Metodutveckling avseende tystnad och särskilda upplevelsevärden. Projekt: Inventering och metodutveckling avseende tystnad och särskilda upplevelsevärden - rapport 2
2 Förord Det här är ett projekt uppdelat i två delar med motsvarande rapporter: Rapport 1: Resultat av inventeringen av tystnad och särskilda upplevelsevärden i Sollentunas naturreservat. Rapport 2: Metodutveckling avseende tystnad och särskilda upplevelsevärden. Förutom de två kompletta rapporterna tas också en kortfattad lättillgänglig sammanfattning fram, som läggs ut på kommunens hemsida. Huvudman för detta projekt är Sollentuna kommun och bidrag har beviljats från landstingets miljöanslag. Sollentuna kommun ser detta projekt som ett steg i förvaltningen och den långsiktiga utvecklingen av kommunens befintliga och planerade naturreservat. Projektet har när det gäller planering, fältarbete, resultat, redovisning och dokumentation genomförts av konsulten Ulf Bohman och huvudansvarig för Sollentuna kommun har Rikard Dahlén varit. Sollentuna 2013-12-13 Innehåll Förord 2 Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Projektets syfte 6 Metod 6 Resultat & diskussion 11 Slutsatser 12 Litteratur 14 Utrustning 14
Sammanfattning Vi mäter idag buller och försöker skydda oss mot det och minska det, vilket måste göras. Men detta fokus på buller (på det som skapar ohälsa) kan balanseras genom att mäta tystnad, visa vägen till tystnad och få oss att uppskatta och tillvarata de tysta områden och fantastiska naturupplevelser som finns även nära staden. Vår metod för inventering kan användas för att få en tydligare bild av upplevelsevärden och tystnad i stadsnära naturområden. Inventeringen kan ge ett underlag för att vägleda besökaren till unika platser och för att välja ut de områden som beroende på väder och vind är tystast. Men metoden kan också komplettera och förstärka de bullerutredningar som görs, där utgångspunkten i de flesta fall är bullerkällornas utbredning. Vårt förslag till metod och checklista: 1. Fastställ syftet. Vill ni ha så bred bild av ett större naturområde som möjligt eller inventera ett antal givna platser eller förstärka och utveckla beräkningar av bullerutbredning? 2. Välj platser. Baserat på syftet och med stöd från personer med erfarenhet av området, välj ut platser. Om det behövs börja med ett större urval, gör en första sondering och koncentrera sedan urvalet. 3. Fastställ tillvägagångssätt och parametrar samt ta fram protokoll. Vi valde 15 minuters utvärderingstid samt 4 besök per plats och har använt oss av ett protokoll som bygger på de upplevelsevärden som tidigare identifierats för bland annat några av Stockholms gröna kilar samt Naturvårdsverkets förslag till parametrar för ljudmiljön i naturområden. Dessa protokoll har fungerat väl under projektets genomförande, använd gärna dessa direkt eller som en mall med egen anpassning/utveckling. 4. Organisera och genomför utvärderingar/mätningar. Försök i största möjliga mån välja tillfällen med varierande vind och väderförhållanden. Detta kan vara en svårighet när det gäller planering och tid avsatt för genomförande, men en flexibilitet och anpassning till väderförhållanden krävs för att få en så komplett bild som möjligt av en enskild plats och/eller ett områdes ljudmiljö. Vi använde oss av två ljudnivåmätare vilket rekommenderas, det skapar större flexibilitet när det gäller placering och ger en backup. 5. Sammanställ resultaten och integrera dessa. Följ gärna vår mall för redovisning på två olika sätt. Dels per utvärderings/mättillfälle för hela området, där överblick, väder och vind står i fokus. Dels för alla de enskilda platserna där upplevelsevärden förtydligas. Ska resultaten användas för att guida besökare till särskilda upplevelsevärden, integrera då en relevant diskussion om hur väder och vind påverkar ljudbilden för berörda platser, områden och vandringar. 3
4 Bakgrund För att kunna bygga upp en metod för inventering av upplevelsevärden och tystnad i storstadsnära naturområden var det viktigt att initialt inventera vad som tidigare gjorts inom detta område och finna mallar, förslag och lärdomar som vi kunde bygga vidare på. När det gäller upplevelsevärden är den grundmodell vi följt baserat på den rapport som regionplane- och trafikkontoret vid Stockholm Läns Landsting tog fram 2001, Upplevelsevärden. Sociala kvaliteter i den regionala grönstrukturen, Rapport 4:2001. Dessa upplevelsevärden användes och utvecklades sedan vidare för några av de gröna kilarna under 2004. I dessa rapporter utgår man från sju olika upplevelsevärden eller kvaliteter. I rapporterna om upplevelsevärden i de gröna kilarna 2004, justerades några av namnen: 1. Orördhet och mystik (senare Orördhet och trolska miljöer) 2. Skogskänsla 3. Frihet och rymd (senare Utblickar och öppna landskap) 4. Artrikedom och naturpedagogik (senare Variationsrikedom och naturpedagogik) 5. Kulturhistoria (senare Kulturhistoria och levande landskap) 6. Aktivitet och utmaning 7. Service och samvaro Tysta områden ingår som en grundläggande parameter i de flesta av upplevelsevärdena men är viktigast för upplevelsevärde 1 och 2, d.v.s. Orördhet och trolska miljöer och Skogskänsla. De rapporter som Naturvårdsverket publicerade om ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer 2005 och 2007 har varit mycket värdefulla för detta projekt. I dessa rapporter har ett brett synsätt presenterats för hur man mäter ljudnivåer och bullerstörningar och hur besökaren uppfattar ljudbilden i olika naturområden. Naturvårdsverket ger i rapporterna också konkreta förslag kring inventering av ljudmiljön i naturområden. Slutsats i Naturvårdsverkets, Rapport 5442 Upplevd ljudmiljö i stadsnära grönområden och stadsparker Delrapport i ett samarbetsprojekt, 2005: Sammanfattningsvis kan sägas att tidigare forskning i huvudsak sysslat med bullerstörning orsakad av specifika bullerkällor, t.ex. flygplan. Det är dock klart att frihet från buller inte nödvändigtvis är detsamma som en god ljudmiljö. Positiva ljud, främst naturljud är en viktig del av upplevelsen i grönområden och sådana ljud kan till viss del kompensera förekomst av oönskat ljud. Det är därför viktig att kartlägga vilka ljudtyper som upplevs som behagliga respektive störande i olika områden, samt klarlägga hur dessa i samverkan påverkar totalupplevelsen av områdets ljudkvalitet. Från sammanfattande rapport, Naturvårdsverket, Rapport: God ljudmiljö...mer än bara frihet från buller, 2007: Förslag till mätetal. Bullerklass A: Tröskelvärdet för bullerfrihet föreslås till 25 db A (A-vägd momentan ljudnivå). Vid denna låga nivå befinner vi oss långt från de tänkbara ljudkällorna, och varje bullerhändelse blir 2 3 minuter. Överskridandetiden bör begränsas till högst 5 minuter per vecka (1 2 bullerhändelser). Bullerklass B: Tröskelvärdet för bullerfrihet föreslås till 35 dba (A-vägd momentan ljudnivå). Vid denna låga nivå befinner vi oss långt från de tänkbara ljudkällorna, och varje bullerhändelse blir 1 2 minuter. Överskridandetiden bör därför begränsas till högst 5 minuter per dygn (3 4 bullerhändelser). Bullerklass C: Tröskelvärdet för bullerfrihet föreslås till 45 dba (A-vägd momentan ljudnivå). Vid denna nivå befinner vi oss närmare de tänkbara ljudkällorna, och varje buller- händelse blir 30 60 sekunder. Överskridandetiden bör begränsas till högst 1 timme per dag (06 22; 60 120 bullerhändelser).
5 Bullerklass D: Tröskelvärdet för bullerfrihet föreslås till 45 dba (A-vägd momentan ljudnivå). Vid denna nivå befinner vi oss närmare de tänkbara ljudkällorna, och varje buller- händelse blir 30-60 sekunder. Överskridandetiden bör därför begränsas till högst 2 timmar per dag (06 22; 120 240 bullerhändelser). Bullerklass E: I bullerklass E närmar vi oss en bullernivå där bullerhändelserna är så frekventa att det inte längre är meningsfullt att skilja ut enskilda bullerhändelser. För bullerklass E föreslår vi därför att man använder den ekvivalenta ljudnivån. En ekvivalent ljudnivå på 45 50 dba, alternativt 10 20 dba lägre än omgivningen, innebär att bullerklass E uppfylls, förutsatt att de maximala ljudnivåerna inte är alltför höga eller förekommer alltför ofta. Från sammanfattande rapport, Naturvårdsverket, Rapport: God ljudmiljö...mer än bara frihet från buller, 2007: Förslag till krav på bullerfrihet i olika områden. Områden helt utan samhällsbuller: Sådana områden kan vara de mer otillgängliga delarna av fjällen, vissa skärgårds- områden, tysta nationalparker och kanske en del andra stora skogsområden utanför fjällkedjan. Minst 80 procent av dem som besöker området ska efter sitt besök ha upplevt att de inte störts av buller. Besöken kan ofta vara flera dagar och ganska många blir störda redan om de hör något buller alls. Det betyder att hörbart samhällsbuller bör förekomma högst 1 2 gånger per vecka. Avståndet till större vägar och järnvägar bör därför vara minst 4 km. Vår bedömning är att bullerklass A ger en tillräcklig- god ljudkvalitet i dessa områden. Områden med begränsad förekomst av samhällsbuller: Områden med begränsad förekomst av samhällsbuller kan vara de mer lättillgängliga delarna av fjällkedjan, skärgårdsområden och större skogsområden med höga rekreationsvärden långt från större städer. Minst 80 procent av dem som besöker området ska efter sitt besök ha upplevt att de inte varit störda av buller. Besöken kan ofta vara 1 2 dagar och ganska många blir störda redan om de hör något påtagligt buller. Det betyder det, att tyd- ligt hörbart samhällsbuller bör förekomma högst 1 2 gånger per dag. Avståndet till större vägar och järnvägar bör därför vara minst 2 km. Vår bedömning är att bul- lerklass B ger en tillräckliggod ljudkvalitet i dessa områden. Friluftsområden: Friluftsområden med höga natur- och kulturvärden på rimligt avstånd från större städer utnyttjas för rekreation och friluftsliv mest för dagsutflykter på helgerna. Minst 80 procent av dem som besöker området ska efter sitt besök ha upplevt att de inte störts av buller. Störande samhällsbuller bör förekomma högst några gånger per timme. Det innebär att avståndet till större vägar och järnvägar bör vara minst 1 km. Men under stilla dagar kan man på detta avstånd höra bruset från större vägar under mesta delen av tiden. Vår bedömning är att bullerklass C ger en tillräckligt god ljudkvalitet i dessa områden. Tätortsnära rekreationsområden: Tätortsnära rekreationsområden är grönområden på gång- eller cykelavstånd från större tätorter. Områdena utnyttjas för rekreation och friluftsliv både under helger och på eftermiddagar och kvällar. Områdena utnyttjas också dagtid på vardagar av bl.a. skolorna. Minst 80 procent av dem som besöker området ska efter sitt besök ha upplevt att de inte störts av buller. I tätortsnära rekreationsområden bör man kunna acceptera att det förekommer hörbart samhällsbuller under en stor del av tiden. Avståndet till större vägar och järnvägar bör vara minst 0,5 km för att man ska kunna uppleva god ljudmiljö. Det betyder dock att man kan höra bruset från större vägar under mesta delen av tiden. Vår bedömning är att bullerklass D ger en tillräcklig god ljudkvalitet i dessa områden. Parker: Vad som är god ljudmiljö i en park beror mycket på hur mycket det bullrar i den omgivande staden. Vår bedömning är att bullerklass E ger en tillräcklig bullerfrihet för parker. I Sollentuna kommuns Översiktsplan som antogs 2012 tar man också upp tysta områden och anger riktvärden. Tystnaden är idag en bristvara i samhället. I ett tätbefolkat län som Stockholms där stor konkurrens om marken råder, finns behov av att hindra att utomhusbullret breder ut sig, och värna om de få tysta och relativt tysta områden som finns kvar. Regionplanekontoret har kartlagt bullersituationen i den regionala grönstrukturen. Områden där de ekvivalenta ljudnivåerna understiger 45 db(a) och den maximala ljudnivån är minst 10 db(a) lägre än aktuellt riktvärde för mer sporadiska bullerkällor definieras som tysta grönområden. De tysta områden som har identifierats i de gröna kilarna i kommunen ska värnas mot buller.
6 Projektets syfte Projektet har två huvudsyften. Dels att inventera särskilda upplevelsevärden och tystnad i Södra Törnskogen, på Östra Järvafältet och i Tegelhagen, denna inventering redovisas i en separat rapport. Dels utveckla och ge förslag på en metod för inventering av särskilda upplevelsevärden och tystnad i storstadsnära naturområden, vilket denna rapport redovisar. Den metod som presenteras här kan direkt eller med viss anpassning utnyttjas för att identifiera platser, områden och vandringar som erbjuder tystnad och särskilda upplevelsevärden i storstadsnära naturområden. Förslaget till metod och checklista kan också ligga till grund för att ta fram guider till tystnaden och särskilda upplevelsevärden för de gröna kilarna och andra naturområden i Stockholms län såväl som i andra delar av landet. Under arbetets gång har det blivit tydligt att när vi med utgångspunkt från platser i naturområden utvärderar upplevelsevärden och tystnad så tillför vi också en ny dimension till arbetet med utbredning av buller i storstaden. Metod Första steget i arbetet med att utveckla denna metod för inventering var att ta fram urvals- och utvärderingsparametrar. När det gäller upplevelsevärden utgick vi från de som tidigare identifierats:1.orördhet och trolska miljöer, 2.Skogskänsla, 3.Utblickar och öppna landskap, 4.Variationsrikedom och naturpedagogik, 5.Kulturhistoria och levande landskap, 6.Aktivitet och utmaning, 7.Service och samvaro. I detta projekt täckte de utvalda platserna in de fem första, vi lade till en närmare beskrivning och bedömning av platsens upplevelsevärde enligt följande mall: 1. Orördhet och trolska miljöer Beskrivning (skäl till bedömningen): Gamla träd, döda träd både stående och fallna, renlav och mossa. Checklista parametrar. Skog äldre än 100 år: Ja Låg ljudnivå < 45 dba: Ja Minst 250 m väg/anlägg. Ja Minst 75 m kraftledning Ja Betyg upplevelsevärdet (förslag) 5 Parametrarna och betygsskalan är en utveckling av den bedömning av högt eller mycket högt värde som använts i rapporterna om upplevelsevärden i de gröna kilarna 2004. Vårt förslag till betygsskala är dock i vissa fall hårdare. I rapporterna från 2004, är till exempel kravet för att få betyget mycket högt värde, när det gäller upplevelsevärdet Utblickar och öppna landskap, att ljudnivån ska vara under 55 dba. Vi tycker detta är för högt för att få högsta betyg, 55 dba är en väldigt hög ljudnivå även för en naturskön plats. När det gäller tystnad och störningar utgick vi från Naturvårdsverkets rapporter och kopplade valda ljudparametrar till deras förslag till mätetal respektive förslag till krav på bullerfrihet i olika områden. I Naturvårdsverkets rapporter är de centrala ljudparametrarna: 1) momentan ljudnivå (vilket vi valt att kalla grundläggande ljudnivå), 2) antal bullerhändelser (och tid för överskridanden) över 35 dba, 3) antal bullerhändelser (och tid för överskridanden) över 45 dba. Vi har också valt att som det påpekas i Naturvårdsverkets studier, kommentera upplevelser av ljudmiljön på platsen och hur de olika naturljuden inverkar.
7 Det andra steget var att ta fram protokoll och fastställa hur utvärderingar/mätningar skulle genomföras. Vi kom fram till att det hanterbara var att göra korta utvärderingar om 15 minuter på varje plats. Initialt var tanken att ha fyra platser i varje naturreservat, men vi insåg att det fanns behov av fler platser för att få en bredare bild av upplevelsevärden och tystnad. Till slut blev det 7, 8 respektive 9 platser i respektive område. 15 minuter blev den effektiva mät- och utvärderingstiden på varje plats. Protokollen hade dels ett försättsblad med grundläggande fakta om platsen, samt 4 stycken formulär, ett för varje utvärderings/mättillfälle. Vid mätningarna användes två olika ljudnivåmätare parallellt, dels för funktionsgardering och dels för att utvärdera svårigheter och felkällor vid fastställande av grundläggande ljudnivå.
8 Det tredje steget var att göra urvalet av platser. Dels byggde detta urval på en diskussion baserat på erfarenheter av och kunskap om respektive område, dels byggde det på ett första besök och övergripande sondering i varje område. Vid denna sondering gjordes också på vissa platser mätningar av ljudnivåer för att utvärdera hur parametrarna i formulären fungerade och om den valda utvärderingsperioden om 15 minuter var rimlig. Det första urvalet var i Södra Törnskogen 15 platser..på Östra Järvafältet 13 platser
9..och i Tegelhagen 16 platser. Med utgångspunkt från detta första urval och hänsyn tagen till att både geografiskt täcka in så stor del som möjligt av respektive område och att få med en stor bredd av upplevelsevärden valdes 8 platser i Törnskogen, 7 platser på Östra Järvafältet och 9 platser i Tegelhagen ut för det fortsatta arbetet (de grön markerade platserna på kartorna). Det fjärde steget var genomförande av utvärderingar/mätningar. Detta skedde mellan 30 september och 7 november. Det är en kort tidsperiod och liten del av året, men vi gick från gröna löv och båtar på Edsviken till helt kala lövträd och frost på marken. Totalt var det 24 platser som utvärderades vid 4 tillfällen vardera. 4 gånger 15 minuter gav en timme på varje plats och 24 timmars utvärderingsoch mättid totalt. Att genomföra varje utvärderingsomgång i ett område tog 3,5 till 5 timmar. På Östra Järvafältet och i Tegelhagen var det effektivaste sättet att kombinera cykel med vandring för att ta sig mellan platserna. I Törnskogen var det enda alternativet att vandra mellan platserna. Valet av mätperiod 15 minuter visade sig fungera väl. Men i vissa fall går det inte att fastställa en grundljudnivå eftersom vind, löv och andra naturljud dränker bullret. Detta skedde dock bara vid ett fåtal tillfällen (anges som notering i protokollen och i redovisningen av resultat), i de flesta fall fanns det under 15 minuters mätperioden flera tillfällen när vinden avtog, naturljuden minskade och grundljudnivån kunde fastställas.
10 Det femte steget var sammanställning och presentation av resultat. Det var mycket data som samlades in vid utvärderingarna och för att göra en så överskådlig presentation som möjligt valde vi två huvudsakliga sätt för att presentera data. För det första sammanställde vi på kartor över respektive område varje utvärderingstillfälle där väder och vind blev tydliga faktorer. För det andra redovisade vi varje plats, där upplevelsevärden beskrevs närmare, de tidigare fastlagda parametrarna för upplevelsevärdet bedömdes, betyg sattes och alla mättillfällen sammanfattades. Se exempel:
När det gäller ljudmätningarna redovisas följande värden i sammanställningen GL = Grundläggande ljudnivå, vilket är den ljudnivå som kontinuerligt omgivningsbuller, trafik etc. står för. GL kan som sagt vid stark vind vara svår att mäta. >35 dba respektive >45 dba = hur många gånger under mätperioden om 15 minuter överskrids detta värde. Med utgångspunkten från förslagen i Naturvårdsverket studier har intervallet på dessa överskridanden satts till: Ingen = 0, 1 ggr (max 1 min) = 1, 1-2 ggr (1-3 min) = 2, 2-4 ggr (3-6 min) = 3, Över 5 ggr (7min eller mer) = 5. I protokollen redovisades också högsta uppmätta ljudnivå och reflektioner över naturljud och upplevelser på platsen vid utvärderingstillfället. Det måste påpekas att ljudnivåmätning har en rad felkällor och svårigheter och det är inte exakta värden vi presenterar utan snarast en indikator på en nivå, vi får räkna med +/- 2 dba felmarginal. 11 Resultat & diskussion Metoden har gett en bredare och mer nyanserad bild av upplevelsevärden och ljudmiljö i Södra Törnskogen, Norra Järva och Tegelhagen. Inventeringen har visat att det finns platser som är mycket tysta i de tre naturområdena, i vissa fall förvånansvärt tysta sett till den närhet till vägar och bostadsområden som finns. Metoden visar tydligt hur vind och väder påverkar ljudbilden samt hur platsens topografi och växtlighet påverkar. Det finns ett antal utmaningar, lärdomar och utvecklingsmöjligheter kopplat till den metod vi använt oss av. Som också noterats i Naturvårdsverket studier så handlar en god ljudmiljö i naturen om mycket mer än bara frihet från buller. Naturljuden kan vara väldigt varierande såväl i karaktär som decibeltal och naturens egna ljud är viktiga för upplevelsen samtidigt som de gör det svårare att mäta buller. Vid våra mätningar kunde vi vid de flesta utvärderingar vänta ut vindbyar och lövprassel och få en grundläggande ljudnivå. Men vid vindstyrkor över 5-6 m/s på vindutsatta platser så fungerade inte detta, vinden och lövens ljud dränkte konstant alla stadens/trafikens ljud, vilket finns noterat i protokollen. Det ska också noteras att detta projekt genomfördes under hösten 2013 och andra perioder av året ger andra naturljud, till exempel vårens intensiva fågelliv. Utveckla bedömningen av upplevelsevärden. Vi har inom ramen för detta projekt gjort ett första försök att utveckla och förtydliga bedömningen av olika upplevelsevärden. Bland annat genom att sätta ett betyg på upplevelsevärdet vid en plats. Detta betyg kommer alltid i viss mån att vara subjektivt, men det skulle kunna utvecklas genom att sätta tydliga gränser för till exempel vilken ljudnivå som kan vara kopplat till ett visst upplevelsevärde och en viss värdering/betyg. I stora och svårtillgängliga naturområden är detta en förhållandevis tidskrävande metod. Vi hade många utvärderingsplatser i varje område främst för att täcka en stor del av området och få en tydligare bild av skillnader i topografi och naturtyper. Det finns dock förutom mätningarna också ett stort värde i att upprepat besöka samma plats, särskilt om syftet är att ta fram någon form av guidning och vägledning för besökare till området. De upprepade besöken gör att man får en bredare bild av ett område, hittar nya stigar och inser att samma plats kan upplevas på många olika sätt. Valet av mättid 15 minuter, var ett experiment, men det visade fungera väl. Det gav tid för att vänta ut eventuella vindbyar göra noteringar och reflektioner samt räkna in eventuella överskridanden av gränsvärdena 35 respektive 45 dba. Gränsdragningar. Det var med utgångspunkt från Naturvårdsverkets rapporter som vi valde gränserna 35 dba och 45 dba för överskridanden, möjligen skulle man kunna lägga till en mellannivå om 40 dba, men det är lite tveksamt om en sådan extra gräns tillför så mycket värde för utvärderingen. Vi tycker dock att Naturvårdsverkets förslag till bullerklasser skulle kunna utvecklas. Steget mellan grundljudnivån (momentan ljudnivå) i bullerklass B (35 dba) och i bullerklass C (45 dba) är 10 dba och det är relevant. Men överskridande frekvensen är i
12 bullerklass B 3-4 bullerhändelser (per dygn) och i bullerklass C 60-120 bullerhändelser (mellan kl 06-22). Denna indelning är för grov och vi behöver ytterligare bullerklass mellan B och C om vi vill använda en sådan skala för att klassificera platser i våra stadsnära naturområden. Denna metod ger en överblick över ett område och en inventering av enskilda platser, men man skulle i en uppföljande process kunna komplettera med pilotgrupper och/eller enskilda testbesökare. Vid sådana testgrupper skulle man utan att lägga fokus på tystnad be individerna att beskriva sin upplevelse av platsens eller vandringens natur och ljudmiljö. Viktigt är att även då välja tillfällen för besöken med varierande väder och vindförhålllanden särskilt om det är platser och vandringar som vid inventering visat upp stora väderberoende variationer i ljudmiljön. Slutsatser Inom psykologin finns det ett växande område som kallas positiv psykologi, där man tittar på vad det är som gör oss människor, friska, lyckliga och välmående. Det är dock motsatsen som hittills dominerat, den traditionella psykologin, såväl som hela sjukvården har övervägande haft ett fokus på vad det är som gör oss sjuka. Vi kan föra samma resonemang när det gäller buller och tystnad. Vi mår inte bra av bullerstörningar, det vet vi, det skapar ohälsa. Å andra sidan mår vi bra av tystnad och upplevelser i naturen. Vi mäter idag buller och försöker skydda oss mot det och minska det, vilket måste göras. Men detta fokus på buller (på det som skapar ohälsa) kan balanseras genom att mäta tystnad, visa vägen till tystnad och få oss att uppskatta och tillvarata de tysta områden och fantastiska naturupplevelser som finns även nära staden. Med utgångspunkt från den metod vi själva använt oss av vill vi föreslå följande checklista för inventering av tystnad och särskilda upplevelsevärden i stadsnära naturmiljöer. 1. Fastställ syftet. Vill ni ha så bred bild av ett större naturområde som möjligt, eller inventera ett antal givna platser eller förstärka och utveckla beräkningar av bullerutbredning? 2. Välj platser. Baserat på syftet och med stöd från personer med erfarenhet av området välj ut platser. Om det behövs börja med ett större urval, gör en första sondering och koncentrera sedan urvalet. 3. Fastställ tillvägagångssätt och parametrar samt ta fram protokoll. Vi valde 15 minuters utvärderingstid och har använt oss av ett protokoll som utgått från de upplevelsevärden som tidigare identifierats för bland annat några av Stockholms gröna kilar samt Naturvårdsverkets förslag till parametrar för ljudmiljön i naturområden. Dessa protokoll har fungerat väl under projektets genomförande, använd gärna dessa direkt eller med egen anpassning. 4. Genomför utvärderingar/mätningar. Försök i största möjliga mån välja tillfällen med varierande vind och väderförhållanden. Detta kan vara en svårighet när det gäller planering och
genomförandetid, men en flexibilitet och anpassning till väderförhållanden krävs för att få en så komplett bild som möjligt av en enskild plats ljudmiljö. Vi använde oss av två ljudnivåmätare vilket rekommenderas, det skapar större flexibilitet när det gäller placering och ger en backup. 5. Sammanställ resultaten och integrera dessa. Följ gärna vår mall för redovisning på två olika sätt. Dels per utvärderings/mättillfälle för hela området, där överblick, väder och vind står i fokus. Dels för alla de enskilda platserna där upplevelsevärden förtydligas. Ska resultaten användas för att guida besökare till särskilda upplevelsevärden, integrera då en relevant diskussion om hur väder och vind påverkar ljudbilden för berörda platser, områden och vandringar. Den metod för inventering vi tagit fram ger en tydlig och nyanserad bild av upplevelsevärden och tystnad i stadsnära naturområden. Arbetssättet kan till exempel ge det underlag som behövs för att producera guideböcker eller appar som kan vägleda besökaren till unika och förhållandevis tysta platser. Det ger också ett underlag för att förmedla kunskap om hur man väljer tystast möjliga område beroende på väder och vind. Metoden kan även komplettera och förstärka de bullerutredningar som görs. I bullerutredningar är utgångspunkten i de flesta fall vilka bullerkällor (t.ex. vägtrafik) som finns och modeller används för beräkna dess spridning bland annat in i naturområden. Vår metod utgår istället från den specifika platsen i naturen och ger en bild av hur tyst den är under olika väder- och vindförhållanden. Det finns delar i metoden som kan vidareutvecklas. Bedömningen och graderingen av upplevelsevärden är ett område som man bör arbeta vidare med om man vill kunna jämföra upplevelsevärden mellan exempelvis de olika gröna kilarna. Naturvårdsverkets förslag till bullerklasser skulle också kunna bli mer detaljerade för att bättre stämma överens med den stora variation i ljudmiljö som finns stadsnära naturområden. 13
14 Litteratur RUFS 2010, Regional Utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Upptäck naturen i Sollentuna, Sollentuna Naturskyddsförening och Sollentuna Kommun, 2009 Rösjökilen, Upplevelsevärden i Stockholms gröna kilar - 2:2004. Regionplane- och trafikkontoret. Bogesundskilen inklusive Lidingö, Upplevelsevärden i Stockholms gröna kilar - 4:2004. Regionplane- och trafikkontoret. Upplevelsevärden. Sociala kvaliteter i den regionala grönstrukturen, Rapport 4:2001, Region- och trafikplanekontoret. God ljudmiljö mer än bara frihet från buller (Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer) Rapport 5709, Maj 2007, Naturvårdsverket. Utvärdering och utveckling av mått mätetal och inventeringsmetod, Slutrapport i ett samarbetsprojekt (Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer), Rapport 5440, April 2005, Naturvårdsverket. Stockholms tysta gröna områden - ljudnivåer och inventering, delrapport i ett samarbetsprojekt, (Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer), Rapport 5441, April 2005, Naturvårdsverket. Förslag till mått, mätetal och inventeringsmetod, delrapport i ett samarbetsprojekt, (Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer), Rapport 5439, April 2005, Naturvårdsverket. Kartläggning av bullerfria områden inom Nynäshamns kommun, delrapport i ett samarbetsprojekt, (Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer), Rapport 5444, April 2005, Naturvårdsverket. Upplevd ljudmiljö i stadsnära grönområden och stadsparker, delrapport i ett samarbetsprojekt, (Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer), Rapport 5442, April 2005, Naturvårdsverket. Djupintervjuer om ljudmiljöer i tätortsnära naturområden, delrapport i ett samarbetsprojekt, (Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer), Rapport 5443, April 2005, Naturvårdsverket. Översiktsplan Sollentuna kommun, 2012-12-12, Dnr 2004/560 KS 202. Södra Törnskogens naturreservat, Beslut, föreskrifter och skötselplan, 2010-06-09. Utrustning Ljudnivåmätare 1: ISO-TECH, SML 52 N Ljudnivåmätare 2: UNI-T, UT 352