Pålsjö 1:1, Senderödsvägen m fl, Pålsjö, Helsingborgs stad

Relevanta dokument
Pålsjö 1:1 m fl, Senderödsvägen, Pålsjö, Helsingborgs stad

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål.

1.1 SLUTSATS OMRÅDESBESKRIVNING NUVARANDE MARKANVÄNDNING TIDIGARE STÄLLNINGSAGANDEN... 4

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Miljökonsekvensbeskrivning

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Miljömålen i Västerbottens län

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Berga 1:8 m.fl., Kullavägen, etapp 1

Underlag för planuppdrag

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Underlag för planuppdrag

Temagruppernas ansvarsområde

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Underlag för planuppdrag

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling

God bebyggd miljö - miljömål.se

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

FAMMARP 8:2, Kronolund

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag

B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.

Oden 1 med flera, Ringstorp. Underlag för planuppdrag

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län

Underlag för planuppdrag

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling Enligt KS beslut

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Underlag för planuppdrag

Husensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag


UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Samrådshandling oktober 2013

Underlag för planuppdrag

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

AVGRÄNSNINGSSAMRÅD ÅRSTAFÄLTET ETAPP 3

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Planhandlingarna består av plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning och denna planbeskrivning.

Läge för plan: Planområdet är beläget på Tuvan, vid Tennisvägen och Tuvanvägen. Se karta.

Slagsta 1:13, del av m.fl.

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Närlundaområdet, Planbeskrivning. Samrådshandling. Ändring av stadsplan (1283K-9482) för. Närlunda, Helsingborgs stad

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering

Lokala miljömål för Tranemo kommun

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheten Uddared 1:101 m fl, LSS-boende vid Bäckstigen i Lerums kommun KS12.705

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K

Transkript:

Detaljplan för del av fastigheten Pålsjö 1:1, Senderödsvägen m fl, Pålsjö, Helsingborgs stad Planområdet Miljökonsekvensbeskrivning Kontaktuppgifter Planarkitekt Helena Taps, tfn 042-106186 Biträdande planarkitekt Jenni Wehrmann, tfn 042-103641

Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 SLUTSATS... 3 1.2 OMRÅDESBESKRIVNING... 4 1.3 NUVARANDE MARKANVÄNDNING... 5 1.4 TIDIGARE STÄLLNINGSAGANDEN... 5 2 PLANFÖRSLAG... 6 2.1 UTBYGGNAD AV BOSTÄDER OCH SERVICE... 6 2.2 NATUROMRÅDE FÖR DAGVATTENHANTERING... 6 3 BEHOVSBEDÖMNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR... 7 3.1 AVGRÄNSNINGAR... 7 4 ALTERNATIV LOKALISERING... 8 4.1 ÖVERVÄGANDEN VID LOKALISERING FÖR BEBYGGELSE... 8 4.2 NOLLALTERNATIVET... 10 5 MILJÖPÅVERKAN AV ATT TA JORDBRUKSMARK I ANSPRÅK... 11 5.1 NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN... 11 5.2 KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET... 11 5.3 KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET... 11 5.4 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 12 6 MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER... 13 6.1 NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL... 13

1. Inledning Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är att beskriva miljökonsekvenserna avseende att jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse enligt planförslaget som upprättats för fastigheten Pålsjö 1:1 med flera, Senderödsvägen i Helsingborgs stad. Beskrivningen ska utgöra underlag för arbetet med att hitta en lämplig utformning av detaljplanen och göra det möjligt att i planarbetet väga miljökonsekvenserna mot andra viktiga faktorer så att planen blir så bra som möjligt ur ett helhetsperspektiv. Kraven som ställs på innehållet i en MKB till en detaljplan regleras av bestämmelserna i 6 kap 12 miljöbalken. Syftet med föreliggande MKB är att belysa detaljplanens miljöpåverkan, för i huvudsak de aspekter som kan medföra betydande påverkan, i samråd med länsstyrelsen. Länsstyrelsen angav i sitt granskningsyttrande på Pålsjö ändring av översiktsplanen för Helsingborg, från den 3 februari 2014, att man inte kan utläsa ur planhandlingarna hur utbyggnadsområde för bostäder öster om Romares väg på jordbruksmark kan anses vara ett angeläget samhällsintresse som inte kan tillgodoses på annan plats. Länsstyrelsen bedömer därför att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) krävs vid kommande planläggning på platsen. Länsstyrelsen anger att risk för betydande miljöpåverkan bedöms föreligga avseende byggande på jordbruksmark. 1.1 Slutsats Stadens strategier för att hållbart kunna växa är att använda resurser som mark, vatten och energi på ett effektivt sätt. Efter tidigare avvägningar har det aktuella planområdet bedömts lämpligt för exploatering varför lokaliseringsprövning inte genomförts i MKB:n. Alternativ Konsvekvensbeskrivningens nollalternativ innebär att planförslaget inte genomförs och att områdets funktion kortsiktigt förblir jordbruks- och betesmark. Planalternativet innebär att ca 11 hektar mark (klass7) inte längre kan användas som betesoch jordbruksmark och exploateras med ca 300 350 bostäder och service samt grönytor och naturområden. Bedömning Sammanfattningen av flera avvägningar är att planförslaget inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Planförslaget anses vara det alternativ som långsiktigt bäst hushåller med marken och samtidigt skapar förutsättningar för goda boendemiljöer. Avvägningar har genomförts utifrån samhällsnytta och resurshushållning, beaktat befintlig infrastruktur(va, gatunät, fjärrvärme etc) samt närheten till kollektivtrafik i form av bussar och järnväg. Avvägningar Nollalternativet sparar jordbruksmark men förhindrar att bostäder för cirka 700 personer skapas. Möjligheterna för utbyggnad av service inom befintliga närliggande områden minskar och nya rekreativa ytor och biotoper tillkommer inte. Vidare utökas inte fördröjnings och reningskapaciteten för dagvatten från befintliga områden. Planförslaget föreslår bostadsbebyggelse i ett område som ligger i ett kollektivtrafiknära läge, 1,2 kilometer från en regional nod vilket ökar möjligheten för minskat bilberoende. Förslaget tillför värden för stadens invånare i form av varierat boende, utbyggd dagvattenhantering, ökad 3 (15)

ekologisk mångfald och mer allmäntillgängliga rekreativa gröna ytor. Planförslagets genomförande medför att jordbruksmark tas i anspråk och att den nya bebyggelsen kan innebära sämre luftkvalitet och ökat trafikbuller. Mer mark hårdgörs vilket kan öka risken för föroreningar. 1.2 Områdesbeskrivning Planområdet är beläget ca tre km norr om Helsingborgs stadskärna nära Pålsjö skog. Området avgränsas av gator i väster och i norr, Romares väg respektive Senderödsvägen. I öster och söder ligger Pålsjö kyrkogård. Området består idag av jordbruksmark (klass 7) och omfattar totalt ca 11 hektar varav ungefär hälften planeras att bebyggas. Norra och delar av östra Helsingborg, planområdets läge i orange ruta. Planområdet i orange ruta. 4 (15)

1.3 Nuvarande markanvändning Samrådshandling Planområdet utgörs i huvudsak av jordbruksmark i den östra och beteshagar i den västra delen. Området omfattar en del gatumark i form av delar av Romares väg och Senderödsvägen. 1.4 Tidigare ställningsaganden Ändring av översiktsplanen för Pålsjö Planområdet omfattas av Ändring av översiktsplan för Pålsjö som varit på remiss och utställning mellan den 2 december och den 31 januari 2014. Förslaget planeras godkännas i stadsbyggnadsnämnden under hösten/vintern 2014. Syftet med ändringen var att ta fram förslag på hur staden långsiktigt kan utveckla Pålsjöområdets förutsättningar och värden. Utställningsförslaget består i huvudsak av ett naturreservat som omfattar skogspartier och betesmarker, vilket medför att de flesta av viktiga naturvärden ingår i reservatet. En ny cykelväg föreslås mellan Maria park och Sofiero gård vilket innebär att en tvärförbindelse för cykel skapas i området. Bostadsbebyggelse föreslås i det nu aktuella planområdet. 5 (15)

2 Planförslag Planförslaget innehåller en bostadsförtätning av området beläget norr och väster om Pålsjö kyrkogård samt en dagvattenanläggning väster om utbyggnadsområdet. Hela planområdet omfattar cirka 11,0 hektar. 2.1 Utbyggnad av bostäder och service Förslaget möjliggör för ca 300-350 bostäder som kan länka samman Mariastaden och Maria Park med den centrala staden. Ungefär 6 hektar mark exploateras för att rymma bostäder, centrumverksamhet samt en förskola för ca 150 barn. Utbyggnadsområdet kommer att innehålla ca 1,0 ha parkmark. Radhus och flerbostadshus planeras i två till högst sju våningar. En variation inom området förordas, både avseende volym, utformning och upplåtelseform. Illustration över hela planområdets struktur. Svarta rutor visar bostadskvarter. SBF Collage. 2.2 Naturområde för dagvattenhantering I planområdets västra del på en yta av cirka 4, 5 hektar, på nuvarande betes- och jordbruksmark, utformas ett naturområde innehållande en dagvattenanläggning med öppna dammar och diken. Anläggningen ska kunna hantera dagvatten från utbyggnadsområdet, men även att avlasta Maria Park området norr om planområdet. Dagvattenhanteringen innebär öppna dammar samt diken som är kombinerade med rekreativa värden. Området planeras att vara allmäntillgängligt och utformas så att man kan röra sig längs med vattnet mellan utbyggnadsområdet och Pålsjö skog. I arbetet med att ta fram en detaljplan för området studeras dagvattenhanteringen ingående. Naturområdet kommer att omfattas av det planerade naturreservatet för Pålsjö skog. Föreskrifterna för naturreservatet kommer att göra det möjligt att anlägga och hantera drift av dagvattenanläggningen. 6 (15)

3 Behovsbedömningar och avgränsningar 3.1 Avgränsningar Samrådshandling Med utgångspunkt i länsstyrelsens yttrande från Pålsjö ändring av översiktsplanen för Helsingborg, har stadsbyggnadsförvaltningen bedömt att planens genomförande kan medföra betydande miljöpåverkan enligt 4 kap 34 plan- och bygglagen eller 6 kap 11 miljöbalken vilket innebär att miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver genomföras. Bedömningen har gjorts utifrån planförslagets innehåll, typen av påverkan och områdets egenskaper i enlighet med 4 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-fo), samt bilagorna 2 och 4 till samma förordning. Risk för betydande miljöpåverkan bedöms föreligga avseende byggande på jordbruksmark varför miljökonsekvensbeskrivningen avgränsas till att omfatta endast denna fråga. Avseende övriga miljöaspekter bedöms planen ha ingen, eller mycket begränsad påverkan, vilket beskrivs i planbeskrivningen. Samråd med länsstyrelsen sker i samband med plansamrådet. Geografiskt avgränsas miljökonsekvensbeskrivningen till att omfatta planområdet samt influensområden i närheten. Planförslaget samråds även med angränsande kommuner då frågeställningen kring att ta jordbruksmark i anspråk anses vara av regional och mellankommunal karaktär. 7 (15)

4 Alternativ lokalisering Stadens översiktsplan, ÖP 2010, anger bland annat att nya tillskott av bebyggelse kan studeras om de varken hindrar rekreationsmöjligheter eller syftet med riksintresse för naturvård. En betydelsefull del i ÖP 2010 handlar om kollektivtrafik och utveckling av stationer och spår. Helsingborgs framtida kollektivtrafik ska vara högkvalitativ och man anser att stommen på sikt bör vara spårburen, vilket ger ökad kapacitet och attraktivitet. Utbyggnad och förtätning ska prioriteras till områden med högkvalitativ kollektivtrafik och järnvägsstationer. Spårvägen mellan Helsingborg och Höganäs utreds genom två alternativa sträckningar är belägna norr om planområdet och pekas ut som angelägen regional utbyggnad. ÖP 2010 pekar också på betydelsen avutveckling av cykelstråk genom området. En lokaliseringsprövning har genomförts i Ändring av översiktsplanen för Pålsjö. 4.1 Överväganden vid lokalisering för bebyggelse Utställningsförslaget för Ändring av översiktsplanen för Pålsjö föreslår endast ett område, det aktuella planområdet, som lämpligt att pröva för bostadsbebyggelse. I övrigt föreslås att området Pålsjö i huvudsak omfattas av naturreservat. Utställningsförslag Ändring av översiktsplanen för Pålsjö. Planområdet markerat med orange ring. 8 (15)

I handlingen anges att marken idag används som jordbruksmark men att den ligger nära busslinjer, cykelstråk, annan befintlig bostadsbebyggelse och Maria station vilket motiverar att bostadsbebyggelse bör lokliseras i området. I samrådsskedet för Pålsjö ÄÖP utreddes fler alternativ för bostadsbebyggelse som uteslöts i det vidare arbetet då de inte ansågs lämpliga. Förutsättningar som talar för att det är lämpligt att pröva en förtätning med bostäder i området. Närheten till kollektivtrafiken, city, rekreativa värden, infrastruktur, befintliga bostäder och service ger möjligheter att skapa goda boendemiljöer och effektiv markanvändning. Planområdet i rött. 9 (15)

4.2 Nollalternativet Samrådshandling Nollalternativet innebär att planförslaget inte genomförs. Nollalternativet fungerar som ett jämförelsealternativ till planförslaget och innebär att områdets funktion kortsiktigt förblir jordbruks- och betesmark. Nollalternativet innebär att betes- och jordbruksmarken kortsiktigt bibehålls. Område 1 - jordbruksmark Området öster om Romares väg är avgränsat av infrastruktur i norr och väster. Jordbruksmarken omfattar en för jordbruksnäringen begränsad areal om 6,0 hektar. Större inflyttning inom Mariastaden samt utvecklingen av Maria station som regional nod talar för att kringliggande kollektivtrafikstråk kommer att stärkas och jordbruksnäring kommer att bli svårare att driva i området framöver. Med stor sannolikhet kommer jordbruksmarken tas i anspråk i förlängningen på grund av det ökande exploateringstrycket i regionen. I den översiktliga planeringen anges området lämpligt för exploatering. På grund av det ökande exploateringstrycket i regionen bedöms att jordbruksmarken på lång sikt kommer att exploateras. Område 2 jordbruksmark och beteshagar Nollalternativet innebär att området väster om Romares väg fortsättningsvis kommer att användas för beteshagar och jordbruksmark. Eftersom platsen har ett högt kulturmiljövärden bedöms att marken även långsiktigt kommer att hållas fri från exploatering då den planeras att omfattas av naturreservat. 10 (15)

5 Miljöpåverkan av att ta jordbruksmark i anspråk 5.1 Nuvarande förhållanden Samrådshandling Helsingborg kommer att växa i framtiden och år 2035 beräknas Helsingborgs stad ha närmare 160 000 invånare. Marken inom planområdet består av betes- och jordbruksmark. Längs med Romares vägs finns högre vegetation på den västra sidan. Omkringliggande mark är i norr bebyggt med bostäder och ett koloniområde, i söder anlagd med kyrkogård samt är betesmark belägen väster om Romares väg. Planområdet innehåller jordbruksmark av brukningsklass sju på en tiogradig skala. Marken räknas som värdefull jordbruksmark. 5.2 Konsekvenser av nollalternativet Det behövs bostäder inom Helsingborgs stad. Nollalternativet innebär att cirka 350 bostäder med blandade upplåtelseformer inte skapas i en region med hög inflyttning. Blandade upplåtelseformer skapar förutsättningar för social integration vilka minskar om projektet inte genomförs. Nollalternativet sänker möjligheterna för utbyggd service inom befintliga bostadsområden och minskat bilberoende. Nollalternativet innebär att nya rekreativa ytor och biotoper inte tillkommer i området och att gödsling av jordbruksmarken fortsätter att belasta vattenkvaliteten negativt. Vidare innebär nollalternativet att kapaciteten för dagvattenfördröjningen i området inte utökas. Inte heller skapas ökade möjligheter att rena dagvatten i öppna dagvattendammar, och därmed reningen av kustvattnet. 5.3 Konsekvenser av planförslaget Stadens strategier för att hållbart kunna växa är att använda resurser som mark, vatten och energi på ett effektivt sätt. Ett sätt för effektiv markanvändning är att förtäta och komplettera den befintliga staden, främst i kollektivtrafiknära lägen och vid regionala noder. Då kan fotgängare, cyklister och kollektivtrafiken prioriteras och bilberoendet kan minska. Genom att prioritera kollektivtrafiknära lägen kan dessutom övriga delar av landsbygden lämnas oexploaterade. Vidare ska stadens identitet och platsspecifika värden användas för att skapa trygga boendemiljöer med närhet till service och natur- och kulturmiljö. Staden måste kunna växa och efter redovisade avvägningar bedöms det aktuella planområdet vara lämplig och prioriteras för exploatering. Samtidigt kan förtätning ge negativa konsekvenser i form av minskade andel friytor och grönytor, liksom tätare stadsrum kan leda till sämre luftkvalitet och ökat buller. Kulturmiljön kan utarmas. Planförslagets genomförande innebär att ca 11 hektar mark (klass7) inte längre kan nyttjas som jordbruksmark. Den ianspråkstagna jordbruksmarken omfattar 0,11 km 2 utav den totala jordbruksmarken i staden som uppgår till ca 242 km 2. Marken som tas i anspråk kommer inte att ersättas eller balanseras fullt ut. Däremot medför planförslaget att nya grönytor och naturvärden tillkommer. Planförslaget innehåller rekreationsmöjligheter om totalt ca 5,0 hektar i form av park- och naturmark med bland annat öppna dagvattendammar, ridstigar, gång- och cykelvägar och rekreativa ytor. Totalt sett medverkar detaljplanens genomförande till en mer tillgänglig och förstärkt grönstruktur samt ökade naturvärden i Helsingborg stad. 11 (15)

Planförslaget är det alternativ som långsiktigt bäst hushåller med marken och skapar förutsättningar för goda boendemiljöer. Förslaget utgår från effektiv markanvändning och tillför mervärden för stadens invånare i form av varierat boende, utbyggd dagvattenhantering, ökad ekologisk mångfald och mer allmäntillgängliga rekreativa gröna ytor. Ny bostadsbebyggelse Den nya bebyggelsen kan möjliggöra bostäder för cirka 700 invånare. Placeringen av de nya bostäderna och tätheten skapar goda förutsättningar för arbetspendling med kollektivtrafiken och med cykel vilket minskar bilberoendet. Variationen i upplåtelseformer ger förutsättningar för en ökad integration. Genom att tillföra bostäder intill cykelvägen kan trygghetsupplevelsen stärkas. Möjligheterna att röra sig genom området kommer att förstärkas jämfört med dagens situation. Då marken inom området hårdgörs ökar mängden dagvatten och risk för föroreningar föreligger. Att kunna erbjuda flexibilitet och variation av boendeformer leder till bättre förutsättningar för medborgarna att välja boendeform och läge och möjliggör kvarboende trots förändrade förutsättningar. Dagvattenanläggningen Anläggningen kommer att tillföra nya biotoper för växt- och djurlivet samt rekreativa värden för tillkommande innevånare i området och för helsingborgare i allmänhet. Dagvattenanläggningen stärker vattenkopplingen fysiskt och pedagogiskt och ökar tillgängligheten till stränder och vattendrag vilket kan bidra till att människor värderar vattnet i staden högt vilket i sin tur gör det lättare att prioritera åtgärder som förbättrar vattenstatusen. I övrigt bedöms planförslaget inte medföra betydande miljöpåverkan. Miljöpåverkan anses rimlig avvägd mot samhällsnyttan. 5.4 Förslag på åtgärder för att minska miljöpåverkan Detaljplanen har utformats för att reducera och begränsa påverkan. En balansering av åkermarken är svår att genomföra genom att upprätta ny åkermark men det är särskilt viktigt att utnyttja marken effektivt I planförslaget kompenseras förlusten av naturresurser av en väl genomtänkt och definierad grönstruktur för rekreation inom bostadsområdet samt en allmäntillgänglig dagvattenanläggning med rekreativa och ekologiska mervärden. Placeringen av dagvattenanläggningen väster om bostadsområdet möjliggör en tät stadsdel med tydligt avgränsade allmänna ytor som tillför ekologiska, rekreativa och biologiska värden. Anläggningen bidrar även till att minska de negativa följderna av näringsläckage från jordbruket. 12 (15)

6 Miljömål och miljökvalitetsnormer 6.1 Nationella och regionala miljömål Riksdagen har beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utöver generationsmålet finns 16 nationella miljökvalitetsmål med preciseringar samt etappmål. Enligt riksdagens beslut ska miljömålen i huvudsak vara uppnådda år 2020 (inom en generation). Riksdagen har beslutat om sexton miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i miljön som miljöarbetet ska leda till. Länsstyrelsen har regionaliserat de nationella miljömålen och har preciserat följande 15 mål för skånska förhållanden: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. God bebyggd miljö 15. Ett rikt växt- och djurliv Skånska åtgärder för miljömålen syftar till att ange prioriterade åtgärder, som kan genomföras av skånska aktörer fram till och med år 2016, för att förbättra miljötillståndet i Skåne och skapa förutsättningar för att nå den kvalitet som uttrycks i miljökvalitetsmålen. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att mål 7, 8, 10 samt målen 13-15 som relevanta för detaljplanen och utvecklas nedan: Miljökvalitetsmål Påverkan Detaljplanens påverkan på miljökvalitetsmålen Mål 7 - Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Mål 8 - Levande sjöar och vatten- drag Liten Dagvattenanläggningen och grönytorna ger ekologiskt goda effekter vilka gynnar ekosystemtjänster och bidrar till att nå miljömål för vattendrag samt miljökvalitetsnormer enligt EU:s vattendirektiv. Den nya dagvattenanläggningen avlastar även dagvattenavrinningen från bostadsområden norr om planområdet. Anläggningen minskar risken för kostsamma översvämningar genom fördröjningsdammar 13 (15)

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras Variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Mål 10 - Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Mål 13 - Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Mål 14 - God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Naturoch kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Liten måttlig Liten och innebär minskat näringsläckage och förbättring av ekologiska processer. Anläggningen har en renande effekt på utsläppsvattnet till havet. Den nya dagvattenanläggningen renar och fördröjer dagvattnet vilket får en positiv påverkan på det kustnära vattnet. Cirka 11hektar jordbruksmark försvinner. Kraven på befintlig infrastruktur och olika typer av servicefunktioner ökar vilket ger ekonomiska konsekvenser, t.ex. krävs förstärkning av ledningsnätet för att kunna hantera tillförsel av dricksvatten i området. Samtidigt bidrar det till uppsving för service och andra verksamheter och attraherar fler människor i arbetsför ålder till att bosätta sig i Helsingborg. Allmänna park- och naturområden av varierande karaktär tillkommer till gagn för stadens medborgare. Grönstrukturen är sammanhängande och kopplad till omgivande stora rekreationsområden såsom Pålsjö skog och Öresund. Tillgänglighet till parker och rekreationsområden är en viktig fråga för stadens invånare och ur ett barnperspektiv är det ett viktigt steg i arbetet med att uppnå stadens mål om trygga och goda uppväxtvillkor. Närhet till varierade grönområden har stor betydelse för barns mentala och motoriska utveckling och förståelse för naturliga processer. Integrationen mellan boende ökar troligen men det finns också risk för gentrifiering och segregation. En tät struktur ger ökat underlag för kollektivtrafiken vilket förbättrar luftkvaliteten totalt sett, men kan ge sämre luft lokalt genom ökad trafik just där förtätningen sker. Mer buller och avgaser kan förväntas genom att trafiken ökar efter förtätning. 14 (15)

Mål 15 - Ett rikt växt- och djurliv. Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god naturoch kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Liten Ökade rekreationsmöjligheter tillkommer och pedagogiska vinster ges genom ökad förståelse för betydelsen av växt- och djurliv och samband i naturen. Dagvattenanläggningen och grönytorna ger ekologiskt goda effekter vilka gynnar ekosystemtjänster och bidrar till att nå miljömål för vattendrag samt miljökvalitetsnormer enligt EU:s vattendirektiv. Risken för översvämningar minskar genom nya utjämningsmagasin. Kvävetransporten till havet minskar vilket gynnar djurlivet. Förtätning ger ökad belastning på grönytor och offentliga rum eftersom det innebär mer människor på samma yta. Ökad rekreation utomhus ger ökad folkhälsa och därmed minskade sjukvårdskostnader. Utvecklingen och anläggning av gröna rekreativa ytor kostar i anläggningsskedet och medför löpande driftskostnader. Grönområdena kan utnyttjas av skolor och förskolor vilket är positivt ur barnperspektiv. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Björn Bensdorp-Redestam planchef Helena Taps planarkitekt 15 (15)