Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Verksamhetsplan 2015/2016 och budget 2015 med flerårsplan Dnr 138-2014 Mikael Cederberg Kirsten Johnsson

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Planeringsförutsättningar... 3 2.1. Nya och förändrade krav... 3 2.2. Gymnasieskolan... 3 2.2.1. Elevutveckling... 3 2.2.2. Utbud och efterfrågan... 4 2.2.3. Genomströmningen i förbundets skolor... 5 2.3. Gymnasiesärskolan... 6 2.4. Kommunal vuxenutbildning... 7 3. Vision... 7 4. Uppdrag och syfte... 7 5. Mål och resultat... 8 5.1. Mål enligt gällande utbildningsplan... 8 5.2. Resultatmål för uppföljning av ägardirektiv och förbundsordning... 9 5.3. Resultatmål för utbildningsverksamheten... 9 5.3.1. Kunskap, bedömning och betyg... 10 5.3.2. Normer och värden... 11 5.3.3. Ansvar och inflytande... 11 5.3.4. Utbildningsval arbete och samhällsliv... 12 6. Personal... 12 7. Ekonomi... 13 7.1. Antaganden/förutsättningar budget 2015... 13 7.2. Investeringar... 14 8. Bilagor... 15 Bilaga 1: Resultatbudget... 15 Bilaga 3: Balansbudget... 15 9. Intern kontrollplan 2015... 16 j! Verksamhetsplan 2015/2016 och budget 2015 med flerårsplan 2 (17)

1. Inledning Kommunalförbundet Jämtlands gymnasieförbund bildades den 1 juli 2005. Förbundet ägs av primärkommunerna Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersund. Förutom nationella lagar och förordningarna består förbundets övergripande styrdokument av förbundsordning och reglemente, samt ägardirektiv från medlemskommunerna. Därtill har förbundets direktion antagit en egen Utbildningsplan, Verksamhetsplanens syfte är att styra förbundets verksamhet i enlighet med nationella styrdokument, samt i ägarnas intressen. Verksamhetsplanen ska stödja det systematiska kvalitetsarbetet på rektorsområdes- och programnivå inom organisationen, men även vara vägledande för andra förbundsövergripande riktlinjer. Planen ska årligen revideras utifrån nya förutsättningar och resultat, samt direktiv från lagstiftare och ägare. Budgeten följer kalenderåret, medan verksamhetsplanen följer utbildningsåret. 2. Planeringsförutsättningar 2.1. Nya och förändrade krav Kraven på en slutförd gymnasieutbildning har ökat och är mycket viktig för att kunna få arbete i framtiden. Arbetsmarknaden och lärosätena efterfrågar en ökad kompetens. Detta ställer nya och högre krav på den gymnasiala utbildningen. I Jämtlands län är det många branscher som uttrycker oro för att det kommer att saknas arbetskraft med rätt kompetens i framtiden. Som länets största gymnasieutbildare har Jämtlands gymnasieförbund en betydelsefull roll i länets kompetensförsörjning. De senaste åren har förbundet prioriterat införandet av den nya skollagen och den nya gymnasieskolan, vuxenutbildningen och gymnasiesärskolan. Även om de första eleverna i den nya gymnasieskolan lämnat systemet behöver förbundet fortsatt lägga huvudfokus på införandet och effekterna av den nya lagstiftningen. 2.2. Gymnasieskolan 2.2.1. Elevutveckling Demografin visar en fortsatt nedgång av det totala antalet ungdomar i gymnasieåldern. Antalet beräknas vara som lägst 2016. Minskningstakten mellan 2014 och 2016 är j! Verksamhetsplan 2015/2016 och budget 2015 med flerårsplan 3 (17)

dock väsentligt lägre än under perioden 2011 2014. Från 2017 och framåt märks en uppgång, främst i Krokoms och Östersunds kommuner. Antalet 16 18-åringar i Jämtlands län Gymnasieskolan har fler elever än vad befolkningsprognoserna för gymnasieåldrarna har visat. Det beror på ett ökat inflöde av elever med invandrarbakgrund och att fler elever går fler än tre år i gymnasiet. Under de senaste åren har Jämtlands Gymnasium tappat färre elever än beräknat. Det beror på att andelen elever i friskolor minskat och att nettotillströmningen från andra kommuner ökat. Prognosen för höstterminen 2015 pekar på att förbundet totalt sett kommer att ha 30 elever färre i gymnasieskolan jämfört med höstterminen 2014. Elevprognos för Jämtlands Gymnasium 2015/2016 2.2.2. Utbud och efterfrågan Elevernas förstahandsval avgör dimensioneringen av olika program. De senaste årens elevminskning har inneburit flera förändringar av programutbud och antal elevplatser, men gymnasieförbundet erbjuder fortfarande alla nationella program. Förklaringen till j! Verksamhetsplan 2015/2016 och budget 2015 med flerårsplan 4 (17)

det är att andelen elever som valt en kommunal gymnasieskola har ökat något samt en ökad acceptans för att behålla utbildningar med få elever. Med färre elever totalt sett blir det dock svårt för alla nuvarande skolor att kunna behålla sitt utbud av program. Det finns idag fyra fristående gymnasieskolor i Östersundsområdet och det är tveksamt om alla kan överleva på sikt. 2.2.3. Genomströmningen i förbundets skolor Förbundet har över tid haft bättre resultat än riket vad gäller andelen elever som påbörjat ett nationellt program och lämnat med slutbetyg. I juni 2014 lämnade den första årskullen i GY11. Begreppet slutbetyg har ändrats till gymnasieexamen och eftersom GY11 har nya kursplaner och nytt betygssystem går det inte att jämföra med riksvärdena ännu. Andelen elever som slutfört ett nationellt program med examen har minskat jämfört med föregående år. Minskningen är hela 8 procent, vilket sannolikt kan förklaras med de högre kraven i GY2011. Till följd av lågt elevantal är det vanskligt att dra för stora slutsatser då det gäller utveckling på mindre skolor. Det kan dock noteras en försvagning av andelen elever med slutbetyg i Bräcke, på Wången, Torsta och på Palmcrantz. Utveckling på Wargentin och Fyrvalla är mer stabil eller på uppåtgående. Andel elever med slutbetyg/examen och på olika skolor inom JGY, årskull 2009-2011 Eleverna på högskoleförberedande program har generellt sett klarat sig bättre än elever på yrkesprogram, även om det skiljer sig en hel del mellan programmen. Elever på det Humanistiska programmet har exempelvis väsentligt sämre genomströmning än elever på Naturvetenskapsprogrammet. j! Verksamhetsplan 2015/2016 och budget 2015 med flerårsplan 5 (17)

Inom yrkesprogrammen kan siffrorna betecknas som goda inom Fordonsprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet, medan andelen elever med yrkesexamen på Industriprogrammet, Hotell- och turismprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet är betydligt lägre. Andelen med examen i GY2011 på olika program, resultat från juni 2014 2.3. Gymnasiesärskolan Den 1 juli 2013 infördes en ny och reformerad gymnasiesärskola. Strukturen i den nya gymnasiesärskolan är anpassad till den förändring som införts i gymnasieskolan. Gymnasieförbundets planering för de närmaste åren är att gymnasiesärskolan ska vara förlagd både i gymnasiebyn och på Torsta. Nationella och individuella program kan finnas på båda platserna. För att klara uppdraget i reformen krävs ett nära samarbete mellan gymnasiesärskolan och gymnasieskolan. Jämtlands Gymnasium är den huvudsakliga utbildaren inom gymnasiesärskolan i Jämtlands län. Sedan ett par år tillbaka har antalet elever minskat kraftigt. Till läsåret 2015/2016 fortsätter minskningen med 8 elever till cirka 77 elever. Därefter sker en stabilisering. Gymnasiesärskolan är just nu inne i en omställning där en ny struktur och läroplan införs, samtidigt som en kraftig elevminskning sker. Det kommer att vara en utmaning att kunna behålla ett brett och kvalitativt utbud med ett mindre elevantal. Personalminskningar kommer att genomföras även inför läsåret 2015/2016. j! Verksamhetsplan 2015/2016 och budget 2015 med flerårsplan 6 (17)

Elevutvecklingen i gymnasiesärskolan 2011/2012 2015/2016 2.4. Kommunal vuxenutbildning Jämtlands Gymnasieförbund har - genom Jämtlands Vux - huvudmannaskapet för vuxenutbildningen i Ragunda och i stora delar av Bräckes och Östersunds kommuner. Jämtlands Vux genomför även arbetsmarknadsutbildningar på uppdrag av Arbetsförmedlingen och kommuner. För närvarande har förbundet knappt 500 elever inom vuxenutbildning. Antalet elever på den grundläggande vuxenutbildningen har ökat kraftigt till följd av invandringen. Elevutvecklingen de närmaste åren beror bland annat på utvecklingen av det statliga stödet till yrkesutbildning, samt efterfrågan från elever. Förbundet prognostiserar ett minskat elevantal 2015. 3. Vision Visionen för Jämtlands Gymnasieförbund är enligt Utbildningsplanen följande: Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle. 4. Uppdrag och syfte Syftet med Jämtlands Gymnasieförbund är enligt förbundsordningen att aktivt verka för en hög utbildningsnivå i regionen, samt bidra till lokal och regional utveckling och tillväxt. j! Verksamhetsplan 2015/2016 och budget 2015 med flerårsplan 7 (17)

Uppdraget är att ta ansvar för: 1. Medlemskommunernas skyldigheter och befogenheter vad gäller ungdomars utbildningar i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. 2. Annan verksamhet som medlemskommunerna uppdrar åt förbundet att utföra (exempelvis vuxenutbildning). 3. Åligganden som enligt gällande skolförfattningar åvilar respektive hemkommun utöver den egentliga undervisningen avseende olika elevgrupper hemmahörande i medlemskommunerna. I förbundsordningen kan man utläsa följande syfte med förbundet: Utbildningen motsvarar ungdomarnas behov och efterfrågan samt står i samklang med regionens förutsättningar. Studerande som bor i medlemskommunerna väljer förbundets utbildningar före andra alternativ och att utbildningarna har så hög kvalitet att de även attraherar studeranden från övriga länet. Bättre nyttjande av kommunernas gemensamma resurser. 5. Mål och resultat 5.1. Mål enligt gällande utbildningsplan Jämtlands Gymnasieförbunds Utbildningsplan för Lustfyllt Livslångt Lärande har 11 mål som är indelade under rubrikerna kunskap, trygghet och utveckling. Kunskap 1. Varje elev är förberedd för vidare studier och ett aktivt yrkesliv. 2. Varje elev känner till betygskriterierna och får goda förutsättningar att uppnå minst betyget E. 3. Utbildningen ska vara en naturlig del av arbetslivet och samhället i övrigt genom konkreta samarbeten. 4. Utbildningens lärmiljö är modern, flexibel, framtidsinriktad och har hög kvalitet. Trygghet 5. Alla känner sig trygga och respekterade. 6. Oavsett kön har alla samma rättigheter och möjligheter. j! Verksamhetsplan 2015/2016 och budget 2015 med flerårsplan 8 (17)

7. Alla är olika, men lika mycket värda. Olikheter och mångfald ger styrka till våra verksamheter. 8. Gymnasiet främjar den fysiska och psykiska hälsan samt sunda matvanor. Utveckling 9. Alla har ett verkligt inflytande över verksamheten och främjar demokratiska arbetsmetoder och förhållningssätt. 10. Varje elev är förberedd för att leva och verka i en alltmer globaliserad värld. 11. Alla förstår och tar ansvar för sin egen roll i påverkan av klimat och miljö. 5.2. Resultatmål för uppföljning av ägardirektiv och förbundsordning Varje år fastställer förbundets medlemskommuner ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund. Direktiven anger ekonomiska förutsättningar och riktlinjer, informationskrav och speciella verksamhetskrav. De speciella verksamhetskraven för 2015 är kopplade mot miljö, förbättrad folkhälsa, arbetsmiljö, uppföljningsansvaret, samt förebyggande arbete mot extraordinära händelser. Resultatmål 2015 Fler av medlemskommunernas gymnasieelever studerar i förbundets skolor (Utgångsläge 76 %) Förbundet har minst 90 % antagna på förstahandsval i gymnasieskolan (Utgångsläge 92,7 %) Sjukfrånvaron ska vara högst 5,0 % (Utgångsläge sjukfrånvaro 4,8 %) Finansiellt ska förbundet göra ett nollresultat Varje medlemskommun ska ha lägre total gymnasiekostnad än genomsnittet (100 %) för respektive kommungrupp (Utgångsläge 2013: Bräcke 85,7 %, Krokom 95,2 %, Ragunda 93,3 %, Östersund 91,0 %) 5.3. Resultatmål för utbildningsverksamheten Förbundets utgångspunkt är att all verksamhet ständigt kan förbättras. I det statliga uppdraget åläggs varje huvudman att systematiskt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Därför antas fyra förbättringsområden för att öka måluppfyllelsen. j! Verksamhetsplan 2015/2016 och budget 2015 med flerårsplan 9 (17)

Förbättringsområdena indelas utifrån strukturen i läroplanerna för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundskolan och kommunal vuxenutbildning. Till varje förbättringsområde knyts ett antal resultatmål som årligen ska prövas utifrån uppdraget, uppnådda resultat och elevernas behov. De förbundsövergripande resultatmålen ska ligga till grund för enheterna och programmens systematiska kvalitetsarbete. Behoven varierar mellan olika skolformer, program och verksamheter. Det åligger varje rektor att årligen upprätta och följa en plan för systematiskt kvalitetsarbete på sin skolenhet enligt följande: 5.3.1. Kunskap, bedömning och betyg Inriktningsmål i läroplanerna Resultatmål 2015/2016 Målen är bl a att varje elev på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för hög- Fler elever lämnar förbundet med gymnasieexamen Utgångsläge 83 % Andelen avhopp ska minska Utgångsläge 1,9 % Avvikelsen mellan kursbetyg och resultat på nationella prov ska vara lägre än riksgenomsnittet Utgångsläge 43 % (3 av 7 jämförda j! Verksamhetsplan 2015/2016 och budget 2015 med flerårsplan 10 (17)

Inriktningsmål i läroplanerna Resultatmål 2015/2016 skolestudier, eller som avslutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden kurser uppfyller kraven) Eleverna anser att de har fått rättvisa betyg Fortsättning: Se Förordningar 5.3.2. Normer och värden Inriktningsmål i läroplanerna Resultatmål 2015/2016 Målen är bl a att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde och integritet, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, Fler elever anser att de är trygga i sin utbildningsmiljö Utgångsläge 92,6 % Eleverna anser att likabehandling lyfts fram i utbildningen Eleverna anser att demokratifrågor lyfts fram i utbildningen kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. 5.3.3. Ansvar och inflytande Inriktningsmål i läroplanerna Resultatmål 2015/2016 Målen är bl a att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, aktivt utövar inflytande över sin utbildning och Fler elever anser att det går att påverka planering och arbetssätt i olika kurser Utgångsläge 64,0 % j! Verksamhetsplan 2015/2016 och budget 2015 med flerårsplan 11 (17)

Inriktningsmål i läroplanerna Resultatmål 2015/2016 det inre arbetet i skolan, utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och Fler elever anser att de fått information om målen i olika kurser och vad som krävs för att få ett visst betyg Utgångsläge 82,3 % Eleverna anser att de tar ansvar för sina studier stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. 5.3.4. Utbildningsval arbete och samhällsliv Inriktningsmål i läroplanerna Resultatmål 2015/2016 Målen är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, Fler elever anser sig nöjda med sitt arbetsplatsförlagda lärande Utgångsläge 86,1 % Fler elever anser sig nöjda med sin utbildning som helhet (mäts på sistaårselever) Utgångsläge 82,7 % har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. 6. Personal De senaste årens elevminskning har krävt anpassningar av antalet medarbetare i förbundet. Utifrån nuvarande prognoser kommer förbundets rekryteringsbehov av persoj! Verksamhetsplan 2015/2016 och budget 2015 med flerårsplan 12 (17)

nal att successivt öka, främst från 2016 och framåt. Det beror på två faktorer, dels väntas elevantalet öka, dels väntar förhållandevis stora pensionsavgångar. Redan 2014 har det funnits ett ökat rekryteringsbehov inom vissa lärargrupper. Av förbundets cirka 465 medarbetare som är anställda tills vidare beräknas 23 procent - eller över 100 personer gå i pension fram till och med 2020. Andelen pensionsavgångar är högre inom JGY än inom annan kommunal verksamhet i länet. Detta scenario ställer stora krav på JGY som arbetsgivare. Förbundet behöver uppfattas som en attraktiv och stabil arbetsgivare, både för att kunna behålla och utveckla dagens medarbetare, men också för att kunna rekrytera nya. 7. Ekonomi 7.1. Antaganden/förutsättningar budget 2015 I ägardirektiven för 2015 framgår att förbundet får räkna upp elevplatspriserna med i genomsnitt högst 2,6 %. I uppräkningen ligger en indexuppräkning med 2,9 % för personalkostnader och 1,6 % för övriga kostnader. Elevantalet i gymnasieskolans nationella program beräknas till 2 467 under vårterminen 2015 och 2 444 under höstterminen 2015. Inom gymnasiesärskolan bedöms elevantalet uppgå till 85 under vårterminen och 77 under höstterminen. På introduktionsprogrammen väntas elevantalet vara 232 respektive 247. Antalet vuxenelever beräknas uppgå till i genomsnitt cirka 337. Totalt beräknas förbundet att ha ungefär 3 105 studerande höstterminen 2015. Beräkningarna bygger på befolkningsprognoser, samt den trend som har dokumenterats i antagningarna under de senaste två åren. Utifrån antaget elevplatspris 2015 förändras förbundets intäkter i ungdomsskolan enligt följande: Förbundets intäkter för elever på nationella program beräknas öka med 3 000 tkr. Förbundets intäkter för elever på introduktionsprogram beräknas minska med 500 tkr. Förbundets intäkter för elever i gymnasiesärskolan beräknas minska med 2 800 tkr. De sammantagna intäkterna bedöms således att minska med 300 tkr. Förbundets kostnadsutveckling till följd av löneökningar samt övriga kostnader beräknas uppgå till cirka 6 400 tkr. I budgeten ingår även ökade hyreskostnader med 7 742 tkr, varav tillfälliga omställningskostnader på 2 194 tkr. I budgeten för gymnasie- och gymnasiesärskolan ligger således kostnadsreduceringar på cirka 13,8 mkr. j! Verksamhetsplan 2015/2016 och budget 2015 med flerårsplan 13 (17)

I budgeten har antagits att åtgärder för att anpassa kostnadsmassan i relation till beräknad intäktsvolym genomförs. Inget antagande om ytterligare friskoleplatser och eventuella nyetableringar av sådana har gjorts. Vid förändringar i ovanstående prognoser, preliminärt antag den 1 februari samt faktiskt elevantal per 15 februari och 15 september, kommer budgeten att revideras. Den nu budgeterade prognosen för tillfälliga omställningskostnader 2015 uppgår till 2 945 tkr. Merparten härrörs till dubbla hyreskostnader på grund av flytten från Palmcrantz till Wargentin och Fyrvalla. Ytterligare omställningskostnader kan komma att uppstå och fastställas först när förbundet ser elevutvecklingen i och med gymnasievalet 1 februari. Även intäkterna för vuxenutbildning kan påverka omställningskostnadernas storlek. Förutom gymnasieskola och gymnasiesärskola har förbundet uppdrag att bedriva vuxenutbildning i Östersund, Bräcke och Bispgården. Verksamheten innefattar flera skolformer och är budgeterad till cirka 28 miljoner kronor år 2015, en minskning med 6 mkr jämfört med beräknat utfall 2014. 7.2. Investeringar De senaste åren har förbundet gjort omfattande investeringar i datorer, undervisningsinventarier och inventarier. En målsättning i arbetet har varit att utjämna de skillnader i utrustning som funnits i förbundet och skapa likvärdighet mellan programmen. De positiva erfarenheter förbundet har upplevt i samband med införandet av elevdatorer leder till en fortsatt prioritering av 1-1-lösningar. Införandet av elevdatorer medför att sammansättningen av förbundets totala investeringsutrymme förskjuts något mot anläggningstillgångar med kortare avskrivningstid (3 års avskrivning för datorer). För 2015 sätts investeringsramen till 7,5 miljoner kronor, fördelat på 3,5 miljoner kronor för investering i datautrustning (3 års avskrivning), 2,5 miljoner kronor för investeringar i undervisningsinventarier (5 års avskrivning) och 1,5 miljoner kronor i investering för maskiner och inventarier (10 års avskrivning). Exempel på datorinvesteringar är datorer (inkl. elevdatorer), skärmar och servrar. Exempel på undervisningsinventarier är svetsutrustning, smartboards och laborationsutrustning. j! Verksamhetsplan 2015/2016 och budget 2015 med flerårsplan 14 (17)

Exempel på maskiner och inventarieinvesteringar är tunga fordon, möbler till korridorer, bord och stolar till klassrum, elevskåp till korridorer och skrivbord. Fördelning av investering i undervisningsinventarier mellan rektorsområdena kommer att göras utifrån ledningsgruppens behovsprioritering och läggas fram för direktionen. Avskrivningskostnaderna för 2015 budgeteras till 9,2 mkr. 8. Bilagor Bilaga 1: Resultatbudget (Tkr) Prognos Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens intäkter 138 000,0 143 000,0 140 000,0 140 000,0 Verksamhetens kostnader -463 0000-470 297,0-469 500,0-481 700,0 Avskrivningar -8 900,0-9 200,0-9 200,0-8 000,0 Verksamhetens nettokostnader -333 900,0-336 497,0-338 700,0-349 700,0 Intäkter från medlemskommunerna 337 132,6 336 797,0 339 000,0 350 000,0 Finansiella intäkter 300,0 200,0 200,0 200,0 Finansiella kostnader -600,0-500,0-500,0-500,0 Periodens resultat 2 932,6 0,0 0,0 0,0 Bilaga 3: Balansbudget (Tkr) Prognos Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 Inventarier 22 107,9 20 407,9 19 907,1 19 407,4 j! Verksamhetsplan 2015/2016 och budget 2015 med flerårsplan 15 (17)

Aktier 80,0 80,0 80,0 80,0 Summa anläggningstillgångar 22 187,9 20 487,9 19 987,1 19 487,4 Kortfristiga fordringar 19 000,0 19 000,0 19 000,0 19 000,0 Likvida medel 28 500,0 28 500,0 28 500,0 28 500,0 Summa omsättningstillgångar 47 500,0 47 500,0 47 500,0 47 500,0 SUMMA TILLGÅNGAR 69 687,9 67 987,9 67 487,1 66 987,4 Eget kapital 5 342,6 5 342,6 5 342,6 5 342,6 Avsättning pensioner 20 650,0 22 270,0 21 900,0 21 900,0 Långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 Kortfristiga skulder 43 695,3 40 375,3 40 244,5 39 744,8 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 69 687,9 67 987,9 67 487,1 66 987,4 9. Intern kontrollplan 2015 Den interna kontrollplanen har utarbetats utifrån en samlad riskanalys byggd på revisionsgranskningar och den bedömning som olika processägare i förbundet har gjort. Process, rutin Riskbild Riskbedömning Åtgärd Ansvarig Ekonomi, fi- Ofullständiga Bedömningen är att Fortsätta att bygga Ekonomi- nansiell rappor- beslutsunderlag det finns en risk för och anpassa ett tydligt chef tering. vid prioriteringar att ansvariga på och säkert system för och åtgärder i olika nivåer inte får budget och uppfölj- verksamheten. tillräckligt goda ning på olika nivåer i ekonomiska be- organisationen. slutsunderlag. Ekonomi, kon- Högre priser och Bedömningen är Genomföra stick- Ekonomi- troll av ramav- sämre affärsvillkor avtalstroheten kan provskontroll av två chef tal vid inköp. förbättras inom upphandlingsområ- några inköpsområ- den. den. j! Verksamhetsplan 2015/2016 och budget 2015 med flerårsplan 16 (17)

Ekonomi, inve- Att investerings- Risk, eftersom tidi- Fortsätta arbetet med Bitr För- steringar budgeten inte gare erfarenheter att implementera bundschef hålls har visat på över- befintliga regler och drag i fastställda system för att kvali- investeringsbudge- tetssäkra att invester- tar. ingsbudgeten hanteras på ett korrekt sätt. Personal, kost- Fel vid budget och Risk, eftersom tidi- Fortsätta arbetet med Personal- nadsfördelning uppföljning av gare erfarenheter att tydliggöra ansvar strateg kostnader för har visat felkonte- och kontroll av perso- olika program och ringar av personal, nalregistreringen i verksamheter. som i sin tur leder Heroma. till oklarheter i budgetunderlag och ekonomisk uppföljning. IT- Risk för minskad Även om Office 365 Att vid implemente- IT- personuppgifts- PUL-säkerhet i har godkänts av ringen av Office365 arkitekt lagen samband med Datainspektionen i iaktta särskild omsorg införande av nytt PUL-avseende be- vad gäller lagstiftning- kommunikations- döms det kunna en kring personupp- system. finnas säkerhetsris- gifter både för elever ker vid ett införan- och för personal. de. Per Lundgren Direktionens ordförande Mikael Cederberg Förbundschef j! Verksamhetsplan 2015/2016 och budget 2015 med flerårsplan 17 (17)