DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER Erfarenheter och omvärldsanalys Rapport från Följeforskning om införande av Digital Agenda i Örebro län (FIDA) av Anders Avdic Shaji Joseph Handelshögskolan Örebro universitet
Digital Agenda Näringsdepartementet presenterade den 6 oktober 2011 It i människans tjänst en digital agenda för Sverige. Agendan är en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre. I sitt Digital Agenda program skriver regeringen: Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. De fyra strategiska områden som regeringen framhåller i IT i människans tjänst En digital agenda för Sverige (Regeringskansliet, 2011) är: Lätt och säkert att använda Tjänster som skapar nytta Det behövs infrastruktur It:s roll för samhällsutvecklingen Regeringen har gett Länsstyrelsen i Örebro län ett nationellt uppdrag att främja regionala och lokala initiativ att ta fram regionala och lokala digitala agendor. Utöver uppdraget har Länsstyrelsen, Landstinget och Örebro universitet tagit initiativ till ett följeforskningsprojekt för att dra erfarenheter av arbetet och stödja andra regioner i sitt arbete med Digital Agenda. Syfte och arbetssätt Övergripande syftet med följeforskningsprojektet: Att tillvarata erfarenheter genom kartläggning och analys av arbetet med Digital Agenda och bredbandsutbyggnaden i Örebro län Att genomföra en omvärldsanalys i form av en sammanställning och analys av internationella erfarenheter och rankningar Studien har genomförts genom ca 30 djupintervjuer för kartläggningen av Digital Agenda arbetet och en dokument- och litteratur studie för omvärldsanalysen.
Erfarenheter från arbetet med utveckling av Digital Agenda Bredbandsutbyggnad Bredbandsutbyggnaden har varit mycket lyckad i Örebro län. Bredbandsutbyggnaden är en förutsättning för digital infrastruktur. Bredbandsutbyggnaden har gett erfarenheter inför arbetet med Digital Agenda. Och skapat en grund för digitalisering i människans tjänst. Om Digital Agenda Inställningen till Digital Agenda är överlag positiv. Den digitala agendan ses som ett tecken på att it-utvecklingen nått en ny nivå. Viss okunskap finns om Digital Agenda. Att specifika mål saknas upplevs som en brist. Länsstyrelsens som övergripande organ med regeringen bakom sig uppfattas som en lämplig koordinator för arbetet med Digital Agenda. Hur utveckla Digital Agenda? Det gäller att skapa förutsättningar för aktivitet och samarbete. Att skapa arenor och bygga broar. Samordning av strategier Bland de intervjuade kunde såväl en positiv inställning skönjas gentemot olika initiativ, men också någon gång en viss skepsis där det efterlystes mer verkstad och någon kunde uttrycka att det är mycket möten och grupper. Ett sätt att förankra agendan kan vara att integrera Digital Agenda, esamhället och den regionala utvecklingsstrategin. Integritet en kritisk dimension Skolan Integritet är en viktig aspekt att värna om. Även öppenhet. Viktigt med valfrihet och säkerhet. Skolan engagerar ett viktigt område. Skolan är ett nyckelområde för befolkningens digitala kompetens och för socioekonomisk jämställdhet. Lärarutbildningen är en viktig faktor för utveckling av digital kompetens. Örebro universitet kan konkurrera med andra lärosäten genom att fokusera på IT i lärarutbildningen.
Kompetens Kompetensutveckling och kompetensförsörjning är förutsättningar för utveckling av Digital Agenda. Inte klart hur den miljon som inte använder Internet skall inkluderas. Tilltro till utvecklingen av enkla gränssnitt. Manuella rutiner måste finnas kvar. Folkbildning är en viktig länk mellan de som inte är digitalt inkluderade och de som kan hjälpa dem. Befintliga system i samhället kan använda IT för medborgarnas nytta. Innovation och öppna data Öppna data bidrar till såväl deltagande som innovation. Öppna data bidrar till att utveckla kommersiella verktyg med myndigheter och företag i samarbete. Kulturområdet är ett innovationsområde där Örebro har varit framgångsrikt och där det finns en framtidspotential. Standards Aktörer Standards är nödvändiga för genomförandet av den Digitala Agendan. I Örebro län har arbetet med infrastruktur i form av bredband och samarbetet med dem som tillhandahåller infrastruktur fungerat bra. Fler unga och äldre människor skulle kunna vara engagerade i arbetet med Digital agenda. Viktigt att involvera företag. Digitalisering är en viktig internationell konkurrensfaktor. Viktigt att de stora organisationerna kan samordna sina resurser. Universitet kan spela en viktig roll för Digital Agenda. Vart tog hållbarheten vägen? Hållbarhet är inte fokuserat. Länsstyrelsens mål miljöpåverkan, minska och spara resurser och utveckla själva näringslivet har inte fokuserats specifikt inom ramen för arbetet med Digital Agenda. Statistik för uppföljning Regional och lokal statistik är nödvändig för att följa upp utvecklingen av den digitala agendan.
Omvärldsanalys rankningar Sveriges plats på sju internationella digitaliseringsrankningar: WB EC UN GEDI GII 2011 IDI WASEDA Sverige Sverige S Korea USA Schweiz S Korea Singapore Finland USA Holland Sverige Sverige Sverige USA Danmark Storbrit Storbrit Australien Singapore Danmark S Korea Holland Kanada Danmark Island Hongkong Island Finland Norge Finland USA Danmark Finland Finland Danmark Nya Z Schweiz Frankrike Kanada Danmark Holland Sweden Kanada Nya Z Sverige Schweiz USA Luxemburg Australien Tyskland Australien Norge Belgien Kanada Japan Japan Australien Norge Finland Norge Holland Storbrit. Storbrit. Schweiz Irland Singapore Holland Storbrit. Schweiz Taiwan UN e-government Development Index (UN ) utgår från 11 mått om 192 FN-medlemsländer. Rankningsformel: UN E-government Development Index = 0.34 (Online Service Index) + 0.33 (Telecommunication Infrastructure Index) + 0.33 (Human Capital Index). World Bank index (WB ) beräknar en nations förmåga att övergå till en kunskapsekonomi genom Knowledge Assessment Methodology (KAM). Beräknar 80 variabler i 128 länder. I en kunskapsekonomi anses kunskap vara nyckeln till ekonomisk tillväxt som påverkar ekonomisk utveckling positivt. The European Union Web Index (EC ) beräknar 80 indikatorer för 61 länder. Primär data kommer från en expertvärdering och sekundärdata från officiella databaser. Komponenter och vikter för Web index: Kommunikationsinfrastruktur: 6%, institutionell infrastruktur: 14%, webbinnehåll 10%, webb användning 10%, politisk effekt 20%, ekonomisk effekt 20% and social effekt 20%.
25 best practices från ledande e-government nationer 01 Säker digital ID (eid) till medborgarna tillhandahålls av regeringen. 02 Säker digital brevlåda till alla medborgare för att spara resurser. 03 Public private partnership för att utveckla digitala lösningar för tillväxt och utveckling. 04 Deltagande e-government strategi utformning för behovsbaserad policy. 05 Särskilda mått för digital agenda implementering och bevakning. 06 Digitala lösningar för deltagande beslutsfattande i statliga ärenden. 07 One-stop-shop integrerad medborgarportal för mer tillgänglig e-government. 08 Multipla kanaler för e-government services för digital inkludering. 09 Öppna standards för att undvika leveransberoende. 10 Lönsamhetskalkyler för att försäkra e-tjänsters nytta och ekonomisk effektivitet. 11 Nära samarbete genom digitalisering mellan alla myndigheter som en enhet. 12 Specifik taktisk guide för Sverige för digital agenda implementering. 13 Mobilt government initiativ för e-services till kunder. 14 Standardramverk för säkerställande av kvalitet på myndigheters webbplatser. 15 e-gov Global Exchange för utveckling av framgångsrika e-government program. 16 Skapa exportvinster genom digitalisering och betyg för kunskapsekonomin. 17 Digital tilltro genom säkra eid för medborgares deltagande i beslutsprocesser. 18 Digitalt innehåll för motverkande av digital exkludering. 19 Utveckling av standards för att engagera företag för internationella digitala fördelar. 20 Social inkludering och digitala kompetensmått för att hantera digitalt exkluderade medborgare. 21 Reduktion av utsläpp, bränsleförbrukning, trafikstockningar och infrastrukturbelastning för att säkra en hållbar miljö genom digitalisering. 22 Telehälsa för tillgång till specialister i glesbygd. 23 Online säkerhet för att ge medborgarna färdighet och tilltro till digital teknik. 24 Koordination i myndigheters informationsstrukturer för att uppnå kostnadseffektivitet. 25 Statliga investeringar för att skapa en digitalt kunnig ung generation.
Jämförelse av 16 ledande e-government nationers digitaliseringsstrategier Kriterier FN e-government Survey kriterier WB kriterier EC WebIndex kriterier Länder Hållbarhet Deltagande Inkludering Infrastruktur Ändamålsenlighet Innovation Ekonomisk tillväxt Effektivitet Mobilitet Transparens Tilltro Tillgänglighet Användbarhet Integritet Säkerhet Interoperabilitet Sverige x x x x x x x x x x x x x x x x Danmark x x x x x x x x x x x x x x x x Finland x x x x x x x x x x x x x x x x Norge 0 x x x x x x x x x x x x x x x Holland 0 x x x x x 0 x x x x x x x x x S. Korea 0 x x x x x 0 x x x x x x x x 0 Storbrit. x x x x x x x x x x 0 x x x x x Schweiz x x 0 x x x 0 x x x 0 x x x x x Island 0 x x x x x 0 x x x x x x x x x USA 0 0 0 x x x 0 x 0 x 0 x x x x x Singapore 0 x 0 x x x x x x 0 x 0 x 0 x 0 Frankrike x x x x x x x x x x x x x x x x Kanada 0 x x x x x x x 0 x 0 x x 0 0 0 Australien x x x x x x x x x x x x x 0 x 0 New Zeal. x x x x x x x x x x x x x x x x Tyskland x x x x x x x x x x x x x x x x
Rapporten finns på http://www.oru.se/hh/anders_avdic (klicka på Digital Agenda) Kontaktinformation: Anders Avdic Handelshögskolan, Örebro universitet Epost: anders.avdic@oru.se Webb: http://www.oru.se/hh/anders_avdic Telefon: 019-30 30 00 Finansierat av: