättringsarbete kring kalkylering och matchning av vårdtjänster (större andel individrelaterade kostnader material, läkemedel m.fl) - Analyser av KPP-data kopplat till uppgifter från patientregistret 0ch kvalitetsregister m.m. - Koppla ihop KPP med KPB (Kostnad per Brukare) Individbaserad redovisning är här för att stanna!
Exempel
ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 Kostnad per vårdtillfälle vid borttagande av livmoder
Ålder, vtf, kostnad och kön produktionskostnad somatisk slutenvård 2011
Diagnosområden MDC, Major Diagnostic Category [ICD-10]) produktionskostnad och antal, somatisk slutenvård 2011
Topp 25 Vårdområden (utifrån DRG) produktionskostnad & antal, somatisk slutenvård 2011
Jämförelser per sjukhus - Regionsjukhus
Antal & kostnad per öppenvårdskontakt och per yrkeskategori (2011)
Vi som jobba med KPP på SKL: - Leif Lundstedt (100%) Samordnare för KPP-arbetet (Somatik, Psykiatri, Primärvård) NPK-arbete, ACG-nätverk, terminologifrågor - Åke Karlsson (ca 85%) KPP-databas somatik, SAS-plattform, KPP på Web, IT-frågor NPK-arbete, DRG-viktlistor - Jenny Sandgren (ca 30%) KPP-psykiatri, KPP-databas psyk, Patientregistret m.m. - Bengt André, konsult (ca 20%) Verksamhetsuppföljning inom psykiatrin www.skl.se/kpp
TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET www.skl.se/kpp