Bilaga 6 Friskluftsventilers ljudreduktion Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco
Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Väggventiler... 3 3 Fönsterventiler... 3 4 Speciallösningar... 4 5 Termer som beskriver ventilers ljudisolering... 4 6 Viktigt att tänka på... 5 1 Inledning För att släppa in friskluft i bostaden monteras ofta ventiler i fasaden. Tanken är att undertryck i bostaden ska suga in luft via de håligheter som ventilerna utgör. Dessa kan vara enkla kanaler som släpper in ljud utan att dämpa eller vara speciellt framtagna för att reducera ljud så mycket som det är möjligt. I denna PM beskrivs vad som avgör hur mycket ljud som en fasadventil släpper igenom samt vägledning om hur de bör användas när Trafikverket utför bullerskyddsåtgärder. Det kan vara värt att notera att hus utan mekanisk frånluft, och utan en eldstad som skapar ett självdrag genom skorstenen, ofta har ett mycket litet undertryck. Därmed skapas mycket små luftflöden genom friskluftsventiler. Om bostaden har befintlig ventilation får Trafikverket inte försämra denna när bullerskyddsåtgärder vidtas. I dessa fall behöver oftast befintliga ventiler bytas mot ljuddämpade. Bilaga 6 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd 2(5)
2 Väggventiler Ljudreduktionen i en väggventil styrs av ytskiktet på ventilens insida. En ljudreducerande ventil är försedd med en tjock ljudabsorbent så att ventilen bildar en ljuddämpare. Ju bättre ljudabsorbenten är och ju längre ventilen är desto högre blir ljudreduktionen i ventilen. Även väggens utformning påverkar ljudreduktionen. I en regelvägg utnyttjar många ventiler isoleringslagret i väggen som en extra ljudfälla. Det är viktigt att känna till att de värden som leverantörerna redovisar ofta avser mätning i en 400 mm tjock regelvägg full med isolering. Då 400 mm är en mycket tjock vägg, och vissa väggtyper saknar porös isolering (exempelvis en lättbetongvägg med cellplastisolering) är det viktigt att från leverantören efterfråga värden på vilken ljudreduktion det går att förvänta i den aktuella väggkonstruktionen. 3 Fönsterventiler En fönsterventil monteras på ett fönsters karm eller båge. Luften kan tas in antingen via hål rakt igenom karm/båge eller passera inom fönstret innan det når ventilen. Ett exempel på detta är att ta in luft i spalten mellan båge och aluminiumbeklädnad för att sedan gå genom karmen och slutligen in i den ljuddämpande ventilen. En fönsterventil har i regel ett mer begränsat luftflöde jämfört med en väggventil. I de produkter som finns tillgängliga på marknaden är även luftflödet mindre i förhållander till den ljudreduktion som går att erhålla. Det innebär att fönsterventiler inte bör användas om mycket hög ljudreduktion krävs. Bilaga 6 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd 3(5)
I de fall fönster kompletteras med en friskluftsventil på ett sådant sätt att de ska samverka bör provningsintyg på ljudreduktion och luftflöde för den sammansatta produkten efterfrågas. 4 Speciallösningar Om en byggnad har vägg och fönster med hög ljudreduktion så blir friskluftsventiler begränsande för den totala ljudreduktionen, även om de bästa produkterna på marknaden används. Därför bör friskluftsventiler i fasad mot trafiken undvikas vid mycket höga ljudnivåer. Var denna gräns går beror i huvudsak på hur väggen ser ut och behöver kontrolleras i respektive fall. Detta är huvudsakligen ett problem i järnvägsprojekt med mycket höga maximala ljudnivåer. I de fall där friskluftsventiler är enda möjligheten att få in friskluft i bostaden, och fasaden är exponerad för mycket höga ljudnivåer, kan en väggventil kompletteras med en utanpåliggande huv. Huven ska vara konstruerad av ett ljudisolerande material och försedd med ett ljudabsorberande ytskikt, lika väggventilen. Huven ska ha tillräckligt stor tvärsnittsarea så att luftflödet genom ventilen inte begränsas menligt. Denna typ av huvar finns ännu inte på marknaden men har testats i enstaka Trafikverksprojekt. Vid behov får de tas fram i respektive fall. 5 Termer som beskriver ventilers ljudisolering En ventils ljudreduktion beskrivs av termen D n,e,w där D n står för skillnad, det indexerade w för vägt ensiffervärde och e för en ljudnivå i rum med motsvarnande 10 m 2 ljudabsorberande material. I äldre dokumentation finns benämningen R w,10m 2 vilket betyder samma sak. För att bättre beskriva fönstrets ljudreduktion av buller från trafik används anpassningstermerna C och C tr. Se separat PM för hur inomhusnivå beräknas. Skillnaden mellan D n,e,w, D n,e,w +C och D n,e,w +C tr är individuell för varje ventilkonstruktion och kan inte ges med ett generellt värde. Krav bör vid beställning av fönster ställas som D n,e,w +C i de fall ljudkällan är järnvägseller landsvägtrafik och D n,e,w +C tr om det är stadstrafik. Bilaga 6 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd 4(5)
6 Viktigt att tänka på Friskluftsventil utan ljuddämpning släpper in mycket ljud och ska inte användas när fasaden ska användas som bullerskydd. Med väggventil går det att nå en högre ljudreduktion än med en fönsterventil. Hänsyn ska tas till vilken ljudkälla som ventilen är avsedd att reducera, järnväg- och landsvägstrafik (D n,e,w +C) eller stadstrafik (D n,e,w +C tr ). Vid användning av väggventil ska hänsyn tas till väggens tjocklek och uppbyggnad. Bilaga 6 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd 5(5)