Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson



Relevanta dokument
Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare?

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel > Karin Adalberth

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

Energieffektivisering i befintliga flerbostadshus

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder

Vad händer på Passivhusfronten?

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Ett energieffektivt samhälle

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport

Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik

Administrativa uppgifter

Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt?

SP Zero Emission Buildings. Kristina Mjörnell, Energiteknik

Brogården miljonhusen blir passiva

Miljöprofilerat byggande för Stockholm. Allan Leveau, Nybyggnadschef Telefon

Brf Utsikten i Rydebäck

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

Brogården passivhusrenovering

Detta vill jag få sagt!

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Eje Sandberg

Lågenergihus? Nära-noll-hus? Nollenergihus? Plusenergihus? Passivhus?

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!

Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp

Frillesås passivhusen blir vardagliga

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Handläggare Svante Fahlén VIKTOR RYDBERGSGATAN UPPSALA

Storgatan 19 Box Stockholm telefon

Vägen till Finnängen Ett energineutralt boende. Sveriges första renoverade plusenergihus. Andreas Molin Ppam.se Sweden AB

Lågenergihus för attraktivt boende

Att ställa energikrav vid nybyggnation

En analys av solelens hantering i Boverkets föreslagna NNEB definition Richard Thygesen

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

VAD ÄR LÅGENERGIHUS?

Passivhusförskola Skogslunden

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Seminarium 23 maj 2018 Örebro. Energilyftet

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fjällbo 1:77. Fjällbo Selknä 133

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Fullriggaren Nyköping Passivhus - ett aktivt val

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund IG Passivhus Sverige

Så arbetar MKB för att nå högt uppsatta miljöoch energimål. Egon Lange Ulla Janson

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Storvreta 4:72.

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter

Ett (nytt) hus, nya möjligheter Workshop

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.

Solallén - Sveriges första mörkgröna bostäder. Åse Togerö Utvecklingschef Hållbar affärsutveckling, Skanska

Telefon:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Uppdragsgivare

Samlingsrapport energianalys/energideklaration

Solkraft & Plusenergi

BYGG ENERGIEFFEKTIVT OCH HÅLLBART!

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

MountEEs pilotprojekt

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett!


Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

INNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS

Plusenergihus i Harplinge

ASES. Active Solar Energy Storage. Thule Brahed ERRIN EUSEW Brussels

BEN Beräkningsexempel normalisering Nybyggt småhus med frånluftsvärmepump Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

ENERGIBESIKTNING. Bilaga till Energideklaration av. Billingsfors 4:127 Bengtsfors kommun Uppdragsnummer 16599

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum Utetemperatur 15.

Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad

Rapport Energideklaration

Besiktningsrapport Energideklaration av villa

Remissvar avseende Boverkets byggregler

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Energistrategier. Vision 2040

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Seminarium om energieffektiva byggnader Norra Latin, Stockholm, 15 oktober 2014

ENERGIDEKLARATION. Birkagatan 15, Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1929 Energideklarations-ID:

Transkript:

Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3

Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm grund - Så lufttätt som möjligt (t.ex. horisontellt timmer som inte börjar läcka när de torkar) - Fönsterkarmar utformade för ljusreflektion -..fortfarande i bra skick. Platsen Högt Dränerat Frostfritt Byggnadsmaterial Lokala byggandsmaterial Natursten Val av rätt träslag, träd, del av trädet Förbehandlade trädet Återanvänder trä Virket förädlat lokalt Energieffektivisering Orientering mht vädersträck Dubbla/enkla fönsterkarmar 22 lutning på taket, behålla snö som isolering Skorstensmuren bidrar både till uppvärmning och ventilation 4

Lärdom Förutom platsen, brukarnas behov, klimat. Integrering av olika kompetenser Utvärderingen av hållbarheten fick ta lång tid På kort tid har samhället förändrats med krav snabbt hitta nya sätt att bygga och bo 5

Integrering av olika kompetenser Syfte och Mål Skapa en marknad för hållbart byggande och förvaltande Skapa handling i alla delar av bygg- och förvaltningskedjan Bidra till en snabbare omställning till ny teknik i bygg- och förvaltningskedjan www.hallbarahus.se 6

Uppföljning energieffektiva småhus Sammarbetsprojekt TFE, Umeå univ. & Umeå kommun 7

Energiprestanda för de undersökta husen Hus A Temp Q värme Q tvv Q Hel Totalt B q 50 Oms U m U m -proj m 2 kwh/m 2 år kwh/år kwh/m 2 år kwh/år kwh/m 2 år kwh/år kwh/m 2 år kwh/år W/ C l/sm 2 oms/h W/m 2 C W/m 2 C Villa F 175 52,8 9 247 6,9 1 215 19,9 3 478 79,6 13 940 64 0,15-0,18 0,20 0,15-0,18 0,14 Villa P 139 73,7 10 239 12,9 1 800 21,1 2 933 107,7 14 972 107 0,34 0,37 0,21-0,24 Ej proj. Villa C 217 77,8 16 880 14,0 3 031 24,5 5 330 116,3 25 241 138 0,37-0,37 0,52 0,16-0,18 0,25 Villa D 270 71,2 19 226 20,6 5 558 24,8 6 695 116,6 31 479 218 0,25 0,44 0,21-0,24 0,21 Gröngård 562 56,3 31 622 11,7 6 590 32,3 18 158 100,3 56 370 314 0,05-0,08 0,56 0,25-0,28 0,21 Kullen 959 67,0 64 277 8,5 8 126 25,6 24 520 101,1 96 923 588 0,64-0,63 0,46 0,32-0,33 0,28 8

Specifik energianvändning Hus Uppmätt BBR FEBY12 VFT Max 19 W/m 2 Klassning kwh/m 2 år kwh/m 2 år kwh/m 2 år W/m 2 Villa F 60 130 63 17 Passivhus Villa P 87 95 31 35 Under BBR Villa C 92 95 31 29 Under BBR Villa D 92 130 63 37 Lågenergihus Gröngård 68 130 63 25 Nära minienergihus Kullen 76 130 63 28 Lågenergihus Köpt värmeenergi: Villa C = 37 kwh/m 2 år värmepump. Villa F = 35 kwh/m 2 år pelletskamin (uppskattning) VFT = B*(21 (-24,5))/Atemp Minienergihus: VFT max 22 W/m 2 och specifik energianvändning max 78 kwh/m 2 år 9

Slutsatser av uppföljningen I de positioner i husens klimatskärm där fukt- och temperaturmätningar genomförts finns inte någon risk för röt- eller mögelproblem. Det finns potential för ytterligare energieffektivisering genom intrimning av värme- och ventilationssystem. Öppen planlösning med högt i tak, ger förutsättning för lägre fläktstyrd luftomsättning. Markförvärmning av inkommande uteluft innebär minskat energibehov för eftervärmning av tilluften. Uppmätta otätheter i husen har tydlig koppling till uppmätt specifik värmeanvändning. Bättre definition av energikrav och begrepp, energikrav enligt BBR innebär ingen utmaning. Mät mycket och kontinuerligt. Rapport: Energieffektivt byggande i kallt klimat, Slutrapport, 2012-12-27, Ronny Östin, Erik Eklund http://www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/energi/ 10

Hållbara Ålidhem - Utvärdering av energieffektivisering Delegationen för hållbara städer AB Bostaden Umeå Energi Umeå Kommun Umeå universitet Företagsforskarskola Industridoktorand: Jimmy Westerberg Reference building Pilot building 540 lägenheter (137 nya, 403 renoveras) Befintliga hus, 1963-73 Målsättning att energieffektivisera med 50 % Undersökning baserat på två jämförbara hus 11

Erhållen energieffektivisering Den uppnådda energieffektiviseringen är ofta efterfrågad, men definitionen är inte alltid given. Beroende på perspektiv används 3 olika analyser: 1. Energieffektiviteten hos själva byggnaden och dess tekniska system. Dvs att man bortser från brukarnas beteende 2. Byggnadens totala energianvändning. Man beaktar den total förändringen av tillförd energi och därmed inkluderas både de förutsättningar själva huset ger och de boendes beteende. 3. BBR-talet, det nyckeltal som används vid tex energibesiktning. Detta nyckeltal är en blandning av (1) och (2), men all tillförd energi beaktas inte. 12

Utfallet av en jämförelse mellan pilot och referenshuset enligt ovanstående tre synsätt Byggnaden & tekniska system Byggnadens totala energianvändning BBR-talet Referens Pilot Referens Pilot Referens Pilot Radiatorer 68.6 58.5 68.6 58.5 68.6 58.5 Ventilation 35.5 3.3 35.5 3.3 35.5 3.3 VVC-förl. 31.2 6.9 31.2 6.9 31.2 6.9 Varmvatten 33.9 26.9 33.9 26.9 Hushållsel 19.7 13.9 28.1 19.9 Fastighetsel 5.9 6.9 8.4 9.9 8.4 9.9 Solel (avgår) -11.0-2.7 Totalt 160.9 89.5 205.8 114.4 177.7 102.8 Effektivisering 44.4% 44.4% 42.1% 13

Resultat av kalibrering: Simulering Mätdata Referenshus, Ventilation + radiatorer, HELÅR 14

1 Sammanfattning utvärdering av Hållbara Ålidhem Utvecklat metodik att analysera med mätta data Robust metod för att få lägesanalys Energibesparingar kan analyseras på olika sätt, konsekvenserna har betydelse 2 Utvecklat modell för att kalibrera simuleringar med mätta data Visar god överenstämmelse Kan vara kraftfull för utvärdering av olika alternativ 15

Forskarskola - ResursEffektiva EnergiSystem för BEbyggelse Syfte: Behandla komplexiteten i energisystem i bebyggelse baserat på metodologiska kunskaper och färdigheter i med samverkande industripartners KK-stiftelsen, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Mälardalens högskola, 17 företag 12 Doktorandtjänster, ansökningstid 15 April 16

Renoveringscentrum i kallt klimat Bakgrund: Renoveringskostnaden till 2050 uppskattas till 400-500 miljarder kr Byggforskning om nybyggande har hittills dominerat Byggregler och handböcker behandlar huvudsakligen nybyggnad Kunskapen om renovering är svårtillgänglig Metoder för status bestämning av befintliga hus är bristfällig Syfte med renoveringscentrum i kallt klimat: Sprida information om renovering i kallt klimat Initiera och driva efterfrågade utvecklings-och innovationsprojekt i samverkan med näringslivet Utveckla och etablera vetenskaplig forskning 17

Slut! 2012-04-12 18