Sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering - En kvalitativ intervjustudie

Linköpings Universitet Institutionen för medicin och hälsa Examensarbete, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 HP Vårterminen 2017 Sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering - En kvalitativ intervjustudie Nurse s experiences of Bedside Handover - A qualitative interview study Rebecka Göransson Rebecca Hilcz Handledare: Kerstin Hartwig Linköpings Universitet SE-581 83 Linköping, Sweden 013-28 00 00, www.liu.se

Sammanfattning Bakgrund: Bedsiderapportering är en metod där överrapporteringen sker inne hos personen som vårdas och dennes egna berättelser blir ett tillägg i rapporteringen. Bedsiderapportering ger en snabb och tydlig överblick av personens tillstånd och underlättar planeringen för sjuksköterskan. Överrapporteringsmetoden har bland annat resulterat i en ökad delaktighet och patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes, där datainsamlingen baserades på tolv semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor. Det insamlade materialet analyserades baserat på Graneheim och Lundmans metod för innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades 15 subkategorier vilka ledde fram till 5 kategorier som samtliga beskriver sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering. Kategorierna som identifierades var: Göra personen delaktig, Förutsättningar för patientsäkerhet, Ökade krav på sjuksköterskan, Sekretess samt Sjuksköterskans känslor och attityder. Konklusion: Bedsiderapportering anses främja en personcentrerad vård med ökad delaktighet samt en ökad patientsäkerhet. Sjuksköterskan behöver ta tillvara på de möjligheter som ges under rapporteringstillfället för att optimera överrapporteringen. Bedsiderapportering har utvecklingspotential och anses tillhöra framtidens vård där delaktighet och personcentrerad vård står i centrum. Nyckelord: Bedsiderapportering, delaktighet, patientsäkerhet, personcentrerad vård, överrapportering.

Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Personcentrerad vård 2 3 Överrapporteringsmetoder 2 3.1 Bedsiderapportering................................. 3 3.1.1 Personens delaktighet i vården....................... 3 3.1.2 Sekretess..................................... 4 3.1.3 Patientsäkerhet................................. 4 4 Syfte 4 5 Metod 5 5.1 Design.......................................... 5 5.2 Urval........................................... 5 5.3 Datainsamling..................................... 5 5.4 Tillvägagångssätt................................... 5 5.5 Analys.......................................... 6 5.6 Etiska ställningstaganden............................. 7 6 Resultat 8 6.1 Göra personen delaktig............................... 8 6.1.1 Information................................... 9 6.1.2 Strategier för att uppnå en ökad delaktighet.............. 9 6.1.3 Personcentrerad vård............................. 9 6.1.4 Egenvård..................................... 10 6.2 Förutsättningar för patientsäkerhet...................... 10 6.2.1 Utvärdering................................... 11 6.2.2 Personens känsla av trygghet........................ 11 6.3 6.2.3 Bedsiderapportbladet............................. 11 Ökade krav på sjuksköterskan.......................... 12 6.3.1 Kompetenskrav................................ 12 6.4 Sekretess......................................... 12 6.4.1 Inskränkt sekretess.............................. 12 6.4.2 Anpassad information............................ 13 6.5 Sjuksköterskans känslor och attityder..................... 13 6.5.1 Exkludering................................... 13 6.5.2 Skamkänslor................................... 14 6.5.3 Tid........................................ 14 6.5.4 Värderingar................................... 15 7 Diskussion 15 7.1 Resultatdiskussion.................................. 15 7.2 Metoddiskussion................................... 19 7.3 Kliniska implikationer................................ 20 7.4 Framtida forskning.................................. 21 8 Konklusion 21 9 Referenser 22

1 Inledning Överrapportering är en viktig del i att säkerställa en trygg hälso- och sjukvård av hög kvalitet men även för att upprätthålla kontinuitet i vården. Bristande kommunikation vid överrapportering är en anledning till att patientsäkerheten äventyras och är en bidragande faktor till många avvikelser inom vården. Avvikelser ökar främst vid skifte, då personen som vårdas överförs mellan enheter, läkare eller mellan team. En bristfällig överlämning kan ge allvarliga konsekvenser, exempelvis att diagnos och behandling fördröjs eller att tester uteblir. Det kan också leda till att personen får en felaktig behandling [1]. För att sjuksköterskan ska kunna ge god vård är det viktigt att inkludera personen som vårdas under överrapporteringen [1]. Forskning har visat att personens deltagande ökade under överrapporteringen efter införandet av bedsiderapportering, där överrapporteringen sker inne hos personen [2]. Behovet av att genomföra denna studie ansågs påtagligt eftersom det är en överrapporteringsmetod som blir allt vanligare inom vården. I denna studie beskrivs därför sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering för att möjliggöra en tydligare bild av bedsiderapportering som överrapporteringsmetod. 1

2 Personcentrerad vård Ord och uttryck representerar personers tankar och kan influera handlingar vilket innebär att ord betyder mer än vad som konkret sägs [3]. En person har en historia, en familj samt individuella egenskaper, positiva som negativa. Begreppet person kan beskriva en aktiv part, vilket innebär en involvering vid exempelvis beslutsfattande. Begreppet patient kan däremot ses som en passiv part vilken ses mer som en mottagare av medicinska åtgärder utan att vara delaktig. Att se personen bakom patienten gör därför vården mer personcentrerad [4]. Baserat på ordens bakomliggande betydelser och studiens inriktning på personcentrering valdes begreppet person att användas i studien istället för patient. En personcentrerad vård har som mål att skapa ett partnerskap mellan personen som vårdas och vårdpersonal i syfte att nå de gemensamt uppsatta målen kring personens vård [4]. För att kunna mäta effekten av införandet av en mer personcentrerad vård skapade McCormack och McCance ett ramverk för personcentrerad omvårdnad. I ramverket ingår komponenterna förutsättningar, vårdmiljön, personcentrerade processer samt förväntade resultat. Komponenten förutsättningar syftar till att vårdpersonalen måste vara kompetent, ha en god kommunikation, vara hängiven i sitt arbete samt ha goda värderingar. Vårdmiljö syftar på att de system, vilka främjar partnerskap och delat beslutsfattande mellan personen som vårdas och vårdpersonal, är beroende av en underlättad dialog mellan parterna. Personcentrerade processer fokuserar på den personcentrerade omvårdnaden, vilket innebär att arbetssättet specifikt inriktar sig mot patienten som person. För att uppnå detta krävs det att sjuksköterskan visar engagemang och närvaro, samt att det framställs en tydlig bild över vad personen värdesätter i sitt liv. Detta kan endast genomföras med hjälp av en god kommunikation. Det förväntade resultatet i detta ramverk är en personcentrerad vård, vilket innefattar personens belåtenhet gällande vården, en känsla av delaktighet samt en känsla av välbefinnande [5]. För att bedriva en personcentrerad vård bör personen delta aktivt vid planering, genomförande och utvärdering av vården. Personcentrerad vård anses vara en nyckelfaktor för att utveckla en säker hälso- och sjukvård av hög kvalitet [1]. 3 Överrapporteringsmetoder Överrapportering mellan sjuksköterskor är ett komplext nätverk av kommunikation som påverkas av hur sjuksköterskor interagerar med varandra [6]. Överrapportering kan utformas på olika sätt och definieras som ett verktyg för överföring av information från en vårdpersonal till en annan och är ett sätt att säkerställa kontinuitet i vården [1]. En vanlig metod av överrapportering brukar ske muntligt i sjuksköterskans modul eller på expeditionen. Det krävs att sjuksköterskan som ska ta över är förberedd och vissa har även läst på om personerna som vårdas innan rapporten [7]. Skriftlig överrapportering, även kallad läsrapportering, är en annan metod som innebär att sjuksköterskan kan göra en självständig bedömning över vilken information som anses relevant att läsa om den specifika personen som vårdas [8]. Ett verktyg som vanligtvis används vid olika typer av överrapporteringar är modellen SBAR. Socialstyrelsen beskriver SBAR-modellen som ett verktyg för strukturerad informationsöverföring som anpassas till aktuella förhållanden och rutiner. Informationen förmedlas i stegen Situation, Bakgrund, Aktuellt och Rekommendation. Då informationen 2

sorteras i olika steg blir det förmedlade budskapet enkelt att ta emot, vilket minskar risken för missförstånd [9]. Strukturen gör att vårdpersonal snabbt kan lära sig att anpassa informationsöverföringen utefter modellen. Då informationen överförs på ett organiserat sätt gynnar det patientsäkerheten och risken att viktig information missas minskar [10]. Rapportering enligt SBAR är en metod som effektiviserar och kortar ner överrapporteringstiden då det som rapporteras är relevant vilket innebär att irrelevant information utesluts. Med SBAR följer däremot mer förberedelser, som att sammanställa information om personerna som vårdas, vilket gör att förberedelserna inför rapporteringen kan ta längre tid [11]. 3.1 Bedsiderapportering Bedsiderapportering sker inne vid sängkanten hos personen som vårdas. Under rapporteringstillfället ges möjlighet för denne att ställa frågor och målet uppges vara en ökad patientsäkerhet, delaktighet samt tidsoptimering. Rapporteringen sker enligt SBAR med ett alternativt stöd av rapportblad som skrivs ut inför rapporteringen. Innan bedsiderapportering påbörjas rapporterar sjuksköterskan de personer som exkluderats från bedsiderapportering inne på expeditionen. Exkluderingskriterier kan vara psykisk sjukdom, demenssjukdom eller bristfälliga språkkunskaper. Känslig information som smitta eller svåra sociala förhållanden tas inte upp hos personen som vårdas utan rapporteras också innan bedsiderapporteringen [12]. Bedsiderapportering kräver en effektiv muntlig kommunikation, men kan behöva kompletteras av verktyg som bland annat skriftlig dokumentation och checklistor [13]. Bedsiderapporteringen ger personen som vårdas och dennes anhöriga en möjlighet att klargöra aktuellt tillstånd med egna ord och tillägga information som missats, alternativt tillrättavisa felaktig information. Genom att inkludera dem i rapporteringen kan partnerskapet mellan vårdpersonalen och personerna stärkas samt att det ger vårdpersonalen en snabb och tydlig överblick över personens tillstånd. Överrapporteringmetoden gör det enklare för sjuksköterskor att planera kommande arbetspass och försäkra att kliniska åtgärder vidtagits, till exempel medicinering [14]. Bedsiderapportering gör att sjuksköterskan erhåller en insikt kring personens kunskaper, gällande sitt tillstånd, samt dennes behov av information kring vård och planering [15]. Engagemanget under bedsiderapportering varierar mycket från person till person, där vissa föredrar en passiv, lyssnande roll medan andra är delaktiga i den information som delges under rapporten och ställer frågor till vårdpersonalen [16]. 3.1.1 Personens delaktighet i vården Patientdelaktighet är ett svårdefinierat begrepp som har lett till att det idag finns ett flertal olika definitioner beroende på vilket kontext begreppet används i [17]. US National Library of Medicine definierar patientdelaktighet som en medverkan vid beslutsfattande kring frågor som rör personens hälsa [18]. Patientdelaktighet kan också definieras som en persons rättigheter och möjligheter att påverka och delta i beslutsfattande kring dennes vård genom en dialog anpassad efter personens potential, erfarenhet och kunskap [17]. Delaktighet uppstår i vården då personen som vårdas och vårdpersonal tillsammans fattar beslut. Detta bidrar till att personen känner sig respekterad, bekräftad och sedd av vårdpersonalen, vilket ger ett ökat psykiskt välbefinnande [19]. 3

Patientlagen tar upp hälso- och sjukvårdens ansvar att göra personen delaktig i sin vård genom att delge information efter behov samt skapa förutsättningar för att personen ska kunna fatta egna beslut [20]. Det finns ett antal faktorer som anses bidra till en ökad delaktighet i vården. Sjuksköterskan ansvarar för att ge personen möjlighet att vara delaktig, bland annat genom att delge korrekt och omfattande information kring vårdsituationen och förloppet. Sjuksköterskan har också ansvar för att bedöma personens förståelse för sin situation och öka förståelsen när behovet av mer information och kunskap uppstår [21]. Det betyder att personen ska delges information som är individanpassad och sjuksköterskan ska utgå från personens nuvarande förutsättningar att ta till sig information. Därmed kan innehållet och utformningen av informationen variera i olika situationer [22]. 3.1.2 Sekretess Inom hälso- och sjukvården hanteras en stor mängd känsliga uppgifter som berör personerna som vårdas. Det är viktigt att skydda dessa personers integritet genom att begränsa behörigheten till informationen [23]. Bestämmelser kring sekretess och tystnadsplikt inom vården regleras bland annat i offentlighet- och sekretesslagen. Sekretess beskrivs som ett förbud att avslöja uppgifter, oavsett om det sker muntligt eller på något annat vis. Detta innebär att vårdpersonal endast får delge information om en person som vårdas till berörd personal [24]. 3.1.3 Patientsäkerhet I patientsäkerhetslagen definieras patientsäkerhet som skydd mot vårdskada. En vårdskada innebär en kroppslig eller psykisk skada, sjukdom, lidande eller dödsfall vilka hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade satts in under vårdtiden [25]. Vårdskador som uppstår, vilka hade kunnat motverkas, ökar antalet vårddygn och därmed samhällskostnaderna [26]. I patientsäkerhetslagen beskrivs vårdpersonalens ansvar att planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på god vård som beskrivs i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) upprätthålls [25]. Enligt HSL ska vården vara patientfokuserad, lättillgänglig, jämlik, säker och ska genomföras i samråd med personen som vårdas med respekt för självbestämmande och integritet [27]. Genom att sjuksköterskan gör personen delaktig i sin vård kan denne lättare medverka till att uppnå målen med given vård och behandling men även förebygga säkerhetsrisker [28]. Att utföra bedsiderapportering är ett sätt att stärka både den fysiska och psykiska säkerheten hos personerna som vårdas samt för att främja kontinuitet i vården [16]. Införandet av bedsiderapportering har resulterat i att patientsäkerheten har ökat, vilket har visat sig genom att färre felmedicineringar och fall rapporterats in [29]. Dessa fördelar som tidigare identifierats gällande rapporteringsmetoden utgår främst ifrån personerna som vårdas perspektiv, men vilka erfarenheter har sjuksköterskorna av bedsiderapportering som överrapporteringmetod? 4 Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering. 4

5 Metod 5.1 Design En kvalitativ forskningsdesign med induktiv ansats valdes då avsikten var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering [30]. 5.2 Urval Det utfördes ett bekvämlighetsurval då de sjuksköterskor som var tillgängliga för intervjuerna kunde inkluderas i studien [31]. Däremot eftersträvades ett heterogent urval för att få ett så brett spektrum av erfarenheter som möjligt [32]. Studiens urval av potentiella vårdavdelningar begränsades till de som hade infört bedsiderapportering vid skiftbyte, vilket innebär att de sjuksköterskor som intervjuades hade en praktisk erfarenhet av bedsiderapportering. 5.3 Datainsamling Studien baserades på 12 intervjuer med sjuksköterskor verksamma på ett sjukhus i sydöstra Sverige. Sjuksköterskorna var verksamma på både kirurgiska och medicinska vårdavdelningar. Intervjuerna utgick från frågor i en semistrukturerad intervjuguide. Det innebär att intervjuarna utgick från ett antal förutbestämda frågor men möjlighet att ställa följdfrågor utifrån deltagarens svar kvarstod. Intervjuguiden innehöll även förslag till probes, en typ av följdfrågor designade för att få ut mer information ur frågorna. Exempel på probes som användes var kan du utveckla? och vad menar du med...?. Slutna frågor som endast kräver svar som ja eller nej undveks [30]. Intervjuguiden innehöll fem fasta frågor, exempel på dessa är Kan du berätta hur en bedsiderapportering går till på din avdelning? och Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med bedsiderapportering?. Utöver föreslagna följdfrågor kompletterades intervjuguiden av ett formulär med bakgrundsvariabler som informanten själv fick fylla i. Exempel på bakgrundsvariabler var ålder, antal verksamma år som legitimerad sjuksköterska samt antal månader/år med erfarenhet av bedsiderapportering. Längden på intervjuerna varierade mellan 16 minuter och 40 minuter, med en median på 22 minuter och 20 sekunder. Majoriteten av informanterna var kvinnor men även män var representerade. 5.4 Tillvägagångssätt Innan studien påbörjades skickades ett informationsbrev för kännedom om studien till Vårdförbundet i december 2016. Därefter kontaktades fyra olika avdelningar på ett sjukhus i sydöstra Sverige som använder sig av bedsiderapportering. Utav fyra kontaktade avdelningar gav samtliga verksamhetschefer sitt skriftliga samtycke till deltagande efter att de mottagit ett informationsbrev angående studien. Kontakt togs sedan med vårdenhetscheferna som fick till uppgift att skicka ut informationsbrev till sjuksköterskorna som innehöll information kring studien och deltagandet. 12 sjuksköterskor från avdelningarna anmälde sitt intresse, varav samtliga intervjuades. Inför intervjuerna tilldelades ansvarsområden där en var ansvarig för intervjun och ställde frågor utifrån intervjuguiden samt relevanta följdfrågor. Den andra agerade observatör 5

och tog anteckningar samt inflikade med följdfrågor under intervjuns gång och i slutet av intervjun. Båda parter deltog under samtliga intervjuer. Den första intervjun som genomfördes var en pilotintervju med en legitimerad sjuksköterska från en av avdelningarna som givit godkännande för deltagande. Syftet med pilotintervjun var att testa om intervjuguidens frågor besvarar studiens syfte samt för att se om eventuella revideringar behövde göras [31]. Efter genomförd pilotintervju gjordes revideringar gällande upplägget vid insamlandet av bakgrundsvariabler, som istället insamlades skriftligt i ett formulär. Däremot kvarstod samtliga frågor i intervjuguiden då de ansågs belysa studiens syfte, vilket resulterade i att även pilotintervjun inkluderades i studien. Intervjuerna genomfördes i ett avskilt rum i anslutning till avdelningen som informanten var verksam på där risken för störningsmoment var låg. Innan varje intervju påbörjades fick informanterna muntlig och skriftlig information kring studiens syfte och att deltagandet var frivilligt. De informerades även om att de kunde avbryta intervjun när de ville samt att all data skulle hanteras konfidentiellt. Informanterna tilldelades även ett kodnamn för att bibehålla konfidentialitet och gav sitt skriftliga samtycke innan påbörjad intervju. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades kontinuerligt under perioden december 2016 - januari 2017. Transkriberingen skedde ordagrant och inkluderade eventuella tankepauser, skratt eller ickeord så som exempelvis eh och hm för att helheten i materialet skulle tydliggöras [33]. Texten lästes sedan igenom upprepade gånger för att innehållet skulle göras bekant. Genomgång av den transkriberade texten skedde både enskilt och gemensamt vid upprepade tillfällen. 5.5 Analys Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys har använts vid analys av insamlad data där målet var att ta fram relevanta meningsbärande enheter vilka sedan utgjorde grunden för analysen. De meningsbärande enheterna var lagom stora för att undvika att något innehåll gick förlorat under analysprocessen. De meningsbärande enheter som togs fram kondenserades sedan till ett mer lätthanterligt material där endast det centrala kvarstod, så kallade kondenserade meningsenheter. Därefter abstraherades materialet och tilldelades koder vilka kortfattat beskrev meningsenhetens innehåll. Koder av liknande innehåll delades in i subkategorier vilka sedan jämfördes med avseende på likheter och skillnader, för att därefter struktureras i kategorier [33]. Det är viktigt att ta hänsyn till sammanhanget som studien genomförs i när texten tolkas och kategoriseras. Det krävs kunskap både gällande sammanhanget vilket studien är genomförd i, men också det sammanhang som omger texten vilket innebär att innehållet måste förstås av texten som kommer före och efter. En text är därmed inte autonom och fri från sitt sammanhang [33]. En kvalitativ innehållsanalys görs stegvis och systematiskt. Data sorteras och grupperas så att mönster och teman lättare kan identifieras för att sedan nå målet att kunna beskriva specifika fenomen [34]. Ett exempel på hur innehållsanalysen genomfördes presenteras i tabell 1. 6

Tabell 1: Exempel från innehållsanalysen 5.6 Etiska ställningstaganden Studien utgick från det Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets forskningsetiska principer som innefattar fyra huvudkrav gällande information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande. För att arbeta i linje med de etiska principerna påbörjades därför studien med att skicka ut ett informationsbrev till verksamhetscheferna på de avdelningar som uppfyllde kriterierna. Godkännande från verksamhetschefen gavs innan klinikens sjuksköterskor mottog ett informationsbrev som innehöll studiens syfte, metod samt information kring konfidentialitet [35]. Sjuksköterskorna behövde också skriva under en svarstalong som samtycke till deltagande. Deltagandet i studien var helt frivilligt och all insamlad data hanterades konfidentiellt, vilket innebär att all insamlad data förvarades oåtkomligt för andra och tas bort efter avslutad studie, detta i enlighet med Helsingforsdeklarationen [36]. Insamlad data nyttjandes endast för denna studies forskningsändamål och lånades inte ut till obehöriga [35]. 7

6 Resultat Studiens resultat baseras på 12 semistrukturerade intervjuer som beskriver sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering. Dessa erfarenheter resulterade i 15 subkategorier vilka låg till grund för de fem kategorier som skapades; Göra personen delaktig, Förutsättningar för patientsäkerhet, Ökade krav på sjuksköterskan, Sekretess samt Sjuksköterskans känslor och attityder. Dessa presenteras i sammanställningen nedan (Figur 1). Figur 1: Sammanställning av subkategorier (vänster) och kategorier (höger) från innehållsanalysen. 6.1 Göra personen delaktig I resultatet framkommer det att bedsiderapportering gynnar personernas delaktighet i vården. Informanterna erfar att personens ökade delaktighet är den främsta anledningen till att införa bedsiderapporteringsmetoden. De menar att personerna gör sig delaktiga då de ger svar, ställer egna frågor och säger till om information inte stämmer. Anhörigperspektivet tas också upp av informanterna, där de anser att anhöriga har en viktig del i personens tillfrisknande. Informanterna anser att bedsiderapportering är ett bra sätt att även göra personerna delaktiga i sin vård. Informanterna ser det som sitt ansvar att aktivt bjuda in personen under bedsiderapporteringen i syfte att öka delaktigheten. Personens delaktighet under bedsiderapportering anses således påverkas av sjuksköterskans förmåga att bjuda in till dialog. 8

6.1.1 Information Sjuksköterskorna beskriver att bedsiderapportering är, utöver en överrapportering, även ett tillfälle där personen får information. Genom att sjuksköterskan samtalar med personen under överrapporteringen ökar personens delaktighet och dennes upplevelser framkommer i större utsträckning jämfört med andra överrapporteringsmetoder. Det blir ju liksom att man samtidigt informerar patienten bättre om vad man gjort innan. Och då upplever jag att de gör sig själva mer delaktiga också. De kan ställa någon följdfråga på det och så där. (intervju 7) 6.1.2 Strategier för att uppnå en ökad delaktighet Under intervjuerna framkommer olika strategier som sjuksköterskorna använder för att uppnå ökad delaktighet under bedsiderapportering. En strategi är att låta personen ställa frågor och lägga till information under överrapporteringstillfället. Och sen så avslutar vi alltid med att fråga patienten om de har några frågor eller om det är någonting som de vill tillägga eller något de inte förstod. Så där ges en tydlig möjlighet att ställa en fråga eller lägga till någonting [...]. De kan ju verkligen öka sitt deltagande i vården. (intervju 7) Att föra en dialog med personerna är en annan strategi som de använder för att öka delaktigheten under bedsiderapportering där sjuksköterskan uppmuntrar personen att delge sin berättelse. Samtalet fokuserar då på personens upplevelser där berättelserna kompletterar sjuksköterskans kliniska bedömning. Jag brukar be att de själva får berätta hur de känner sig och hur de mår, och sen hjälpa dem på traven lite [...] så att man för en dialog med patienten och att de som går på sitt kvällspass är med och lyssnar, sen är det jag och patienten som har en dialog om patientens upplevelse. (intervju 4) Genom att sjuksköterskan bjuder in personen under överrapporteringen förstår personen att delaktighet uppmuntras. Sjuksköterskorna erfar då att personerna gör sig mer delaktiga under bedsiderapporteringen. Och ibland när man bjuder in till en fråga så blir de lite mer delaktiga i allt sen. Så de inser att de här är inte bara för personalen, utan det är en dialog mellan oss alla. (intervju 7) 6.1.3 Personcentrerad vård Bedsiderapportering ger sjuksköterskorna möjlighet att få information från personerna som annars inte hade framkommit om rapporteringen hade skett inne på expeditionen. Informationen personerna delger under bedsiderapporteringen gör det lättare för sjuksköterskan att bemöta personens individuella behov. Att man alltså berättar om patienten, och att patienten också kan flika in [... ]. Ja du har ju inte ätit så bra idag, [... ] och då kanske patienten flikar in ja men det var ju för att jag var illamående, och då kanske det inte har uppkommit tidigare för att sjuksköterskan kanske haft mycket att göra och inte kunnat snappa upp det. (intervju 11) 9

Sjuksköterskorna erfar att bedsiderapportering skapar möjlighet till att fokusera på den enskilda personen trots att sjuksköterskan har mycket att göra. Men det är lite svårt när det är mycket saker och man har flera patienter, det är ju inte bara EN man har hand om så då kan det vara bra på det här viset att nu samlas vi ändå runt den HÄR patienten, det är faktiskt DIG det handlar om [... ], det är ju faktiskt för dig vi gör det. (intervju 10) Vården blir mer personcentrerad då det blir lättare för sjuksköterskan att följa personens vilja och önskemål. Genom att personen under bedsiderapporteringen bidrar med dennes uppfattning av vården så skapas bättre förutsättningar för sjuksköterskan att kunna bedriva en personcentrerad vård. De bidrar med att de kan berätta hur de uppfattar den vård de får och hur de mår. [... ] Det gör ju att jag ofta vet att det jag gör för patienten är något som den faktiskt vill. Inte någon som jag har fått rapport av som tror att det är det patienten vill. (intervju 5) 6.1.4 Egenvård Informanterna menar att bedsiderapportering är ett tillfälle för dem att påminna personen som vårdas om åtgärder denne själv kan utföra för att förbättra sitt tillstånd. På detta sätt bidrar sjuksköterskan under bedsiderapporteringen till understödjande egenvård. Dessa individuella åtgärder är det annars lätt att personen glömmer att utföra. Fördelar är ju att man får med patienten mycket mer i överlämningen och att man också påminner dem om saker som de ska göra. [...] Så det är en påminnelse för dem också. (intervju 9) Sjuksköterskorna menar att personerna ofta är de som kan mest om sina besvär och därmed har personerna mycket att tillföra under bedsiderapporteringen. Informationen personen ger sjuksköterskan skapar en bild av vad personen själv klarar och vad det är sjuksköterskan måste tillföra i omvårdnaden genom kompenserad egenvård. Under bedsiderapporteringen tar sjuksköterskan även tillvara på personens egna erfarenheter och kunskaper om sitt tillstånd. Men patienten kan bidra med jättemycket och speciellt om de, till exempel en diabetiker har ju nästan bäst koll på sin diabetes själv och hur man ska hantera den, då kan den komma med sina kunskaper, och informera oss om såhär brukar det vara så får vi tillföra det vi kan. (intervju 8) 6.2 Förutsättningar för patientsäkerhet Informanterna tar upp olika aspekter kring patientsäkerheten och har olika syn på hur denna ökar. Några informanter beskriver att de utför en så kallad säkerhetsgenomgång i samband med bedsiderapporteringen, där de bland annat säkerställer att utrustningen på rummet fungerar och att personerna har infarter som kan användas. För att även kunna säkerställa relevant och tillräcklig information under bedsiderapporteringen föredrar sjuksköterskorna att använda sig av SBAR. Vissa sjuksköterskor anser att det är mer patientsäkert att rapportera bedside jämfört med att endast läsa i journalen eftersom personen kan ha egna tillägg. 10

6.2.1 Utvärdering Sjuksköterskorna uppger att bedsiderapportering ger dem en bild av personerna som sedan fungerar som ett utgångsläge att förhålla sig till under arbetspasset. Det gör det sedan lättare för sjuksköterskan att utvärdera personernas nuvarande status utifrån det utgångsläget de fick under bedsiderapporteringen. Utan denna typ av överrapporteringsmetod hade sjuksköterskan inte hunnit se alla personerna i början av passet, och skulle därför sakna ett utgångsvärde. [... ] som sjuksköterska så får du ju en bra översikt över varje patient, man går in och tittar till dem i början av passet och då har du något att jämföra med senare under passet och som de var tidigare så var det lite svårare att hinna runt till varje patient under kvällspasset, innan det hade gått ett par timmar. (intervju 9) I intervjuerna framkommer det också att bedsiderapporteringen skapar möjlighet att tillsammans i teamet göra en gemensam bedömning av personen men också utvärdera skillnaderna från tidigare bedömning. Men den säkerhetsgenomgången och den gemensamma bedömningen är just för att kunna utvärdera skillnaden liksom, det förändras ju under passet. Den som jobbade på dagen kan jämföra med i morse, och den som går på har något utgångsläge till kvällen och så. (intervju 12) 6.2.2 Personens känsla av trygghet Det framkommer under intervjuerna att sjuksköterskorna under bedsiderapporteringen får uppdaterad och nytillkommen information direkt från personerna. Sjuksköterskorna uppfattar att personerna känner sig tryggare i att informationen inte missas när den ges till hela vårdlaget samtidigt under rapporteringen. Sjuksköterskan anser även att det är positivt att personerna får ett ansikte på vårdpersonalen så att de vet vilka som är ansvariga för dem. De får höra vad som har hänt [... ] de har en chans att fylla i om det har missats någonting. Det kan ju vara någonting som har förändrats de senaste 10 minuterna, då får de en chans att berätta för personalen som tar över. (intervju 5) 6.2.3 Bedsiderapportbladet Bedsiderapportbladet, som flera avdelningar använder, beskrivs som ett hjälpmedel under bedsiderapporteringen. Informanterna nämner både positiva och negativa aspekter med bedsiderapportbladet. Det anses vara tidseffektivt att använda och ge en lättillgänglig och tydlig helhetsbild över personerna, men anses också vara tidskrävande att uppdatera inför bedsiderapporteringen och sjuksköterskorna kan identifiera flera risker med hjälpmedlet. En risk med att sjuksköterskorna använder sig av bedsiderapportbladet är att de ser det som ett facit, och det gör att den egna bedömningen av personen försummas. Dessutom går sjuksköterskan in mer sällan och läser i journalen, vilket leder till att anteckningar lätt missas från framförallt andra professioner. 11

[... ] man har inte lika stort behov av att gå in och läsa på Cosmic så mycket, vad som hänt under dagen, för den statusen får man ju ändå. Däremot så tappar vi lite anteckningar från andra professioner [... ] Så man missar information för att man inte automatiskt läser i Cosmic någon gång under dagen. (intervju 12) 6.3 Ökade krav på sjuksköterskan Sjuksköterskan erfar att det ställs större krav på dem under en bedsiderapportering i jämförelse med andra rapporteringsmetoder och att det bland annat ställs större krav på deras förmåga att göra personen delaktig under bedsiderapporteringen. 6.3.1 Kompetenskrav För att kunna föra en dialog med personen under bedsiderapportering beskriver sjuksköterskan att det krävs ett anpassat språk. Därför uppger de att krav ställs på att de har tillräckliga kunskaper om personens tillstånd och diagnoser för att kunna förklara så att personen förstår. Vissa ser det som en utmaning som sporrar dem till att vilja utveckla sin kompetens. Det krävs lite mer av min kompetens. Det kan jag se som en utmaning. Man måste ju kunna sitt yrke och de diagnoser som vi behandlar så pass bra att man kan förklara det på ett enkelt sätt. [...] jag tror faktiskt att det sporrar en att bli lite bättre och att ta reda på mer. (intervju 7) Utöver kravet på att kunna förklara för personen på dennes nivå framkommer också sjuksköterskans krav att använda ett anpassat språk för att kunna öka personens delaktighet och göra personen införstådd i sin situation. Detta beskrivs som en förutsättning för att inkludera personen i samtalet under bedsiderapporteringen. Ja det kan ju vara till exempel att det kanske finns vissa ord man slänger sig med som man vet vad det är på medicinskt språk men hur förklarar man det för patienten? [... ] Det ska ändå vara på den här nivån så att vi ska prata MED patienten inte typ över huvudet på patienten. (intervju 10) 6.4 Sekretess I intervjuerna framkommer olika erfarenheter kring sekretessen i samband med bedsiderapportering. Det framkommer att sjuksköterskorna erfar svårigheter att anpassa informationen relaterat till sekretess i flersalar. 6.4.1 Inskränkt sekretess Informanterna beskriver att bedsiderapportering inte bryter mot sekretessen på flersalar i större utsträckning än andra moment som utförs inne på rummen, och därmed anpassas inte informationen som ges i samband med bedsiderapporteringen med hänsyn till sekretessen. 12

Där har vi ju bedömt att det är så mycket annat som vi också gör på fyrsalar, att vi rondar och vi pratar om allt möjligt med patienterna, så vi har bedömt att just rapporter är inte ytterligare information som skulle vara mer viktig med sekretess. (intervju 12) Vissa sjuksköterskor anpassar informationen i flersalar under bedsiderapportering på grund av att de inte vill bryta sekretessen trots att flera uppfattar att personerna inte ser behovet av det. De menar att personerna i flersalar redan vet mycket om varandra som sjuksköterskan betraktar som konfidentiell information. Det framkommer således att sekretessen under bedsiderapportering upplevs på olika sätt, där sjuksköterskorna ser det som något viktigare än personerna som vårdas. 6.4.2 Anpassad information Sjuksköterskan erfar att personerna inte alltid får den information de har rätt till under bedsiderapportering på grund utav begränsningarna sekretessen ger i en flersal. Informationen anpassas och avgränsas till det mest väsentliga, alltså påverkas informationsmängden som ges utav vilken typ av sal personen ligger i. [...] man försöker väl vara... säga det som är mest nödvändigt när man går runt. Men det bästa vore om man kunde säga allt det som patienten har rätt att höra, och det får den väl om den frågar efter det men de kanske inte vågar fråga efter det. (intervju 10) 6.5 Sjuksköterskans känslor och attityder Bedsiderapporteringstillfället beskrivs av några sjuksköterskor som något jobbigt och vissa menar att det blir som ett dagligt redovisningstillfälle inför kollegor, personen och dess anhöriga. Känner sig sjuksköterskan oförberedd inför bedsiderapporteringen uppstår en nervositet över att inte ha svar på personens frågor. 6.5.1 Exkludering Sjuksköterskan uppger att det kan vara svårt att veta hur man ska lägga fram rapporten när personen lyssnar. Det känns jobbigt att bedsiderapportera en person som är orolig vilket gör att personer ibland exkluderas till följd av sjuksköterskans känslor. Detta grundar sig i att det känns jobbigt att bemöta personens oro och svara på dennes frågor. I vissa fall väljer man att exkludera patienter som egentligen borde få höra rapporten för att de är oroliga och har så mycket frågor till exempel, vilket egentligen borde betyda att man verkligen ska ha rapporten där inne så de får svar på alla frågor. (intervju 12) Vissa sjuksköterskor väljer att inte inkludera en person vars situation känns för tragisk, trots att personen själv inte upplever situationen på samma sätt. [... ] man kanske själv bedömer att ja men det här är så tragiskt så den vill nog inte vara med, fast det är ju inte säkert att patienten upplever det så. Då är det lite mer vi som lägger det hos dem. Att det är så tragiskt så man inte kan prata om det. (intervju 7) 13

6.5.2 Skamkänslor Sjuksköterskan anser att det kan vara jobbigt att bedsiderapportera inne hos en person som sjuksköterskan inte hunnit träffa så mycket under dagen. Skamkänslorna gör att sjuksköterskan hellre undviker bedsiderapporteringen. [...] vissa patienter har man som sjuksköterska knappt träffat. [... ] Då tycker jag det kan kännas lite konstigt att sen komma på bedside och liksom ja, jag har ju haft hand om dig, och det vet knappt patienten. Då kan jag tycka att det känns mer bekvämt att rapportera den patienten muntligt vid sidan om. Det är ju nästan för att man själv skäms lite, för att man inte har varit där. (intervju 7) Har sjuksköterskan inte hunnit med allt under arbetspasset anser vissa att de inte kan ursäkta sig framför personen under bedsiderapporteringen. Att inte kunna argumentera för orsaken till varför inte allt har hunnits med upplevs som jobbigt, vilket under andra rapporteringsmetoder kan göras till sina kollegor. [... ] man kan inte gärna ursäkta sig för patienten att man inte hunnit med vissa saker, för så är det ju, man hinner ju inte allting på ett pass. [... ] ofta finns det ju en anledning till att man inte har hunnit vissa saker. (intervju 2) 6.5.3 Tid Sjuksköterskorna anser att bedsiderapportering både kan spara tid och vara tidskrävande. De menar att bedsiderapportering tideffektiviserar överrapporteringen då irrelevanta samtalsämnen utesluts och informationen fokuseras på personerna som vårdas. Beroende på om sjuksköterskan går på eller av sitt pass anses bedsiderapportering vara mer eller mindre tidssparande. De menar att bedsiderapportering är mer tidssparande för kvällspersonalen medan det tar extra tid för dagpersonalen. För det är ju dagsjuksköterskan som det tar lite mer tid för, den får gå runt till alla igen, istället för att dra informationen lite snabbt på expeditionen. Medan för kvällspersonalen är det ju otroligt tidssparande. (intervju 11) Under intervjuerna framkommer även en annan aspekt av tidsoptimering i samband med bedsiderapportering. Sjuksköterskorna beskriver att de genom att inkludera personernas anhöriga under bedsiderapporteringen sparar tid då de slipper momentet att informera alla inblandade var för sig. Fördelar kan ju vara att om patienten tillåter att anhöriga är med [...] att även de blir informerade, och ofta har ju de en stor betydelse i patientens tillfrisknande och besparar tid för oss vårdpersonal, att slippa kanske ytterligare frågor och samtal från dem. (intervju 3) 14

6.5.4 Värderingar Det framkommer att sjuksköterskans egna värderingar och åsikter om personen undviks vid bedsiderapportering. Under traditionella muntliga rapporteringar erfar sjuksköterskorna att egna åsikter om personerna är mer vanligt förekommande. Om en negativ bild av personen presenteras, till exempel att denne är otrevlig, kan sjuksköterskans bemötande påverkas negativt vilket även anses påverka given vård. Om man säger någonting negativt om en patient så har man ju liksom med sig det när man går in hos patienten och det är ju lätt att få det bekräftat om man tror att någonting är så från början. [...] jag kan tänka mig att man bemöter sådana patienter sämre. (intervju 1) Sjuksköterskorna beskriver erfarenheter av att personer utesluts från bedsiderapportering när en person anses vara annorlunda eller svår. Denna typ av exkludering anser sjuksköterskorna bygger på fördomar och bekvämlighetsskäl. [... ] och sen att patienter som ansågs lite knepiga, att man kanske ville säga att det här är en lite speciell person typ. Dem tog vi också bort i bedside, vilket egentligen bygger lite på fördomar då [...] eller av bekvämlighetsskäl. (intervju 7) 7 Diskussion 7.1 Resultatdiskussion Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering och resultatet beskriver de områden som sjuksköterskor anser centrala inom bedsiderapportering. Sjuksköterskornas erfarenheter av bedsiderapportering är delade men mycket är också återkommande i flertalet intervjuer, främst hos de sjuksköterskor som är verksamma på samma avdelning. Sjuksköterskorna anser att bedsiderapportering gör det möjligt att bedriva en personcentrerad vård där de låter personen stå i fokus då de samlas vid personen. Bedsiderapportering anses skapa förutsättningar till att kunna ta tillvara på personens berättelser och med hjälp av dessa anpassa vården utefter den individuella personen. Utöver fördelarna som uppstår i sjuksköterskans arbete anses detta också stärka personen som vårdas, då denne blir hörd och sedd av sjuksköterskan. Det har tidigare framkommit att personerna som vårdas upplevde att vården blev mer personlig vid rapporteringen då de fick information kring sitt tillstånd och om sin vård [15]. Detta överrensstämmer med informanternas erfarenheter, vilka menar att bedsiderapportering har en positiv påverkan på personerna som vårdas men att det är beroende av hur sjuksköterskan agerar under överrapporteringen. Att ge personen olika alternativ samt möjlighet till att ta beslut och ansvar för sin vård har påvisats vara av stor vikt för personens känsla av att vara involverad och delaktig [21]. Informanterna anser att det krävs strategier för att göra personerna delaktiga under bedsiderapporteringen. De anser att personens möjligheter att fatta beslut kring sin vård påverkas av hur aktivt de bjuder in genom att exempelvis ställa frågor och tala till personen, inte om personen. Liknande strategier för att öka personens delaktighet har beskrivits i en tidigare studie [37]. 15

Flera informanter menar att dialogen under bedsiderapportering möjliggör ett kunskapsutbyte där personen görs delaktig och ses som en resurs som kan hjälpa sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete. Detta har också presenterats i en studie som beskrev vikten av att se personen som en expert av sitt tillstånd. Att utbyta erfarenheter och kunskap skapar ett partnerskap mellan sjuksköterska och personen som vårdas [17]. Att personen får en ökad delaktighet och att dennes berättelse ses som en tillgång är något som uppmuntras i teorin kring personcentrerad vård [5]. Utöver att det bidrar till en ökad delaktighet anser informanterna att bedsiderapportering är ett bra verktyg för att arbeta personcentrerat. Baserat på informanternas erfarenheter anses därför delaktighet och personcentrerad vård vara komponenter som är beroende av varandra, vilket innebär att det ena inte kan skapas utan det andra. Bedsiderapportering gynnar enligt informanterna även patientsäkerheten i flera avseenden. Vissa avdelningar har integrerat bedsiderapportering med en säkerhetsgenomgång som de anser ökar patientsäkerheten och skapar trygghet hos personerna. Att den utförs i samband med bedsiderappoprtering menar sjuksköterskorna ökar följsamheten av säkerhetsgenomgången då det skapas fasta rutiner på avdelningen. Detta innebär att bedsiderapportering bidrar till att skapa en kontinuitet i vården. Enligt Socialstyrelsen är kontinuitet ett sätt att öka patientsäkerheten inom hälso- och sjukvård [22]. Utifrån detta anses det att säkerhetsgenomgången bör vara en integrerad del i bedsiderapporteringen i syfte att främja patientsäkerheten. Bedsiderapportering har visats vara ett tillfälle för personen att komplettera otillräcklig information som annars hade kunnat leda till bristande eller felaktig vård [15]. Informanterna anser att personen ökar sitt deltagande i vården genom att tillrättavisa och lägga till information under rapporteringstillfället. Då personens möjlighet till delaktighet anses vara viktig bör detta inte enbart fokuseras på under bedsiderapportering utan vara något genomgående i sjuksköterskans dagliga arbete. Att genomföra bedsiderapportering säkrar således inte personens delaktighet i vården men det är ett moment som hjälper sjuksköterskan att skapa en miljö som främjar personens delaktighet. Andra aspekter som informanterna belyser är möjligheten att i teamet göra en gemensam bedömning av personen under bedsiderapportering. Den gemensamma bedömningen anses öka patientsäkerheten då försämringar lättare kan upptäckas. Informanterna anser att bedsiderapportering även medför en tidig visualisering av personen som underlättar helhetsbedömningen, vilket även har framkommit i en tidigare studie [38]. Det innebär däremot inte att patientsäkerheten ökar endast genom att införa metoden utan det krävs att sjuksköterskan tar tillvara på möjligheten att samtidigt göra en bedömning av personen. Hur väl bedsiderapporteringen utförs påverkar således patientsäkerheten. Det har tidigare framkommit att personer som vårdas upplever att bedsiderapportering bidrar till en känsla av trygghet bland annat då denne vet vilken sjuksköterska som har ansvaret vid nästkommande arbetspass [39]. Informanterna erfar att personerna som vårdas känner trygghet under bedsiderapportering då de har möjlighet att berätta hur de mår och att de vet att pågående och avgående sjuksköterska lyssnar. Bedsiderapportering anses således bidra till en känsla av trygghet på olika sätt, både genom att personen får se ansvarig personal och att de får en möjlighet att framföra information. Känslan av trygghet anses stärka partnerskapet mellan personen som vårdas och vårdgivaren vilket enligt en tidigare studie gynnar en personcentrerad vård [5]. 16

Bedsiderapportblad som används som ett hjälpmedel vid bedsiderapportering har i en tidigare studie identifierats som en säkerhetsrisk då de kan vara bristfälliga, inkorrekta eller otillgängliga. Detta resulterade i att sjuksköterskor upplevde osäkerhet gällande den kunskap de hade om personerna som vårdades [13]. Informanterna från de avdelningar som använder bedsiderapportblad uppmärksammar också denna risk, men även att bladet gör att användandet av journalsystemet försummas. Däremot har en tidigare studie visat att sjuksköterskorna i större utsträckning tog ansvar för dokumentationen innan bedsiderapportering för att förhindra att skämmas över ett ofullständigt arbete. De menade istället att bedsiderapportering resulterade i en bättre dokumentation [14]. Informanterna belyser även vikten av att de bör värdera sin bedömning högre och inte förlita sig på informationen rapportbladet ger. Vikten av att vara kritisk mot rapportbladet är något som även beskrivits i en tidigare studie [40]. Informanterna tycker även bedsiderapportsbladet som ett positivt hjälpmedel vilket både effektiviserar och underlättar arbetet med hjälp av strukturerad och lättillgänglig information. På de avdelningar där bedsiderapportblad inte används efterfrågas ett hjälpmedel, vilket visar på att det finns ett behov av en metod som skapar struktur vid bedsiderapportering. Sammantaget är bedsiderapportbladet ett positivt hjälpmedel vid bedsiderapportering, men för att undvika riskerna som identifierats krävs det riktlinjer för hur dessa ska uppdateras och användas i rapporteringssammanhang. Bedsiderapportering har tidigare visat att sjuksköterskan tenderade att hålla sig till relevant information framför personerna som vårdas. Informationen framfördes också mer professionellt inför personerna då sjuksköterskan ville framstå som förberedd och kunnig, vilket stärkte personens förtroende till sjuksköterskan [41]. Informanterna beskriver en erfarenhet av liknande krav i samband med bedsiderapportering. De känner att de behövde vara pålästa och förberedda för att kunna framföra informationen på ett sätt som personen förstår. I en tidigare studie beskrevs problemet att personerna inte alltid förstod vad som sades och att sjuksköterskorna ofta använde medicinska termer under bedsiderapporteringen [37]. Detta är något som även informanterna uppmärksammar och anpassar, på grund av detta, sitt språk under rapporteringstillfället. Informanternas erfarenhet av att sekretessen bryts i samband med bedsiderapportering i flersalar är en problematik som har gjort att de anpassar innehållet i rapporteringen, vilket resulterar i att personerna i flersalar inte får den individanpassade information de har rätt till enligt Patientlagen [20]. Detta är en problematik kring bedsiderapportering som framkommit i en tidigare studie, där det togs upp att det var svårt att finna strategier för att säkerställa att sekretess och integritet skyddas. Detta var ett orosmoment för många sjuksköterskor [14]. En studie visade på att förvånansvärt få personer klagade över att sekretess hanterades oaktsamt under bedsiderapportering. Fyndet som gjordes föreslår att oron över bristande sekretess vid bedsiderapportering ses som ett större problem av sjuksköterskorna än av personerna som vårdas [15]. Informanter menar även i denna studie att personerna inte ser det som ett lika stort problem som de själva gör. Det framkommer också att informanterna har olika erfarenheter huruvida sekretessen inskränks på flersalar. Vissa menar att bedsiderapportering gör att sekretessen bryts medan andra anser att den inte medför någon ytterligare sekretessinskränkning utöver de situationer som normalt uppkommer på flersalar. Med detta som grund anses därför flersalar inte vara en optimal miljö att utföra bedsiderapportering i, trots att sekretessen i flersalar inskränks även i andra sammanhang. 17