Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun Göteborg den 15 september 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö- och hälsoskyddsinspektör Lars Barregård 1, 3 Professor, överläkare 1 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 2 Skövde kommun 3 Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 43 par.angerheim@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax 031-773 31 11 www.amm.se
Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Syfte 6 Material och metod 7 Urval av försökspersoner 7 Mätmetoder 8 Enkät 9 Statistiska metoder 10 Resultat 10 Tidigare redovisade resultat 10 Helårsmätningar och tremånadersmätningar under eldningssäsong 10 Diskussion 14 Referenser 15 Appendix 16 SSI:s mätningar 16 3
Sammanfattning Under 2004 genomfördes radonmätningar tre månader under eldningssäsong samt helårsmätningar i 77 bostäder i Skövde kommun. Totalt erhölls 145 dospar. Undersökningen visade 10-20 % högre radonhalter under eldningssäsong jämfört med under helår. Förklaringen är ökad vädring under årets varmare delar. Radonhalter under helår visade större variation mellan rummen i bostaden jämfört med förhållandena under eldningssäsong. Detta beror sannolikt på att det under varmare perioder är vanligt med öppet fönster i ett av de rum där mätning görs. Data från SSI som analyserats i samband med denna undersökning visar liknande resultat. 4
Bakgrund Radon, Rn, är en naturligt förekommande lukt- och färglös ädelgas, som ingår i sönderfallskedjan för uran och kan orsaka lungcancer. För en utförlig beskrivning, se t.ex. hemsidan för Statens strålskyddsinstitut, (SSI). Skövde kommun har nästan 50 000 invånare och är belägen i den östra delen av Västra Götaland mellan Vänern och Vättern (figur 1). Platåberget Billingen ligger i kommunen och dess sluttningar utgör högriskområden för markradon (figur 2). Under våren 2004 genomförde VMC (Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum) en radonstudie i Skövde kommun med sedvanlig tremånadersmätning under eldningssäsong. Denna undersökning finns redovisad i rapport (Ängerheim, 2005) Parallellt med dessa mätningar placerades även radondosor för helårsmätning ut, i syfte att jämföra hur mätperioden påverkar mätresultaten. Figur 1. Bilden visar Skövde kommuns läge i Västra Götalands län. 5
Figur 2. Figuren visar de områden inom Västra Götalands län som är klassade som högriskområden ur markradonsynpunkt (underlag från SGU och SSI). I Sverige genomförs radonmätningar normalt under tre månader under eldningssäsong, (oktober till april). I flera andra europeiska länder genomförs mätning istället under en tolvmånadersperiod. Det är i dagsläget inte helt klarlagt hur denna skillnad i mätperiod påverkar resultatet av mätningen. Syfte Syftet med undersökningen var att jämföra resultatet av mätningar under eldningssäsong (standardmetoden i Sverige) med helårsmätningar (standardmetoden i vissa delar av Europa). 6
Material och metod En närmare beskrivning finns i tidigare redovisad rapport (Ängerheim, 2005), men sammanfattas även här. Urval av försökspersoner Ett slumpvis urval gjordes av personer i åldern 20-60 år (födda 1943-1983), ur befolkningsregistret för Skövde kommun. Det ursprungliga urvalet av 152 personer gjordes med antagandet att cirka 65 % av de tillfrågade skulle acceptera att delta och målet var att cirka 100 personer skulle delta. Av 152 exkluderades 7 personer, de flesta för att de inte bodde på angiven adress. 152 Slumpvis utvalda 7 Ej boende i Skövde kommun 145 Kvarvarande 7 Ej kontakt 22 Tackat nej 116 Mätningar påbörjades 8 Underkända tremånadersmätningar 108 Godkända tremånadersmätningar 77 Bostäder med godkända tolvmånadersmätningar 145 Godkända par av tre- och tolvmånadersmätningar Figur 3. Figuren visar undersökningens urval och bortfall. 7
De slumpvis utvalda kontaktades via brev, telefon eller besök på plats. De fick då frågan om de var intresserade av att delta i undersökningen. Figur 3 visar bortfallet av försökspersoner i undersökningen. Mätmetoder Till de personer som var villiga att delta i undersökningen skickades fyra dosor med instruktion att placera dessa i par om två i två olika rum i bostaden. En dosa i respektive rum var avsedd för mätning i tre månader under eldningssäsong och den andra för mätning under tolv månader. Utskicket av dosor gjordes under januari och februari 2004. Instruktioner för placering av dosor bifogades. Enligt dessa skall mätning ske i minst två rum, ett sovrum och vardagsrum eller gillestuga. Om bostaden har flera våningsplan som används som bostadsutrymme skall mätning göras i minst ett rum på varje våningsplan. SSI har gett ut en metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder. Av beskrivningen framgår bland annat när, var och hur mätningen skall utföras och hur årsmedelvärdet skall beräknas. Beskrivningen är avsedd för mätningar som kan komma att ligga till grund för myndighetsbeslut. Mätmetoden med spårfilm är den vanligaste i Sverige och den har använts i denna studie. SSI rekommenderar en mättid på tre månader. För att få ett acceptabelt årsmedelvärde skall dock mättiden vara minst två månader inom mätsäsong. Normal mätsäsong är från 1 oktober till 30 april. Radonhalterna i en bostad kan variera kraftigt, både under dygnet och med årstiden. Variationen beror på temperatur- och vindförhållanden men också på hur bostaden utnyttjas, hur ventilationssystemet fungerar, hur ofta man fönstervädrar osv. Säkerheten i uppskattningen av årsmedelvärdet antas öka när mätperioden blir längre. Utvärderingen av filmerna har gjorts av MRM Konsult AB i Luleå som är ackrediterad för mätmetoden av Swedac, (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) för såväl geotekniska laboratorieundersökningar som radonundersökningar. Ackrediteringen innebär att laboratoriet utför undersökningar enligt väl dokumenterade standarder och administrativa rutiner samt genomför regelbunden kalibrering av utrustningen. Hög kvalitet på undersökningarna garanteras dels genom egenkontroll och dels genom Swedacs årligen återkommande kontroll. Tremånadersmätningarna påbörjades under januari och februari och avslutades april 2004. Mätperiodernas längd varierade mellan två och tre månader. Variationen i mättid berodde på svårighet att rekrytera försökspersoner under pågående mätsäsong. Helårsmätningarna påbörjades samtidigt som tremånadersmätningarna och avslutades under januari och februari 2005. 8
Figur 4. Den modell av radondosa som användes vid mätningen. Enkät Försökspersonerna fick fylla i en enkät med uppgifter om hur många personer som bor i hushållet, kön och ålder, rökvanor, ventilation i bostaden, ålder på bostaden, vattenförsörjning, blåbetongförekomst, om man sover med öppet fönster, tidigare radonmätningar samt om åtgärder vidtagits mot radon. Efter tre respektive tolv månader kontaktades försökspersonerna med uppmaningen att skicka in dosorna för analys. Dosorna skickades till VMC där de registrerades och skickades vidare till MRM för analys. 9
Statistiska metoder Deskriptiv statistik har tagits fram i form av aritmetiska (AM) och geometriska (GM) medelvärden, median samt geometrisk standardavvikelse. För GM har 95 % konfidensintervall beräknats. Skillnader i radonhalter mellan helårs- och tremånadersmätning har testats med parat t-test (tvåsidigt) och variansanalys på log-transformerade radonhalter. Resultat Tidigare redovisade resultat Resultaten från mätningarna visar jämfört med en tidigare undersökning 1990 (Pershagen 1993) att radonhalterna i bostäder i Skövde kommun minskat till lägre än hälften av dem som uppmättes 1990. Det geometriska medelvärdet (GM) för 106 bostäder var 75 Bq/m 3 jämfört med 175 Bq/m 3 1990 och det aritmetiska medelvärdet (AM) var 146 Bq/m 3 jämfört med 313 Bq/m 3 1990. Andelen bostäder med halter över riktvärdet på 200 var 25 % jämfört med 47 % 1990. Förebyggande åtgärder mot radon tycks ha lett fram till dessa positiva resultat. Hus byggda efter 1980 har en genomsnittlig radonhalt som är 26 % av den för bostäder som är byggda tidigare (räknat på AM). Det fanns signifikanta skillnader för byggnadsår, mellan hus med olika typ av ventilation (självdrag och mekanisk) samt för olika typer av husgrund (krypgrund, källare och platta på mark). Vid en multivariat analys visade byggår (före/efter 1980), blåbetongförekomst och typ av ventilation statistiskt signifikanta skillnader. Den uppmätta sänkningen av radonhalterna jämfört med 1990 innebär en minskning med cirka tre lungcancerfall per år i Skövde kommun. Om genomsnittshalten av radon i kommunen skulle sänkas till riksgenomsnittet (106 Bq/m 3 ) skulle i genomsnitt ytterligare nästan ett lungcancerfall per år kunna undvikas. Helårsmätningar och tremånadersmätningar under eldningssäsong Undersökningen visar att tremånadersmätningar utförda under eldningssäsong har signifikant högre (p<0,001) värden jämfört med helårsmätningar. Tabell 1 nedan visar skillnaderna mellan de olika mätperioderna. Det geometriska medelvärdet under eldningssäsong är 14 % högre än helårsvärdet. Vid stratifierade analyser med avseende på bostadstyp, bostadsålder, typ av grund eller typ av ventilation i bostaden var skillnaden mellan tremånaders- och helårsmätningar ungefär lika stor. 10
Tabell 1. Skillnader mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar under eldningssäsong. Jämförelsen grundas på 77 bostäder med godkända tremånaders- och helårsmätningar. Varje mätning utgör ett medelvärde för två dosor i olika rum. AM = aritmetiskt medelvärde. GM = geometriskt medelvärde, GSD = geometrisk standardavvikelse. Helår (Bq/m 3 ) Tre månader (Bq/m 3 ) AM 140 161 Median 82 78 GM 79 90 GSD 3,0 2,9 Alla par av dosor placerade i olika rum men under lika lång tid användes också för beräkning av spridningen i radonhalt mellan olika rum vid tremånadersmätning samt helårsmätning. Spridningen mellan dosor placerade i olika rum, uttryckt som variationskoefficient (relativ standardavvikelse) var för tremånadersmätning 22 % och för helårsmätning 37 %. 11
Figurerna nedan (figur 5 a-b) visar även dessa skillnader mellan helårsmätningar samt tremånadersmätningar under eldningssäsong. Varje punkt motsvarar här ett dospar. 1200 1000 3-månadersvärden (Bq/m3) 800 600 400 200 0 0 200 400 600 800 1000 1200 Helårsvärden (Bq/m3) Figur 5 a. Figuren illustrerar skillnaden mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar. Varje punkt i figuren motsvarar ett dospar. Även identitetslinjen (1:1) visas. Värden ovan linjen representerar dosor där tremånadersvärdena är högre än helårsvärdena. 400 350 300 3-månadersvärden (Bq/m3) 250 200 150 100 50 0 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Helårsvärden (Bq/m3) Figur 5 b. Figuren illustrerar skillnaden mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar. Varje punkt i figuren motsvarar ett dospar. Figuren skiljer sig från figur 5 a genom att värden högre än 400 ej är medtagna. 12
I figurerna nedan (figur 6 a-b) visas en punkt för varje bostad (medelvärde för två dosor i olika rum) där mätning pågått. 1200 1000 800 3-månader (Bq/m3) 600 400 200 0 0 200 400 600 800 1000 1200 helår (Bq/m3) Figur 6 a. Figuren illustrerar skillnaden mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar. Varje punkt i figuren motsvarar en bostad där mätning genomförts. Även identitetslinjen (1:1) visas. 400 350 300 3-månader (Bq/m3) 250 200 150 100 50 0 0 50 100 150 200 250 300 350 400 helår (Bq/m3) Figur 6 b. Figuren illustrerar skillnaden mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar. Varje punkt i figuren motsvarar en bostad där mätning genomförts. Figuren skiljer sig från figur 6 a genom att värden högre än 400 ej syns i denna figur. 13
Diskussion Undersökningen visar att radonhalter vid mätningar under eldningssäsong ligger 10-20 % högre (tabell 1) jämfört med helårsmätningar. Detta beror på att boende i allmänhet har dörrar och fönster mindre öppna under eldningssäsongen. Eftersom radonkoncentrationen snabbt minskar vid ökad ventilation ses det som olämpligt att mäta under sommarhalvåret. Det var därför förväntat att mätningar under eldningssäsong skulle visa högre halter jämfört med helårsmätningar. Vi har inte påträffat några tidigare rapporter som jämför mätningar under eldningssäsong med helårsmätningar. SSI (Statens strålskyddsinstitut) genomförde dock 1997-1998 en undersökning liknande vår. Resultatet i den undersökningen liknar det vi funnit i Skövde (se Appendix). Skillnaden mellan mätperioderna var något mindre (högre under eldningssäsong) i SSI:s undersökning. Även i denna undersökning var variationen större mellan olika rum för helårsvärden jämfört med tremånadersvärden (40 % för helår jämfört med 35 % för tremånadersvärden). Normalt kan man förvänta sig att ju längre mätperiod man har, desto säkrare blir skattningen av bostadens radonhalt. Inför mätningarna förväntade vi oss därför en större varians för tremånadersmätningarna i olika rum jämfört med helårsmätningarna. Resultatet var dock det motsatta (CV 37 % för helår samt 22 % för tre månader). En förklaring till att helårsmätningarna har högre spridning mellan rum kan vara att man på sommaren ofta vädrar i samma rum i bostaden. Skillnaden mellan olika rum kan därför bli större under sommaren jämfört med under eldningssäsong. Ofta motiveras en radonmätning av husköp eller liknande och husägarna tycker ofta att tre månader är en allt för lång tid att vänta på resultatet från mätningen. Man kan dessutom misstänka att sannolikheten är större att mätningen inte slutförs under en längre mätperiod. Helårsmätningarna visade på 10-20 % lägre radonhalter jämfört med mätningarna under eldningssäsong. Det innebär att skillnaden mellan eldningssäsong och icke-eldningssäsong är ännu större eftersom vi inte mätt under enbart icke-eldningssäsong. Om man vill mäta när problemen är som störst bör man fortsätta med mätning under eldningssäsong. Sammanfattningsvis ger undersökningen stöd för att fortsätta med mätning under eldningssäsong. Förhållandena kan dock vara annorlunda i länder där skillnaden mellan sommar och vinter är mindre. 14
Referenser Pershagen, G. (1993). Radon i bostäder och lungcancer: en landsomfattande epidemiologisk undersökning. Stockholm, Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet. SSI. Statens strålskyddsinstitut. http://www.ssi.se Ängerheim P, Larsson. E, Wilhelmsson K-Å, Barregård L (2005). Radonhalter i bostäder i Skövde kommun, Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum. http://www.sahlgrenska.se/vgrtemplates/page 35449.aspx 15
Appendix SSI:s mätningar SSI, Statens strålskyddsinstitut, genomförde 1997-1998 ett antal mätningar i syfte att jämföra skillnader mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar under eldningssäsong. Resultatet publicerades dock aldrig i någon rapport och närmare beskrivning av geografiskt område, urval m.m. saknas. VMC har fått tillgång till mätvärdena vilka redovisas i tabellform nedan (tabell 1). Dessa mätvärden (n=284) är medelvärden för de bostäder där mätning genomförts i både tre månader och helår. Tabell 1. Skillnader mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar under eldningssäsong för SSI:s mätomgång. Jämförelsen grundas på 284 bostäder med godkända tremånaders- och helårsmätningar. AM = aritmetiskt medelvärde, GM = geometriskt medelvärde och GSD = geometrisk standardavvikelse. Tremånaders Helår AM 81,1 71,8 Median 56,0 52,6 GM 56,2 52,6 GSD 2,28 2,15 Undersökningen visar att GM för tremånadersmätningar under eldningssäsong ligger 7 % högre jämfört med helårsmätningar (13 % för AM). Spridningen mellan radonvärde i två olika rum, uttryckt som variationskoefficient, var 35 % för tremånadersmätning och 40 % för helårsmätning. 16
För att ytterligare åskådliggöra mätvärdena presenteras mätresultaten i figur 1 a-b nedan. 1000 900 800 700 3-månader (Bq/m3) 600 500 400 300 200 100 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Helår (Bq/m3) Figur 1 a. Figuren syftar till att på ett överskådligt sätt visa skillnaderna mellan tremånaders- och helårsmätningar. Varje punkt motsvarar medelvärdet i en bostad där mätning skett både tre månader och helår. 300 250 200 3-månader (Bq/m3) 150 100 50 0 0 50 100 150 200 250 300 Helår (Bq/m3) Figur 1 b. Figuren visar samma sak som figur 1 a men i en annan skala för att öka tydligheten. 17