Måndagen den 6 februari 2017, kl Kommungården, Bennäs

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 06.02.2017 1 Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Måndagen den 6 februari 2017, kl. 19.30-20.45. Kommungården, Bennäs Beslutande Back, Eivor Backlund, Christian Berger, Helena Björklund, Mats Björkskog, Nils-Erik Boström, Kaj Dahlin, Christian Eriksson, Roger Finne, Per-Erik Forsblom, Greger Forsblom, Susanne Forsström-Fellman, Anette Hjulfors, Bernhard Holmqvist-Nybacka, Karin Holmäng, Johanna Häggblom, Carola Häggman, Roger Häll, Tarja Käcko, Guy Käldman, Leif Källman, Carl-Johan Lindfors, Ralf Nylund, Mats Nylund, Tommy Pettersson, David Pettersson, Roger Roslund-Nordling, Camilla Sandberg, Henrik Snellman, Matts Stenmark, Tore Sundkvist, John Wiklund, Senja Wärn, Mathias Östman, Majvor Överfors, Johanna Ersättare Borgmästars, Yvonne Käld, Markus Närvarande ersättare Borgmästars, Görel Lasén, Mikael Kock, Viktor Övriga närvarande Svenfors, Stefan, kommundirektör Löf, Gundel, kanslichef Paragrafer 1-9 Underskrifter Kaj Boström ordförande Gundel Löf sekreterare Protokolljustering Pedersöre.2017 Mathias Wärn Majvor Östman Protokollet framlagt Protokollet har varit framlagt till påseende i kommungården i Bennäs 14.2.2017, intygar Gundel Löf, kanslichef

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 06.02.2017 2 1 Sammanträdets öppnande Kommunfullmäktiges ordförande öppnade sammanträdet, hälsade medlemmarna välkomna samt konstaterade att sammanträdet var lagligt sammankallat och beslutfört. 2 Val av två protokollsjusterare Till protokollsjusterare valdes Mathias Wärn och Majvor Östman. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 06.02.2017 3 Dnr: 10/2004 3 Beslut om kallelse till kommunfullmäktiges sammanträden år 2017 samt sättet för kommunala tillkännagivanden Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att samma förfaringssätt tillämpas som tidigare, nämligen att kallelse till fullmäktiges sammanträden sker genom personlig kallelse, annons i Österbottens Tidning och Pietarsaaren Sanomat, samt kungörelse på kommunens anslagstavla och kommunens hemsida på Internet. Kommunstyrelsen föreslår vidare att kommunala tillkännagivanden sker såsom tidigare, genom anslag på kommunens anslagstavla, på kommunens hemsida på Internet, samt dessutom genom annons i lokaltidningarna Österbottens Tidning och Pietarsaaren Sanomat/Pietarsaaren Sanomat Pulssi, i de fall då lagstadganden för respektive kungörelse så förutsätter. Kst 4 Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Kfge 3 Kommunfullmäktiges beslut: Kommunfullmäktige beslutade enhälligt omfatta kommunstyrelsens förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 06.02.2017 4 Dnr: 19/2017 4 Anhållan om kommunborgen; Pedersöre Vatten Ab Pedersöre Vatten Ab anhåller om kommunens borgen för ett avtal om emittering av kommunföretagscertifikat, sammanlagt 1 500 000 euro. Bolaget genomför för tillfället stora investeringar som belastar bolagets likviditet. En ändamålsenlig skötsel av betalningsberedskapen förutsätter att bolaget har möjlighet att emittera kommunföretagscertifikat vid behov. Bolagets verksamhet uppfyller i lagen om kommunernas garanticentral (1a ) uppställda villkor. Borgensbeslutet gäller en finansieringslimit och är som sådant i kraft i 10 år. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beviljar Pedersöre Vatten Ab borgen för en finansieringslimit om 1 500 000 euro. Kommunföretagscertifikaten emitteras av Kommunfinans Ab. Kst 6 Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Kfge 4 Kommunfullmäktiges beslut: Kommunfullmäktige beslutade enhälligt omfatta kommunstyrelsens förslag och beviljar Pedersöre Vatten Ab borgen för en finansieringslimit om 1 500 000 euro. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 06.02.2017 5 Dnr: 41/2017 5 Anhållan om kommunborgen; Esse Hallen Ab Esse Hallen Ab anhåller om kommunborgen för ett banklån om 150 000 för att finansiera byggandet av Esse aktivitetshall. Kommunens borgen behövs för att minska räntekostnaderna som belastar projektet och därmed hålla användarkostnaderna nere. Lånet som beviljas av Pedersörenejdens Andelsbank har en lånetid på 15 år med jämna amorteringar. Räntan med kommunborgen som säkerhet är 12 mån euribor utökad med 1,2 % marginal. Enligt kommunallagen 129 skall kommunen erhålla tillräckliga motsäkerheter för den kommunborgen som beviljas. (beredning: ekonomi- och utvecklingsdirektören) Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beviljar Esse Hallen Ab kommunborgen för ett lån om 150 000 euro. Långivare är Pedersörenejdens Andelsbank och lånetiden är 15 år med jämna amorteringar. Ingen borgensavgift uppbärs av Esse Hallen Ab. Som motsäkerhet bör kommunen erhålla inteckning i arrenderätten till bolagets tomt med första prioritet. Kst 32 Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. ------ Paragrafen förklarades genast justerad vid sammanträdet. Kfge 5 Kommunfullmäktiges beslut: Kommunfullmäktige beslutade enhälligt omfatta kommunstyrelsens förslag och beviljar Esse Hallen Ab kommunborgen för ett lån om 150 000 i enlighet med ovanstående villkor. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 06.02.2017 6 6 Ändring av strandgeneralplan för Esse å (Snellmans 7:249 och Snellman 7:245) Dnr: 87/2003 En ändring av strandgeneralplanen för Esse å i Kållby (flyttning av byggplats) påbörjades på markägarnas initiativ i början av 2016. Byggplatsen (AO-1) flyttas genom ändringen västerut i anslutning till övrig bostadsbebyggelse för att den mark som är i odlingsbruk inte ska splittras. Området där byggplatsen finns i den gällande strandgeneralplanen ändras till bostadsområde dominerat av småhus (AP) som ska detaljplaneras innan det kan tas i bruk. Ett utkast och ett program för deltagande och bedömning (PDB) var framlagt till påseende 7.9-7.10.2016. Under tiden som utkastet var framlagt gavs berörda myndigheter möjlighet att framföra sina åsikter om utkastet. Utlåtanden gavs av byggnadsnämnden, hälsoinspektionen, tekniska nämnden, miljövårdsnämnden och Österbottens museum. Ingen hade något att anmärka om utkastet eller PDB. Inga grannar hade heller några anmärkningar. Ett förslag utarbetades och lades fram till påseende 28.11.2016-5.1.2017. Samtidigt begärdes om utlåtanden från berörda myndigheter om förslaget och grannarna gavs möjlighet att lämna in anmärkningar. Under tiden som förslaget var framlagt gavs utlåtanden av tekniska nämnden, miljövårdsnämnden, byggnadsnämnden och hälsoinspektionen. I samtliga utlåtanden förordades planändringen av strandgeneralplanen i enlighet med förslaget. Inga grannar hade heller några anmärkningar. (Beredning: planläggningssektionen 93/16, planläggaren) Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att ändringen av strandgeneralplanen för Esse å godkänns. Kst 10 Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Kfge 6 Kommunfullmäktiges beslut: Kommunfullmäktige beslutade enhälligt omfatta kommunstyrelsens förslag och godkände ändringen av strandgeneralplanen för Esse å. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 06.02.2017 7 Dnr: 36/2002 7 Förteckning över inlämnade motioner Kommunstyrelsen bör regelbundet ge kommunfullmäktige en förteckning över de fullmäktigemotioner som inlämnats, samt en redogörelse för vilka åtgärder som vidtagits med anledning av dessa. Senaste redogörelsen behandlades i kommunfullmäktige 14.3.2016. Nedan följer en förteckning över de fullmäktigemotioner som ännu är obesvarade eller som inlämnats och/eller behandlats efter föregående redogörelse. Motioner inlämnade 2014: R. Häggman: Motion om en god energipolitik i kommunen Kommunstyrelsen remitterade motionen 30.6.2014 till tekniska nämnden för behandling. M. Björklund: Motion om arbetsgången vid ändringar i delgeneralplaner Kommunstyrelsen remitterade motionen 30.6.2014 till planläggningssektionen för behandling. Motioner inlämnade 2015: D. Pettersson: Motion om att utreda möjligheterna till användning av biogas som drivmedel för kommunens fordon Motionen remitterades 8.6.2015 till tekniska nämnden och miljövårdsnämnden för utlåtande. C-J Källman: Motion om tillsättande av en byggnadssektion Motionen remitterades 8.6.2015 till tekniska nämnden för utlåtande. A.Forsström-Fellman: Motion om sammanslagen miljövårds- och byggnadsnämnd Motionen remitterades 19.10.2015 till byggnadsnämnden och miljövårdsnämnden för utlåtande. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 06.02.2017 8 D. Pettersson: Motion om att slå ihop miljövårdsnämnden och byggnadsnämnden till en nämnd. Motionen remitterades 19.10.2015 till byggnadsnämnden och miljövårdsnämnden för utlåtande. Motioner inlämnade 2016: C-J Källman: Motion om livestreaming av fullmäktigemöten Motionen remitterades 19.9.2016 till IKT-avdelningen för utredning. D. Pettersson: Motion om en oberoende skolnätsutredning Motionen remitterades 16.1.2017 till dagvårds- och utbildningsnämnden för behandling. Roger Häggman: Motion gällande grundvattenområden i Pedersöre Motionen remitterades 16.1.2017 till miljövårdsnämnden för behandling. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen överlämnar förteckningen över motioner till kommunfullmäktige för kännedom. Kst 29 Kommunstyrelsens beslut. Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Kfge 7 Kommunfullmäktiges beslut: Kommunfullmäktige beslutade enhälligt anteckna förteckningen över inlämnade motioner för kännedom. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 06.02.2017 9 Dnr: 193/2016 8 Beslut om upphandling av social- och hälsovårdstjänster Jakobstad, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby bedriver sedan 2010, utgående från KSSR-lagstiftningen, gemensam social- och hälsovård. Verksamheten bedrivs i Jakobstads social- och hälsovårdsverk och staden Jakobstad fungerar som värdkommun. HVC enheter, serviceboende och åldringsboende finns i samtliga kommuner. Jakobstads sjukhus/malmska innefattar bland annat primärhälsovård med öppenvård, jour och en allmänmedicinsk avdelning. Sjukhusets avdelningar och polikliniker består av neurologi, fysiatrik och rehabilitering, inre medicin, kirurgi, gynekologi, barnoch ungdomsenhet, operation och anestesi, öron och ögon samt en geriatrisk avdelning. Malmska sjukhusfastighet ägs gemensamt av Jakobstad, Larsmo och Pedersöre. Driftskostnaderna fördelas enligt avtal och övriga specialsjukvårdstjänster köps från Vasa sjukvårdsdistrikt samt från Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt. Invånarantalet i samarbetsområdet uppgår till cirka 43 000 personer. Social- och hälsovårdsverkets driftskostnader 2015 uppgick till 137 300 000 euro, fördelat så att hälso- och sjukvårdskostnader utgjorde cirka 46 procent, äldreomsorgen 32 procent, socialomsorgen 20 procent samt övrigt så som förvaltning och miljöhälsovård 2 procent av driftskostnaderna. Specialsjukvårdskostnaderna för 2015 uppgick i samarbetsområdet till totalt 35,4 miljoner euro fördelat på samarbetsområdets kommuner så att Jakobstads andel uppgick till cirka 47 procent, Pedersöre 24 procent, Nykarleby 18 procent och Larsmo 11 procent. Pedersöre kommuns specialsjukvårdskostnader per invånare låg 2015 på en nivå som är 20 procent högre än genomsnittet i landet. Inom den somatiska specialsjukvården är antalet genomsnittliga vårddagar över 30 procent högre i Jakobstad och Pedersöre än genomsnittet i landet för 75 år fyllda och äldre. Angående verksamheten kan konstateras att under de år som passerat sedan samarbetet inom social- och hälsovårdsverket inleddes, så har driftskostnaderna ökat från cirka 122 miljoner euro till 137,3 miljoner år 2015. En ökning på drygt 15,9 miljoner euro. Detta trots att antalet årsverken inom social- och hälsovårdsverket har minskat. Personalkostnader och köp av tjänster utgör cirka 85 procent av kostnaderna. Totalt sett ligger social och hälsovårdskostnaderna i området cirka 15 miljoner euro högre per år jämfört med kommuner av motsvarande storlek och struktur. Bland annat kostnaderna för institutionsboende är 6 miljoner euro högre jämfört med kommuner av motsvarande storlek och specialsjukvårdskostnaderna 3,7 miljoner högre. Hemvårdstjänsternas kostnader är 0,6 miljoner högre än i jämförbarar kommuner. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 06.02.2017 10 Utgångsläget är alltså att kommunerna i området är tvingade att bromsa kostnadsutvecklingen, särskilt inom äldreomsorgen och inom specialsjukvården. Det uppskattade omedelbara inbesparingsbehovet som SOTE-reformens ändrade finansieringsvillkor innebär för samarbetsområdet, ligger på cirka 8 miljoner euro per år. Styrningen av verksamheten måste bli effektivare och mera produktiv för att området och regionen ska ha beredskap att möta de utmaningar som social- och hälsovårdsreformen för med sig och de inbesparingsbehov som då uppstår i och med att finansieringen övergår till stat och landskap. Målsättningen är att strukturera verksamheten så att den är anpassad till den nivå som ligger till grund för Österbottens SOTE-område. Effektiverade produktionsformer, fokus på primärvården och en ändamålsenlig lokal specialsjukvård, är gemensamma prioriteringar för kommunerna inom samarbetsområdet. Vårdvalfriheten ställer också nya krav på serviceproduktionen. Samtidigt är målsättningen att trygga arbetsplatser inom sektorn i regionen och att upprätthålla en hög kvalitet på de tjänster som produceras. För att uppnå detta bör samarbetsområdets kommuner fatta beslut om att inleda en upphandlingsprocess, via förhandlat förfarande. Målsättningen bör vara att tillsammans med en privat vårdproducent bilda ett samföretag med kommunerna som minoritetsägare (49 %) och en privat ägare (51 %) som förbinder sig att inom samföretaget producera social- och hälsovårdstjänster för området. En del funktioner ingår inte i upphandlingsprocessen, så som funktioner som fordrar myndighetsbeslut, exempelvis barnskyddsärenden och socialomsorgens övriga myndighetsuppgifter. Miljöhälsovården står också utanför processen. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige att: 1. Pedersöre kommun för sin del godkänner att ett upphandlingsförfarande för social- och hälsovårdstjänster inom Jakobstads social- och hälsovårdsverks område inleds. I upphandlingsprocessen struktureras områdets framtida servicehelheter upp i ett upphandlingsdokument. Upphandlingsprocessen inleds genast när samarbetsområdets kommuner godkänt förfarandet. Målsättningen är primärt att bilda ett samägt bolag för produktion av tjänsterna, där kommunerna inom samarbetsområdet är minoritetsägare med en ägarandel om 49 procent och en privat aktör majoritetsägare med en ägarandel om 51 procent. 2. Upphandlingen genomförs som ett förhandlat förfarande och avtalstiden är 10 år. 3. Kommunerna tar ställning till upphandlingsdokumentet innan offertbegäran publiceras. Kst 137/16 Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommunstyrelsens förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 06.02.2017 11 Kfge 33/16 Kommunfullmäktiges beslut: Under diskussionen framförde Greger Forsblom Sfp-gruppens förslag att kommunstyrelsens förslag omfattas med följande preciserande tillägg: - Utformningen av ett beslutsförslag gällande upphandling diskuteras och överenskoms mellan samarbetskommunerna. - Pedersöre beslutar om upphandlingsförfarandet och godkänner upphandlingsdokumentet med ett fullmäktigebeslut. Detta förslag understöddes också av KD-gruppen. Carl-Johan Källman framförde Sdp-gruppens förslag att fullmäktige beslutar att: - Pedersöre i första hand genom deltagande i den gemensamma planeringen av social- och hälsovård i landskapet Österbotten bidrar till att säkerställa en kostnadseffektiv, verkningsfull och fungerande vård för befolkningen inom samarbetsområdet för Jakobstads social- och hälsovårdsverk. - Pedersöre kommun initierar till en omedelbar utredning över vad som skall vara regionens kärnverksamhet inom socialvården, äldrevården samt primärhälsovården. Ordförande konstaterade därefter att det framkommit ett avvikande förslag till kommunstyrelsens förslag, varför kommunfullmäktige går till omröstning. Vid verkställd omröstning mellan kommunstyrelsens förslag och Carl-Johan Källmans förslag (Sdp-gruppens förslag), erhöll kommunstyrelsens förslag 33 röster och Källmans förslag 2 röster. Ordförande konstaterade därefter att kommunfullmäktige beslutat omfatta kommunstyrelsens förslag. Det tillägg till kommunstyrelsens förslag som framfördes av Greger Forsblom, omfattades enhälligt som en precisering till beslutet. Social- och hälsovårdsnämnden beslutade, enligt uppdrag från ägarkommunernas fullmäktige 18.10.2016, att förutsättningarna för och processen kring en utläggning av social- och hälsovårdsverkets verksamhet utreds. Utredningsarbetet har gjorts av konsultbyrå KPMG. I arbetet har ingått en analys av verksamheten, intervjuer och workshop för förtroendevalda och tjänstemän samt ett slutseminarium 10.1.2017. Konsulten utredde ett scenario med utläggning av delar av verksamheten till ett separat bolag, utläggning av delar av verksamheten till sett sambolag samt en helhetsutläggning av verksamheten till ett sambolag. Konsultbyråns slutrapport bifogas som bilaga. KMPG uppskattar att vid en bolagisering kunde det nya bolaget inleda sin verksamhet vid årsskiftet 2017-2018. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 06.02.2017 12 Lagstiftningsprocessen kring social- och hälsovårdsreformen pågår som bäst och de riktlinjer för reformen som regeringen presenterat i sitt förslag innebär att reformen genomförs så att landskapen ansvarar för all social- och hälsovård från och med 1.1.2019. Social- och hälsovårdstjänster hör efter detta inte till kommunernas uppgifter. Ett lagförslag som gäller valfriheten inom social- och hälsovården presenterades 21.12.2016 och lagen väntas träda i kraft under våren 2017. Utgående från lagförslaget ska social- och hälsovårdstjänster som ges av olika aktörer bolagiseras och vara valbara. Bolagen som produceras tjänster och service kan vara landskapets eget eller egna bolag, servicen kan produceras av privata bolag, eller av bolag ägda av föreningar och stiftelser. Invånarna ska välja ett bolag för social- och hälsovårdstjänster där social- och hälsovårdstjänster erhålls, samt ett bolag för munhälsovård. Bolagen får ersättning från landskapet utgående ifrån hur många invånare som valt att använda deras tjänster. Alla bolag verkar jämlikt utgående från en konkurrenssituation på marknaden, vilket innebär att landskapet inte har möjlighet att gynna sina egna bolag framom övriga. Inom landskapet bildas också ett affärsverk, vars uppgift enligt lagförslaget är att tillhandahålla servicehandledning samt fatta myndighetsbeslut. Till affärsverkets uppgifter hör även att producera delar av specialsjukvården, dygnet runt jour och krävande socialvårdstjänster. Landskapen kan själva till viss del besluta om omfattningen och vilka tjänster och verksamheter som ska ingå i landskapets affärsverk. (jfr KPMG sid. 42, Stegvisa val i olika livssituationer). KPMG:s utredning över en möjlig bolagisering av social- och hälsovårdsverkets verksamhet är omfattande och ger en bra bild av de utmaningar och risker som en bolagisering innebär, som till exempel den korta tid för förverkligande som föreligger. Utredningen ger samtidigt stöd för antagandet att ett sambolag med en privat aktör med tillräcklig volym på verksamheten har bättre förutsättningar att rekrytera personal och har lättare att bygga upp flexibla lösningar för verksamheten. KPMG:s utredning tar fram centrala synpunkter och ger flera grundfakta som bör beaktas vid beslutsfattandet (KPMG sid. 25, 29, 33, 34 o. 37). Samtidigt bör konstateras att det handlar om ett vägval som beslutsfattarna gör, där målsättningen bör vara att skapa en så välfungerande service för kommuninvånarna i Pedersöre som möjligt och fatta beslut utgående från tillgängliga fakta. Absolut visshet angående utfallet av reformen, vare sig beslutet blir att gå in för bolagisering, eller att vänta på landskapets verksamhet, går inte att uppnå i det här skedet. Tidsaspekten är en utmaning, men samtidigt är det ett faktum att motsvarande utläggningar gjorts på andra håll i landet med betydligt kortare genomförande än den tidtabell som konsulten målar upp. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 06.02.2017 13 KMPG noterar i sin utredning, (bilaga 4, sid. 50-56) effekter som berör mervärdesbeskattningen ifall verksamheten bolagiseras. I korthet kan konstateras att effekter av förändrade förhållanden angående mervärdesbeskattning inträder i alla händelser för kommunerna efter 2019 ifall inte lagstiftningen ändras. Ifall verksamheten bolagiseras uppstår effekterna ett år tidigare (verksamheten igång 2018). För Pedersöres del blir effekterna små eller obefintliga, eftersom de fastigheter som skulle komma i användning i regel är äldre än 10 år. För Malmska samkommuns vidkommande blir effekterna sannolikt mera påtagliga och kan innebära skyldighet att erlägga moms för genomförda fastighetsinvesteringar med början ett år tidigare. Utgångspunkten för tanken med att bolagisera social- och hälsovårdsverkets verksamhet, i första hand i form av ett sambolag med kommunerna som minoritetsägare, är att det skulle skapa bättre förutsättningar att hålla kvar och optimera verksamheten i regionen i form av ett servicenätverk med ungefär nuvarande utsträckning, en bibehållen och möjligen även utvecklad verksamhet vid Malmska och ett tryggande av arbetsplatser inom social- och hälsovården i regionen. Förändrade strukturer och minskade kostnader i vårdproduktionen är en nödvändighet för att kunna upprätthålla regionens servicestrukturer på en nivå som ungefär motsvarar dagens läge. Minskade resurser till landskapets serviceproduktion och sparbehov inom landskapet på cirka 30-50 miljoner euro per år, kommer att innebära betydande omstruktureringar inom vårdproduktionen i Jakobstadsregionen ifall man enbart förlitar sig på landskapets produktion. På grundnivån kommer oberoende enbart bolag att verka, antingen landskapets eget bolag eller privata bolag. Ifall kommunerna i regionen beslutar genomföra upphandlingsprocessen, så borde målsättningen vara att bilda ett sambolag med kommunerna som minoritetsägare och en privat aktör som majoritetsägare, ägoförhållanden 49-51 procent och ingå ett avtal om produktion av social- och hälsovårdstjänster. Enligt en temporär lag ikraft 1.7.2016-31.12.2018, måste avtalet innehålla ett uppsägningsvillkor där landskapet under vissa omständigheter kan säga upp avtalet. Enligt förslaget till social- och hälsovårdslag, kan inte kommuner äga bolag som producerar social- och hälsovårdstjänster från och med ingången av 2019, åtminstone inte i den utsträckning som här skulle vara fallet. Det innebär att kommunernas ägarandel övergår till landskapet vid ingången av 2019. Alternativt kan den privata aktören lösa in kommunernas andel, alternativt riskerar kommunerna att förlora sin insats i aktiekapital som placerats i bolaget. Ägarfrågan för kommunerna i Jakobstadsregionen torde trots allt vara sekundär. Det viktiga är inte att äga andelar i det bolag som producerar social- och hälsovårdstjänster i regionen, ägandet kan övergå till landskapet. Det väsentliga är att kommunerna i regionen har en möjlighet att vara med och starta upp en verksamhet, anpassad och strukturerad för de behov som regionens invånare har i fråga om tillgång till social- och hälsovårdstjänster. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 06.02.2017 14 Nykarleby stad har med fullmäktigebeslut konstaterat att man inte deltar i en helhetsutläggning som genomförs med målsättning att bilda ett sambolag där kommunerna är minoritetsägare och en privat aktör är majoritetsägare. Nykarlebys betalningsandel av social- och hälsovårdsverkets kostnader (18 milj. euro/år) ingår alltså inte i en eventuell upphandling. Ifall samarbetsområdets kommuner tar beslut om att inleda upphandling av verksamheten med avsikt att bilda ett sambolag för produktionen och Nykarleby står utanför, krävs omförhandling av samarbetsavtalet för social- och hälsovårdsverket. Social- och hälsovårdsnämnden behandlade KMPG:s utredning vid sitt möte 17.1.2017. Nämnden begär ägarkommunernas ställningstaganden till en omfattande utläggning av verksamheten senast 10.2.2017. Samtidigt önskar nämnden ta del av kommunernas prioriteringar för den framtida social- och hälsovården i det nuvarande samarbetsområdet. Vad gäller Pedersöre kommuns prioriteringar kring social- och hälsovårdsservicen i kommunen och produktionen av den, hänvisas till Pedersöre kommuns strategiska generalplan 2030, som fullmäktige fastställt år 2014. I den strategiska generalplanen anges att servicenätet vad gäller social- och hälsovårdstjänster samt omfattningen av dem, bör bibehållas på nuvarande nivå. Ytterligare fastställs att kommunen utgående från sitt invånarantal har underlag för två hälsovårdsmottagningar eller social- och hälsovårdsstationer, en enhet i det västra serviceområdet och en i det östra serviceområdet. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar genomföra helhetsutläggning av social- och hälsovårdstjänsterna till den del som inte omfattar myndighetsuppgifter, så att ett sambolag bildas där Pedersöre, Jakobstad och Larsmo äger 49 procent och en privat aktör äger 51 procent. Fullmäktige ger social- och hälsovårdsnämnden i uppgift att verkställa upphandlingsprocessen med målsättningen att ett sambolag bildas. Kommunfullmäktige tar ställning till det uppgjorda upphandlingsdokumentet innan det publiceras. Social- och hälsovårdsnämnden fattar slutligt beslut om att godkänna eller förkasta anbud och förhandlingsresultat. Kommundirektören i Pedersöre deltar i upphandlingsarbetet och bevakar Pedersöres intressen, samt rapporterar om processens framskridande till kommunstyrelsen och -fullmäktige. Kommunfullmäktige i Pedersöre fattar beslut om bolagsbildande på separat beredning och förslag. Kommunfullmäktige i Pedersöre konstaterar att Pedersöre kommuns prioriteringar kring social- och hälsovårdsservicen i kommunen och produktionen av den, framgår av Pedersöre kommuns strategiska generalplan 2030, som kommunfullmäktige fastställt år 2014. I den strategiska generalplanen anges att servicenätet, vad gäller socialoch hälsovårdstjänster, samt omfattningen av dem bör bibehållas på nuvarande nivå. Ytterligare fastställs att kommunen utgående från sitt invånarantal har underlag för två Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 06.02.2017 15 hälsovårdsmottagningar eller social- och hälsovårdsstationer, en enhet i det västra serviceområdet och en i det östra serviceområdet. Ifall Pedersöre, Jakobstad och Larsmo fattar beslut om att inleda en upphandling av social- och hälsovårdsverket med ett sambolag som producent, beslutar kommunfullmäktige att Pedersöre kommun deltar i omförhandlingar av samarbetsavtalet för social- och hälsovårdsverket. Kst 27 Kommunstyrelsens beslut: Under diskussionen föreslog Greger Forsblom, understödd av Per-Erik Finne, m.fl., att kommundirektörens förslag omfattas med följande tillägg: Pedersöre kommun förutsätter att minst tre kommuner i samarbetsområdet deltar i upphandlingen. Om inte minst tre kommuner deltar blir landskapet Österbotten en naturlig producent av social- och hälsovården i regionen. Johanna Överfors, understödd av David Pettersson, m.fl., föreslog att Pedersöre kommun föreslår att Jakobstads social- och hälsovårdsnämnd avstår från en helhetsutläggning i detta skede. Pedersöre kommun skall i första hand genom deltagande i den gemensamma planeringen av social- och hälsovård i landskapet Österbotten bidra till att säkerställa en kostnadseffektiv, verkningsfull och fungerande vård för befolkningen inom samarbetsområdet för Jakobstads social- och hälsovårdsverk. Vidare föreslog hon att Pedersöre kommun som sin åsikt framhåller att kommunerna i regionen ska förbehålla sig möjligheten att vid behov återuppta diskussioner om utläggning, även i en omfattande form, ifall möjligheterna att trygga god service inte ter sig framkomliga i diskussioner med Österbottens förbund, Vasa Sjukvårdsdistrikt och Åbo universitetssjukhus. Det är ytterst viktigt att social- och hälsovårdsnämnden nu aktivt söker lösningsmodeller för att trygga en högklassig service för Pedersöre kommuns och regionens befolkning. Efter avslutad diskussion konstaterade ordförande att det föreligger två avvikande förslag till kommundirektörens förslag. Han föreslog följande omröstningsproposition: Först röstar kommunstyrelsen mellan Forsbloms förslag och Överfors förslag. Det vinnande förslaget ställs därefter mot kommundirektörens förslag. Vid verkställd omröstning mellan Greger Forsbloms förslag och Johanna Överfors förslag, erhöll Forsbloms förslag 6 röster och Överfors förslag 4 röster (1 blank röst). Kommundirektören meddelade därefter att han också kan omfatta Greger Forsbloms förslag, varför ordförande kunde konstatera att kommunstyrelsen beslutat omfatta kommundirektörens förslag, utökat med det av Greger Forsblom föreslagna tillägget, som sitt förslag till kommunfullmäktige. ------ Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 06.02.2017 16 Johanna Överfors, David Pettersson, Ralf Lindfors och Senja Wiklund anmälde avvikande mening till protokollet. ------- Paragrafen förklarades genast justerad vid sammanträdet. Kfge 8 Kommunfullmäktiges beslut: Under diskussionen framförde Greger Forsblom Sfp-gruppens understöd för kommunstyrelsens förslag. David Pettersson framförde Kd-gruppens och Sdp-gruppens förslag att Pedersöre kommun föreslår för Jakobstads social- och hälsovårdsnämnd att man avstår från en helhetsutläggning i detta skede. Pedersöre skall i första hand genom deltagande i den gemensamma planeringen av social- och hälsovården i landskapet Österbotten bidra till att säkerställa en kostnadseffektiv, verkningsfull och fungerande vård för befolkningen inom samarbetsområdet för Jakobstads social- och hälsovårdsverk. Kommunerna i nejden skall dock förbehålla sig möjligheten att vid behov återuppta diskussioner om utläggning, även i en omfattande form, ifall möjligheterna att trygga god service inte ter sig framkomlig i diskussioner med Österbottens förbund, Vasa sjukvårdsdistrikt och Åbo universitetssjukhus. Det är ytterst viktigt att social- och hälsovårdsnämnden nu aktivt söker lösningsmodeller för att trygga en högklassig service för Pedersöres och regionens befolkning. Vid verkställd omröstning mellan kommunstyrelsens förslag och David Petterssons förslag (Kd- och Sdp-gruppens förslag), erhöll kommunstyrelsens förslag 20 röster och Petterssons förslag 13 röster (2 blanka). Ordförande konstaterade därefter att kommunfullmäktige beslutat omfatta kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutade också enhälligt omfatta det av Tore Stenmark framförda förslaget att bland kommunens prioriteringar även framhålla vikten av kommunens tre åldringshem; Pedersheim, Esselunden och Purmohemmet, samt vikten av att sjukvårdsmottagningen en dag i veckan (bl.a. laboratorieprovtagning och blodtrycksmätning) enligt tidsbeställning vid Purmohemmet fortsätter. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

Jakobstad stad Utredning över social- och hälsovårdens organisering och uppgörande av upphandlingsdokument Slutrapport 10.1.2017 KPMG Oy Ab 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 1 Document Classification: KPMG Confidential

Innehållsförteckning Sammanfattning för ledningen 3 Arbetets målsättning och nuläget 5 Överblick av nuläget 8 De centrala delarna av sote-reformen 16 Jämförelse av alternativ 22 Genomförbarhet med hänsyn till sote-reformen 24 Personal 26 Tjänsteproduktionens funktionalitet och produktivitet 28 Tilläggssynpunkter 30 Sammanfattning av jämförelsen 35 Upphandlingsförfarande och -dokument 38 Bilaga 1. Valfrihet i sote-reformen 41 Bilaga 2. Sammanfattning av intervjuer 43 Bilaga 3. Utkast för upphandlingsdokumenten som separat zip-fil 48 Bilaga 4. Synpunkter som berör mervärdessbeskattningen 49 Bilaga 5. Klientens valfrihet inom social- och hälsovårdstjänster Case Tyyne 57 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 2 Document Classification: KPMG Confidential

Sammanfattning för ledningen 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 3 Document Classification: KPMG Confidential

Sammanfattning för ledningen Den kommande vård- och landskapsreformen är en av de största reformerna som någonsin genomförts i Finland. På grund av ett stort antal obesvarade frågor angående verkställandet av reformen, omfattas samtliga åtgärder, som nu vidtas på lokal nivå angående organiseringen av den kommunala hälso- och socialvården, av stor osäkerhet. Det kan inte uteslutas att en outsourcing av vårdtjänsterna kunde säkra närtjänsterna på området bättre än den planerade överföringen av nuvarande tjänster till det kommande landskapet. Samtidigt finns det heller inga garantier för att det kommande landskapet kommer att godkänna förfarandet på lång sikt. Då en av utgångspunkterna för vård- och landskapsreformen är valfrihet, d.v.s. att öka konkurrensen mellan tjänsteproducenterna (såväl offentliga, privata som tredje sektorn) och diversifiering av tjänsterna, kan ett avtal angående outsourcing, där befolkningen i praktiken är bunden till en tjänsteproducent för en lång avtalsperiod, vara svår att godkänna politiskt, särskilt med hänsyn till syftet med reformen. Delvis p.g.a. detta har lagstiftaren stadgat, att helhetsoutsourcingavtal skall innehålla uppsägningsvillkor, som möjliggör en uppsägning av outsourcingavtalet år 2019. Angående sambolagsmodellen måste även verkan av reformen för det kommunala ägandet tas i beaktande. Den kommande vård- och landsskapsreformen kommer att innebära en överföring av befogenheten angående social- och hälsovården från kommunerna till landskapen. I praktiken betyder detta, att kommunerna inte längre får sköta dessa uppgifter eller t.ex. äga bolag, som är verksamma på serviceområdet/marknaden. Därmed uppstår frågan vad som sker med aktieinnehaven ifall landskapet inte godkänner en fortsättning av outsourcingen/sambolagsmodellen och t.ex. utnyttjar uppsägningsklausulen. Kommunen skulle vara skyldig att frånträda aktieägarskapet, men till vem och till vilket pris, är hittills obesvarade frågor. Sambolagsmodellen innehåller således omfattande risker för kommunerna i nuläget. Outsourcing (exklusive sambolag) torde ha mindre risker, då landskapet kan utnyttja uppsägningsvillkoret ifall modellen inte anses användbar, t.ex. p.g.a. syftet med vård- och landskapsreformen. I den rådande situationen, och på basis av den information som finns tillgänglig, rekommenderar vi inte grundandet av sambolag för socialoch hälsovårdstjänster och inte heller en deloutsourcing av verksamheten. Bevarandet av närtjänsterna med hjälp av helhetsoutsourcing är också väldigt osäkert. Vad vi förstår, är Jakobstads område av intresse för privata tjänsteproducenter, så det torde bildas ny marknadsbaserad tjänsteproduktion inom valfrihetens krets inom området. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 4 Document Classification: KPMG Confidential

Arbetets målsättning och nuläget 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 5 Document Classification: KPMG Confidential

Arbetets målsättning och innehåll Syftet med arbetet var att kartlägga Jakobstadsområdets tjänstestruktur inom social- och hälsovården, samt utvärdera nyttan av de outsourcade tjänsternas verkan på förbättring av funktionalitet och produktivitet. På basen av kartläggningen, gör kommunerna beslut om anskaffning av social- och hälsovårdstjänster enligt följande: a) Som delupphandling, genom att anskaffa tjänsterna från ett utomstående bolag eller genom att bilda ett samägt bolag (sambolag) tillsammans med privata aktörer eller tredje sektorn, så att en del av tjänsterna produceras enligt sambolagsform. Alla fyra kommuner skulle delta i denna upphandling. b) Som helhetsupphandling, som görs genom att grunda ett sambolag efter förhandlingsförfarande. Kommunerna äger 49 %. I denna modell ingår Pedersöre, Jakobstad och Larsmo. I arbetet undersöktes outsourcingalternativens centrala inverkan på organiseringen av tjänsterna. I arbetet beaktades beredningen av lagstiftningen gällande landskaps- och vårdreformen. I arbetet förkortas social- och hälsovårdsreformen till sote-reformen. Nuläget beskrivs till de delar som är väsentliga för jämförelsen. Beskrivning av nuläget baserar sig på intervjuerna och workshopen som hölls 13.12.2016. En sammanfattning av intervjuerna finns beskriven i bilaga 2. Innehåll: Arbetet utfördes i tre faser: 1. Fasen Beskrivning av nuläget inom områdets produktion av social- och hälsovårdstjänster Ramvillkoren, som landskapet och sote-reformen ställer på de olika alternativen som granskats 2. Fasen Utvärdering av nyttan, som de outsourcade tjänsterna medför för tjänsteproduktionens funktionalitet och produktivitet I arbetet jämfördes två alternativa outsourcinghelheter: 3. Fasen 1. Delupphandling A) utomstående företag B) sambolag 2. Helhetsupphandling, som skulle genomföras som förhandlingsförfarande för sambolaget. Kommunerna skulle äga 49 % av bolaget. Förberedande av upphandlingsdokumenten Option: Skötandet av, förhandling och uppgörandet av kontrakt för upphandlingsförfarandet Arbetet innehöll intervjuer och en gemensam workshop den 13.12 2016 med kommunernas nyckelpersoner. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 6 Document Classification: KPMG Confidential

Jämförelse av alternativ och perspektiv på dessa Jämförelse De utredda alternativen jämförs enligt följande aspekter: 1. Genomförbarhet 2. Personal 3. Tjänsteproduktionens funktionalitet och produktivitet. Alla aspekter, som granskas, innehåller effekter baserade på såväl juridik som sote-reformen. 1. Genomförbarhet med hänsyn till sote-reformen Juridik 2. Personal 3. Tjänsteproduktionens funktionalitet och produktivitet A) Bolag B) Sambolag Utgångsläge och målsättning 1. Delupphandling 2. Helhetsoutsourcing 1A 1B 2B Sammanfattning av utredningen 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 7 Document Classification: KPMG Confidential

Överblick av nuläget 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 8 Document Classification: KPMG Confidential

Överblick av nuläget Jakobstad, Pedersöre, Larsmo och Nykarleby har avtalat i samarbetsavtalet, att Jakobstad agerar som värdkommun och fungerar som förvaltningsenhet för social- och hälsovårdsverket i enlighet med bestämmelserna i samarbetsavtalet. Social- och hälsovårdsnämnden kan vid behov besluta om outsourcing av enskilda administrativa funktioner eller inköp av tjänster producerade av externa leverantörer. Verksamheten drivs i Jakobstads social- och hälsovårdsverk och Jakobstad fungerar som värdkommun. Till Jakobstads sjukhus/malmska sjukhuset hör primärhälsovård, vilket innefattar hvc-mottagningar, samjour, palliativ poliklinik och 2 allmänmedicinska avdelningar. Specialsjukvården har 3 dygnet-runt avdelningar, därtill finns 3 dagavdelningar och dagkirurgi, dag- och hemsjukhus, samt dialys och endoskopienhet. Specialistpoliklinikerna innefattar anestesiologi, barnsjukdomar, barn- och ungdomspsykiatri, fysiatri, inremedicin, kirurgi, kvinnosjukdomar, lungsjukdomar, neurologi, vuxenpsykiatri, ögonsjukdomar samt öron-, näs- och halssjukdomar. Därtill finns röntgen och laboratoriefunktioner. Verksamheten är integrerad och primär- och specialsjukvården har gemensam diabetes- och reumamottagning. Sjukvårdens och socialomsorgens psykiatri- och beroendevård är integrerad. Integrering av tjänster för barn- unga och familjer har påbörjats. Malmska sjukhusfastigheten ägs av Malmska fastigheter sk, vars ägare är Jakobstad, Larsmo och Pedersöre kommun. Den specialsjukvård, som inte sker på Malmska, faktureras kommunerna direkt och ingår inte i social- och hälsovårdsverkets budget. Driftskostnaderna fördelas enligt avtalet och övriga specialsjukvårdstjänster inhandlas av Vasa sjukvårdsdistrikt och Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt. Samarbetsområdets invånarantal är ca 43 000. De svenskspråkigas andel är 56 % i Jakobstad, 90 % i Nykarleby, 92 % i Larsmo, 89 % i Pedersöre. Tjänster erbjuds på båda språken. Social- och hälsovårdsverkets årliga budget är ca 140 miljoner euro, varav de inköpta tjänsternas andel är ca 13 % (18 miljoner euro). Utöver detta tillkommer områdets specialsjukvårdskostnader på central- och universitetssjukhusen som är ca 32 miljoner euro. Social- och hälsovårdens personal består av ca 1650 personer. Enligt utredningar har det inte varit problematiskt att erhålla personal. Servicesedeln används i tillfällig hemvård och närståendevård. Invånarantal i avtalskommunerna Avtalskommunernas medlemsantal i socialoch hälsovårdsnämnden Under 4 001 2 4 001-8 000 3 8 001-12 000 4 12 001-16 000 5 16 001-20 000 6 20 001-24 000 7 Mer än 24 000 8 Källa: Yhteistoimintasopimus kunta- ja palvelurakenneuudistuksesta annetun lain (169/2007) mukaisen yhteistoiminta alueen muodostamista varten 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 9 Document Classification: KPMG Confidential

Sammanfattning av Jakobstadsområdets användning av och kostnaderna för socialoch hälsovårdstjänster i Österbottens landskap (NHG:s rapport, daterad år 2016): I genomsnitt fler läkar- och sjukskötebesök i kommunerna (exklusive Larsmo). Larsmo är nära landets genomsnitt. Barn, unga och familjekostnader är avsevärt lägre än i jämförelsekommunerna. Det fanns färre besök bland somatiska specialsjukvården än vid jämförelsekommunerna. I Jakobstad var besöksantalen nära landets medeltal. Somatiska specialsjukvårdens vårddagar var i Jakobstad och Nykarleby klart fler än hela landets genomsnitt, Pedersöre var nära landets medeltal och Larsmo hade minst i hela Österbotten Åldringsvårdens sammanlagda kostnader är i Jakobstadsområdets kommuner klart lägre än i landets genomsnitt I Jakobstad och Nykarleby finns fler barnrådgivningsbesök än landets genomsnitt, i Larsmo och Pedersöre är man nära landets genomsnitt MVC besök är i alla fyra kommuner avsevärt högre än landets medeltal Skolhälsovårdsbesök är i Jakobstad nära landets medeltal, i övriga kommuner är det under medeltalet Handikappservicens kostnader är avsevärt högre i alla fyra kommuner än i landets medeltal Missbrukar - och mentalvårdskostnaderna är avsevärt lägre i alla fyra kommuner än landets medeltal Mun- och tandvårdens kostnader är lägre än medeltalet i alla kommuner utom Larsmo. I Larsmo är kostnaderna lite högre än medeltalet. I utredningen förekom inga avsevärda brister i Jakobstadsområdes servicenivå. Effekterna av en möjlig deloutsourcing på servicenivån och -kostnaderna skulle kräva en djup analys av nuvarande tjänster och tjänsteprocesser (eventuella problem, orsaker till dessa och identifiering och analys av olika lösningsmöjligheter). På basis av dessa borde man överväga möjliga outsourcingsmöjligheter, på vilket vis de inverkar på servicenivån och kostnaderna. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 10 Document Classification: KPMG Confidential

Landskapsreformens effekter på servicenivån och på personalen i kommunen Det är i detta skede svårt att förutse landskapsreformens effekter på servicenivån. Lagberedningen pågår fortfarande, det finns inga konkreta linjedragningar gällande de tjänster som faller inom valfrihetens krets och landskapets organiserings- och produktionssätt är inte i kännedom. På resultatet inverkar också hurdana beslut landskapets övriga kommuner eller samkommuner kommer att fatta och hurdana privata aktörer som kommer etableras inom landskapets område. Organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna flyttas från kommunerna till landskapet. Fr.o.m 1.1.2019. hör endast främjandet av hälsa och välfärd för invånarna till kommunen. Troligen kommer man bolagisera och göra enhetligare de funktioner, som flyttas till landskapet. Samtidigt öppnas en del av marknaden för privata och tredje sektorns tjänsteproducenter. Landskapen kommer troligtvis att grunda egna servicecenter, vilket i sin tur kan påverka personalbehovet också i kommunerna. Man antar att medborgarna får mer innovativa tjänster och mer tjänsteproducenter genom valfriheten. Som bäst försäkrar man sig om de små och medelstora tjänsteproducenters förutsättningar för verksamhet och utvecklar både digitala och rörliga tjänster för olika servicebehov. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 11 Document Classification: KPMG Confidential

Möjliga helheter för deloutsourcing Med beaktan av ekonomin och verksamhetsstyrningen är de bästa helheterna för deloutsourcing bl.a. följande: Munhälsovårdens helhet 24 h vårdtjänster, som helhet eller enhet Läkartjänster för 24 h vårdenheter och som stöd för hemvård Primärhälsovårdens mottagningstjänster som helhet eller per hälsovårdscentral Specialsjukvårdens helhet, jämför med Jokilaakson Terveys 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 12 Document Classification: KPMG Confidential

Jakobstads sosial- och hälsovårdsverkets målsättningar för år 2016-2017 Social- och hälsovårdsverkets huvudmålsättning för strukturer och innehåll fram till år 2017 är följande: Verksamheten inom primärhälsovården, socialomsorgen och äldreomsorgen samt grundläggande specialiserade sjukvården är integrerad och baserar sig på en mångprofessionell servicehandledning och på förebyggande verksamhet. I Jakobstad finns samarbetsområdets hälsovårdscentral/sjukhus, i Nykarleby hälsovårdscentral med avdelning, i de övriga samarbetskommunerna finns ett tillräckligt antal mottagningar, där mångprofessionellt kunnande är samlat. För området har skapats ett kompetenscentrum, där det specialkunnande som finns inom nuvarande social- och hälsovårdsverk (t.ex. smärtbehandling, krävande rehabilitering, ätstörningsvård, geriatrisk och gerontologisk rehabilitering) är samlat. Kompetenscentret producerar tjänster också utanför samarbetsområdet. Social- och hälsovårdsverkets samtliga tjänster produktifieras och kvaliteten auditeras externt (SHQS). Huvudmålet for hälso- och sjukvården är att genomföra en behärskad strukturomvandling, som berör följande delområden: ibruktagande av en hemvårdsinriktad verksamhetsmodell effektivare analys av patienters servicebehov vid utskrivning från sjukhusets avdelningar och i samband med patienters jouroch öppenvårdsbesök, en speciell målgrupp är storanvändare av service. planering och ibruktagande av en mångprofessionell verksamhetsmodell för barn och unga planering av välfärdscentermodell för primärhälsovården ibruktagande av verksamhetsmodell för mentalvårdsservicen Huvudmålet för äldreomsorgen är att övergå från en institutionsdominerad vård till en verksamhet som främjar rehabilitering och hemmaboende. Socialomsorgen har som målsättning att satsa på ett mångprofessionellt samarbete inom service för barn och unga samt att minska på omhändertaganden och institutionsvård Mobila lösningar piloteras samt satsning på optimal användning av verksamhetsutrymmen inom social - och hälsovårdsverket. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 13 Document Classification: KPMG Confidential

Överblick av ekonomin och befolkningen Kommunernas betalningsandelar inom samarbetsområdet steg med 3 % från år 2014 till 2015. Mest steg andelarna i Pedersöre (6 %), medan de sjönk i Larsmo kommun med 3 %. Kommunernas åldersstandardiserade sjuklighetsindex ligger under landets genomsnitt. I Larsmo och Pedersöre är 0-17 -åringarnas andel av befolkningen avsevärt större än i övriga kommuner. Detta syns också i dessa kommuners nettokostnader på socialoch hälsovård per invånare. Jakobstad och Nykarleby ligger nära landets medeltal. Kommunens betalningsandel 2014 ( ) för social- och hälsovårdsverket Kommunens betalningsandel 2015 ( ) för social- och hälsovårdsverket Förändring - % 2014-15 Kommunens andel Kommunens andel av befolkningen Kommunernas nettokostnader för social- och hälsovård år 2015 (exlusive Åland) /invånare Sjuklighetsindex (åldersstandardiserat) 0-17- åringarnas. %-andel av befolkningen 65-vuot. -%- andel av befolkningen Larsmo 2 519 34,5 14,0 Pedersöre 2 920 28,2 17,2 Jakobstad 3 661 19,5 24,5 Nykarleby 3 461 21,4 23,4 Landskap: Syd-Österbotten 3 455 20,6 22,9 Österbotten 3 385 20,7 21,5 Mellersta Österbotten 3 350 22,6 21,1 Norra Österbotten 3 143 24,1 17,3 Enligt kommunstorlek: 5001-10000 invånare 3 586 20,4 24,7 10001-20000 invånare 3 310 21,0 22,8 Vasa sjukvårdsdistrikt 3 388 20,7 21,3 Fastlandet 3 262 19,6 20,5 Källa: Statistikcentralen Jakobstad 51946490 53775063 4 % 51 % 45 % 97,6 Larsmo 9043761 8737433-3 % 8 % 12 % 84,4 Nykarleby 18719770 18830604 1 % 18 % 17 % 76,7 Pedersöre 22311704 23682304 6 % 23 % 26 % 79,5 Källa: Jakobstads stad, social- och hälsovårdsverket, bokslut 2015 och Institutet för hälsa och välfärd (THL). Miljöhälsovården ingår i social- och hälsovårdsverkets verksamhet. I denna utredning tas inte ställning till outsourcing av miljöhälsovården eller integrationsservicen, som övergick till centralförvaltningen i Jakobstad 2016. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 14 Document Classification: KPMG Confidential

Överblick av ekonomin och befolkningen Larsmo Pedersöre Jakobstad Nykarleby Österbotten Finland /inv netto 2519 2920 3661 3461 3385 3262 Behovsjusterade kostnader /inv 2930 3380 3492 3551 3262 Sjukvård tot 1640 1748 1920 2020 2072 1850 Miljöhälsovård 13 18 15 29 17 14 Specialsjukvård 1066 1344 1317 1295 1322 1215 Primärsjukvård 561 386 589 697 734 621 Socialkostn 879 1173 1741 1440 1313 1412 Äldreboende 23 236 266 468 127 101 Serviceboende 321 244 330 136 297 262 Hemtjänst 100 200 214 272 214 170 Handikappk. 278 202 245 147 140 120 Övrig handik. 7 80 103 106 131 157 Barnskydd 14 42 161 23 60 124 Övrig sos 118 106 313 185 214 256 Arbetsstöd 4 43 14 74 45 86 Utkomstöd 13 19 94 29 82 136 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 15 Källa: Statistikcentralen Document Classification: KPMG Confidential

De centrala delarna i sote-reformen Enligt situationen den 13.12.2016 - Uppdaterat valfrihetsdelen enligt lagförslaget 21.12.2016 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 16 Document Classification: KPMG Confidential

Landskaps- och sotereformens centrala riktlinjer Kommuner och samkommuner ordnar och finansierar inte längre sotetjänster. Social- och hälsovårdspersonalen, som varit i kommunernas och samkommunernas tjänst, flyttas till landskapens tjänst. Kommunerna kan inte äga bolag som producerar sote-tjänster. Landskapen bolagiserar marknadsbaserat de social- och hälsovårdstjänster som erbjuds. Möjligast enhetliga principer gällande de privata och offentliga producenter, som ingår i valfrihetens krets (landskapets affärsverk). Landskapets bolag är offentligt ägda bolag. Linjedragningarna, som berör valfriheten, avgör vilka helheter som skall bolagiseras. Landskapets affärsverk ansvarar för landskapets offentliga serviceproduktion. Dessa uppgifter är lagstadgade och gäller socialoch hälsovårdstjänster. Landskapets affärsverk producerar offentliga social- och hälsovårdstjänster för invånare, även då tjänsterna inte annars är tillgängliga. Källa: http://alueuudistus.fi/lakiluonnokset Kommunerna organiserar inte och finansierar inte sotetjänster De social- och hälsovårdstjänster, som erbjuds som marknadsbaserade, bolagiseras Kommunerna kan inte äga sote-bolag 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 17 Document Classification: KPMG Confidential

Valfrihet centrala beståndsdelar Klienten skulle ha valfrihet gällande: 1. Tjänster som hör till direkt val. Omfattar även användningen av betalningssedel 2. Klientsedel och 3. De tjänster som hör till personliga budgeten Valfrihetstjänster kan produceras av: Landskapets bolag, Privat tjänsteproducent och Tredje sektorns aktörer, såsom organisationer och samfund Landskapet ingår avtal med det direkta valets tjänsteproducenter som landskapet godkänt, samt klientsedelproducenter. Som producent kan anmäla sig alla aktörer, som fyller kriterierna och är registerade. Förslaget till en ny valfrihetslag ska överlämnas till riksdagen för behandling under våren 2017. Lagen avses träda i kraft vid ingången av år 2019 då landskapen ska börja ordna social- och hälsotjänsterna. Reformen ska genomföras i två etapper. I den första etappen åren 2019 2020 ska landskapen förbättra tillgången till vård på basnivå genom tjänster som klienten direkt kan välja. I den andra etappen åren 2021 2022 ska landskapen utöka utbudet av tjänster som omfattas av valfrihet. Då kan det möjligtvis inrättas social- och hälsocentraler med ett omfattande tjänsteutbud. Valfriheten införs fullt ut den 1 januari 2023. Lagstiftningen, som styr valfriheten, inverkar direkt på vilka tjänster som landskapet bör bolagisera. Den breda valfrihetshelheten, som föreslagits i lagutkastet, kommer att vara utmanande för servicekedjornas stryning och helhetsoptimering. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 18 Document Classification: KPMG Confidential

Landskaps- och sote-reformens framskridning Tills 1.7.2017 1.7.2017-28.2.2018 1.3.2018-31.12.2018 Med start den 1.1.2019 1) Kommunernas beredning Kommuner och andra aktörer uppmuntras att planera soteoch landskapsreformen i sitt eget landskap. I detta skedet kommer man överens om beredningens samarbete, hittar man en förändringsvision och målsättning, gör kartläggningar över nuläget samt detaljerade förutredningar. Vid förberedningsfasen skapas förutsättningarna för flytt/överföring av uppgifter, personal och egendom. 2) Temporärt beredningsorgan Beredningsfasen grundar sig på lagen om organisering av landskap och social- och hälsovård enligt lagens ikraftträdande. Ett tillfälligt beredningsorgan har som central uppgift att bereda organiseringen av landskapets verksamhet tills landskapsrådet har valts i början av 2018. Det tillfälliga organet fortsätter den förra fasens beredning, och denna fasens uppgifter kan gott påbörjas redan i föregående fas. 3) Valda landskapsfullmäktiges verksamhet De första landskapsvalen hålls i samband med presidentvalet år 2018. Landskapsrådets verksamhetsperiod börjar år 2018 i början av mars, och fortsätter till slutet av maj år 2021. Landskapsrådets och styrelsens uppgift under år 2018 är att bereda och lösa frågorna kring organiseringsansvaret som överförs 1.1.2019. 4) Landskapen inleder sin verksamhet 1.1.2019 Organiseringsansvaret för den service, som hör till landskapets verksamhet, förflyttas till landskapet 1.1.2019. Fr.o.m denna tidpunkt har kommunerna, samkommunerna och övriga organisationer inte längre organiseringsansvar och således inte heller finansieringsansvar för landskapets service. Styrning av landskapen inleds vid en årlig förhandling mellan staten och landskapen samt kontinuerligt med de förhandlingskommuner som är verksamma inom landskapet. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 19 Document Classification: KPMG Confidential

Temporär lag, som begränsar långvarig och omfattande utläggning (outsourcing) av verksamhet, samt betydande investeringar Den temporära lagen, som begränsar kommunerna och samkommunernas långvariga och omfattande outsourcing av social- och hälsovårdstjänster samt betydande investeringar, trädde i kraft 1.7.2016 och är i kraft till 31.12.2019. Under den temporära lagens giltighetstid, måste man innefatta ett uppsägningsvillkor i omfattande och långfristiga avtal. Enligt uppsägningsvillkoret kan landskapet under vissa förutsättningar säga upp avtalet. Den föreslagna regleringen begränsar inte kommunernas och samkommunernas möjlighet att ingå avtal, så länge de ansvarar för ordnandet av tjänster. Om landskapet anser det vara ändamålsenligt, kan den avtalade verksamheten fortsätta. Uppsägningsvillkoret bör ingå i sådana avtal, som kommunen eller samkommunen ingår under perioden 1.7.2016-31.12.2018, och som gäller uthyrning eller annan nyttjanderätt av byggnader och verksamhetsutrymmen. Vidare bör uppsägningsvillkoret ingå i avtal med privata tjänsteproducenter under motsvarande tid. Detta gäller då avtalens presumtiva värde under avtalsperioden överstiger 50 % av kommunens eller samkommunens social- och hälsovårdsutgifter och vilkas avtalsperiod är minst fem år. I omfattande och långfristiga avtal bör inkluderas uppsägningsvillkor Avtalets värde > 50 % av sote-utgifterna och avtalsperioden minst 5 år 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 20 Document Classification: KPMG Confidential

Information om bolagiseringar Det finns flera stora frågeställningar och utmaningar som berör utförandet av en bolagisering. Dessa gäller t.ex. vilka helheter som man besluter bolagisera och huruvida fastighetsegendom ingår. Kommunernas bekymmer är nu att egendomen, som samlar inkomster, övergår till landskapet, medan fastigheter och övrig egendom, som medför kostnader, förblir på kommunens ansvar. Utgångspunkten i värderingen är egendomens gängse värde. I beredningen har man även diskuterat användningen av egendomens bokföringsvärde. Staten har möjligheter att beakta ett eventuellt vederlag som överförs åt kommunerna i t.ex. statsandelar eller budgetlagar. Utgångspunkten för förverkligandet är troligtvis den samma som för andra statliga bolagiseringsprojekt, d.v.s utförandet görs kostnadsneutralt (även här ingår utmaningar enligt experter). Om utgångspunkten för bolagiseringen av de f.d. kommunala verksamheterna är konkurrens på sotemarknaderna, kunde inte in-house kriterierna uppfyllas. De bolagiserade tidigare kommunala aktörerna skulle enbart verka på sote-marknaden Landskapen skulle således inte kunna köpa tjänster direkt av marknadsaktörer som är i deras ägo Ett undantag kunde vara de stödfunktioner som hör till landskapets egen verksamhet (annat än sote, t.ex. ICT) och som kunde agera som in-house bolag. Till detta behövs nödvändigtvis inte en bolagsmodell, utan organisationen kunde vara en del av landskapet (ämbetsverksmodell). M.a.o. skulle man inte behöva separat bolagisera dessa producenter av stödtjänster. Efter att kommunens verksamhet har bolagiserats i syfte att verka på sote-marknaderna, är finansierandet av bolaget med offentliga medel (t.ex. från ägaren) förbjudet enligt regleringen om statsstöd. Därför borde det fästas extra uppmärksamhet vid affärsverksamhetsplanen och bolagets finansieringsplanering vid bolagiseringsfasen. Utgångspunkten är att i fortsättningen kan eventuell förlustbringande marknadsverksamhet inte räddas med offentliga medel. Den bolagiserade (tidigare kommunala) aktören fungerar på marknaderna enligt samma spelregler som dess privata konkurrent. Om t.ex. inte nödvändig finansiering hittas på marknaderna, är verksamhetens nedläggning i sista hand den enda lösningen. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 21 Document Classification: KPMG Confidential

Jämförelse av alternativ 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 22 Document Classification: KPMG Confidential

Jämförelse av alternativ och perspektiv på dessa I följande jämförs de olika alternativen i detta uppdrag: 1A) delupphandling 1B) delupphandling, sambolag 2B) helhetsupphandling Ur följande aspekter: 1. genomförbarhet med hänsyn till sotereformen 2. personal 3. tjänsteproduktionens funktionalitet och produktivitet. Juridiken granskas inte som en enskild aspekt, utan vid behov i samband med varje granskningsaspekt. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 23 Document Classification: KPMG Confidential

Genomförbarhet med hänsyn till sotereformen 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 24 Document Classification: KPMG Confidential

Genomförbarhet med hänsyn till sote-reformen Med beaktande av landskaps- och sote-reformen finns det anmärkningsvärda risker och utmaningar med de alternativ som jämförs. A) Risker gällande outsourcing I lagen som styr valfriheten kommer man att fastställa de tjänster, som faller inom ramen för valfrihet och som bör bolagiseras. Ansvar för produktion av andra tjänster flyttar till landskapets affärsverk. Kommunerna fråntas behörighet i sote-funktioner. Om man nu outsourcar hela sote-tjänsthelheten genom ett långvarigt avtal till ett samägt bolag eller till ett externt bolag, finns risken att avtalet måste upplösas helt eller delvis 1.1.2019. Detta eftersom avtalets innehåll och avtalsparterna kommer att ändras då en del av tjänsterna flyttas till valfrihetens krets och en del flyttas till landskapets affärsverk. Samma gäller delupphandling i det fall att delupphandlingens tjänster innehåller såväl tjänster inom valfrihet som tjänster som överförs på landskapets servicecenters ansvar. B) Risker gällande ett samägt bolag (sambolag) Enligt lagförslaget ordnar och finansierar inte längre kommunerna sote-tjänster i fortsättningen. De kan inte heller i fortsättningen äga bolag som producerar sotetjänster. Kommunerna borde avstå från ägandet av ett sambolag. Ett möjligt sätt att framskrida på denna punkt kunde vara att överlåta ägandet till landskapet då lagen träder i kraft. Just nu är det dock oklart vilket intresse landskapet har att ta sig an en roll som ägare och enligt vilka villkor ägandet skulle överlåtas. C) Risker gällande tidtabellen Med hänvisning till den tidtabell som krävs och som presenterades gällande upphandlingsförfarandet, kunde en ny verksamhetsform inleda sin verksamhet tidigast i början av år 2018. Gällande helhetsoutsourcingen torde tillämpningen av den tillfälliga lagstiftningens uppsägningsprincip försvåra tjänsteproducentens möjligheter att investera i arrangemanget. Som slutsats noterar vi att: i ljuset av nuvarande linjedragningar skulle verksamheten vid en helhetsoutsourcing av social- och hälsovårdstjänsterna splittras i minst två delar i landskapet (marknadsmässigt bolagiserade tjänster och övriga tjänster) i samband med integrationen. Det finns heller inga garantier för att bolagets verksamhet bevaras som en egen funktionell helhet inom landskapet. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 25 Document Classification: KPMG Confidential

Personal 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 26 Document Classification: KPMG Confidential

Personal Eftersom en outsourcing innebär byte av arbetsgivare för personalen, är det frågan om en överlåtelse av rörelse ur arbetsrättslig synpunkt. Med överlåtelse av rörelse menas överlåtelse av en del eller hela affärsverksamheten till en annan arbetsgivare, om den överlåtna delen förblir lika eller liknande efter överlåtelsen. Vid överlåtelse flyttas de rättigheter, skyldigheter samt anställningsförmåner, som den nuvarande arbetsgivaren har vid tidpunkten för överlåtelsen, till den nya arbetsgivaren. Således överförs arbetstagarna som gamla arbetstagare till bolaget och den nya arbetsgivaren har inte rätt att försvaga deras anställningsvillkor. Efter överlåtelsen måste den nya arbetsgivaren följa det arbetsavtal, som tillämpats i arbetstagarnas anställningsförhållande så länge avtalet är i kraft. Efter detta kan den nya arbetsgivaren börja tillämpa sitt egna kollektivavtal. Detta kan man avvika från genom avtal. Överlåtelse av rörelse är inte grund för uppsägning och arbetsgivaren får inte säga upp arbetsavtal enbart på grund av överlåtelsen. Den nya arbetsgivaren kan dock omorganisera sina funktioner och vid behov minska personalmängden enligt principerna inom arbetsavtalslagstiftning. Organiseringen av pensionsansvaret i samband med en bolagisering är en avtalsfråga mellan kommunerna och bolaget. En övergång från kommunal arbetstagare till aktiebolagsarbetstagare innebär en förändring i kollektivavtal. Enligt samarbetslagstiftningen måste samarbetsförhandlingar verkställas åtminstone på miniminivå. Social- och hälsovårdsministeriet & Finansministeriet 5.4.2016, linjedragningar gällande social- och hälsovårdens reform: Kommunernas och samkommunernas personal och stödtjänsternas personal, som ansvarar för uppgifter som kommer att överföras till landskapet, flyttas i enlighet med principerna för företagsöverlåtelse. Kommunala tjänsteinnehavare- och arbets och tjänstekollektivavtalslagstifningen ändras så, att de tillämpas på landskapets arbetstagare och tjänsteinnehavare. Landskapen blir medlemmar i KEVA och man tillämpar kommunala pensionssystemet på landskapets arbetstagare och tjänsteinnehavare. Lagstiftningen som berör Kommunarbetsgivarna KT förnyas så, att de även i fortsättningen fungerar som arbetsgivarrepresentant för landskapen. Landskapen har en position i den nya arbetstagarorganisationen, som motsvarar personalmängd och ekonomi enligt avvägt värde. Landskapens bolag kan välja om de kommer att omfattas av det kommunala pensionssystemet och kommunernas och landskapens kollektivavtal. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 27 Document Classification: KPMG Confidential

Tjänsteproduktionens funktionalitet och produktivitet 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 28 Document Classification: KPMG Confidential

Tjänsteproduktionens funktionalitet och produktivitet Med beaktande av tjänsteproduktionens funktionalitet och produktivitet är det väsentligt att: Tjänstesystemet är anpassat för att motsvara befolkningens behov. Tjänsteproduktionens styrning (innefattande t.ex. utvärdering av tjänstebehov och kund- och tjänstestyrning) integrerar olika tjänster enligt helhetsekonomisk synpunkt och enligt klientens behov. Det finns tillräckligt med personal, personalen allokeras effektivt och den har också nödvändigt kunnande. Tjänstenätet, fastigheter, maskiner och inventarier är ändamålsenliga. Klienten väljer själv tjänsteproducent då det gäller tjänster som faller inom valfrihetens krets. En övergång till en outsourcad tjänsteproduktion (i form av privat bolag eller sambolag mellan privat och offentlig aktör) inverkar inte allena på tjänsternas kvalitet. Ett bolag kan producera tjänster lika bra eller dåligt som kommunerna. Bolagets verksamhet kan påverkas genom en inkludering av sanktioner och incitament i avtalet. I en helhetsoutsourcing fungerar helhetspriset som det mest betydande incitamentet (ett slags kapitationsersättning gällande befolkningen), enligt vilken bolaget måste producera alla social- och hälsovårdstjänster. Kapitation innebär att kommuner med fler äldre och sjuka betalar mer för hälso- och sjukvården per invånare än kommuner med en friskare och yngre befolkning. Kapitationsersättning förhindrar deloptimering och uppmuntrar till förebyggande verksamhet, eftersom det är förmånligare med hänsyn till helheten. Företaget kan organisera och ordna sina resurser smidigare än en offentlig aktör. Tjänstehelheternas deloutsourcing skulle bryta det redan uppbyggda, integrerade tjänstesystemet. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 29 Document Classification: KPMG Confidential

Tilläggssynpunkter 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 30 Document Classification: KPMG Confidential

Organisering av verksamhet då verksamheten kan fortgå endast (år 2018) innan integreringen med den riksomfattande modellen Vid val av verksamhetsalternativ bör bl.a. följande aspekter övervägas: Grundandet och avveckling: arbetsbelastningen och kostnaderna bör vara rimliga. Integration med landskapet: den bästa möjliga integrationen som en del av landskapssystemet. Sannolikheten för bevarandet av den lokala funktionella enheten inom landskapet. Den ekonomiska styrningen, beskattningen och omfattningen av fastighetsriskerna. Förändringen ur personalens synvinkel: så god hanterbarhet av förändringen som möjligt. Möjliga tilläggsutredningar Den 1.1.2019 integreras tjänsteproduktionen som en del av landskapsmodellen, där alternativen är: Beslutsfattande Överlåtelse av rörelse Konkurrensutsättning Samarbetsförfarande Inledandet av verksamhet 1. De tjänster som hör till valfrihetens krets: - fusion med landskapets bolag eller - fortsätta som självständig aktör => förutsättningar? 2. Övriga offentligt producerade sote-tjänster - sammanslagning med landskapsorganisationen 1.1.2017 1.1.2018 1.1.2019 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 31 Document Classification: KPMG Confidential

Upphandling av stödfunktioner och in-house status Vid en outsourcing eller bolagisering bör utredas: 1) är outsourcingbolaget en upphandlingsenhet, som är skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar, 2) kan bolaget upphandla tjänster och service från sina ägare utan konkurrensutsättning och 3) kan ägaren (kommunen) sälja service åt bolaget. 1. Upphandlande enhet Enligt upphandlingslagen (1397/2016, LOU) är offentligt ägda bolag upphandlande enheter ifall det är fråga om: en juridisk person, i vilken juridisk form som helst, som uttryckligen har inrättats för att tillgodose sådana behov i det allmännas intresse som inte har industriell eller kommersiell karaktär. Dessutom förutsätts det, att organet till största delen finansieras av en sådan upphandlande enhet, att organet står under kontroll av en upphandlande enhet, eller att mer än hälften av ledamöterna i organets styrelse-, kontroll eller förvaltningsorgan utses av en upphandlande enhet. Dvs, ifall bolaget har kommersiell karaktär är det inte en upphandlande enhet (upphandlingslagen tillämpas inte). Vid outsourcing och sambolag handlar det om kommersiell verksamhet och bolaget tillämpar således inte LOU. 2. In-house Bestämmelser om enheter anknutna till den upphandlande enheten utformar ett undantag i förpliktelsen av konkurrensutsättning i en situation där den upphandlande enheten utför en upphandling bl.a. från en enhet,som är underställd dennes bestämmanderätt, eller en annan anknuten enhet (en s.k. In-house enhet). In-house regleringen har reviderats i den nya LOU. Kriterier för in-house är: upphandlande enheten,självständigt eller tillsammans med andra upphandlande enheter, utövar ett bestämmande inflytande över den anknutna enheten på samma sätt som över sina egna verksamhetsställen. den anknutna enheten bedriver högst fem procent av sin affärsverksamhet och med högst en andel på 500 000 euro tillsammans med andra aktörer än de upphandlandeenheter som utövar ett bestämmande inflytande över den. I enheter anknutna till upphandlande enheter får inte finnas annat kapital än de upphandlande enheternas kapital. Försäljning av varor och tjänster till marknadsaktörer,såsom kommersiella sambolag /outsourcingpartner, torde tolkas som utförsäljning och räknas med gränsvärdet 500 000 /år eller 5 % av omsättningen. I sambolag med privata partner uppfylls heller inte det sista kriteriet. 3. Kommunens försäljning av varor och tjänster till marknadsbolag I senaste revideringen av kommunallagen stadgade man om bolagiseringsskyldighet för kommuner ifall dessa säljer varor eller tjänster på marknaden. Som ett undantag stadgades dock, att stödtjänster fortfarande kan säljas till egna bolag med krav på marknadsmässig prissättning. Således kan kommunen sälja stödtjänster såsom ICT-, förvaltnings- och städtjänster till outsourcingbolaget. OBS! Utförsäljning kan inte göras utifrån in-house bolag, då detta tolkas som utförsäljning (se ovan). 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 32 Document Classification: KPMG Confidential

Observationer kring ett samägt bolag I ett samägt bolag skulle tjänsterna ur patientens synpunkt bibehållas som offentliga i sin natur och avgifterna skulle förbli likdana som nu. Samtidigt förenas det privata bolagets styrkor att anpassa produktionen till efterfrågan och de ekonomiska gränsvillkoren. Personalen flyttas till bolagets tjänst som gamla arbetstagare, ingen skulle bli uppsagd. För att ett samägt bolag skulle vara lockande för en samarbetspartner, borde denne ha majoriteten av rösterna, t.ex. 51 % i relation till 49 %. Man kan avtala om att en del av resultatet riktas till utveckling eller annat som är viktigt ur samhällelig synpunkt. Kommunägarna skulle bära sin del av det ekonomiska ansvaret utdelning vs. förlust. Om samarbetspartnern har tillräcklig volym av hälsovårdstjänster i Finland, kan den rekrytera läkare och allokera resurser bättre än kommunen. Uppgifter som innebär utövande av offentlig makt får ges endast av myndigheter Hela grundtrygghetens personal flyttas inte till sambolagets tjänst, utan de tjänsteinnehavare med tjänsteansvar inom socialarbetet (vuxensocialarbetets socialarbetare, socialinstruktörer, förmånsbehandlare, barnövervakare, barnskyddets socialarbetare och familjearbete, åldrings- och handikappservicens socialarbetare och ledare) förblir i detta alternativ i kommunens tjänst. Också förmännen med myndighetsansvar. Man kan avtala om ägandestyrning i delägaravtalet. T.ex. Kravet om 2/3 majoritet i omröstningar som berör viktiga frågor för kommunen. En samarbetspartner måste vara beredd att ta en ekonomisk risk för en eventuellt olönsam verksamhet, speciellt i början av avtalsperioden, eftersom helhetspriset och kostnadsutvecklingsmålsättningarna som sätts kommer att vara utmanande. Valet av samarbetspartner och tjänsteproduktion konkurrensutsätts samtidigt, i samma upphandling. Upphandlingen kan ordnas som en omvänd upphandling, d.v.s. priset är fast och endast kvalitetsaspekter inverkar på upphandlingens kriterier. Samarbetspartnern måste ha färdiga verksamhetsmodeller, ett fungerande ledningssystem, och ett gott rykte, så att man lyckas rekrytera t.ex. läkare. Samarbetspartnern måste ha tillräckligt omfattande verksamhet i övriga Finland, så de kan erbjuda personalen tillräckliga flexibilitetsmöjligheter och rekrytera ett tillräckligt antal stadigvarande läkare. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 33 Document Classification: KPMG Confidential

Bolagets roll i relation till de tjänster, som förblir i kommunen efter sotereformen (bl.a. främjandet av välmående och hälsa) Från år 2019 ansvarar landskapen för organiseringen av alla offentliga social- och hälsovårdstjänster inom sitt område. Främjandet av kommuninvånarnas hälsa och välmående är kommunernas och landskapens gemensamma uppgift. Ansvaret för kommuninvånarnas hälsa och välmående förblir också i fortsättningen på kommunens ansvar. Uppgiften hör till kommunerna, eftersom hälsa och välmående är bundna till utbildnings-, motions-, mat- och kulturtjänster, planläggning, trafikarrangemang och många andra uppgifter, som sköts av kommunerna. Den regionala enhetens uppgift, som en del av landskapet, är att erbjuda stöd och sakkunnighet för stödjandet av kommunernas arbete för hälsa och välmående. För samordnandet av sote-tjänsterna och de tjänster, som förblir i kommunens regi, behövs en beskrivning av de olika aktörernas uppgifter och tydliga strukturer för samarbete och åtgärder, som överskrider administrationens nedre gränser. En viktig aspekt, som påverkar hälsa,är kommunens näringsverksamhet: hur skapar den förutsättningar för små och medelstora företag att fungera som tjänsteproducenter? Målsättningen är att valfriheten realiseras, att man har mångsidiga tjänster och att klienterna har möjlighet att påverka sina egna tjänster. I planeringen av Jakobstads områdes social- och hälsovårdstjänster är det viktigt att identifiera samarbetets gränsyta som berör de tjänster och den verksamhet, som förblir i kommunen och att planera dem så, att samarbetet fungerar naturligt även efter fusionen. Detta har inte betydelse ur de utredda alternativens synpunkt. Det viktigaste är, att de lokala verksamhetsmodellerna planeras så, att ett naturligt samarbete mellan sote-tjänsterna och övriga tjänster,som kommunen har, fungerar väl även då t.ex. bolaget är en del av landskapet. Källa: https://www.thl.fi/fi/web/terveyden-edistaminen/toimijat/aluetason-toimijat/sote-ja-terveyden-edistaminen 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 34 Document Classification: KPMG Confidential

Sammanfattning av jämförelsen 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 35 Document Classification: KPMG Confidential

Sammanfattning av jämförelsen Alternativ Styrkor Utmaningar 1A) Delupphandling till utomstående bolag 1B) Delupphandling till samägt bolag Ett tillräckligt stort företag har bättre möjligheter att organisera produktionsresurser. Kommunerna har en klar roll som beställare och bär inte risken, som förknippas med serviceproduktionens lönsamhet. Kostnadsnivån baseras på upphandlingen och tjänsten går att konkurrensutsätta på nytt. Att hålla budgeten är mer genomförbart. Som förfarande är det enklare än en helhetsoutsourcing. Kan även utföras med utnyttjandet av servicesedel. Vid outsourcing av mindre än 50 % av verksamheten, tillämpas inte den tillfälliga lagstifningen, som innehåller krav på en uppsägningsklausul. Möjliggör till denna del (endast) tillräckliga investeringar. Vid delupphandling skapas gränssnitt mellan den egna och den outsourcade verksamheten, risken för deloptimering ökar. De incitament och sanktioner som styr bolaget är svårare att genomföra än vid en helhetsoutsourcing. Förmodligen kommer det att innebära en krävande ekonomisk och politisk bedömning av vilka servicehelheter som hör till outsourcingen och vilka inte. Gäller både 1A och 1B alternativ. Kommunerna kan påverka de outsourcade tjänsterna endast genom avtalsstyrning. Detta gäller för alla alternativ. Servicesedeln har inte marknadsförts väl och är endast tillgänglig till begränsade tjänster. Mer utmanande upphandlingshelhet än 1A, eftersom här konkurrensutsätts även sambolagspartnern. En av sambolagets utmaningar är att balansera de olika verksamhetskulturerna inom den offentliga och privata sektorn (gäller även 2B) Oavsett om den tillfälliga lagstiftningen inte tillämpas, finns det avsevärda risker med sote-reformen, som för egen del försvårar långsiktiga investeringar. Det finns ingen säkerhet gällande vad som händer med kommunens ägande då sote-reformen träder i kraft (detta gäller även 2B) Inte lika flexibel lösning som 1A. 2B) Helhetsupphandling till samägt bolag Vid en helhetsoutsourcing ansvarar bolaget för hela social- och hälsovårdens totala kostnader enligt avtalad ersättning. Detta uppmuntrar bolaget att agera förebyggande och driva en väl integrerad verksamhet Beslutanderätten flyttas till privat aktör. Möjlig avsaknad av incitament för privat aktör gällande t.ex. serviceinnehållets avsevärda förändringar under avtalsperioden (förändningar gällande befolkningsstruktur, 36 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International samt Cooperative, unvika a Swiss t.ex. entity. onödiga All rights reserved. remisser till specialsjukvård. teknologi osv). Document Classification: KPMG Confidential

KPMG:s rekommendationer gällande aspekter som bör beaktas i beslutsfattandet På grund av oavslutad lagberedning innebär outsourcing och grundandet av sambolag betydande risker, som är svåra att kontrollera och förutse i nuläget. Syftet med en möjlig outsourcing är att säkerställa bevarandet av befintliga tjänster också i framtiden. Detta skulle åstadkommas genom att man binder det kommande landskapet med en privat serviceproducent med ett långfristigt avtal. Det finns dock inga garantier för att avtal och eventuella kommunala innehav övergår som sådana till landskapet. Vid beslutsfattandet bör även beaktas, att det i framtiden kan uppstå konkurrerande serviceverksamhet i Jakobstadsområdet inom de tjänster som omfattas av valfriheten (övriga tjänster producerar landskapet). Detta kan ha en betydande inverkan på de ekonomiska förutsättningarna för sambolagets tjänsteproduktion. Valfrihetsmodellen kan ha oförutsebara verkningar. I ett möjligt outsourcingavtal bör man därför sträva efter att ta hänsyn till möjliga ändringsbehov under avtalsperioden t.ex. genom tillräckligt tydligt avtalsinnehåll. Behov att justera tjänstekapaciteten för att motsvara minskad efterfrågan kan uppstå t.ex, ifall invånarna väljer, på grund av valfrihetsprincipen, att använda konkurrerande tjänsteleverantörer. Betydande förändringar i patientvolymen utgör en utmaning ur ekonomisk synpunkt. Kommuners begränsade vilja att förbinda sig är, ur den privata tjänsteproducentens synpunkt, ett stort problem och ökar riskerna / kostnaderna för arrangemanget. Det är möjligt, att privata tjänsteleverantörer inte är villiga att förbinda sig i ett samarbete utan tillräckligt långsiktigt engagemang för ett visst tjänsteinnehåll, -volym och kostnadsnivå. Av upphandlingsalternativen är helhetsoutsourcingen ett tyngre alternativ att genomföra än deloutsourcing, men den potentiella nyttan är enligt vår synpunkt bättre. Det har inte framkommit tydliga verksamhetsmässiga grunder för en delupphandling (med hänsyn till bl.a. deloptimeringsrisk). I sista hand, bör delupphandlingens ändamålsenlighet utvärderas på basis av de planerade outsourcade tjänsternas serviceinnehåll. I alla alternativ bör skattekonsekvenserna, som berör upphandling och bolagisering, utredas i detalj. Den möjliga långvariga nyttan, som skulle tillkomma kommunerna via ägarskap i ett sambolag, är svår att identifiera då kommunens ägarskap troligtvis kommer att upphöra pga sote-reformen. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 37 Document Classification: KPMG Confidential

Upphandlingsförfarande och dokument 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 38 Document Classification: KPMG Confidential

Upphandlingsförfarandets gång med antagande om att ett förhandlat förfarande tillämpas Upphandlingsförfarandet beräknas ta, i sin helhet, minst ca 7 månader. Eftersom det vanligen finns oförutsägbara aspekter, som gäller beredningen och genomförandet av en upphandling, rekommenderar vi att man reserverar 12 månader för genomförandet av helheten. Fas Minimitid för genomförande 1 Meddelande om upphandling + publicerande av upphandlingsannons 14 dagar 2 Tid för ställande av frågor (leverantören), ca 7 dagar -> 7 dagar 3 Svaren på upphandlingsenhetens Internetsidor, ca 10 dagar -> 10 dagar 4 Anbudsansökning till upphandlingsenheten (mellan punkt 1. och 4. måste finnas minst 30 dagar) 5 Kontroll och utvärdering av anbudsansökningar (minst ca 14 dagar, beroende på bl.a. kontroll/komplementbehov) 30 dagar 14 dagar 6 Val av kandidater och förhandlingsinbjudan (beslut om val, ca 14 dagar) 14 dagar 7 Inledandet av stegvisa förhandlingar 45 dagar, beroende på förhandlingsagendan, målsättning och mängden av förhandlingar 8 Ge den slutliga offertförfrågan åt leverantörerna 9 Inlämning av offerter 30 dagar, rekommendation 6-8 veckor 10 Genomgång och jämförelse av offerter, meddelande om beslut 14 dagar, beroende på bl.a. kontroll- och komplementbehov 11 Undertecknandet av upphandlingsavtal (minst 21 dagar) 21 dagar 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 39 Document Classification: KPMG Confidential

Innehåll i upphandlingsdokumenten Anbudsansökans dokument: 1. Upphandlingsannons (innehåller målbild/ beskrivning av tjänsteinnehåll) 2. Bilaga över Lämplighet (som grund för eventuell uteslutning av kandidater) 3. Preliminär Offertförfrågan 4. Preliminära Tjänstebeskrivningar 5. Preliminär Kravdefinition gällande tjänstens innehåll (alternativt läggs detta med i Tjänstebeskrivningen) 6. Preliminär Jämförelsebilaga 7. Preliminärt Avtal 8. Preliminär Ansvarsfördelning i tabellformat Offertförfrågans dokument: (modifieras på basis av förhandlingarna): 1. Offertförfrågan 2. Tjänstebeskrivning 3. Kravdefinition gällande tjänstens innehåll 4. Jämförelsebilaga 5. Tjänsteavtalets innehåll 6. Aktieägaravtal 7. Ansvarsfördelning i tabellformat 8. Upphandlandeenhetens säkerhetsutredning/-avtal 9. Bokslut, resultaträkning och personalberättelse 10. Tabell över ICT-tjänsternas ansvarsfördelning 11. Lista över maskiner och inventarier 12. Beskrivning av stödtjänster Det centrala innehållet, som kommunerna själva producerar är 1) upphandlingens beskrivning (upphandling/sambolagsmodellens beskrivning), 2) målbildens beskrivning (hur skiljer sig detta från nuläget, vad eftersträvas), 3) lista över all service, som sambolaget ansvarar för, 4) beskrivning av enskild service samt 5) vad utgör kvalitet i utförandet av servicen (det som överstiger lagstadgade krav) och hur kan detta utnyttjas vid jämförelse av offerterna. Preliminära utkast för upphandlingsdokument är bifogade denna rapport som enskild bilaga. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 40 Document Classification: KPMG Confidential

Bilaga 1. Valfrihet i sote-reformen 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 41 Document Classification: KPMG Confidential

Stegvisa val i olika livssituationer Landskapet har helhetsansvaret för tjänsterna. Sote-centralen och munvårdens enhet har motsvarande ansvar för förverkligandet av det direkta valets tjänster. Direkt val Betalningssedel (voucher) Klientsedel och personlig budget 1. Val av sote-central och munvårdens enhet 2. Betalningssedel som beviljas av sote-centralen och munvårdens enhet 3. Val av landskapets affärsverk 4. Voucher som beviljas av landskapet eller personlig budget Klienten kan välja aktör och dess verksamhetsställen, som är godkända av landskapet, inom hela Finland. Pengarna följer kunden. Producenten ansvarar för de andra tjänsterna, som klienten skaffar och kostnaderna för dessa. Klienten kan välja landskapets affärsverk och dess verksamhetsställe inom hela Finland. Klienten kan välja med klientsedel eller personlig budget vilka tjänster han/hon vill ha från hela Finlands område. Privata social- och hälsovårdscentraler samt munvårdsenheter Klientsedel T.ex. Sjukhus där det görs icke-brådskande operation Klienten väljer och binder sig för ett år Landskapets social- och hälsovårdscentraler samt munvårdens enheter Utvärdering av vård- och tjänstebehov Personlig budget Vårdplan Fast ersättning, som baseras på de listade klienternas antal och vid behov på klientens välmåenderisk. Källa: http://alueuudistus.fi/lakiluonnokset-12-2016 Social- och hälsovårdscentralerna samt munvårdens enheter beviljar sina klienter betalningssedlar. Sedlarna kan användas för enstaka tjänster, som klienten köpt av valfri producent.. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. Landskapet fattar beslut om valfrihetens utsträckning inom tjänster på specialnivå. Klientsedeln kan användas i hela landet. 42 Document Classification: KPMG Confidential

Bilaga 2. Sammanfattning av intervjuer 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 43 Document Classification: KPMG Confidential

Nuläget vad är bra Invånarna i området är friskare än medeltalet God tillgänglighet till tjänster Rekryteringssituationen är bra Samarbete och integrering på området har funkat bra, fastän det fortfarande finns utrymme för utveckling Starkt kunnande inom t.ex. kund-och servicestyrning, rehabilitering, och behandling av ätstörningar. Dessa är integrerade som en del av servicesystemet. Geografiskt kompakt område, distanserna relativt korta. Kustområdet ger egna särdrag. Resurserna är fördelade inom området så, att vissa expertområden är koncentrerade till ett ställe Stiftelseverksamhet och frivilligarbete är aktivt inom området. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 44 Document Classification: KPMG Confidential

Nuläge - Utmaningar Värdkommunmodellen upplevs som misslyckad, beslutsfattandet har varit tungt, rollerna och ansvarsfördelning upplevs oklara. Höga kostnader, man har inte hållit sig till budgeten. Budgetuppföljning och kostnadsfördelningen är oklara. Kostnadsmedvetenhetens utmaningar, man glömmer de ekonomiska realiteterna En gemensam helhetssyn saknas, man granskar saker för mycket ur den egna kommunens synpunkt. Fyra olika kommuner, som har olika intentioner gällande outsourcing och annat. Även interna konflikter. Informationsflödet kunde förbättras. IT-utmaningar (integration och övriga aspekter). Mycket förändningar som belastar personalen, sjukfrånvaron. Verksamheten är bunden till fysiska ställen (hus, väggar osv), och man har inte utnyttjat digitaliseringen tillräckligt. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 45 Document Classification: KPMG Confidential

Frågeställningar, t.ex. gällande upphandling Tidtabellen, kan vi själva göra de förändringar som krävs under de kommande två åren? (administrativt en enorm process) Valfriheten, hur kommer den att inverka på klientströmmarna och vilka nya aktörer kan etableras. Hur kan vi konkurrensutsätta när vi inte vet om valfriheten? Om vi väljer att outsourca, binder vi då skattemedel i endast en aktör? Blir det ett lokalt monopol med långa kontakt? Landskapsreformen 2019, får en eventuell verksamhet fortsätta, kan personalen sägas upp? Landskapets roll är oklar, med vem förhandlar vi och hur sker förhandlingarna. Vi har länge arbetat för integrationen (socialtjänster, primärhälsovård och specialhälsovård), hur går det med detta i framtiden? Vad händer med personalen, om den del är i tjänst hos privat aktör och en del inte. Dessutom socialt ansvar som arbetsgivare, har alla arbete i den kommande modellen (1600 arbetstagare) Hur kan man uppmuntra privata aktörer att utöva verksamheten så att den innehåller såväl åtgärder som förutseende och preventivt arbete? Tredje sektorns oro för framtiden. I nuläget används gärna lokala aktörer, men hur går det i fortsättningen? Hur förhindrar man deloptimering i delupphandling? Vilken lösning skulle vara bäst med tanke på framtiden, så att man kunde säkerställa goda lokala tjänster och ha en möjlighet att påverka de egna tjänsterna. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 46 Document Classification: KPMG Confidential

Särdrag Språkfrågan, 56-92 % av invånarna är svenskspråkiga. I fortsättningen måste de också få service på två spåk. Hur kan vi få tillräckligt med språkkunnig personal? Distanser inom området, hur kan vi säkra service inom hela området och inte endast i centrum/kärnan (på 1 eller 2 enheter)? Servicen behöver inte nödvändigtvis vara samma i varje kommun, men servicen bör vara likvärdig oavsett vem som har organiseringsansvaret. Befolkningsstrukturen, det finns mycket barn och åldringar inom området. Stora familjer. Hur kan vi säkerställa resurserna av de växande hemvårdstjänsterna? Områdets invånare är friska, men de använder hälsocentralens tjänster i hög grad. Man har minskat på åldringsvårdens anstaltfokus, men fortfarande finns det mycket att göra. Det gamla systemet (värdkommunen) måste avverkas innan ett nytt avtal ingås. Hur går det för Nykarleby, om de inte deltar i 49 % sambolag? Det är viktigt att samma kriterier gäller i varje kommun för att få service. Social och hälsovårdstjänster bör även i fortsättningen finnas under samma tak. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 47 Document Classification: KPMG Confidential

Bilaga 3. Utkast för upphandlingsdokumenten som separat zip-fil 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 48 Document Classification: KPMG Confidential

Bilaga 4: Synpunkter som berör mervärdesbeskattningen 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 49 Document Classification: KPMG Confidential

Organiserandet av Jakobstadsområdets social- och hälsovård - utgångspunkter och bilagans innehåll Jakobstad, Pedersöre, Larsmo och Nykarleby ( kommunerna ) har ingått samarbetsavtal gällande organiserandet av social- och hälsovårdstjänster ( sote-tjänster ). I denna bilaga tas inte ställning till mervärdesskattebehandlingen ( moms ) i den nuvarande modellen. I denna bilaga behandlas mervärdesskatterättsliga centrala aspekter med hänsyn till funktionernas eventuella bolagisering eller outsourcing. I bilagan behandlas de principer och anmärkningar som bör beaktas i huvudsak och på allmän nivå. En grundläggande utgångspunkt är att fastigheters äganderätt inte kommer att förändras p.g.a. en eventuell bolagisering eller outsourcing, utan fastigheternas nyttjanderätt överlåtes till sambolaget eller en extern aktör. I utredningen har inte utretts fastigheternas situation per enskilda fastigheter, utan fokus har varit på helhetsfrågan ur ett bolagiserings- eller outsoucingsperspektiv, med beaktan av landskaps- och sote-reformen. Med beaktande av fastigheternas användningsändamål har det antagits, att fastigheterna är endera i bruk för kommunernas sotetjänster, dvs. i verksamhet som berättigar till kommunåterbäring, eller att de är uthyrda med hyresavtal som innehåller mervärdesskatt till kommunen (Jakobstad) till sote-verksamhet som berättigar till kommunåterbäring. Mer detaljerade effekter och ekonomisk betydelse kan analyseras i detalj, när metoden för genomförandet av outsourcing och andra element är bättre kända. I samband med landskaps- och sote-reformen ändras även mervärdesskattelagen (MSL). Vid skrivande stund har regeringen ännu inte gett sin proposition. Ett utkast för ändrandet av momsskattelagen har sänts till remiss i november 2016. I denna bilaga har beaktats sote-reformens effekter på mervärdesskatt i den mån det är nödvändigt och det finns kännedom av momseffekterna utifrån ovannämnda utkast. Det bör dock beaktas, att propositionsutkastet inte innehåller förslag, som skulle ändra på den nuvarande momsbehandlingen av kommunernas och samkommunernas sote-fuktioners bolagisering eller outsoucing innan sote- och landskapsreformens ikraftträdande. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 50 Document Classification: KPMG Confidential

Funktionernas bolagisering eller outsourcing momsbeskattning 1/2 Utgångspunkter för mervärdesskatt Moms betalas inte för försäljning av hälso- och sjukvårdstjänster och inte för försäljning av tjänster och varor som gäller socialtjänster (social- och hälsovårdstjänster, MSL 34-38). Tjänster och varor som anskaffas för momsfria hälso- och sjukvårds eller socialvårdstjänster, är inte momsavdragsbara. Dock har kommunerna rätt till kommunåterbäring, vilket kan likställas momsavdragsrätten, på de anskaffningar som görs till momsfria hälso-, sjukvårds- och socialtjänster (MSL 130). Kommuner och samkommuner har även i nuläget rätt till en kalkylerad återbäring av moms på 5% av skattefria inköp för social- och hälsovårdstjänster från privata tjänsteleverantörer (MSL 130 a). Rätten till kommunalåterbäring och rätten till kalkylerad återbäring gäller inte privata social- och hälsovårdsleverantören och kommunernas och samkommunernas dotterbolag. - Mervärdesskatten som ingår i produktionsinsatsanskaffningar tillfaller i första hand som kostnad hos dessa producenter. Bolagisering av funktionerna Utgångspunkten är att moms skall betalas för de varor och tjänster som överlåts vid bolagisering av verksamhet som berättigar till kommunåterbäring. Eftersom den mottagande enheten inte har avdragsrätt för momsen, blir momsen en slutlig kostnad. Moms skall även erläggas för det priset som erhålls för verksamhetens värde (HFD 2014:67). Om de överlåtna varorna och tjänsterna kommer i bruk hos det mottagnade bolaget i verksamhet som berättigar till avdrag, och även övriga förutsättningar i MSL 19 a :s uppfylls, utgör överlåtelsen inte en försäljning i MSL:s mening, och för denna överlåtelse är mottagaren inte skyldig att betala moms. Vid bolagisering av sote-tjänster är generellt sett andelen som berättigar till avdrag liten, i relation till hela överlåtelsens värde. De överlåtna funktionerna är ofta momsfria i sin helhet. Efter bolagiseringen har bolaget, som bedriver skattefri verksamhet, inte rätt till momsavdrag, kommunalåterbäring eller kalkylerad återbäring. Kommunerna eller samkommunerna har dock rätt till en kalkylerad återbäring på 5 % av momsen på sote-tjänster som de köpt skattefritt av privata tjänsteproducenter (MSL 130 a ). - I detta fall skulle köparen av tjänsterna även i fortsättningen vara värdkommunen Jakobstad En överlåtelse av affärsverksamheten (t.ex. företagsköp) som görs av en privat tjänsteproducent som utövar momsfri sote-verksamhet kan vanligen genomföras utan skyldighet att erlägga moms. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 51 Document Classification: KPMG Confidential

Funktionernas bolagisering eller outsourcing momsbeskattning 2/2 Outsourcing av funktionerna Motsvarande grundprinciper gällande moms gäller även i en situation där verksamheten outsourcas helt eller delvis till en utomstående affärspartner eller sambolag, istället för bolagisering. Skillnaden, i jämförelse till bolagisering, är främst momsbehandlingen av överlåtensen av den egentliga verksamheten. Vid en outsourcing är det vanligt att kommunens eller samkommunens personal flyttas, utan vederlag, till outsoucingpartnerns tjänst, och anläggningstillgångar samt övrig egendom förblir i kommunens eller samkommunens ägo. Särskilt vid en helhetsoutsourcing kan det vara berättigat att anse, att affärsvärdet inte överförs och således orsakar en vederlagsfri överlåtelse inte momspåföljder för kommunen. Ifall man vid en outsourcing ändå måste ta i hänsyn överförandet av eventuella vid sote-tjänsters producerande utnyttjade anläggningstillgångar och övrig egendom, och/eller överförandet av nyttjanderätten och övriga rättigheter /skyldigheter till ett sambolag eller en utomstående affärspartner: Då är av betydelse bl.a. om överlåtelsen sker mot vederlag och hur detta vederlag bestäms. Överlåtelse av varor och tjänsters äganderätt mot vederlag utgör i regel momsberättigande försäljning. Om anläggningstillgångar och övrig egendom förblir i kommunalt ägo, är av betydelse bl.a. skyldigheten att erlägga vederlag för användningen av nyttigheter, hur vederlaget bestäms och i vilken verksamhet sambolaget eller utomstående aktören använder dessa varor och tjänster. T.ex. uthyrning av lös egendom är momsbelagd Till den delen, som t.ex. sote-material (såsom vårdmaterial och mediciner), förblir i kommunalt ägo, och dessa förbrukas vid producerandet av social- och hälsovårdstjänster för kommuninvånarna, kan man tolka att dessa varor förblir i kommunens användning med rätt till kommunalåterbäring (FSL 10/2016). Det är dock nödvändigt att noggrant utreda en eventuell outsourcings momspåföljder närmare. Denna utredning kan göras då outsourcingens villkor, resultatregleringsposter och parternas vilja har specificerats. För att säkra outsourcingens momsbehandling är det vid behov rekommenderbart att söka ett förhandsavgörande från Skatteförvaltningen. På motsvarande sätt som vid bolagisering, har ett bolag som bedriver skattefri verksamhet efter bolagiseringen, heller inte rätt till momsavdrag, kommunalåterbäring eller kalkylerad återbäring. Kommunen eller samkommunen har dock rätt till en kalkylerad återbäring på momsen på 5 % av de skattefritt inköpta sote-tjänsterna som produceras av privat tjänsteleverantör (MSL 130 a ). En överlåtelse av affärsverksamheten (t.ex. företagsköp) som utförs av en privat tjänsteproducent som utövar momsfri sote-verksamhet kan vanligen genomföras utan skyldighet att erlägga moms. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 52 Document Classification: KPMG Confidential

Mervärdesskatt på fastigheter Försäljning och överlåtelse av nyttjanderätt (uthyrning) till fastighet är momsfritt (MSL 27 ) Överlåtelse av fastighetens nyttjanderätt kan ändå vara momsbelagt enligt MSL 30 ifall: Hyresgästen utövar verksamhet inom fastigheten som berättigar till avdrag, kommunalåterbäring eller hyresgästen är endera stat, universitet eller högskoleaktiebolag OCH Hyresvärden har ansökt om att överlåtelsen av fastighetens nyttjanderätt ska vara momsbelagd Således kan en uthyrning av fastighet till en kommun eller samkommun vara momsbelagt, trots att den uthyrda fastigheten skulle vara i sådan användning som berättigar till kommunalåterbäring, d.v.s. i sote-tjänsters bruk. Däremot, vid en uthyrning av sote-funktionernas verksamhetsställen till en privat tjänsteproducent, är det inte möjligt att ansöka om att överlåtelsen är momsbelagd. Således kan uthyrningen, till ett sambolag eller en utomstående aktör, av fastigheter och verksamhetsanläggningar för producerandet av sote-tjänster, inte vara momsbelagt efter en bolagisering eller outsourcing. Uthyrning är momsfritt och således förändras fastigheternas användningsändamål från avdragsbart bruk/kommunalåterbäring till icke-avdragsbart (till den del som fastigheterna innan bolagiseringen varit i kommunernas egna sote-tjänsterns bruk eller uthyrda som momsbelagda till kommunens sote-tjänster). P.g.a. den momsfria uthyrningen är fastigheternas sk. löpande kostnader och fastighetsinvesteringars moms inte avdragsbar. Detta bör beaktas bl.a vid fastställandet av hyrans storlek. Dessutom bör man ta i hänsyn fastighetsinvesteringars kontrollrätt och skyldighet (tarkistusoikeus ja velvollisuus, TOV), som gäller grundförbättningar och nybyggen som gjorts 2008 eller senare. Gällande investeringarna måste man årligen kontrollera momsavskrivningen (eller kommunalåterbäringen) som ursprungligen har gjorts då investeringen blivit färdig för att motsvara fastighetens användningsändamål. Kontrolltidpunkten är året då investeringen blivit klar + 9 därpå följande år. I praktiken kontrollerar fastihetsägaren det ursprungliga avdragets/återbäringens mängd och återbär till staten redan gjorda avdrag/återbäringar. Det bör observeras att det vanligen tillkommer momskostnader vid fastighetsutgifter och investeringar oavsett hur fastighetsägandet har organiserats. Eventuella undantag, såsom vederlagsfria överlåtelser av utrymmen till tjänsteproducenter vid outsourcing, bör utredas separat i det enskilda fallet. Det rekommenderas att de planerningsmöjligheter som berör fastigheters moms utreds i detalj, och vid behov försäkras skattebehandlingen i förväg, genom att söka om förhandsbeslut från Skatteförvaltningen. Detta är fallet t.ex. vid en s.k. deluthyrnings -modell eller vid en vederslagsfri fastighetsöverlåtelse till ett sambolag eller en utomstående aktör. Ifall en av Skatteförvaltningen godkänd lösning kan nås, torde det vara möjligt att tolka att fastigheten förblir i sådan verksamhet som berättigar till kommunalåterbäring. Således skulle inte förutnämnda momspåföljder uppstå. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 53 Document Classification: KPMG Confidential

Effekterna av landskaps- och sote-reformen 1/2 I propositionsförslaget, som berör momslagstifningen i sote-reformen, föreslås inte ändringar i ikraftvarande momsbestämmelser som gäller bolagiseringar eller outsourcingar av kommuners eller samkommuners sote-tjänster. Se ovan om momspåföljder och kostnader enligt den ikraftvarande lagstiftningen. I praktiken saknar kommunerna i fortsättningen befogenhet för producerandet och finansierandet av sote-tjänsterna. Enligt lagförslaget skulle ägande, kontroll och användning av lösöre och lös egendoms samt immaterialrätter och tillstånd överföras från kommunerna till landskapets utan momspåföljder för kommunerna. Enligt en specialbestämmelse skulle landskapet betala skatt istället för kommunen Jämför särskilt ifall funktionerna bolagiseras innan reformen,då det skulle vara frågan om kommunens momsbelagda försäljning där det mottagande sambolaget eller den utomstående aktören inte skulle ha rätt till momsavdrag. På motsvarande sätt skulle enligt förslaget inte en överföring av egendom från de lagstadgade samkommunerna till landskapen anses som försäljning ur momssynpunkt. Samkommunernas och kommunernas rättigheter och skyldigheter skulle ur skatterättslig aspekt flyttas till landskapet. Således skulle denna överlåtelse inte orsaka några momspåföljder för den lagstadgade samkommunen Utgångspunkter för fastigheter och verksamhetsställen som är i sote-tjänsternas bruk: Enligt propositionsutkastet 1.9.2016, Lagen om ikraftträdande av landskapslag och lagen om organiserandet av social- och hälsovård, 20 : De kommunalt organiserade primärhälsovårdens, specialsjukvårdens, social- och räddningstjänstens verksamhetsanläggningar flyttas till landskapets regi den 1 januari 2019. [ ] OBS! Ovan nämnda gäller inte de fastigheter som ägs av lagstadgade samkommunerna I den föreslagna lagen om kraftträdande av landskapslag och lagen om organiserandet av social- och hälsovård 18 : skulle specialsjukvårdssamkommunerna, utvecklingsstördas specialsjukvårdssamkommuner och samkommuner som fungerar som landskapsförbund flyttas med medel och skulder och förbindelser till landskapen. Samkommunernas fastigheter flyttas således till landskapets ägo. Rekommenderbart är att planering av momsbehandlingen angående fastigheternas nyttjanderättsöverlåtelser undersöks separat, då karaktären av de överförda funktionerna, fastigheternas användningsbehov och fastigheternas nyttjanderätt har utretts. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 54 Document Classification: KPMG Confidential

Effekterna av landskaps- och sote-reformen 2/2 Enligt lagförslaget skulle det vara möjligt att ansöka om momsskatteplikt då landskapet eller dess affärsverk är användare av fastigheten. Således skulle kommunalt ägda fastigheter och anläggningar som är i bruk för sote-tjänster kunna uthyras som momsskattepliktiga till landskapet eller dess affärsverk. Inga momspåföljder uppstår för fastighetsägaren vid momsmässig uthyrning, om/när fastighetens användningsändamål inte förändras Bör jämföras med om funktionerna bolagiseras, då uthyrningen åt sambolaget eller utomstående producenten är momsfri och detta orsakar momspåföljder för kommunen/samkommunen som är fastighetsägare (se närmare ovan). Ovanstående gäller dock inte en juridisk person som är separat från landskapet eller dess affärsverk. Uthyrning av fastighet eller anläggning är då momsfritt. Rätten att ansöka om momsskyldighet skulle inte gälla t.ex. en fastighet som verkar i landskapets affärsverks regi under det sk. omfattande valets valfrihet (fi: laaja valinnanvapaus) Det bör observeras, att momsbelagd fastighetsuthyrning till landskapet eller dess affärsverk inte är möjligt om landskapet eller dess affärsverk hyr ut fastigheten vidare till t.ex. dess egna dotterbolag som producerar sote-tjänster som hör till det sk. omfattande valfrihetens krets (fi: laaja valinnanvapaus). Momsbehandlingen av dessa tjänster är således motsvarande som om verksamheten bolagsierades redan innan reformen 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 55 Document Classification: KPMG Confidential

Sammanfattning och rekommendationer Vid bolagisernings och outsourcinglösningar uppkommer vanligen momspåföljder. Skattepåföljderna bör utredas i detalj i förväg. Risken är, att om man outsourcar sote-tjänstehelheten med långfristiga avtal, att dessa avtal helt eller delvis måste sägas upp 2019. Det bör även observeras, att kommunerna inte i fortsättningen har befogenhet att äga sote-bolag. Landskapens intresse att ta rollen som ägare är ännu oklar, samt med hurdana villkor ägandet skulle övergå till landskapet. Således är det ännu oklart hur eventuella bolagiseringar av funktioner som nu genomförs kommer att organiseras den 1.1.2019. Något simplifierat kan konstateras, att momsfria sote-funktioners bolagisering orsakar betydanade momspåföljder, eftersom moms skall erläggas vid överlåtelse av varor och tjänster. En utomstående tjänsteproducent eller ett sambolag, som i fortsättningen producerar sote-tjänster, har inte rätt att avdra moms i samband med denna överlåtelse. Enligt lagförslaget, skulle landskapet betala moms istället för kommunen för de verksamheter som flyttas från kommunen till landskapets organiseringsansvar. Hit hör ägande, kontroll och användning av lösöre och lös egendom samt immaterialrätter och tillstånd. Lagstadgade samkommuner skulle inte få skattepåföljder vid överförandet av tillgångar och skulders till landskapet. Vid outsourcing, skulle mervärdeskattekonsekvenser inte nödvändigtvis orsakas i samma omfattning, åtminstone inte gällande överlåtelse av den egentliga verksamheten eller personalen. Mervärdesskattepåföljderna i samband med outsourcingen bör utredas i detalj i förväg. Uthyrning av fastigheter efter bolagisering eller outsourcing till en utomstående aktör eller sambolag för deras sote-tjänster är enligt huvudregeln momsfritt. Förändring av fastighetens användningsändamål orsakar (omfattande) momspåföljder för fastighetsägaren. Jfr lagförslaget, enligt vilken de fastigheter och anläggningar som utnyttjas för sote-tjänster kan uthyras som momspliktiga till landskapet eller dess affärsverk. de kommunalt ägda fastigheternas användningsändamål skulle således inte förändras Angående fastigheter rekommenderas att utreda olika parters (eventuell fastighetsbolag, utomstående aktör, kommunen innan år 2019 och landskapet efter denna tidpunkt) användningsändamål för fastigheterna med beaktande av funktionerna som överförs, samt utreda skattepåföljderna och upprätta nödvändiga avtalsarrangemang mellan aktörerna. Omfattande momspåföljder kan tillkomma ifall fastigheterna uthyrs till verksamhet som är momsfri. Inte heller en vederslagsfri överlåtelse av fastigheter eliminerar momspåföljder. Dessutom kan det uppstå betydande konkurransneutralitetsproblem vid en vederlagsfri överlåtelse. I vissa fall har man låtit bli att bolagisera p.g.a. momspåföljderna gällande fastigheter. 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 56 Document Classification: KPMG Confidential

Bilaga 5: Klientens valfriheten inom socialoch hälsovårdstjänster Case Tyyne Klientens valfrihet inom social- och hälsovårdstjänster lagförslag 21.12.2016 konkretisering 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 57 Document Classification: KPMG Confidential

Valfrihet Case Tyyne 1 Tyyne skriver in sig på valfri servicecenterns lista Tyynes hem 7 Tyyne väljer hem tjänster från de tjänsteproducenter hon själv valt Privat eller landskapets social- och hälsovårdscenter 2 Många besök Marevan-medicinering 3a Minnesskötares mottagning => man fastställer en begynnande demenssjukdom Tjänster inom klientsedelns krets Konstaterar ett behov av hemservice Distribuering av medicin måltidsservice 3b Sote-centret ger Tyyne en betalningssedel till minnespolikliniken Konstaterar behov av hemservice Distribuering av medicin måltidsservice????? 4 Sote-centret skickar Tyyne till landskapet för utvärdering av vård- och servicebehov Landskapets affärsverk Utvärdering av vård- och servicebehov Klientplan Tyyne beviljas klientsedel för: Distribuering av mediciner måltidsservice 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 5 58 Document Classification: KPMG Confidential

Valfrihet Case Tyyne 7 Privat eller landskapets social- och hälsovårdscenter 2 Många besök Marevan-medicinering 3a Minnesskötares mottagning => man fastställer en begynnande demenssjukdom Konstaterar ett behov av hemservice Distribuering av medicin måltidsservice 3b Sote-centret ger Tyyne en betalningssedel till minnespolikliniken Konstaterar behov av hemservice Distribuering av medicin måltidsservice 1 Tyyne skriver in sig på valfri servicecenterns lista Tyynes sjukdom utvecklas och funktionskapaciteten försvagas => besöken på sote-centret ökar????? 9 8 Sote-centret skickar Tyyne till landskapet för utvärdering av vård- och servicebehov 4 Sote-centret skickar Tyyne till landskapet för utvärdering av vård- och servicebehov Tyynes hem Landskapets affärsverk Utvärdering av vård- och servicebehov Tyyne väjer hem tjänster från de tjänsteproducenter hon själv valt Tjänster inom klientsedelns krets Tyyne beviljas klientsedel för: Distribuering av mediciner måltidsservice 2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative, a Swiss entity. All rights reserved. 10 Tyyne beviljas klientsedel för Vård 24 h Klientplan 5 Tjänster inom klientsedelns krets 59 Document Classification: KPMG Confidential

2017 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. The KPMG name and logo are registered trademarks or trademarks of KPMG International.