E-böcker på biblioteken

Nr: : E-böcker på biblioteken Sedan 2006 finns det möjlighet att låna E-böcker på biblioteken. Inledningsvis var intresset inte så stort, men det har ökat lavinartat. Man räknar med att den totala utlåningen av digitalt material på biblioteken ökar med 30 % årligen. Under våren 20 lånas det ut mellan 0 000 och 2 000 e-böcker/månad. Idag finns ett system där biblioteken betalar för varje utlånad fil och det är ett system som varken biblioteken eller bokförlagen gillar. Det måste finnas möjligheter för folkbiblioteken att erbjuda ett attraktivt och tillgängligt system för ett digitalt bibliotek. Systemet ska också vara ekonomiskt hållbart för biblioteken. Givetvis ska inte det digitala biblioteket ersätta det fysiska med ett stort urval av böcker från olika förlag och med personal som kan ge råd och information. För att inte folkbiblioteken på sikt ska bli rent museala institutioner måste biblioteken ges möjligheter att ge oss medborgare möjligheter att låna digitala böcker. Idag går tekniken snabbt, vi har datorer, läsplattor och telefoner som det enkelt går att låna hem en e-bok till med det vanliga lånekortet. Du kan var som låna boken och du har den kvar digitalt i en månad, sedan är den borta. Ser vi E-böckerna ur miljöhänseende så är det en stor vinst, den som har långt till biblioteket kan låna hemifrån, har du arbetstider som begränsar din möjlighet att besöka biblioteket under dess öppettider är det också ett bra alternativ. Biblioteken har ett klassiskt folkbildningsuppdrag, genom e-böckerna ökar möjligheterna att stimulera läsning och sprida mer kunskap till så många medborgare som möjligt. Givetvis finns det även en annan sida, förlagen och författarnas situation. Med nuvarande system begränsas antalet titlar och för biblioteken är det svårt att göra kostnadsberäkningar beroende på att e-böckerna ej går att lägga en fast budget för. att verkar för att problemet med att förlagen låter biblioteken vänta med att få tillgång till e-böckerna dröjer oskäligt länge i förhållande till bokutgivningstillfället förändras Motionär: Ingegerd Petersson Krets: Kalmar Distrikt: Kalmar län Kommitté - Kultur Centerpartiets partistämma 20 i Åre 5 att Centerpartiet sätter blåslampa på frågan för att förbättra situationen för biblioteken att tillhandahålla E-böcker/andra digitala medier att miljö, landsbygds och sociala förutsättningar ska ge e-böckerna högsta prioritering som ett komplement och alternativ till de fysiska biblioteken

6 Centerpartiets partistämma 20 i Åre Nr: :2 Kostnader för arkeologiska utgrävningar Kostnader för arkeologiska utgrävningar vid olika former av exploateringar är ofta väldigt höga. För att ge möjligheter för även mindre exploatörer men också att få en ökad kunskap om vår historia så borde det anslås mer medel till arkeologiska undersökningar från statens sida. Det nuvarande systemet innebär en diskriminering mot dem som har mindre ekonomiska resurser. Centerpartiet bör stå på de mindres sida och inte medverka till att stora företag ges ytterligare möjligheter att konkurrera ut mindre. att Centerpartiet verkar för att staten anslår mer resurser till arkeologiska undersökningar Motionär: Michael Cornell Krets: Ödeshög Distrikt: Östergötland Nr: :3 Avskaffa TV-licensen En mycket tydlig utveckling inom public service är att man har fler stora breda underhållningsformat i sitt utbud på SVT och SVT2. Nischkanalerna som Kulturkanalen, Barnkanalen blir även de allt bredare i sitt anslag och utbud. En följd är att Public service är bäst i klassen när det kommer till kommersiell TV. Staten genom SVT konkurrerar nu med kommersiella aktörer, som TV4 gruppen, MTG, Axcess TV på en marknad som redan är extremt konkurrensutsatt. Ett huvudargument som SVT brukar föra fram i debatten för att rättfärdiga sitt breda kommersiella utbud är att stora underhållningsformat drar in publiken i kanalen till smalare format, detta argument kan ses som valitt med lite välvilja. Men då SVT inte lägger smala kulturformat i direkt anslutning till de stora underhållningsformaten kan detta inte anses som valitt argument. SVT är avgiftsfinansierat genom TV-avgiften. Huruvida det verkligen rör sig om en avgift kan dock ifrågasättas eftersom avgiften trots överskott höjs på så gott som årlig basis och därtill inte korresponderar med faktiskt nyttjande av en tjänst; att klassificera finansieringen som en regressiv kvasiskatt på antennmottagare torde därmed snarare vara en mer träffande beskrivning. Att man ursprungligen valde att finansiera SVT med ett skattesystem är dock inte så konstigt. När televisionen först kom till Sverige fanns bara SVT som kanalutbud och några TV-spel, DVD-spelare eller andra multimediatillbehör fanns ej heller att tillgå. Idag är situationen emellertid en annan. TV-ägaren kan numera välja mellan hundratals kanaler från hela världen, och TV-apparaten har fått ett långt mer mångsidigt användningsområde än att bara ta emot sändningar från SVT. Den digitala tekniken har även möjliggjort för operatörer på TV-marknaden att koda sina sändningar, varmed man på ett enkelt sätt som TV-konsument kan skräddarsy sitt kanalutbud och välja att betala för endast de kanaler som man faktiskt vill ha. SVT tar även in sponsorpengar till program som Melodifestivalen, sportsändningar, osv, och får således också intäkter på den fria marknaden. Även på detta område konkurrerar man alltså med de kommersiella aktörerna. Genom sin kombinerade skatte- och marknadsfinansiering snedvrider därmed SVT den annars fungerande TV-marknaden. Utöver det tvingar public service i sin nuvarande form tusentals svenskar att inte bara mot sin vilja betala för ett statligt TV-utbud, utan till och med att göra det till ett överpris eftersom avgiften inbringar ett överskott i hundratalsmiljonersklassen. SVT har ett erkänt bra programutbud och dess sändningar utan reklamavbrott uppskattas. Men i så fall borde man också klara av att konkurrera med andra aktörer på en fri marknad. Det fanns en tid när all tv och radio som vi kunde ta del av producerades av public

Centerpartiets partistämma 20 i Åre 7 service. Det fanns också en tid då det inte gick att skilja mellan de sändningar som våra tv- och radioapparater tog emot. Det var länge sedan. Nu finns tekniken och mångfalden för att vi själva ska kunna bestämma över vår mediekonsumtion. Att Centerpartiet ska verka för att TV-avgiften avskaffas. Att Motionen skickas vidare till Centerpartiets riksstämma. Motionär: Avdelningsmotion Stureplanscentern Krets: Stockholm Distrikt: Stockhom Stad Kretsyttrande: Centerpartiet är det främsta partiet när det gäller att arbeta för företagandets villkor. Bland många kloka åtgärder har Centerpartiet i regeringen tagit initiativ till en lag som ska motverka osund konkurrens från det offentliga. Distriktsstyrelsen förstår inte varför Radio- och TV-marknaderna ska undantas från Centerpartiets strävan efter ett gott företagsklimat. Dessa marknader domineras av en stora offentligfinansierade aktörer i form av Sveriges Radio (SR) och Sveriges Television (SVT). SR och SVT har utöver de garanterade intäkterna från licenssystemet även från tid till annan beviljats extra anslag från Riksdagen för olika ändamål. De äger också rätt att, tvärs emot målet att vara reklamfria, ta emot sponsorpengar till sina program. SR och SVT ska stå för public service. Definitionen av public service är minst sagt otydlig men de flesta uppfattar sannolikt public serviceuppdraget som att man ska förmedla oberoende nyheter och smal kultur, folkbilda samt vara ett forum för samhällsdebatt. Som alla känner till sysslar SR och SVT med mycket mer än så. I SR:s kanaler hör vi allt från topplisteprogram till morrongäng. I SVT:s kanaler sänds galor, dokusåpor, lekprogram och amerikanska TV-serier. En stor del av programutbudet är sådant som bär sig kommersiellt och som direkt konkurrerar med fria radio- och TVkanaler. Samhällsintresset i denna verksamhet är mycket tveksamt. Motionärerna föreslår att TV-avgiften ska avskaffas. Distriktsstyrelsen instämmer i detta. Den är föråldrad och bidrar till osund konkurrens riktad mot svenska fria företag. Beslut: Stämman beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag Att bifalla motionen Att därutöver lägga till följande till att-sats 2 Att public service ska finansieras på marknadsmässiga grunder Distriktsyttrande: Centerpartiet är det främsta partiet när det gäller att arbeta för företagandets villkor. Bland många kloka åtgärder har Centerpartiet i regeringen tagit initiativ till en lag som ska motverka osund konkurrens från det offentliga. Distriktsstyrelsen förstår inte varför Radio- och TV-marknaderna ska undantas från Centerpartiets strävan efter ett gott företagsklimat. Dessa marknader domineras av en stora offentligfinansierade aktörer i form av Sveriges Radio (SR) och Sveriges Television (SVT). SR och SVT har utöver de garanterade intäkterna från licenssystemet även från tid till annan beviljats extra anslag från Riksdagen för olika ändamål. De äger också rätt att, tvärs emot målet att vara reklamfria, ta emot sponsorpengar till sina program. SR och SVT ska stå för public service. Definitionen av public service är minst sagt otydlig men de flesta uppfattar sannolikt public serviceuppdraget som att man ska förmedla oberoende nyheter och smal kultur, folkbilda samt vara ett forum för samhällsdebatt. Som alla känner till sysslar SR och SVT med mycket mer än så. I SR:s kanaler hör vi allt från topplisteprogram till morrongäng. I SVT:s kanaler sänds galor, dokusåpor, lekprogram och amerikanska TV-serier. En stor del av programutbudet är sådant som bär sig kommersiellt och som direkt konkurrerar med fria radio- och TVkanaler. Samhällsintresset i denna verksamhet är mycket tveksamt. Motionärerna föreslår att TV-avgiften ska avskaffas. Distriktsstyrelsen instämmer i detta. Den är föråldrad och bidrar till osund konkurrens riktad mot svenska fria företag. Beslut: Stämman beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag Att bifalla motionen Att därutöver lägga till följande till att-sats 2 Att public service ska finansieras på marknadsmässiga grunder

8 Centerpartiets partistämma 20 i Åre Nr: :4 Judiska församlingen Bakgrund Det judiska folket är en godkänd minoritet i EU. För att aktivt verka för ett bevarande av den judiska kulturen och religion behövs en aktiv judisk församlingen. En aktiv församling behöver en god ekonomi och detta fordrar många betalande församlingsmedlemmar. Pga det ekonomiska läget för församlingarna i Sverige har man tvingats höja församlingsavgiften. En tredjedel av församlingsutgifterna går till att hyra in vaktpersonal, för att skydda församlingen och medlemmarna. Denna kostnad får församlingen stå helt för själv. Många går tyvärr ur församlingen, då man upplever att kostnaden för medlemskap är för dyrt. Man tvingas då höja medlemsavgiften på nytt, pga färre medlemmar. Så man är inne i moment 22. Församlingen tvingas minska den judiska aktiviteten pga brist på ekonomiska resurser. Jag tycker tyvärr att man bryr sig mera om vargarna i Sverige än den judiska befolkningen. Man bör därför stödja de judiska församlingarna i Sverige genom att bevilja denna utsatta grupp rättighet att få göra skatteavdrag för församlingsavgiften. Nr: :5 Athanasianska och augsburgska trosbekännelserna Den kristna tron, menar jag, handlar om att leva i relation till Jesus, genom enskilt och tillsammans med andra be och leva som han lärde. Svenska kyrkan är en gemenskap av kristna och självklart behöver hon ett levande samtal om sin tro och en formulerad värdegrund, men jag anser också att hon behöver självkritik och lämna sådant som medlemmarna inte längre tror på. Jag menar att göra upp med gamla trosbekännelser handlar om att vara en trovärdig och relevant andlig gemenskap för både dagens och kommande generationer. En levande tro på en levande Gud kräver ett levande samtal om levande bekännelsedokument. Efter att ha läst igenom de trosbekännelser som hänvisas till som sammanfattningar av Svenska kyrkans tro i kyrkoordningen första kapitel finner jag det inte sannolikt att vi som Centerparti kan stå bakom den athanasianska trosbekännelsen och den augsburgska bekännelsen. Båda dessa trosbekännelser har i mina ögon allt för skarpa uppdelningar mellan onda och goda, och krav på en fast tro i förhållande till det utrymme för tvivel och erkännande av behovet av tolkning som t ex vår tids psalmbok ger. Självklart kan den som vill få hämta inspiration och vägledning i gamla bekännelser, men jag anser att vår tidspräster och konfirmander är myndiga nog att tolka bibeln och livet friare än nämnda bekännelser. att man snarast bör utreda möjligheten att bevilja skatteavdrag för den judiska församlingsavgiften. Motionär: Nils Lewinsky Krets: Göteborg Distrikt: Göteborg att partiet ska verka för att athanasianska och augsburgska trosbekännelserna stryks som sammanfattningar av Svenska kyrkans tro i kyrkoordningen.

Centerpartiets partistämma 20 i Åre 9 Nr: :6 Församlingarnas frihet att gestalta kristen tro och gemenskap Jesus vandrade runt, botade sjuka och undervisa bland människor. Jesus gick bland människorna och de följde efter. Jesus uttryckte tilltro till människors egen tro och förmåga. Den kristna läran, tron och livet handlar om befrielse och jag kan se en coach i Jesus. De lokala församlingarna är grunden för Svenska kyrkan, precis som i urkyrkan. Detta kan dock bli ännu tydligare genom ett ännu mer aktivt decentraliserande Centerparti i Svenska kyrkan. I olika tider har kyrkans tyngdpunkt legat på olika dimensioner och funktioner. 634:års regeringsformen föreskrev att Enigheten i religionen och den rätta gudstjänsten är den kraftigaste grundvalen till ett lovligt, samdräktigt och varaktigt regemente. Den lutherska ortodoxins kyrkosyn fokuserade på gudstjänsten och på gudstjänsten som något som skulle hålla samman och tygla människor. Detta utifrån 600-talets konservativa människosyn före de mänskliga rättigheterna och jämlikare synsätt på människors, med genomslag från 700-talet fram till våra dagar. Idag kan jag glädja mig åt att se människor med Downs syndrom, som för endast ett par årtionden sedan var tvingade till institutioner, flera ute i skogen, själva gå och handla på affären. Det har hänt oerhört mycket med vårt sätt att se på varandra, även om människors frihet och värdighet ständigt måste fortsätta få förstärkas och utvecklas. Den särställning som de vigda prästerna och de allmänna gudstjänsterna har i kyrkoordningen, menar jag, fortfarande tydligt återspeglar historiens konservativa överhetssamhälle, även om intryck förstås tagits av samhället i stort. När jag lyssnat på den senaste strukturutredningen för Svenska kyrkan har det för mig varit tydligt hur konservativt man definierar kyrkan med hänvisning till lagen om trossamfund, nämligen genom att som på 600-talet sätta gudstjänsten som huvudkriterium. Kyrkan borde ha tillsatt en utredning om primärt sin roll och uppgift, sekundärt strukturförändringar, istället för att utreda sin struktur utifrån en i 600-talet förankrad kyrkoordning. Detta problematiseras utifrån att både profeter och Jesus går till storms mot sina tiders religiösa elits överbetoning av det sakrala, men också utifrån att allt färre svenskar upplever att huvudgudstjänsten möter deras behov. Huvudgudstjänsterna har spelat ut sin funktion. Både medlemmarna och Jesus artikulerar att finnas för människor som viktigast. Gå ut i världen, sa Jesus. Det behövs kontinuitet och ordning i gudstjänstfirandet. Det är jag övertygad om att både präster och kyrkoråd kommer värna, också utan nationella krav. Samtidigt som jag tror att Svenska kyrkan, för att bli relevant, än mer bör göra upp med enhetssamhällets avtryck. För så kan både den Heliga Andens lokala uttryck och enskilda människors längtan och behov tas bättre tillvara. Att partiet ska verka för att 3-5 i kap 7, kyrkoordningen, om Huvudgudstjänster, upphävs i sina helheter, tillförmån för tilliten till att den lokala församlingens medlemmar är bäst lämpade att tillsammans utifrån sina Gudsrelationer gestalta gemensam kristen tro, liv, gemenskap och tjänst i sin bygd.

0 Centerpartiets partistämma 20 i Åre Nr: :7 Församlingsbegreppet Inom Växjö stift (och kanske i alla stift?) pågår sedan en tid ett arbete med den geografiska indelningen i pastorat och församlingar. Avsikten är att få så stora enheter att man kan ha gemensamma administrativa rutiner så att enheterna skal l kunna fungera bättre. Den allmänna sekulariseringen i samhället har inneburit att färre människor söker sig till kyrkan. Detta är emellertid inte enda orsaken till de tomma kyrkbänkarna. Svenska kyrkan har isolerat sig från människorna och lever sitt eget liv utan anpassning till tiden och med en förstenad gudstjänstordning. Att bemöta problemet med att rita om kartan synes vara helt fel. Kyrkan borde i stället se över sina egna rutiner och göra radikala förändringar i kyrkoordningen. Förändring av de urgamla församlingsgränserna och församlingsnamnen leder inte till flera medlemmar eller ett ökat intresse från allmänheten. Förhållandet blir naturligtvis det motsatta med ännu större främlingsskap. Det kan synas som om detta vore Svenska kyrkans ensak, men församlingsbegreppet har en vida större betydelse än en kyrklig enhet och förändringar kan få stora konsekvenser för samhället i olika sammanhang. Nr: :8 Myndigförklara Svenska kyrkan Sverige har under de senaste 200 åren utvecklat från ett lutherskt enhetssamhälle till ett allt mer sekulariserat pluralistiskt samhälle. En utveckling som stämmer väl överrens med både liberala och kristet humanistiska ideal om att den enskildes frihet. Religions- och tankefriheten skall samhället skydda och värna, därför att det bidrar både till den enskildes och till samhällets andliga utveckling. Jag tycker dock inte att staten skall lägga sig i något trossamfunds organisering, ekonomiska förvaltning eller tro och lära, såsom fortfarande är fallet genom lagen om Svenska kyrkan (998:59), utan anser att alla trossamfund i Sverige själva skall anses myndiga nog att forma sin egen identitet, ekonomi och organisation. Dagens reglering av vilken tro som Svenska kyrkan skall ha begränsar dess ekumeniska möjligheter att exempel gå samman med Sveriges näst största kristna samfund, Svenska Missionskyrkan, för kristen enhet och administrativ rationalisering. Samarbetet är redan långtgående mellan de båda samfunden, men ramlagen hindrar en ny gemensam identifikation, djupare och modernare än både 500-talets lutherska reformering och 800-talets frikyrkliga väckelse. Centerpartiet verkar för att de gamla församlingsgränserna och församlings-namnen skall vara kvar. Enhälligt antaget vid årsmöte med Almesåkra Centeravdelning den 3 januari 20. Motionär: Linnéa Andersson Krets: Nässjö Distrikt: Jönköping Distriktsyttrande: Kyrkan har funnits i vårt land i cirka 000 år. Sedan 200-talet har i stort sett dagens församlingsgränser funnits. De gamla församlingarna och dess namn är ett viktigt kulturhistoriskt arv och som är värt att bevara. När det handlar om Svenska Kyrkans organisation så äger kyrkan denna fråga själv. Centerpartiet har ledamöter i kyrkans olika nivåer och arbetar aktivt med denna fråga Distriktsstämman att beslutade att bifalla motionen att partiet ska verka för att upphävande av lagen om Svenska kyrkan (998:59) och därmed att Svenska ges full frihet att själv bestämma sin tro, organisation och förvaltning av både prästlönetillgångar och medlemsavgifter.

Nr: :9 Statsbidragen till trossamfunden Sverige har under de senaste 200 åren utvecklat från ett lutherskt enhetssamhälle till ett allt mer sekulariserat pluralistiskt samhälle. En utveckling som stämmer väl överrens med både liberala och kristet humanistiska ideal om att den enskildes frihet. Jag menar utifrån religionsfriheten att staten inte skall finansiera trossamfunds organisering och religionsutövning, utan att detta är något som varje trossamfund själva bör utforma utifrån sina egna finansieringsmöjligheter. Dagens system med statligt stöd till trossamfund innebär ett gynnande av vissas tro framför andra, som jag inte anser att staten skall ägna sig åt. Medan Humanisterna, tidigare Human- Etiska förbundet, inte definieras som trossamfund, så definieras idag flera trossamfund som accepterar att officiella företrädare ger uttryck för trostolkningar kring t ex jämställdhet och homosexualitet som inte alls skulle kunna accepteras inom ramen för den gemensamma värdegrund som hävdas t ex i skolan. Jag anser att de pengar som idag går till att skapa förutsättningar för trossamfund att bedriva en aktiv och långsiktig religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg skall istället bör gå till andra gemensamma samhälleliga uppgifter. Nr: :0 Att avskaffa trossamfundsbidraget Vi strävar efter en sekulär stat som varken uppmuntrar eller diskriminerar religioner eller personlig religiös tro. Vi strävar även efter ett effektivt och värdeneutralt utnyttjande av skattemedel. att avskaffa trossamfundbidraget och därmed lägga ned nämnden för statligt stöd till trossamfund Motionär: Alfred Askeljung, CUF Stureplan Krets: Stockholm Distrikt: Stockholms Stad att partiet ska verka för att Svenska kyrkan själva får bekosta uppbörden av sin medlemsavgift och att statsbidrag till trossamfund avvecklas. Centerpartiets partistämma 20 i Åre