Boverket. Västeråsstudien. Del 3 i projektet Landskapets upplevelsevärden. Miljömålsprojekt

Boverket Västeråsstudien Del 3 i projektet Landskapets upplevelsevärden Miljömålsprojekt

Del 3 Västeråsstudien upplevelser av natur- och kulturmiljö i två stadsdelar i Västerås i projektet Landskapets upplevelsevärden Boverket juni 2007

2

3 Förord Denna delrapport är del 3 av rapporten om landskapets upplevelsevärden och omfattar en test av den metod som tagits fram i del 2. Testen har genomförts i Västerås. Del 1 Landskapets upplevelsevärden - vilka är de och var finns de? sammanfattar samtliga resultat och del 2 innehåller studiens teoribakgrund, metod och detaljerade resultat från efterfråge- och utbudsstudierna. Marianne Lindström från Boverket och Högskolan i Kalmar har varit ansvarig för utveckling av Västeråsstudien och för analys av denna. Yvonne Götesson, Kalmar, kodade enkätsvaren från Västerås. Västeråsstudien genomfördes i samverkan med Västerås stad. Gunilla Åkerman och Jan Melander med flera från kommunen lämnade värdefulla kommentarer på det enkätmaterial som användes i Västerås och Gunnar Lignell hjälpte till med utskick och insamling av enkäter. Landskapets Upplevelsevärden är ett gemensamt projekt för myndigheterna Boverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut. Dessa myndigheter har tillsammans finansierat projektet, huvudsakligen med hjälp av medel från Miljömålsrådet. Boverket har samordnat projektet vilket har letts av en styrgrupp bestående av Sofie Adolfsson Jörby (Boverket) projektansvarig, Per Wallsten (Naturvårdsverket), Pernilla Nordström (Riksantikvarieämbetet), Gunnar Nordanstig (Skogsstyrelsen), Michael Ressner (Socialstyrelsen), och Karin Eriksson (Statens Folkhälsoinstitut). I styrgruppen har också Eva Hägglund från Sveriges kommuner och Landsting och Clas Florgård från Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala deltagit aktivt. Karlskrona i juni 2007 Ines Uusmann generaldirektör Boverket

4 Innehåll Syfte... 5 Bakgrund... 5 Stadsdelarna Haga och Råby/Hammarby... 8 Metod... 10 Undersökningsgrupp... 11 Procedur... 13 Resultat av attitydundersökningen i Västerås... 13 Resultat: Närhet och Besök... 15 Slutsatser... 33 Referenser... 39 Bilaga 1... 41 Bilaga 2... 43

5 Syfte Syftet med attitydundersökningen i Västerås var att testa den modell som tagits fram i huvudstudien Landskapets Upplevelsevärden. Vi ville undersöka hur personer som bodde i två stadsdelar i Västerås upplevde närhet, besök och välbefinnande i sex olika grön-, natur- och kulturpräglade områden i staden. De två stadsdelarna Haga och Råby/Hammarby valdes ut för undersökningen därför att de hade olika tillgång till grönområden. I Haga finns ett mindre antal grönområden medan det i Råby/Hammarby finns rikligt av både skog och strövområden (se kartor över Haga, Råby/Hammarby och Västerås tätort i bilaga). Syftet var också att koppla de fyra upplevelsevärdena Ostördhet i en variationsrik miljö, Naturpräglad miljö, Möjlighet till återhämtning och Trygghet i en välskött miljö till sex olika områdestyper i Västerås. Vilka upplevelsevärden fanns, enligt de boendes bedömning, i de sex definierade områdestyperna. Vilka områdestyper var viktiga att ha i närheten av bostaden och vilka områden besökte man ofta? Upplevde personerna beroende på i vilken stadsdel de bodde att de hade nära eller långt till vissa grönområden? Vilken betydelse hade närhet till ett grönområde för hur ofta man besökte det? Hur många av upplevelsevärdena ostördhet i en variationsrik miljö, naturpräglad miljö, möjlighet till återhämtning och trygghet i en välskött miljö förekom i de olika områdena? Fanns det några skillnader i hur man upplever sina grönområden beroende på i vilken stadsdel man bor? Bakgrund Västerås kommun ligger i Mälardalen och har cirka 130 000 invånare. I tätorten finns även skogs- och odlingslandskap. Västerås har relativt goda förutsättningar för såväl vardagsrekreation som helgrekreation. Kommunen

6 Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden har en medveten strategi som syftar till att tillgodose kommuninvånarnas behov av utevistelser. En grannskapspark ska ligga inom 300 m från bebyggelse och analyser har gjorts av hur mycket park det finns per invånare i de olika stadsdelarna. Målet är att det ska vara 50 m 2 /invånare i respektive stadsdel. Stadsdelarna är indelade i statistikområden. Upplevelsevärden finns i huvudsak i parker, skogsmark och vid vatten. Viktiga lokala särdrag i Västerås är Mälaren med strandområden och Svartådalen men också Djäkneberget, Kyrkbacken, Hovdestalunds kyrkogård och stadens centrala parker. Dessa områden samt torgen utgör det kulturarv som präglar staden. Det gör också Badelundaåsen med kulturmiljöer och omgivande kulturlandskap. Friluftsområden som kan nämnas är Ådalen, Björnön samt Rocklundaskogen. Björnön är ett iordningsställt rekreationsområde. Utvecklingsmöjligheter ligger huvudsakligen i att använda kontakten mot Mälaren på ett ur upplevelsesynpunkt bättre sätt. Promenadstråk utmed vattnet planeras. Man vill avsätta nya naturreservat som t.ex. Johannisberg. Det är dock brist på områden lämpliga för rekreation i natur som inte är iordningsställd. I Västerås grönstrukturplan som togs fram 2001 finns följande mål 1: Att säkerställa parker och grönområden för att tillgodose västeråsarnas behov av rekreation och friluftsliv, där grönområdena fungerar som offentliga mötesplatser och där barn kan leka i en stimulerande miljö Västerås ska erbjuda en varaktig frisk, livskraftig och attraktiv miljö för invånarna och ha ett rikt växt- och djurliv Säkerställa och vidareutveckla grönområden som bidrar till stadens identitet och karaktär eller är bärare av kulturhistoriska värden, där framför allt vattnets roll stärks Grönskan och vattnet ska vidareutvecklas till sammanhängande stråk kopplat till Mälaren och omgivande landskap. Mindre parker eller grönytor finns det rikligt av i Västerås. En närpark är en liten grönyta eller naturområde för framför allt lek och samvaro. Den kan ligga på allmän mark eller kvartersmark, i direkt anslutning till bostadskvarteret. I flerbostadsområden ersätts denna av entréytan. Större parker, centralparker, finns det också rikligt av. En sådan park, eller stadsdelsskog, ska ligga inom 800 m från bostaden. Dessa har betydelse för stadens alla invånare och är även viktiga som turistobjekt. Parken har en speciell karaktär, oftast med kulturhistorisk koppling. Den ligger i stadens centrala delar eller är kopplad till stranden eller ån. Villaområden eller andra bostadsområden med hög andel växtlighet finns det ganska rikligt av. Det finns även grannskapsparker på offentlig mark nära den egna bostaden. I en sådan park ska finnas såväl anlagda parkytor som naturmark, samt lek- och bollytor. Den ska kunna nås via grönstråk och utan att man behöver korsa trafikerade gator. Avståndet från bostaden ska vara max 300 m, storleken cirka 3 ha, och varje park ska försörja runt 1000 invånare. Det är brist på grannskapsparker i stora delar av centrala staden inte minst i planerade nybyggnadsområden inom den centrala strandzonen. Även de östra delarna av Bäckby saknar grannskapsparker.

Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden 7 Det finns flera naturområden med anläggningar för friluftslivet. De centrala idrottsanläggningarna såväl som stadsdelarnas idrottsplatser, är lokaliserade i anslutning till naturområden i elva av Västerås tolv stadsdelar. De flesta bostadsområden ligger inom 1 km från en anläggning. I Västerås finns även naturområden utan anläggningar som t.ex. strövområden och rekreationsstråk. Avståndet till ett sådant strövområde ska enligt grönstrukturplanen vara max 3 km. Det finns ett flertal områden med kulturhistoriska sevärdheter i staden, t.ex. Vallby friluftsmuseum. Enligt grönstrukturplanen ska en stadsdelsskog finnas inom 800 m från bostaden. Denna ska ligga i ett lättillgängligt naturområde eller i en mångfunktionell park med promenadoch motionsslingor, i anslutning till stadsdelen. Det finns också rikligt med badplatser vid sjö eller hav samt öppet vatten. Mälaren och aktiviteter knutna till vattnet och öarna har en särställning i stadens friluftsliv. Cirka 3 000 småbåtar har sin hemmahamn i Västerås. Friluftsbad i Mälaren i direkt anslutning till bebyggelsen är en unik kvalitet och bör finnas väl fördelat över staden. Västerås kommun har som mål att alla västeråsare ska ha tillgång till ett mångsidigt utbud av gröna områden av god kvalitet som hänger samman i ett grönt nätverk. Parker och natur ska ha god kvalitet och minst fyra av följande kvalitetskriterier bör vara uppfyllda: det vilda, artrikedomen, rofylldheten, skogskänslan, festparken, prydnadsvärden, lekvänligheten, idrotten. Man räknar även in skolor och förskolor. Kvalitetskriterierna är baserade på Berggren-Bärring och Grahns forskning. Grönstrukturplanen utgör även en uppföljning av intentionerna i stadens folkhälsoprogram. Man ska kunna se grönskande träd eller vatten från sin balkong eller från sin bostad. Det finns särskilda rekreationsstråk i Västerås och flera är under planering. Rekreationsstråk finns i nästan alla stadsdelar. Idrottsanläggningar och övriga anläggningar är avsedda för olika aktiviteter. En naturdatabas i GIS är under utveckling. Naturvårdsplanen som också är under utveckling innehåller planer för både rekreation och biologisk mångfald. Kommunen har även en vegetationsdatabas med infrafoton. Allt material finns tillgängligt i en gemensam databas för staden. Lantmäteriet har en databas med en GIS-katalog som man kan plocka data ur. Den ligger på kommunens intranät. Skogsbruksplaner finns i GIS. Skötselplaner för grönstrukturen finns i minicad digitalt. Arbetet med grönstrukturplanen pågår. Den består av två delar: Människors nyttjande av grönstrukturen samt Den biologiska mångfalden. Kartor finns på diverse anläggningar. Översiktsplan finns och antogs av Kommunfullmäktige i november 2004. Grönstrukturen är kartlagd och det finns skötselkartor även för småorterna.

8 Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden Nedan visas en tabell över andelen av olika markslag i Västerås kommun. Informationen är hämtad från kommunens statistikkontor. Tabell 1. Andel km 2 areal och andel i procent av olika markslag i Västerås kommun. Areal, km2 Andel % Beskrivning 174,3 15,2 Vattenyta 447,0 39,1 Skog, barr- och blandskog 89,2 7,8 Annan öppen mark (ej åker) 4,9 0,4 Fritidsbebyggelse 17,2 1,5 Annan öppen mark utan skogskontur 6,3 0,5 Vattenyta med diffus strandlinje 18,0 1,6 Lövskog 386,3 33,8 Övriga (åker, bebyggelse, hyggen dvs. ej utvalda markslag)* 1143 100,0 Totalt *Tätortsareal fördelas på bebyggelse och grönytor. Stadsdelarna Haga och Råby/Hammarby I stadsdelen Haga bodde 2004, 4 832 personer, i Råby 5 939 och i Hammarby 3 822 personer. I tabellen nedan visas fördelningen i olika åldersgrupper. Folkmängden i Västerås kommun, Västerås tätort samt i stadsdelarna Haga, Råby och Hammarby visas. Tabell 2. Befolkning i Västerås kommun, Västerås stad, stadsdelarna Haga, Råby och Hammarby fördelad på ålder. Ålder Folkmängd Folkmängd Folkmängd Folkmängd Folkmängd Västerås Västerås Västerås Västerås Västerås hela kom- tätort Haga Råby Hammarby munen 2004 2004 2004 2004 2004 0-5 8376 6469 182 369 236 6-12 11141 8398 164 392 318 13-15 5467 4120 97 201 155 16-19 6410 5128 132 263 200 20-44 44184 36692 2012 2063 1329 45-64 33379 26634 1088 1594 924 65-79 15520 12957 789 759 494 80-w 6537 5807 368 298 166 Summa 131014 106205 4832 5939 3822 I attitydundersökningen som genomfördes i Västerås vintern 2006 var urvalet för mottagarna av enkäterna mellan 18 och 75 år. Av de boende i Haga var 721 personer födda utomlands medan 1 846 och 1 162 personer från Råby respektive Hammarby var födda utomlands. Tabell 3 nedan visar fördelningen över åldersgrupper i Haga, Råby, Hammarby samt i tätorten Västerås.

Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden 9 Tabell 3. Tabellen visar en hur många som var yngre än 18 år, mellan 18 och 75 år samt över 76 år. Åldersgruppen 18-75 utgjorde underlag för enkätundersökningen i Västerås. Ålder Hela Västerås Haga Råby Hammarby kommunen tätort 0-17 28 335 21 631 501 1 100 809 18-75 92 596 75 702 3 742 4 380 2 726 76-w 10 083 8 872 589 459 287 Summa 131 014 106 205 4 832 5 939 3 822 Attitydundersökningen i Västerås syftade till att testa resultaten i modellen som togs fram i huvudstudien (se nedan). De fyra upplevelsevärdena kopplades till sex olika natur- och kulturområden i Västerås. Modellen nedan beskriver förhållandet mellan de kvaliteter som ingår i upplevelsevärdena, de fyra upplevelsevärdena samt indikatorerna närhet, välbefinnande och besök. Modellen ovan visar de 15 kvaliteter som av de intervjuade i huvudstudien ansågs viktigast att ha i grönområdet i närheten av bostad, skola eller arbetsplats. De 15 kvaliteterna bildar fyra upplevelsevärden. De fyra upplevelsevärdena bildar i sin tur indikatorn Välbefinnande. Närhet till grön-, natur-, och kulturpräglade områden samt antal besök påverkar välbefinnandet. Sambandet mellan de fyra upplevelsevärdena är starkt (se huvudstudien).

10 Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden Metod En enkät togs fram för att testa ovanstående modell. I huvudsak prövades indikatorerna: Närhet och Välbefinnande, men man kan även räkna in indikatorn Besök. Upplever människor i Haga och i Råby/Hammarby att de fyra upplevelsevärdena finns i Västerås? De 15 högst prioriterade kvaliteterna som kom fram i huvudstudien studerades i Västerås. Dessa 15 kvaliteter kopplades till sex olika typer av områden i Västerås. Områdestyperna baserades också på huvudstudien. Vi valde att beskriva områden som vi trodde att människor i allmänhet ofta besöker. Till enkäten hörde också kartor över de valda stadsdelarna Haga och Råby Hammarby och ett brev där syftet med undersökningen förklarades. Enkäten innehöll frågor om hur långt de hade till respektive område samt hur ofta de besökte dem. Varje upplevelsevärde Ostördhet, Naturpräglad miljö, Möjlighet till återhämtning och Trygghet illustrerades med flera påståenden liknande dem som fanns i den huvudstudien. Preferenser för områdena undersöktes, dvs. vi frågade hur viktigt det var för personerna att områdena fanns nära deras bostad. Följande huvudfrågor togs upp i enkätundersökningen i Västerås: Närhet: Hur långt har du till området från din bostad? Svarsalternativen var mindre än 50 m, 50-100m, 100-300 m, 300m 1 km, 1 km 2 km, längre än 2 km. Besök: Hur ofta besöker du området? Svarsalternativen var varje dag, 3-5 g/vecka, 1-3 g/vecka, 1-3 g/mån, 1-6 g/år, inte alls. Välbefinnande: 23 påståenden som innehöll de fyra upplevelsevärdena: ostördhet (4 påståenden), naturpräglad miljö (4), möjlighet till återhämtning (4) och trygghet (3) ställdes. De intervjuade fick ta ställning till dessa påståenden för varje område. Svarsalternativen var en sexgradig skala från 1=instämmer inte alls till 6=instämmer helt. För att mäta upplevelsevärdena Ostördhet, Naturpräglad miljö, Möjlighet till återhämtning och Trygghet i en välskött miljö fick de intervjuade ta ställning till följande påståenden: Påståendena När jag är i området känner jag mig ostörd, Området är fritt från trafikbuller, Området är stort och rymligt och jag får en känsla av frihet, Jag uppskattar fågelkvittret och ljudet av rinnande vatten i området, Jag tycker området är vackert mätte upplevelsevärdet Ostördhet. Påståendena I området finns många olika växter och djur, Området är orört med vilda växter, Området innehåller många träd, Området är lugnt och fridfullt mätte upplevelsevärdet Naturpräglad miljö. Påståendena Området ger mig möjlighet till rekreation, Jag kan känna att jag blir piggare och bättre till mods när jag är där, Jag blir lugnad och avspänd när jag besöker området, Jag känner mig mindre stressad när jag är där mätte upplevelsevärdet Återhämtning.

Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden 11 Påståendena Jag känner mig trygg i området, Området är rent och städat, Det finns klippta gräsmattor i området mätte upplevelsevärdet Trygghet. Aktivitet: 5 påståenden tog upp aktiviteter, om man besöker området för att njuta av omgivningen, för att motionera eller för att träffa andra människor, om man besöker området tillsammans med sina barn och om man ofta promenerar i området med sin hund. Preferenser: 2 påståenden om preferenser ställdes: Det är viktigt för mig att området finns nära min bostad och Jag uppskattar att området finns. Intervjupersonerna fick ta ställning till sex olika områdestyper: 1. Ett mindre naturområde med vild växtlighet och vilda smådjur, dvs. en ganska orörd natur. 2. En anlagd mindre park eller grönyta med planterade växter och gräsmattor. 3. En större park eller trädgård med växter, kanske också fontäner och statyer. 4. Ett område med kulturhistoriska värden som t.ex. äldre byggnader eller odlad mark. 5. Ett villaområde eller stadsdel med gräsmattor, träd och många andra växter. 6. Ett naturområde för friluftsliv. Undersökningsgruppen ombads välja ett område inom varje områdestyp så nära sin bostad som möjligt. På de två kartorna, en över Haga (respektive Råby/Hammarby) och en över Västerås stad som medföljde enkäten, ombads de intervjuade sätta ett kryss på kartan för var de bodde samt siffran 1 för var de placerade område 1, siffran 2 för var de placerade område 2 osv. Därefter ställdes frågor om hur ofta de besökte området, hur långt avstånd de hade till området samt vilka kvaliteter området innehöll. Undersökningsgrupp Två stadsdelar i Västerås kommun valdes. De två stadsdelarna är olika. Haga har få grönområden medan Råby/Hammarby innehåller rikligt med grönområden. 1 100 personer valdes slumpmässigt ut genom kommunens dataregister, 700 i Råby Hammarby och 400 i Haga. Kriterierna var ålder 18-75 år och kön (samma antal män som kvinnor). 101 personer svarade i Haga och 169 personer i Råby/Hammarby. Svarsfrekvensen var 25 procent (26 procent i Haga och 24 procent i Råby/Hammarby).

12 Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden Tabell 4. Nedan ges en beskrivning av de personer som deltog i studien. Siffrorna anges i procent. Haga Råby Hammarby (procent) (procent) Kön Kvinna 56 47 Man 41 51 Vilket år är du född? genomsnittsålder 49 år 55 år Har du barn? Ja 63 77 Nej 33 19 Hur gamla är barnen? 0-6 år 8 7 7-12 år 6 8 13-16 år 8 12 17-19 år 3 9 vuxna barn 48 59 Vilken utbildning har du? Grundskola el motsv. 23 32 Gymnasium 46 41 Universitet 29 21 Vilken är din huvudsakliga Jag arbetar 57 49 sysselsättning just nu? Jag studerar 5 3 Jag är pensionär 24 36 Annat, vad. 11 12 Hur bor du? Villa 15 11 Radhus 7 20 Flerbostadshus 74 66 Har du egen trädgård? Ja 21 39 Nej 74 58 Ser du något natur- Ja 78 67 område från dina fönster? Nej 18 30 Störs du utomhus av Ja 32 30 trafikbuller i ditt bostads- Nej 65 67 område? Störs du inomhus av Ja 19 15 trafikbuller i ditt bostads- Nej 76 81 område? Är du född i Sverige? Ja 88 69 Nej 8 27 Är dina föräldrar födda Ja 84 67 i Sverige? Nej 12 31

Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden 13 Procedur Vi träffade representanter för Västerås kommun och presenterade ett underlag till enkät. Manuskriptet diskuterades och ändrades. Stadsdelarna Haga och Råby/Hammarby bedömdes som lämpliga för studien. Enkäten genomgick en noggrann bearbetning av styrgruppen för projektet Landskapets Upplevelsevärden, av gruppen i Västerås, av experter på Boverket m.fl. För att testa enkäten gjordes ett utskick till 50 slumpmässigt utvalda personer i Västerås. Av de svar som kom in bedömde vi att enkäten var för svår. Endast ett fåtal fullständigt ifyllda enkäter kom in. Vi förenklade enkäten ytterligare, bl.a. reducerades antalet områden till sex områden. I anslutning till varje område presenterades ett antal påståenden om kvaliteter. Vi förenklade även ingressen och presentationen av varje område. Enkäten granskades också av en person som arbetar med Svenska för invandrare. Enkäten inklusive brev, kartor och svarskuvert skickades i början av 2006 ut till 1100 personer, 400 i Haga och 700 i Råby Hammarby. 11 enkäter kom tillbaka med adressat okänd, samtliga i Råby Hammarby. Påminnelsen skickades därför ut till 1089 personer i åldern 18 75 år. Innan påminnelsen hade sammanlagt 210 enkäter kommit in. Efter påminnelsen (februari 2006) kom ytterligare 64 enkäter in. Sammanlagt hade 274 enkäter kommit in. 270 enkäter gick att använda för analysen. 3 742 personer inom 18-75 år bor i Haga och 400 enkäter distribuerades där. Från Haga inkom 104 enkäter (3 gick inte att använda i analysen p.g.a. internt bortfall) dvs. 26 procent av dem vi skickade ut. Antalet besvarade enkäter täcker endast 2,8 procent av befolkningen mellan 18 och 75 år i Haga. Från Råby Hammarby inkom 169 enkäter av utskickade 700 (11 returnerades p.g.a. adress okänd = 689). Svarsfrekvensen var 24 procent. I Råby och Hammarby bor tillsammans 7 106 personer mellan 18 och 75 år. Det inkomna antalet enkäter representerar 2,4 procent av boende i Råby Hammarby mellan 18 och 75 år. Det stora bortfallet kan bero på att många tyckte att enkäten var för omfattande. I framtiden kan man kanske reducera antalet områden eller be människor ta ställning till vissa redan markerade områden. Vi ville i denna undersökning se vad personerna själva valde som t.ex. ett mindre naturområde med vild växtlighet och vilda smådjur, dvs. en ganska orörd natur eller en anlagd mindre park eller grönyta med planterade växter och gräsmattor. I huvudstudien var det oklart hur man definierade mindre park eller grönyta. För att tydliggöra den definitionen delades mindre park eller grönyta in i två olika områden i Västeråsstudien (område 1 och 2). Statistikprogrammet SPSS har använts för bearbetning av resultaten. Resultat av attitydundersökningen i Västerås De intervjuade personerna fick ta ställning till sex olika områdestyper. Först markerade de intervjuade med ett kryss på kartan var de bodde. Därefter

14 Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden markerade de på Haga-kartan (respektive Råby/Hammarbykartan) var de ansåg att område 1 fanns. Sedan besvarade de frågor om hur långt de hade dit samt hur ofta de besökte området. Sist gjordes en bedömning av områdets kvaliteter. Område 1 (ett mindre naturområde med vild växtlighet och vilda smådjur, dvs. en ganska orörd natur) hade många ganska nära till och de besökte det också flera gånger i veckan. Området bedömdes vara tryggt och välskött av dem som bodde nära ett sådant område i Haga. Det var också ganska ostört, naturpräglat, återhämtande och tryggt enligt personerna som besökte område 1 i Haga. Även i Råby/Hammarby återfanns de fyra upplevelsevärdena när det gällde besökande, dock i lägre grad än i Haga. Område 1 upplevdes av som något mer naturpräglat i Råby/Hammarby än i Haga. Det fanns dock en stor statistisk skillnad när det gäller trygghet. Personerna boende i Råby/Hammarby upplevde betydligt mindre trygghet i sitt område än vad man gjorde i de valda områdena i Haga. I både Haga och i Råby/Hammarby promenerade man ofta för att njuta av omgivningen och även för att motionera. Område 2 (en anlagd mindre park eller grönyta med planterade växter och gräsmattor) hade man också ganska nära till och det besöktes också ganska ofta. Området upplevdes av besökande Hagabor som ostört, naturpräglat, återhämtande och tryggt. Många personer i Råby/Hammarby tyckte att de inte hade någon mindre park nära sin bostad. Område 2 upplevdes som mer ostört, naturpräglat och tryggt av Hagaborna än av personer boende i Råby/Hammarby. I Råby/Hammarby tyckte man att området var mindre vackert än vad man tyckte i Haga. Område 3 (en större park eller trädgård med växter, kanske också fontäner och statyer) hade alla betydligt längre till. Det besöktes heller inte så ofta. Området markerades i centrala staden. Av Hagaborna var det i huvudsak Vasaparken som markerades. Den upplevdes av dem som bodde nära området samt av dem som ofta besökte det som ostört, naturpräglat, återhämtande och tryggt. Av personer från Råby/Hammarby betraktades området (i huvudsak Djäkneberget, Vasaparken och Råbyskogen), som ostört, naturpräglat och återhämtande. Det fanns inga statistiska skillnader i upplevelser av område 3 mellan personer boende i Haga och i Råby/Hammarby. Område 4 (ett område med kulturhistoriska värden som t.ex. äldre byggnader eller odlad mark) hade de intervjuade längst till av de 6 områdena. Det besöktes därför sällan. Området markerade Hagaborna i centrala staden, Kyrkbacken, och i viss mån också i Vallby frisluftsmuseum. I Haga uppfattade besökande detta område som ostört och de som bodde i Råby/Hammarby bedömde området som både ostört, naturpräglat, återhämtande och tryggt. I Råby/Hammarby markerade man endast Vallby friluftsmuseum som kulturhistoriskt värde. Det var inte så viktigt att ha ett sådant område nära bostaden men det var mycket viktigt att området fanns tyckte de intervjuade. Det fanns inga statistiska skillnader i upplevelser av område 4 mellan personer boende i Haga och i Råby/Hammarby.

Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden 15 Område 5 (ett villaområde eller stadsdel med gräsmattor, träd och många andra växter). En fjärdedel hade nära till ett sådant område och det besöktes också ganska ofta av Hagaborna. Det fanns inga statistiska samband mellan upplevelsevärdena och hur ofta man besökte villaområdena. Område 5 upplevdes dock som mer ostört, naturpräglat, återhämtande och tryggt av personer boende i Haga än av personer boende i Råby/Hammarby (högre medelvärden generellt). Man promenerade också oftare i villaområden i Haga än vad man gjorde i Råby/Hammarby. Dock upplevde de som bodde nära ett sådant område i Haga problem med buller. Område 6 (ett naturområde för friluftsliv) hade de flesta ganska långt till men man besökte det ändå relativt ofta. Området (i huvudsak Björnön) upplevdes av Hagaborna som mycket positivt. Samtliga upplevelsevärden ostördhet, naturpräglat, återhämtning och trygghet hade mycket höga värden. Även i Råby/Hammarby var man positiv till detta område som delvis markerades på Björnön men även utmed stranden vid Johannisberg och Lövudden. Samtliga upplevelsevärden hade höga värden men det fanns endast ett fåtal statistiska samband mellan hur ofta man besökte området och upplevelsevärden. Personer från Råby/Hammarby som besökte området ofta bedömde detta som ostört och återhämtande. En statistisk jämförelse visade att område 6 upplevdes som mer återhämtande och tryggt av Hagaborna än av personer boende i Råby/Hammarby. Resultat: Närhet och Besök Nedan visas en tabell över avstånd till de 6 områdestyperna i Haga och i Råby/Hammarby samt antal besök. De personer som besvarade enkäten i Haga bodde inom områdena: Sandgärdet 22 procent, Haga 23 procent, Norra Haga 23 procent, Skjutbanegatan 22 procent, Ej svar 9 procent, övriga områden 1 procent (se Bilaga 1, karta över Haga) Personer som har besvarat enkäten i Råby Hammarby (136) bor inom områdena: Norra Råby 38 procent, Södra Råby 15 procent, Hammarby 20 procent, Krumeluren 5 procent, Nybyggevägen 2 procent, Wenströmska skolan 2 procent (se Bilaga 2, karta över Råby/Hammarby)

16 Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden Tabell 5. De sex områdestyperna visas nedan samt närhet till och antal besök i respektive område. Områdestyper Närhet Haga Närhet Råby/Hammarby Besök Haga Besök Råby/Hammarby 1. Ett mindre naturområde med vild växtlighet och vilda smådjur, dvs. en ganska orörd natur, som ligger så nära din bostad som möjligt 44 % < 100 m 17 % 100-300 m 16 % 300 m-1 km 17 % > 1 km 7 % Ej svar 30 % < 100 m 24 % 100-300 m 22 % 300 m 1 km 15 % > 1 km 19 % Ej svar 26 % Varje dag 13 % 3-5 g/v 20 % 1-3 g/v 16 % 1-3 g/mån 15 % 1-6 g/år 5 5 % Inte alls 15 % Varje dag 12 % 3-5 g/v 17 % 1-3 g/v 23 % 1-3 g/mån 16 % 1-6 g/år 8 % Inte alls 6 % Ej svar 2. En anlagd mindre park eller grönyta med planterade växter och gräsmattor, så nära din bostad som möjligt 2 % < 100 m 22 % 100-300 m 15 % 300 m 1 km 20% > 1 km 25 % Ej svar 23 % < 100 m 13 % 100-300 m 10 % 300 m 1 km 23 % > 1 km 32 % Ej svar 13 % Varje dag 13 % 3-5 g/v 13 % 1-3 g/v 17 % 1-3 g/mån 22 % 1-6 g/år 3 % Inte alls 20 % Ej svar Varje dag = 11 % 6 % 3-5 g/v 13 % 1-3 g/v 8 % 1-3 g/v 27 % 1-6 g/v 8 % Inte alls 27 % Ej svar 3. En större park eller trädgård med växter, kanske också fontäner och statyer 5 % < 100 m 4 % 100-300 m 11 % 300 m 1 km 50 % > 1 km 31 % Ej svar 2 % < 100 m 2 % 100-300 m 7 % 300 m 1 km 48 % > 1 km 41 % Ej svar 4 % Varje dag 6 % 3-5 g/v 10 % 1-3 g/v 10 % 1-3 g/mån 39 % 1-6 g/år 4 % Inte alls 28 % Ej svar 1 % Varje dag 2 % 3-5 g/v 7 % 1-3 g/v 10 % 1-3 g/mån 33 % 1-6 g/år 11 % Inte alls 36 % Ej svar 4. Ett område med kulturhistoriska värden som t.ex. äldre byggnader eller odlad mark, så nära din bostad som möjligt 2 % < 100 m 0 % 100-300 m 6 % 300 m 1 km 54 % > 1 km 39 % Ej svar 0 % < 100 m 1 % 100-300 m 7 % 300 m 1 km 57 % > 1 km 35 % Ej svar 2 % Varje dag 1 % 3-5 g/v 4 % 1-3 g/v 12 % 1-3 g/mån 40 % 1-6 g/år 6 % Inte alls 36 % Ej svar 0 % Varje dag 1 % 3-5 g/v 4 % 1-3 g/v 8 % 1-3 g/mån 42 % 1-6 g/år 11 % Inte alls 35 % Ej svar 5. Ett villaområde eller stadsdel med gräsmattor, träd och många andra växter 23 % < 100 m 13 % 100-300 m 15 % 300 m 1 km 18 % > 1 km 32 % Ej svar 15 % < 100 m = 5 % 100-300 m = 15 % 300 m 1 km 25 %> 1 km Ej svar 20 % 17 % Varje dag 11 % 3-5 g/v 14 % 1-3 g/v 16 % 1-3 g/mån 14 % 1-6 g/år 2 % Inte alls 27 % Ej svar 10 % Varje dag 4 % 3-5 g/v 6 % 1-3 g/v 13 % 1-3 g/mån 21 % 1-6 g/år 10 % Inte alls 15 % Ej svar 6. Ett naturområde för friluftsliv 6 % < 100 m 3 % 100-300 m 4 % < 100 m 2 % 100-300 m 4 % Varje dag 3 % 3-5 g/v 3 % Varje dag 3 % 3-5 g/v 20 % 300 m 1 km 14 % 300 m 1 km 8 % 1-3 g/v 10 % 1-3 g/v 64 %> 1 km 44 % > 1 km 33 % 1-3 g/mån 18 % 1-3 g/mån 23 % Ej svar 34 % Ej svar 27 % 1-6 g/år 28 % 1-6 g/år 3 % Inte alls 4 % Inte alls 23 % Ej svar 34 % Ej svar

Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden 17 Område 1: Ett mindre naturområde med vild växtlighet och vilda smådjur, dvs. en ganska orörd natur, som ligger så nära din bostad som möjligt Område 1 i Haga: Boende i stadsdelen Haga hade valt att placera område 1 inom områdena: Sandgärdet 20 procent (Hagaparken, Furuparken samt mindre grönområden i bostadsområdet), Norra Haga 16 procent (Östra Utmarken), Skjutbanegatan 11 procent (Östra Utmarken), N Malmaberg 11 procent (Malmabergsskogen), Haga 10 procent (Hagaparken), Gideonsberg 3 procent, Gunnilsbogatan 2 procent, övriga 7 procent, ej svar 25 procent. De flesta av de svarande i Haga placerade område 1 inom Haga stadsdel. Endast ett fåtal ansåg att det inte fanns något sådant område i Haga och markerade istället område 1 på stadskartan i centrum eller i Bjurhovda. Nästan hälften (44 procent) hade mindre än 100 m till område 1 och 61 procent hade mindre än 300 m till ett område som de markerade som område 1. 61 procent besökte området flera gånger i veckan. Ju närmare man bodde desto oftare besöktes området. Inom Sandgärdet markerades ofta Hagaparken (några markerade även Furuparken) och inom Haga norra och Skjutbanegatan valde de flesta grönområden i Östra Utmarken. Flitigast besökta område var Hagaparken. Furuparken i Haga. Foto: Yvonne Götesson Område 1 Råby/Hammarby: Boende i stadsdelen Råby/Hammarby valde att placera område 1 (Ett mindre naturområde med vild växtlighet och vilda smådjur, dvs. en ganska orörd natur, som ligger så nära din bostad som möjligt) inom områdena: Södra

18 Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden Råby 30 procent (i huvudsak Råbyskogen, Råbylunden, Fredriksbergslunden), Norra Råby 17 procent (Gransångarkullen, Lövhagen, Ringduveskogen), Hammarby 13 procent, Vetterslund 2 procent, Erikslund 7 procent. 30 procent av de svarande i Råby/Hammarby hade mindre än 100 m till område 1 (54 procent mindre än 300 m). 44 procent besökte området en eller flera gånger i veckan. Vid en jämförelse mellan Haga och Råby/Hammarby så upplevde personer i Råby/Hammarby att de hade längre till ett mindre naturområde med vild växtlighet och vilda smådjur. De besökte också området mer sällan än hagaborna. Råbyskogen. Foton: Marianne Lindström Indikatorn Välbefinnande, Haga och Råby/Hammarby: De fyra upplevelsevärdena testades genom att de intervjuade bedömde de sex områdestyperna efter vilka kvaliteter de ansåg att dessa innehöll. Upplevelsevärdena ostördhet, naturpräglad miljö, möjligheter till återhämtning och trygghet testades, liksom preferenser och aktiviteter. I tabell 6 nedan visas medelvärden över de intervjuades svar.

Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden 19 Tabell 6. Nedan presenteras de svarandes bedömning av område 1 (Ett mindre naturområde med vild växtlighet och vilda smådjur, dvs. en ganska orörd natur, som ligger så nära din bostad som möjligt). Medelvärden visas. 1 betyder att de inte instämmer i påståendet och 6 betyder att de instämmer helt i påståendet, dvs de anser att upplevelsevärdet finns (se påståenden inom varje upplevelsevärde i metoddelen) Upplevelsevärden Medelvärden Medelvärden Haga Råby/Hammarby Ostördhet (ostört, bullerfritt, rymligt, vackert) 4,13 4,31 Naturpräglat (växter och djur, orört, träd, lugnt) 4,12 4,43 Återhämtning (bättre till mods, avspänd, mindre stressad) 4,32 4,35 Trygghet (tryggt, rent, välskött, gräsmattor) 4,13 3,38 Preferenser Det är viktigt för mig att området finns nära min bostad 5,25 5,08 Jag uppskattar att området finns 5,47 5,28 Aktiviteter Jag promenerar ofta i området för att njuta av omgivningen 4,09 4,03 Jag besöker ofta området för att motionera 3,58 3,88 Jag är ofta ute i området för att träffa andra människor 2,43 2,17 Jag besöker ofta området tillsammans med mina barn 2,22 2,23 Jag promenerar ofta i området med min hund 1,79 1,96 De intervjuade i de båda stadsdelarna bedömde område 1 som både ostört, naturpräglat, med möjlighet till återhämtning. Hagaborna bedömde också att området var tryggt. Område 1 upplevdes som något mer naturpräglat i Råby/Hammarby än i Haga. Det fanns dock en stor signifikant skillnad när det gäller trygghet. Personerna boende i Råby/Hammarby upplevde betydligt mindre trygghet i sitt område än vad man gjorde i de valda områdena i Haga. I både Haga och Råby/Hammarby var det viktigt att området fanns nära bostaden. Många promenerade ofta där för att njuta av omgivningen, däremot var det inte så många som gick ut för att träffa andra människor. I varken Haga eller i Råby/Hammarby var man särskilt ofta i området med sina barn (se vidare kommentarer i bilaga). Det fanns ett samband mellan närhet till område 1 i Haga och upplevelsevärdet Trygghet. De som bodde nära ett mindre naturområde med vild växtlighet och vilda smådjur, dvs en ganska orörd natur kände sig också trygga. Samtliga upplevelsevärden fanns i område 1 enligt de personer som besökte området ofta. Det var viktigt att ha ett sådant område nära bostaden ansåg de flesta i både Haga och Råby/Hammarby.

20 Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden Område 2: En anlagd mindre park eller grönyta med planterade växter och gräsmattor, så nära din bostad som möjligt Område 2 Haga: Boende i stadsdelen Haga har valt att placera område 2 inom områdena Sandgärdet 16 procent (Hagaparken), Norra Haga 15 procent (Östra Utmarken), Skjutbanegatan 11 procent (Östra Utmarken), Haga 4 procent, Norra Malmaberg 3 procent, Malmaberg 1 procent,korsängsgärdet 2 procent, Skålängen 2 procent, Gideonsberg 2 procent, Siggesborg 4 procent. De flesta av de svarande i Haga har placerat område 2 inom Haga stadsdel. Endast ett fåtal ansåg att det inte finns något sådant område i Haga och hade istället markerat det på stadskartan i centrum (2 procent). Många besökte ofta Hagaparken och Östra Utmarken. 39 procent besökte område 2 en till flera gånger i veckan. Ju närmare man bodde en anlagd mindre park eller grönyta med planterade växter och gräsmattor desto oftare besöktes den. 20 procent hade mindre än 100 m till område 2 och 42 procent hade mindre än 300 m. Hagaparken. Foton: Yvonne Götesson Område 2 Råby/Hammarby: Boende i stadsdelen Råby/Hammarby hade valt att placera område 2 inom Norra Råby 14 procent (Lövhagen, Gransångarkullen), Hammarby 11 procent (Hammarbyängen, Lugnet, Hammarby stadshage), Södra Råby 7 procent, Vetterslund 2 procent, Krumeluren 1 procent, Nybyggarevägen 3 procent. Några hade placerat område 2 i centrala staden och i Djäkneberget (7 procent). cirka 25 procent av de svarande i Råby/Hammarby hade mindre

Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden 21 än 100 m till område 2 (t.ex. Lövhagen, Gransångarkullen eller Djäkneberget) och 36 procent mindre än 300 m. 30 procent besökte området en eller flera gånger i veckan. Indikatorn Välbefinnande Haga och Råby/Hammarby, Område 2: De fyra upplevelsevärdena testades genom att de intervjuade bedömde de sex områdestyperna efter vilka kvaliteter de ansåg att dessa innehöll. Upplevelsevärdena ostördhet, naturpräglad miljö, möjligheter till återhämtning och trygghet testades, liksom preferenser och aktiviteter. I tabell 7 nedan visas medelvärden över de intervjuades svar på de påståenden som ställdes om upplevelsevärden i område 2 (se påståenden inom varje upplevelsevärde i metoddelen). Tabell 7 visar de svarandes bedömning av område 2. Medelvärden visas. 1 betyder att de inte instämmer i påståendet och 6 betyder att de helt instämmer i påståendet, dvs de anser att upplevelsevärdet finns (se påståenden inom varje upplevelsevärde ovan) Upplevelsevärden Medelvärden Medelvärden Haga Råby/Hammarby Ostördhet (ostört, bullerfritt, rymligt, vackert) 3,90 3,48 Naturpräglat (växter och djur, orört, träd, lugnt) 3,41 2,96 Återhämtning (bättre till mods, avspänd, mindre stressad) 3,82 3,38 Trygghet (tryggt, rent, välskött, gräsmattor) 4,38 3,98 Preferenser Det är viktigt för mig att området finns nära min bostad 4,95 4,62 Jag uppskattar att området finns 5,32 5,09 Aktiviteter Jag promenerar ofta i området för att njutaav omgivningen 3,82 3,38 Jag besöker ofta området för att motionera 3,08 2,52 Jag är ofta ute i området för att träffa andra människor 2,59 2,73 Jag besöker ofta området tillsammans med mina barn 2,23 2,12 Jag promenerar ofta i området med min hund 1,63 1,79 I område 2 hade upplevelsevärdena lägre värden än i område 1. Område 2 upplevdes dock som mer ostört, naturpräglat och tryggt av Hagaborna än av personer boende i Råby/Hammarby (signifikant skillnad). Området var viktigt att ha nära bostaden och det var också viktigt att det fanns. Ganska många i Haga promenerade för att njuta av omgivningen. Värdena var i genomsnitt lägre i Råby/Hammarby. Flera svarade att de inte hade någon sådan park i Råby/Hammarby. Det fanns ett negativt samband (Råby/Hammarby) mellan närhet och kvaliteterna vackert och variation av växter och djur. D.v.s. de som bodde nära ett område som de definierade som en anlagd mindre park eller grönyta med planterade växter och gräsmattor tyckte inte att det var så vackert och de tyckte inte att där fanns så stor variation på växter och djur.

22 Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden Område 3: En större park eller trädgård med växter, kanske också fontäner och statyer, så nära din bostad som möjligt Område 3 Haga Boende i stadsdelen Haga valde att placera område 3 inom Sandgärdet 13 procent (Hagaparken), Norra Haga 2 procent, Skjutbanegatan 2 procent, Korsängsgärdet 3 procent, Gideonsberg 2 procent, Siggesborg 7 procent. 32 procent har markerat område 3 större park i centrala staden (Vasaparken). De flesta av de svarande i Haga markerade en större park i centrala staden. Hagaparken markerades också som en större park av några personer. 5 procent av de svarande bodde inom 100 m från område 3 och 9 procent bodde inom 300 m. 20 procent besökte området en till flera gånger i veckan. Vasaparken. Foton: Yvonne Götesson Område 3 Råby/Hammarby: Boende i stadsdelen Råby/Hammarby valde att placera område 3 inom områdena Norra Råby 5 procent, Södra Råby 5 procent, Erikslund 2 procent. 13 procent markerade en större park i centrala staden (Vasaparken) medan 18 procent markerade större park i Djäkneberget. 2 procent av de svarande i Råby/Hammarby hade mindre än 100 m till område 3 och 4 procent hade mindre än 300 m. De allra flesta hade mer än 2 km till det område som de definierade som en större park. 11 procent besökte en sådan park en eller flera gånger i veckan medan 33 procent besökte den 1-6 ggr/år.

Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden 23 Djäkneberget. Foto: Yvonne Götesson. D Indikatorn Välbefinnande, Haga och Råby/Hammarby, Område 3: De fyra upplevelsevärdena testades genom att de intervjuade bedömde de sex områdestyperna efter vilka kvaliteter de ansåg att dessa innehöll. Upplevelsevärdena ostördhet, naturpräglad miljö, möjligheter till återhämtning och trygghet testades, liksom preferenser och aktiviteter. I tabell 8 nedan visas medelvärden över de intervjuades svar på de påståenden som ställdes om upplevelsevärden i område 3 (se påståenden inom varje upplevelsevärde i metoddelen).

24 Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden Tabell 8 visar de svarandes bedömning av område 3 (en större park eller trädgård med växter, kanske också fontäner och statyer, så nära din bostad som möjligt). Medelvärden visas. 1 betyder att de inte instämmer i påståendet och 6 betyder att de helt instämmer i påståendet, dvs de anser att upplevelsevärdet finns (se påståenden inom varje upplevelsevärde i metoddelen) Upplevelsevärden Medelvärden Medelvärden Haga Råby/Hammarby Ostördhet (ostört, bullerfritt, rymligt, vackert) 3,86 3,63 Naturpräglat (växter och djur, orört, träd, lugnt) 3,30 3,49 Återhämtning (bättre till mods, avspänd, mindre stressad) 3,99 3,60 Trygghet (tryggt, rent, välskött, gräsmattor) 4,34 4,06 Preferenser Det är viktigt för mig att området finns nära min bostad 4,01 3,71 Jag uppskattar att området finns 5,38 4,88 Aktiviteter Jag promenerar ofta i området för att njuta av omgivningen 3,58 3,03 Jag besöker ofta området för att motionera 2,65 2,15 Jag är ofta ute i området för att träffa andra människor 2,52 2,50 Jag besöker ofta området tillsammans med mina barn 1,82 2,06 Jag promenerar ofta i området med min hund 1,59 1,42 Område 3 (en större park eller trädgård med växter, kanske också fontäner och statyer, så nära din bostad som möjligt) upplevdes som ganska ostörd och trygg. I Haga valdes i huvudsak Vasaparken och i Råby/Hammarby Djäkneberget. Man hade också möjlighet till återhämtning i dessa områden. Däremot ansågs detta område inta vara så naturpräglat. De flesta uppskattade att området fanns och i Haga promenerade man också ganska ofta för att njuta av omgivningen. Det fanns inga statistiska skillnader i upplevelser av område 3 mellan personer boende i Haga och i Råby/Hammarby. I Haga fanns ett samband mellan närhet till område 3 och samtliga upplevelsevärden och i Råby/Hammarby fanns ett samband mellan närhet och upplevelsevärdet naturpräglad miljö. Personer i Haga var mer nöjda med de områden som de definierade som en större park eller trädgård med växter, statyer och fontäner än vad personer från Råby/Hammarby var. Område 4: Ett område med kulturhistoriska värden som t.ex. äldre byggnader eller odlad mark, så nära din bostad som möjligt Område 4 Haga: Av de boende i stadsdelen Haga hade 4 procent valt att placera område 4 inom området Centrallasarettet. Övriga markeringar har gjorts i centrala staden 18 procent (Kyrkbacken) och i Vallby friluftsmuseum 12 procent. De flesta hade längre än 2 km till områden med kulturhistoriska värden (i huvudsak Kyrkbacken och Vallby Friluftsmuseum). De flesta besökte en sådan plats 1-6 ggr/år.

Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden 25 Kyrkbacken. Foto: Marianne Lindström Område 4, Råby/Hammarby: Endast ett fåtal har markerat kulturhistoriska sevärdheter på kartan över Råby/Hammarby, dock hade 3 procent markerat Wennströmska skolan. Några ville placera område 4 i centrala staden 7 procent och 4 procent menade att Djäkneberget innehöll kulturhistoriska sevärdheter. 26 procent ansåg att Vallby Friluftsmuseum hade kulturhistoriska sevärdheter och de allra flesta hade mer än 2 km dit. De flesta besökte område 4, Vallby friluftsmuseum, 1-6 ggr/år. Vallby friluftsmuseum. Foton: Yvonne Götesson

26 Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden Indikatorn Välbefinnande, Haga och Råby/Hammarby, Område 4: De fyra upplevelsevärdena testades genom att de intervjuade bedömde de sex områdestyperna efter vilka kvaliteter de ansåg att dessa innehöll. Upplevelsevärdena ostördhet, naturpräglad miljö, möjligheter till återhämtning och trygghet testades, liksom preferenser och aktiviteter. I tabell 9 nedan visas medelvärden över de intervjuades svar på de påståenden som ställdes om upplevelsevärden i område 4 (se påståenden inom varje upplevelsevärde i metoddelen). Tabell 9. Nedan presenteras de svarandes bedömning av område 4 (ett område med kulturhistoriska värden som t.ex. äldre byggnader eller odlad mark, så nära din bostad som möjligt). Medelvärden visas. 1 betyder att de inte instämmer i påståendet och 6 betyder att de helt instämmer i påståendet, dvs de anser att upplevelsevärdet finns (se påståenden inom varje upplevelsevärde i metoddelen) Upplevelsevärden Medelvärden Medelvärden Haga Råby/Hammarby Ostördhet (ostört, bullerfritt, rymligt, vackert) 3,87 3,79 Naturpräglat (växter och djur, orört, träd, lugnt) 3,43 3,72 Återhämtning (bättre till mods, avspänd, mindre stressad) 4,05 3,90 Trygghet (tryggt, rent, välskött, gräsmattor) 4,26 4,33 Preferenser Det är viktigt för mig att området finns nära min bostad 3,32 3,50 Jag uppskattar att området finns 5,15 5,17 Aktiviteter Jag promenerar ofta i området för att njuta av omgivningen 3,72 3,31 Jag besöker ofta området för att motionera 2,16 2,02 Jag är ofta ute i området för att träffa andra människor 2,45 2,71 Jag besöker ofta området tillsammans med mina barn 1,94 2,43 Jag promenerar ofta i området med min hund 1,21 1,46 Område 4 bedömdes ha höga upplevelsevärden av både personer från Haga (i huvudsak valdes Kyrkbacken och Vallby Friluftsmuseum) och från Råby/Hammarby (i huvudsak Vallby Friluftsmuseum). De flesta uppskattade högt att området fanns. Många promenerade även för att njuta av omgivningen. Det fanns inga statistiska skillnader i upplevelser av område 4 mellan personer boende i Haga och i Råby/Hammarby. Det var inte så många personer som bodde nära ett område med kulturhistoriska värden som t.ex. äldre byggnader eller odlad mark, men i både Råby/Hammarby och Haga fanns ett samband mellan närhet och det viktiga i att ha ett sådant område i närheten. I Råby/Hammarby tyckte de få som bodde nära att området var naturpräglat samt att man kände sig trygg och ostörd där.

Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden 27 Område 5: Ett villaområde eller stadsdel med gräsmattor, träd och många andra växter Område 5 Haga Boende i Haga valde att markera område 5 i huvudsak i Haga 18 procent (vid Hagagatan) och Norra Haga 17 procent (Slagfjädergatan), i Korsängsgärdet 7 procent, i N Malmaberg 4 procent, Sandgärdet 3 procent, ej svarat 46 procent. Endast några enstaka markerade ett sådant område på stora kartan (Västeråskartan). 23 procent hade mindre än 100 m till ett villaområde eller stadsdel med gräsmattor, träd och många andra växter och 36 procent hade mindre än 300 m till ett sådant område. 42 procent besökte ett villaområde med växtlighet en till flera gånger i veckan. Villaområde i Haga. Foto: Yvonne Götesson Område 5 Råby/Hammarby: Boende i Råby/Hammarby har valt att markera område 5 i Hammarby 36 procent (Förstadsvägen), Norra Råby 14 procent (Grönsångargatan), Vetterslund 3 procent, Nybyggevägen 3 procent. De flesta hade längre än 300 m till ett villaområde eller stadsdel med gräsmattor, träd och många andra växter. De flesta besökte inte område 5 så ofta.

28 Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden Villaområde i Hammarby. Foto: Yvonne Götesson och Marianne Lindström Indikatorn Välbefinnande, Haga och Råby/Hammarby, Område 5: De fyra upplevelsevärdena testades genom att de intervjuade bedömde de sex områdestyperna efter vilka kvaliteter de ansåg att dessa innehöll. Upplevelsevärdena ostördhet, naturpräglad miljö, möjligheter till återhämtning och trygghet testades, liksom preferenser och aktiviteter. I tabell 10 nedan visas medelvärden över de intervjuades svar på de påståenden som ställdes om upplevelsevärden i område 5 (se påståenden inom varje upplevelsevärde i metoddelen).

Del 3 - Västeråsstudien i projektet Landskapets upplevelsevärden 29 Tabell 10. Nedan presenteras de svarandes bedömning av område 5 (ett villaområde eller stadsdel med gräsmattor, träd och många andra växter). Medelvärden visas. 1 betyder att de inte instämmer i påståendet och 6 betyder att de helt instämmer i påståendet, dvs de anser att upplevelsevärdet finns (se påståenden inom varje upplevelsevärde i metoddelen) Upplevelsevärden Medelvärden Medelvärden Haga Råby/Hammarby Ostördhet (ostört, bullerfritt, rymligt, vackert) 3,80 3,42 Naturpräglat (växter och djur, orört, träd, lugnt) 3,48 3,03 Återhämtning (bättre till mods, avspänd, mindre stressad) 4,02 3,22 Trygghet (tryggt, rent, välskött, gräsmattor) 4,66 4,17 Preferenser Det är viktigt för mig att området finns nära min bostad 4,86 4,05 Jag uppskattar att området finns 5,22 4,72 Aktiviteter Jag promenerar ofta i området för att njuta av omgivningen 4,04 3,14 Jag besöker ofta området för att motionera 3,01 2,48 Jag är ofta ute i området för att träffa andra människor 2,53 2,61 Jag besöker ofta området tillsammans med mina barn 1,92 1,87 Jag promenerar ofta i området med min hund 1,50 1,48 Området bedömdes ha höga upplevelsevärden i Haga. Värdena var lägre i Råby/Hammarby, särskilt när det gäller naturpräglad miljö. Område 5 upplevdes som signifikant mer ostört, naturpräglat, återhämtande och tryggt av personer boende i Haga än av personer boende i Råby/Hammarby. Många uppskattade att området fanns och det var också viktigt att ha ett villaområde eller stadsdel med gräsmattor, träd och många andra växter nära bostaden. Personer som bodde nära ett villaområde eller stadsdel med gräsmattor, träd och många andra växter i Haga upplevde problem med buller. Område 6. Ett naturområde för friluftsliv Område 6 Haga Boende i Haga markerade område 6 i huvudsak i friluftsområdet Björnön 35 procent, 11 procent hade markerat området i Bjurhovda. Endast ett fåtal hade markerat området inom Haga. De flesta hade längre än 1 km till område 6 och de flesta besökte området flera gånger per månad. Område 6 Råby/Hammarby Boende i Råby/Hammarby valde att markera ett naturområde för friluftsliv i Södra Råby (Råbyskogen) 15 procent och på Björnön 19 procent. Några hade markerat området vid Johannisberg 5 procent. De flesta hade längre än 300 m till ett naturområde för friluftsliv och de flesta besökte dessa några gånger i månaden i genomsnitt.