Utbilda dig för framtiden!

Profilfolder

2

Utbilda dig för framtiden! Vad vill du bli när du blir stor? Vad blir du om du läser Teknisk fysik? Den första frågan måste du svara på själv. Den andra har nästan oändligt många svar. Teknisk fysik är en bred utbildning där du lär dig använda dina fysikkunskaper till avancerad problemlösning. Utbildningen öppnar för många möjligheter i framtiden. Tekniska fysiker arbetar inom olika områden och med vitt skilda arbetsuppgifter. Efter utbildningen kan du jobba med forskning och utveckling inom både industri och högskola eller universitet. Du kan också jobba utanför det tekniska området, t.ex. med IT, ekonomi och ledarskap. Det är inte heller ovanligt att en teknisk fysiker blir företagsledare. Generellt finns jobb överallt där avancerad problemlösning är viktig! Teknisk fysik är ett säkert varumärke på arbetsmarknaden. Våra undersökningar visar att tekniska fysiker från Umeå är eftertraktade på arbetsmarknaden. Ungefär 80% av våra studenter får relevant jobb inom 3 månader efter examen, eller rent av innan examen. I snitt tar det noll månader att få jobb. Så ta ledningen! Plugga teknisk fysik i Umeå. Denna folder innehåller beskrivningar av Teknisk fysiks fördjupningsprofiler. Dessutom finns intervjuer med alumner som läst de olika profilerna. (Alumn kommer från latinets alumnus och avser en tidigare student från en universitets- eller högskoleutbildning.) Mer information om programmet och dess profiler, samt fler alumnintervjuer, finns på www.tekniskfysik.se. Programledningen för Teknisk fysik, Umeå augusti 2012 3

Utbilda dig för framtiden! Under första halvan på Teknisk fysik läser du grundläggande kurser i matematik, fysik och dataveteskap, samt breddande ingenjörskurser. Den andra halvan av studietiden domineras av fördjupningskurser, men även ingenjörskurser ingår. Valmöjligheter ger personlig fördjupning Du har stora valmöjligheter under fördjupningsterminerna. Du kan läsa kurser ur en fördefinierad fördjupningsprofil, kombinera kurser från flera olika profiler, eller välja ur ett stort utbud av kurser inom t.ex. datavetenskap, elektronik, energiteknik, teoretisk fysik, experimentell fysik, matematik, matematisk statistik, strålningsfysik och rymdfysik etc. Ytterligare fördjupningskurser från Umeå universitet, andra universitet/högskolor i Sverige eller utomlands kan också tillgodoräknas i din examen. Detta gör att du kan kombinera en helt egen, unik och personlig fördjupningsprofil. Vi rekommenderar att du väljer de kurser som passar just dig som person allra bäst! Färdiga profilpaket eller personliga val? För att hjälpa dig välja fördjupning så har programledningen satt ihop några förslag på kurspaket att läsa, s.k. fördjupningsprofiler. Ett sådant profilpaket har ett genomtänkt innehåll och en lämplig turordning mellan kurserna (som garanterar progression i ditt lärande). En del profiler är mer inriktade på fördjupning inom ett visst ämne (t.ex. rymdfysik eller kvantfysik) medan andra profiler består mer av fördjupning i en eller flera metoder/tekniker (t.ex. beräkningsteknik eller mätteknik). Dessutom finns det profiler som kombinerar fördjupning i både ämne och metod i olika omfattning (t.ex. medicinsk teknik eller avancerade material och nanoteknik). Naturligtvis kan man kombinera fördjupningskurser inom ämne och metod på fler sätt än de som programledningen föreslår. T.ex. kan statistikkurser kombineras med laborativa kurser, eller beräkningskurser med teorikurser. Du har själv möjlighet att sätta ihop din egen profil. För att göra detta på bästa sätt så är det ett par saker du bör tänka på: Kursernas förkunskapskrav talar om i vilken ordning du kan läsa dem så att du får progression i ditt lärande. Du måste själv planera din utbildningsväg så att förberedande kurser successivt ger tillgång till de avancerade kurser du vill läsa senare på programmet. 4

Se till att kombinera kurser med ämnesfördjupning och metodfördjupning i lämplig omfattning. Tänk efter hur du vill utvecklas och vad du vill jobba med i framtiden. Vilka kurser ska du läsa för att nå dit? Du kanske väljer vissa kurser för att de motsvarar dina intressen och andra kurser för att de är nyttiga kurser och kompletterar din profil. Skapa en unik profil som passar dig som person! Fundera och argumentera över vilka kompetenser just ditt profilval ger. Det är lika bra att tänka igenom ditt profilval nu eftersom du mycket väl kan behöva beskriva detta i framtiden för dina kommande arbetsgivare. Stöd och hjälp Studievägledare och övrig personal inom programmets ledningsgrupp (programansvariga och amanuenser) finns som stöd och hjälp för din utbildningsplanering. Du planerar och dokumenterar din utbildningsväg med hjälp av Röda Tråden (www.tekniskfysik.se/rt/) och examensbilagan (www.physics.umu.se/student/tekniskfysik/blanketter/). Dessa verktyg garanterar att du uppfyller examensmålen. Teknisk fysiks profiler (vissa indelade i spår) Beräkningsfysik Finansiell modellering Fotonik och nanoteknik - Atomär, molekylär och optisk fysik (AMO) - Avancerade material och nanoteknik Mätteknik med industriell statistik Rymd- och astrofysik Sjukhusfysik och medicinsk teknik - Sjukhusfysik - Medicinsk teknik Examenskrav För att ta ut examen från Teknisk fysik vid Umeå Universitet krävs att du uppfyller de krav som anges i programmets examensbeskrivning. I den s.k. utbildningsplanen för Teknisk fysik finns listor över programkurser som per automatik kan räknas in i en examen. Se Röda tråden, www.tekniskfysik.se/rt, för mer information. 5

Profil: Beräkningsfysik Inom beräkningsfysik strävar man efter att lösa fysikproblem genom datorberäkningar. Detta kan dels innebära numerisk lösning av besvärliga matematiska ekvationer, och dels simuleringar för att efterlikna fysikaliska processer som de sker i verkligheten. Man kan säga att beräkningsfysik används inom industrin av olika anledningar. Ofta är geometrier och ekvationer i industriella tillämpningar så komplicerade att man inte kan lösa problemen analytiskt. Istället löser man dem numeriskt. Dessutom vill man ibland göra en datorsimulering av en kostsam produkt innan man börjar tillverka den. I simuleringen kan produktens egenskaper testas på ett kostnadseffektivt sätt. Simuleringar och animeringar är också vanliga inom filmindustrin och datorspelsbranschen. Inom profilen får du bekanta dig med ett stort antal olika metoder för simulering och beräkning. Du får också lära dig att använda moderna programmeringsverktyg på ett effektivt sätt, kunskaper som är gångbara inom många olika områden. Typiska exempel är simulering av luft- och vätskeflöden, optimering av akustik, analys av värmeflöden i maskiner, analys av röntgen- och satellitbilder, simulering av vädersystem, robotik för autonoma fordon, utveckling av träningssimulatorer för t.ex. sjukvård, skogsindustri eller flygfarten, arbete med visualisering i VR-miljöer, samt utveckling av datorspel och animeringar inom filmindustrin. Typiska jobb efter examen Det mest uppenbara yrket är kanske beräkningsingenjör, men även andra yrken som innefattar att beskriva tekniska, naturvetenskapliga eller andra system (t.ex. finansiella) med hjälp av datormodeller förekommer. Här simuleras en lyftkrans arbete med hjälp av datormodeller. 6

Alumnintervju: Jörgen Vedin Vad jobbar du med idag? Jag arbetar på Hägglunds som beräkningsingenjör med att utföra simuleringar inom hållfasthet och strömningsmekanik. Vilken/vilka profil/profiler läste du? Beräkningsfysik. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Jag valde de kurser som intresserade mig mest, och skulle nog resonera på samma sätt idag. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Flera av allmänna ingenjörskurserna (hållfasthet, strömningslära) och profilkurserna inom beräkningsfysik har gett mig kunskaper som jag behöver i mitt dagliga arbete. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Att välja de kurser som verkar mest intressanta, men med begränsningen att alltid välja en lagom blandning mellan direkt tillämpbara kurser och mera teoretiskt djupgående kurser. Alumnintervju: Daniel Ohlsson Vad jobbar du med idag? Development Engineer, ABB Switzerland Ltd. Vilken/vilka profil/profiler läste du? Hela Beräkningsfysik och inslag från Mätfysik och Statistik. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Jag ville fördjupa mig inom ett ämnesområde och även få en bredd. På detta sätt öppnades möjligheter mot flera olika yrkesområden. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Det är svårt att nämna någon speciell, men flera kurser har varit relevanta och då främst från Beräkningsfysik. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Välj det du är intresserad av och kolla av vad företagen söker. Även om en profilering inte tvingar fram ett visst yrkesval är det ändå sannolikt att första jobbet kommer inom profileringsområdet. 7

Alumnintervju: Christofer Stegmayr Vad jobbar du med idag? Mjukvaruingenjör i dataspelsindustrin (EA DICE AB). Vilken/vilka profil/profiler läste du? VR & Beräkningsfysik. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Angående de allmänna ingenjörskurserna hade jag sett ut kursen Inbyggda System som jag tyckte verkade väldigt intressant. Jag valde då de kurser som var förkunskapskrav för att kunna få läsa den. Profileringskurserna valde jag efter att ha läst ett par kurser inom datavetenskap som ökade mitt intresse inom det området. Jag hade också ett eget intresse av realtidsfysik och grafik som gjorde valet lätt. Däremot kunde jag aldrig tänka mig att jag skulle arbeta med dataspel efter utbildningen. Men så blev det och det är otroligt utvecklande och roligt. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Jag har haft väldigt mycket nytta av kurserna inom grafik/realtidsrendering och realtidsfysiksimulering. Dessutom har jag haft nytta kunskaperna jag fick från beräkningsfysikprofileringen, speciellt numeriska beräkningarna (matrislösning), stabilitetsanalys och Monte Carlo metoder. Jag känner också att jag har haft nytta av många av de allmänna ingenjörskurser jag läst (Inbyggda system, Datastrukturer och algoritmer, System programmering och liknande). Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Sätt upp ett mål tidigt (kan vara en kurs som man vill läsa eller en viss profilering som man tror kommer passa). Sen är det bara att planera upp studierna efter förkunskapskraven för kursen eller profileringen. Jag tyckte också att det var skönt att blanda praktiska kurser, som kretsteknik/inbyggda system och datavetenskapskurser, med de teoretiska fysik- och matematikkurserna. 8

Profil: Finansiell modellering Få har lyckats undgå de senaste årens ekonomiska turbulenser med finanskrisen 2008 och den nuvarande europeiska skuldkrisen. Dessa kriser påminner oss om vikten av ett tryggt finansiellt system. Vid en jämförelse mellan olika länders BNP och deras banksystem visar det sig att Sverige hamnar på en framstående plats bland Europas största banksystem. Detta innebär att välfungerande banker är väldigt viktigt för Sveriges ekonomi. Efter finanskrisen 2008 antogs en ny regleringsstandard för banker, Basel III, som ska gälla fullt ut från och med 2019. I Basel III ingår bland annat skärptare regler för beräkning av riskvägda tillgångar. De beslut som fattas av stora aktörer på de finansiella marknaderna kräver idag analysmetoder som baseras på djupa insikter och goda kunskaper i matematik och matematisk statistik. Stora värden hanteras dagligen och framgången beror helt på förmågan att bedöma risker och möjligheter bättre än konkurrenten. Exempel kan vara försäkringsbolag som måste bedöma hur en premie ska sättas, banker som ska bestämma villkor för långivning eller ett stort företag som måste skydda sig mot förluster när man säljer och köper varor i andra valutor. Profilen ger bl.a. verktyg för att beräkna risk, hantera risk och prissätta derivat (finansiella kontrakt som bland annat används för att försäkra sig mot risk). Det förekommer även portföljvalsteori, spelteori, informationsteori, stokastiska processer, prediktion m.m. Profilen ger färdigheter i att hantera och analysera data, modellera och simulera samt lösa finansiella problem. Tonvikten ligger på matematik och numeriska metoder men viss förståelse om finansiella marknader och grundläggande ekonomisk teori behandlas också. En stor fördel som profilen har är den gedigna grunden inom fysik och problemlösning. Under baskurserna i fysik tränas studentens modelltänk och problemlösningsförmåga. Dessa förmågor är viktiga för att snabbt kunna sätta sig in i finansiella problem och erhålla resultat. Näringslivet är oftast mer resultatinriktat vilket gör att fysiker är attraktiva på marknaden. Typiska jobb efter examen Under de senaste 30 åren har finansbranschen i allt högre utsträckning sysselsatt ingenjörer, matematiker och fysiker för att hantera och lösa den ständigt växande datamängden och komplexiteten på finansmarknaden. Lönerna för dessa personer är och har varit höga vilket medfört att många har sökt och söker sig till branschen. Inom det närmsta årtiondet kommer högre krav på riskberäkningar att ställas vilket medför ett fortsatt behov av duktiga matematiska problemlösare. Den som har läst profilen är utrustad för att gå in i den kvantitativa delen av finans, dvs. den del där fokus ligger på tyngre matematiska beräkningar och datorsimuleringar. Möjliga arbetsgivare är investmentbanker, kommersiella banker och hedgefonder. Det går också att arbeta för exempelvis konsultfirmor, försäkringsbolag, pensionsfonder, större 9

revisionsbyråer och Riksbanken. Den som läser mer programmering har även möjligheten att arbeta för utvecklarsidan av finans. Profilen är förberedande för näringslivet men den som önskar kan även forska inom finansiell matematik. Det yrke som har stått som modell för profilen är kvantitativ analytiker (kvantare/quant). Kvantare finns på flera nivåer inom finansbranschen, från tradinggolvet till validering och forskning. Konkurrensen inom yrket är hård, framförallt på de tjänster som är nära själva handeln. En kvantare kan arbeta med att prissätta derivat åt handlarna, algoritmisk handel, beräkning av risk, förutspå marknadsrörelser matematiskt, validera modeller och mycket mer. De verktyg och färdigheter som krävs av en kvantare är eftertraktade inom finansbranschen vilket möjliggör andra typer av yrken inom finans, exempelvis på säljsidan av mer tekniska produkter. Mer information om kvantare finns bland annat här: http://www.markjoshi.com/downloads/advice.pdf. De typiska yrkena för profilen tenderar att ligga centralt inom branschen, dvs. i börsstäder som Stockholm, London, New York osv., men det går även att hitta jobb lokalt, t.ex. på utvecklingskontor, konsultfirmor och fondbolag. Alumnintervju: Per Sjödin Vad jobbar du med idag? Swedbank Hypotek som räntehandlare. Vilken/vilka profil/profiler läste du? Delar av Matematisk modellering av finansiella system (den profileringen var inte helt klar innan jag tog examen) samt Industriell statistik. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Jag försökte plocka ihop kurser som matchade KTH:s finansinriktning, samt bredda med statistikkurser. Jag skulle inte ha gjort något annorlunda idag. Möjligtvis skulle jag ha läst lite mer ekonomi. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Just nu har jag ingen direkt användning av någon av de kurser jag läst, förutom finansiell matematik. Jobbet som räntehandlare är mer makroekonomiskt inriktat och innebär tyvärr inte så många matematiska beräkningar. När jag började jobba på Swedbank var det på bankens riskkontroll och där använda jag mig av Monte Carlo-simuleringar för att bestämma bankens kreditrisk. Då hade jag stor användning av mitt ex-jobb (som behandlade just kreditrisk), Monte Carlo metoder med finansiella tillämpningar och Datorintensiva statistiska metoder. 10

Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? I första hand tycker jag att man ska välja att läsa det man tycker är roligt (kanske en självklarhet?!). Sedan tycker jag att just finansinriktningen är väldigt intressant och spännande (särskilt nu med den finanskris som råder). Dessutom får man möjligheten att tillämpa avancerad matematik i det vardagliga arbetet (även om det inte är fallet för mig just nu). Alumnintervju: Lars Näckter Vad jobbar du med idag? Kvantitativ analytiker, Research inom aktiederivat, Merrill Lynch, London. Jag skriver research och ger interna (t.ex. trading desk) och externa (t.ex. Nordea, APfonderna, hedge fonder) kunder råd rörande derivatstrategier som passar i rådande börsklimat. Ett derivat (inom finansvärlden) är ett instrument vars värde kan härledas utifrån en underliggande vara, t.ex. en aktie. Derivat (optioner, terminer, swappar, etc.) är mer eller mindre matematiska i sin karaktär och i mitt team jobbar fysiker, matematiker och ingenjörer (rena ekonomer göre sig icke besvär). Vilken/vilka profil/profiler läste du? Teoretisk Fysik, Imperial College London. Några kvantkurser i Umeå. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Jag valde de profilkurser som jag tyckte kändes mest spännande. Ett genuint fysikintresse och populärvetenskaplig litteratur (t.ex. Steven Hawking, Brian Greene) gjorde att jag ville "uppleva" och bemästra den moderna fysikens imponerande landvinningar efter 1930-talet (vanliga utbildningar inom fysik går igenom teoretisk fysik upp t.o.m. kvantmekaniken ~30-talet). Min själ hade inte fått ro ifall jag inte hade läst kurser som Kvantfältteori, Unification (gauge-teorier/försök att förena de fyra universella krafterna), Kosmologi, Strängteori etc. Ser man fysikens utveckling som en tidslinje så ville jag täta glappet mellan 30-talet och 2000-talet. Jag hade resonerat på samma sätt idag eftersom jag är övertygad om att de problemlösningsfärdigheter jag har utvecklat kan appliceras (och uppskattas) inom näringslivet. Dessutom vet jag att jag presterar på topp när jag är riktigt intresserad av ämnet i fråga. Det var svårare att applicera motsvarande urvalsmekanism på de allmänna ingenjörskurserna. Några val var mer strategiska - projektledning gör sig bra på CV:et ifall man är fysiker. Det kan visa på att man inte är helt "insnöad". Andra val gjordes mest av nyfikenhet - Atom och Kärnfysik gör att man kan förklara för alla oroliga själar varför man inte utsätts för livsfarlig strålning under magnetröntgen. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Givet att jag läst relativt esoteriska profilkurser så är det specifika utnyttjandet begränsat (det är nog i stor utsträckning även sant för de flesta som inte fortsatt inom den akademiska 11

världen). Jag använder en hel del statistik men i övrigt så handlar det hela om att ha vana att lösa "skruvade" problem och tillgodogöra sig en översikt av komplexa situationer. Jag har lätt att skapa mig en helhetsbild av dynamiska system med många variabler. Detta kommer exempelvis till nytta under kundmöten då man ofta får frågor rörande ett specifikt scenario. Genom att i huvudet göra några snabba resonemang och approximationer à la traditionellt fysikermanér så ser jag händelseförloppet framför mig. Nästa steg är att kunna förklara en komplex situation på ett sätt så att en lekman kan förstå lite som att skriva populärvetenskaplig litteratur. Ofta krävs en djup förståelse för att kunna förklara på ett enkelt satt. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Såtillvida du inte har en väldigt specifik idé om vad du vill jobba med, välj profilkurser efter intresse! o En teknisk fysiker som kan visa upp goda studieresultat kommer alltid att vara intressant för relevanta arbetsgivare o Du lägger ned mer tid och energi på intressanta kurser o Tid och energi leder till djupare förståelse och sannolikt bättre studieresultat o Man minns de intressanta kurserna man last på universitetet - ta chansen att läsa något halvknäppt (d.v.s. mindre CV-strategiskt) medan du är student! Vill du doktorera torde valen vara självklara. Vill du jobba inom något mer specifikt torde även det underlätta dina val. Vill du exempelvis jobba inom "Financial Engineering" så väljer du statistik, finansiell matematik etc. Ifall du inte riktigt vet vad du vill göra, men vill ut i arbetslivet så är det värt att välja någon allmän ingenjörskurs som visar på drivkraft/allsidighet/social kompetens. Exempel på kurser som uppfyller en eller flera av dessa kriterier kan vara Projektledning och Industriell Ekonomi (knappast ytterligare kurser inom mätteknik t.ex.). I ärlighetens namn så anser jag att värdet av att ha läst Projektledning och Industriell Ekonomi ligger mer i att visa arbetsgivare att man de facto läst dem snarare än i den kunskap man tillgodogjort sig. Därmed inte sagt att jag inte lärde mig något. Lycka till med kursvalen! :-) Profilen finansiell modellering ger de kunskaper som behövs för att exempelvis beräkna risk och prissätta derivat. 12

Profil: Fotonik och Nanoteknik I profilen ingår de två spåren - Atomär, molekylär och optisk fysik (AMO) - Avancerade material och nanoteknik Fotonik är vetenskap som syftar till att förstå och utnyttja fotoner till att mäta, lagra/skapa energi, skapa ljus, överföra energi, eller överföra information. Profilen passar dig som vill ha en gedigen experimentell utbildning i hur ljus och fotoner kan utnyttjas i olika tillämpningar eller lära dig mer om olika typer av avancerade material med egenskaper som lämpar sig för sådana tillämpningar. Inom profilen behandlas bl.a. laserteknik. Lasrar används inom ett stort antal områden inom forskning och utveckling. Vid Institutionen för fysik utvecklas bl.a. olika typer av laserbaserade spektroskopiska tekniker för känslig och beröringsfri detektion av atomer och molekyler för olika tillämpningar, t.ex. kemisk analys och miljömässiga mätningar. Laserljus används även för att manipulera små objekt, alltifrån atomer till mikrometerstora levande biologiska objekt. Fria atomer fångas och kyls till temperaturer lägre än en miljondels grad från den absoluta nollpunkten, vilket möjliggör avancerade studier av grundläggande fysik. Större objekt, som t.ex. levande celler eller bakterier, kan beröringsfritt hanteras i s.k. optiska pincetter, vilket ger möjlighet till studier av interaktioner mellan enstaka celler och bakterier. Möjligheter som har öppnat sig är att mäta små bindningskrafter mellan enskilda bakterier och olika typer av vävnadsytor. Exempel på saker du lär dig inom profilen är hur avancerade optik/fotonik komponenter fungerar såsom interferometrar, spektrometetrar, lasrar och kameror. Flera sådana komponenter, exempelvis lasrar/kameror får du lära dig att tillverka. Kurserna är mycket forskningsnära och många av kurserna innehåller projektarbeten som ger dig en nära koppling till den experimentella forskningen vid institutionen med inriktning mot nanoteknologi, organisk elektronik, optisk pincett eller spektroskopi. De experimentella kurserna ger dig en bra grund för att arbeta inom forskning/utveckling med de inriktningar som beskrivs ovan. Vissa av kurserna är också en fördjupning av fasta tillståndets fysik och beskriver processer och transportfenomen i fasta material eller gaser. Exempel på frågeställningar och teorier som tas upp i de kurser som ingår i denna profil är, hur fungerar och konstruerar man en laser, hur kan man använda spektroskopi för att förstå och studera atomer och molekyler, hur kan man konstruera lysande komponenter och elektronik baserat på endast organiska material, hur kan kvantmekanik användas för att förklara växelverkan mellan ljus och materia, hur förändras materials egenskaper när dess storlek närmar sig nanonivå. Typiska jobb efter examen Då området har ett brett spektrum av tillämpningar finner färdigutbildade ofta arbete inom vitt skilda sektorer av vårt samhälle. Större industriföretag som är verksamma i Sverige, såsom Volvo, SAAB, Bofors, Ericsson, och Siemens, har kontinuerligt behov av personal 13

med kunskap inom fotonik och nanoteknik. Det finna även ett antal företag som designar, konstruerar, och/eller säljer optiska mätsystem, t.ex. Optronics, Thorlabs och Azpect. Då området är starkt expansivt, är det även av intresse för den som vill satsa på en akademisk karriär med inslag av egen forskning. Många av framtidens komponenter kommer bestå av specialdesignade nanomaterial. Alumnintervju: Erik Forssell Vad jobbar du med idag? Min främsta sysselsättning är som ishockeyspelare i Skellefteå AIK. Dessutom jobbar jag deltid med optik på utvecklingsavdelningen på Optronic. Vilken/vilka profil/profiler läste du? Jag läste optisk fysik samt beräkningsfysik. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? När jag valde de allmänna ingenjörskurserna så blandade jag ganska frisk och försökte välja de som jag hört bra om. Vad gäller profileringarna så valde jag optik för att det var det som jag tyckte var roligast, beräkningsfysik var ett mer strategiskt val då jag tänkte och fortfarande tror att datorns betydelse bara blir större och större. Jag är nöjd med mina val. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Båda mina profileringar har jag stor nytta i mitt jobb då jag har fått ett jobb som passar in bra på mina profileringar. De allmänna ingenjörskurserna har gett mig en bra bredd. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Såvida man inte vet exakt vad man ska läsa eller vad man ska jobba med så skulle jag rekommendera åtminstone någon ingenjörskurs med elektronik/ellära samt någon beräkningskurs där man får göra lite praktisk programmering. Det är kunskap som jag tror att man alltid kan ha nytta av. 14

Profil: Mätteknik med industriell statistik För att förstå verkligheten måste olika fenomen kunna mätas, d.v.s. registreras och renodlas till en form som i slutändan kan förstås av människan. En civilingenjör från Teknisk fysik bör ha goda kunskaper i att planera experiment, konstruera olika mätsystem, utföra mätningar samt analysera mätdata och dra slutsatser. Tekniska fysiker som arbetar praktiskt inom verksamheter som t.ex. teknik- och produktutveckling, processoptimering, processtyrning, kvalitetskontroll och materialforskning behöver ofta fördjupande kunskaper i mätteknik och statistik. Mätsystem som utvecklas och hanteras av tekniska fysiker finns i vitt skilda områden från energisystem (t.ex. för mätning av vanliga storheter som flöde och temperatur) till medicinsk utrustning och specialområden som satellit- och miljöövervakningssystem. Inom fysiken och många andra ämnen krävs också mätningar för att konkretisera och verifiera teorier, liksom för att upptäcka och förstå nya fenomen. När väl mätdata erhållits gäller det att kunna hantera och analysera det för att kunna dra slutsatser. Statistiska metoder kan användas för att mäta och styra kvalitet, beräkna livslängden på komponenter, simulera kösystem, bestämma väldigt osannolika händelser (ex. något som kan gå fel i kärnkraftverk), klassificera observationer i grupper, predicera framtida händelser, modellera förlopp som sker över tiden och mycket mer. Typiska jobb efter examen Tekniska fysiker med fördjupade kunskaper i mätteknik behövs främst i näringslivet och forskningsinstitut, t.ex. som Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, men även på universitet och högskolor. Mätskickliga ingenjörer krävs till exempel inom elektronik- och elteknikindustri, processindustri, energiteknik och medicinsk teknik, och för forskning och produktutveckling inom till exempel fordons-, elektronik- och miljöområdena. Sådan skicklighet krävs också inom experimentella grundvetenskaper som fysik och kemi. Alumnintervju: Johan Oja Vad jobbar du med idag? Jag arbetar på SP Trätek (SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) och är ansvarig för en grupp som utvecklar mätteknik och processtyrning för träindustrin. Det innebär att jag framför allt leder forsknings- och utvecklingsprojekt där mätteknik, bild- och signalbehandling och simuleringsprogram är viktiga verktyg. Jag handleder också doktorander inom området (samarbete med LTU i Skellefteå). Vilken/vilka profil/profiler läste du? Läste en blandning av mät- och beräkningsfysik. Sedan doktorerade jag inom träindustriell mätteknik och är sedan några år docent. 15

Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Jag ville först och främst ha en bred utbildning, kunde inte bestämma mig för något speciellt... Sedan hade jag erfarenhet från processindustrin och ville gärna arbeta med processtyrning. Utöver detta läste jag en del kurser bara för att de verkade roliga, trots att de inte passade in. Dessa var så här i efterhand nog så viktiga. Jag läste även engelska (den gick på låg fart och var anpassad till studenter som egentligen läste något annat), det var väldigt nyttigt för mig eftersom jag redan under exjobbet började arbeta i projekt där både litteratur och de rapporter man ska producera är på engelska. I stort är jag nöjd med mina val, kanske skulle jag ha tagit en eller två terminer till på mig och läst idéhistoria eller litteraturhistoria eller något annat som bättrar på allmänbildningen. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Kurserna där vi arbetade med programmering och simuleringsverktyg har jag haft nytta av. De gav en grund som jag kontinuerligt byggt på allt eftersom. Termodynamik dyker upp med jämna mellanrum, likaså signalanalys och statistik. Optimering skulle jag önskat att jag läst mer. God kunskap i Matlab-programmering tycker jag ska vara obligatoriskt (det är väl egentligen lite tveksamt att låsa sig till en leverantör, men det är en mycket spridd programvara). Men framför allt är det ju problemlösningen som är viktig, hur man på ett strukturerat sätt analyserar och löser ett problem. Och det är ju något man successivt tränar upp under utbildningen. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Att satsa på grundkunskaperna och se till att man läst och förstått, inte bara läst. Det finns ganska många som läst statistik utan att förstått vad standardavvikelse är... Att läsa kurser som man är intresserad av. Mot slutet av utbildningen tror jag att det är bra att inrikta sig på projektbaserade kurser. Alumnintervju: Hamed Bozaghian Vad jobbar du med idag? Jag jobbar med R&D på Ericsson i Kista. Ansvarig för produkters supply och kommersiella vy (Supply/Commercial view) mot våra kunder. Även ansvarig för att produkters orderflöden är säkrade för orderläggning. Jobbar med att driva förbättringar (Six Sigma) för att hålla en kostnadseffektiv nivå. Vilken/vilka profil/profiler läste du? Industriell Statistik. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Det är inte lätt veta att vad man ska läsa. Ska man lyssna på vänner, lärare eller våga chansa lite? Jag tyckte om statistik och visste att det var väldigt användbart inom många olika industriella områden. Jag har än idag inte ändrat min uppfattning och glad över min profilering. 16

På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Jag driver egna projekt för ständiga förbättringar inom vår organisation. Använder en del statistiska metoder. Förbättringar är ofta en av de mest lönsamma investeringar som ett företag kan göra för att på längre sikt överleva. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Ta reda på vad du tycker är rolig med utbildningen? Hur ser jobbmöjligheterna ut för din profilering? Ta kontakt med företag om du är osäker? Optisk pincett som använder laserljus för att flytta och manipulera väldigt små objekt (mikrometer-skala), tex. används optiska pincetten för att undersöka egenskaperna hos biologiska material på cellnivå. 17

Alumnintervju: Mikael Rautio Vad jobbar du med idag? Konsult på Pöyry Forest i Falun. Vilken/vilka profil/profiler läste du? Jag läste inriktningen industriell statistik. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Anledningen till att jag valde min inriktning var att jag fick ett bra intryck av de tidigare kurserna jag läste på matematisk statistik och att kurserna verkade både intressanta och användbara. Utöver det så läste jag en hel del programmering och beräkningskurser. Till största delen valde jag kurser efter intresse och jag tror att jag till stor del skulle resonera på samma sätt idag. Det jag saknade lite i början efter utbildningen var en kurs kring mätmetoder så det hade jag nog läst idag. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Jag har efter utbildningen arbetat mycket med multivariat dataanalys, försöksplanering och sammanställning och analys av data. I den delen av arbetet har jag haft stor nytta av kurserna inom statistikområdet. Som ett viktigt verktyg i arbetet använder jag Matlab och där har jag också haft nytta av programmeringen som jag läst. Kursen i reglerteknik är också bra att ha. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Välj kurser utifrån eget intresse och inte enbart taktiskt efter vad du tror är viktigt för framtiden. Min erfarenhet är att utbildningen i sig är den viktigaste meriten särskilt några år efter examen då det man gjort efter examen är viktigare. Har man möjlighet är det inte fel att förutom en speciell inriktning välja kurser inom flera olika områden så att man får en större bredd på sin kunskap. 18

Profil: Rymd- och astrofysik Mer än 99,5% av vårt synliga universum består av plasma (en gas i huvudsak bestående av joner och elektroner), materiens fjärde tillstånd vid sidan av tillstånden fast, flytande och gas. I en neutral gas påverkar partiklarna enbart varandra genom kollisioner. Partiklarna i ett plasma påverkas även av elektriska och magnetiska krafter, vilket ger upphov till mångfald av spännande och avancerade fenomen i den interplanetära och interstellära rymden. Inom rymdforskningen studerar man många olika fenomen i rymden, det kan gälla t.ex. solens egenskaper, solvindens roll för planeters atmosfärsförlust, uppkomsten av norrsken, kometers sammansättning och skapandet av exoplaneter. Sverige ligger idag långt framme inom forskning i rymdfysik. Satelliter som Viking, Freja och Astrid har placerat svensk rymdfysik på världskartan och Sverige deltar med experimentell utrustning i många internationella satellitmissioner. Rymdforskning och rymdteknik spelar även stor roll i vårt vardagliga samhälle, t.ex. inom kommunikation, navigation och övervakning av miljö och klimat. Avancerad teknik som ursprungligen varit avsedd för rymdsonder har efter hand också visat sig vara mycket användbar på jorden. Det kan gälla exempelvis avancerad elektronik, nya material och innovativa designlösningar. Man kan helt klart säga att rymdteknik är en stark motor för utveckling och innovation inom många olika teknikområden i vårt dagliga samhälle! En nebulosa är resterna efter en exploderad stjärna. www.nasa.gov Typiska jobb efter examen Som färdigutbildad kan du jobba i direkt anknytning till satellit- och raketprojekt. Eftersom rymdteknik har visat sig vara mycket användbar på jorden så kan du även jobba inom industrin med utveckling och analys av mer vardagliga produkter och system som t.ex. elektronik, design, materialutveckling, kommunikation, navigation och övervakning av miljö och klimat. Naturligtvis passar profilen också för dig som vill fortsätta med en forskarkarriär inom rymd- och astrofysik. 19

Alumnintervju: Gabriella Stenberg Vad jobbar du med idag? Jag är rymdforskare och jobbar på Institutet för rymdfysik i Kiruna. Vilken/vilka profil/profiler läste du? Jag läste alla rymdkurser som fanns och sedan rätt många beräkningskurser. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Jag gick väldigt mycket efter vad som kändes roligt och spännande. Om man tycker att det är kul så lär man sig mer. Sedan tycker jag att det var bra att läsa kurser som hängde ihop på något sätt för att få ett större sammanhängande område som man var duktig på. Jag skulle inte göra så mycket annorlunda om jag skulle göra om det. Jag passade på att lära mig så mycket som möjligt om det jag verkligen tyckte var intressant utan särskilt mycket tanke på framtida jobb. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Rymdkurserna är grunden för det som jag arbetar med varje dag. Det jag minns från de övriga kurserna ingår i min fysik- och teknikallmänbildning. Men det absolut viktigaste är inte kursinnehållet utan att jag vet hur man lär sig nya saker som inte är enkla och att jag vant mig vid att (iallafall ibland!) arbeta hårt och fokuserat mot en deadline. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Tänk inte för mycket. Passa på att läsa det du brinner för, även om arbetsmarknaden inte ser lysande ut just då. Norrsken över Saturnus. www.nasa.gov 20

Profil: Sjukhusfysik och medicinsk teknik I profilen ingår de två spåren - Sjukhusfysik - Medicinsk teknik Sverige har en god tradition inom medicinsk teknik och har på många sätt bidragit till en förbättrad sjukvård med uppfinningar som pacemakern, hjärt-lungmaskinen, strålkniven och utrustning för ultraljudsdiagnostik. Den tekniska utvecklingen inom vården går snabbt framåt och utrustningarna blir allt mer avancerade och specialiserade. För den som vill arbeta inom området blir det därför allt viktigare att vara är insatt i de speciella krav och förutsättningar som finns. Profilen är tvärvetenskapligt till sin karaktär med inslag av kemi, biologi, miljö och medicin. Tonvikten ligger dock hela tiden på fysik och teknik med ett tydligt fokus på de praktiska tillämpningarna. De laborativa momenten är därför centrala i utbildningen och syftar till att ge praktisk erfarenhet inför den framtida yrkesrollen. Därför sker också utbildningen i ett nära samarbete med sjukvården. Ett flertal yrkesaktiva sjukhusfysiker och medicintekniker undervisar på kurserna och sjukhusets utrustning används för laborationer, t ex magnetkamera, datortomograf och strålbehandlingsutrustning. Det handlar om teknik med människan i centrum. För att få arbeta som sjukhusfysiker krävs legitimation, på samma sätt som för läkare. Denna utfärdas, efter ansökan, hos socialstyrelsen och förutsätter en sjukhusfysikerexamen som innebär en omfattande specialisering inom medicinsk strålningsfysik. Det behövs dock ingen legitimation för att få arbeta inom medicinsk teknik. Utbildningsvägen inom spåret medicinsk teknik är därför enklare med fler fria utbildningsval. Typiska jobb efter examen Typiska yrken efter examen är sjukhusfysiker och utvecklingsingenjör inom den medicintekniska industrin, inom kärnkraftsindustrin, och som strålskyddsexpert på strålsäkerhetsmyndigheten (före detta SSI, statens strålskyddsinstitut) mm. Inom vården kan man jobba med teknikunderhåll, personalutbildning, säkerhet, metodoptimering etc. Det finns också flera konsultbolag som arbetar med ren produktutveckling inom medicinsk teknik. Naturligtvis kan du även forska efter avslutad examen. 21

Alumnintervju: Jenny Chorell Åsmul Vad jobbar du med idag? Jag jobbar idag som Produktspecialist inom kardiologisk ultraljud (s.k ekkokardiografi). Jag gör allt från att skriva anbud, göra demonstrationer och presentationer, sälja och undervisa/följa upp kunderna! Vilken/vilka profil/profiler läste du? Medicinsk Strålningsfysik. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Jag satte ihop min utbildning för att få kompetens som Sjukhusfysiker. Eftersom jag var väldigt målmedveten att bli just det så valde jag de kurser som hade med det att göra. I och med att jag idag inte jobbar som fysiker, utan i det privata näringslivet, hade jag nog valt att läsa lite "bredare", såsom mer ekonomi/marknadsföring i tillägg till det jag läste. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Jag har stor nytta av de direkt medicinska kurserna, men mindre nytta av de allmänna ingenjörskurserna, tyvärr. Men det jag har haft absolut störst nytta av är sättet att ta till mig kunskap och förmedla kunskap. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Nu har jag inte helt satt mig in i hur utbildningen är lagt upp längre, men jag tycker att det är viktigt att komplettera ingenjörskurser med t.ex. "ekonomi för ingenjörer", marknadsföring och mer humaniora ämnen. Då får du en bredare grund att stå på och bättre insikt i olika problemställningar, mer och mer är tvärvetenskapligt idag! Magnetresonanstomografi av människohuvud, från sidan. 22

Alumnintervju: Arne Nykänen Vad jobbar du med idag? Just nu är jag föräldraledig. Jag disputerade i Teknisk akustik vid Luleå tekniska universitet för en knapp månad sedan. Efter föräldraledigheten planerar jag att fortsätta forska inom akustik. Vilken/vilka profil/profiler läste du? Medicinsk strålningsfysik. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Inriktningen mot medicinsk strålningsfysik var ganska utstakad, så efter att ha bestämt mig för inriktning behövde jag inte fundera så mycket över vilka kurser jag skulle läsa. Jag ville att de kurser jag läste skulle ha tydliga tillämpningar, och det tyckte jag att jag fick i strålningsfysikkurserna. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Eftersom jag fortsatt med forskning inom tillämpad fysik tycker jag att blandningen mellan teori och tillämpningar gav mig en bra introduktion till den typen av arbete. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Fundera över hur du tycker om att jobba. Hitta en balans mellan teori och tillämpning som tilltalar dig. Det kommer att lära dig en arbetsmetodik som du kommer att ha nytta av även om du senare väljer att byta ämnesområde. 23

Alumnintervju: Kennet Andersson Vad jobbar du med idag? Jag är doktorand i medicinsk teknik, huvudinriktningen är mot utveckling av nya modeller och metoder för karakterisering av det likvordynamiska systemet. Vilken/vilka profil/profiler läste du? Optisk fysik, beräkningsfysik och en del statistik. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Optik var/är något som alltid intresserat mig. De kunskaper som förvärvades i kurserna inom beräkningsfysik och framförallt statistik är sådant som man kan tillämpa mer generellt. Ja, min åsikt är att man först och främst ska läsa sådant som man finner mest intressant. Sedan skadar det givetvis inte att läsa kurser som man ser en direkt tillämpning för i sitt kommande arbete. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Statistikkunskaperna används regelbundet. Eftersom mycket av min tid går åt till programmering så utnyttjas även en hel del av kunskaperna från beräkningsfysik. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Planera utefter det som du finner mest intressant och givande! Bild av en modern magnetkamera. 24

Längre alumnintervjuer Johan Svensson, F99 Examen 2005, med inriktning optik och mät- och beräkningsfysik. Nuvarande arbete: Optisk konstruktör på General Electric Healthcare. Jag jobbar som optisk konstruktör på ett företag som tillverkar forsknings- och diagnostisk utrustning inom bioteknik och medicin. Hela GE är ett riktigt stort företag, nästan 400 000 anställda, och det expanderar hela tiden. Företaget grundades av Tomas Edison, killen med glödlampan, och idag spänner verksamhetsområdet över en mängd olika produktområden. Healthcare-delen har 45 000 anställda varav ca 500 jobbar här i Umeå. Jag är den enda optiska konstruktören i Umeå och det innebär att jag får vara med på många projekt av olika slag. Arbetsuppgifterna består i att se till att optiken (d.v.s. lasrar, linser, kameror, fibrer m.m.) i våra maskiner är konkurrenskraftig. Jag ser till att lasrar byts ut om nya, bättre typer kommer ut på marknaden och säger till inköpsavdelningen om jag anser att vi betalar för mycket för någon komponent. Ett komponentbyte innebär alltid en stor risk varför alla nya delar måste valideras noga och till detta utvecklar jag lämpliga testmetoder och verktyg för att kunna utföra kvalitetssäkrade mätningar. Eftersom företag är vinstdrivande organisationer går mycket av tiden åt till att göra värderingar om vilka åtgärder som på sikt kommer att spara pengar och vilka som inte riktigt är värda att satsa på. I uppstartningsfasen av nya projekt finns jag ofta med för att göra bedömningar om rimlighet och tillgänglighet på de optiska delarna. Jag sysslar också med utbildning av ny personal och ser till att både personal och lokaler är lämpligt utrustade för att undvika olyckor. Under hösten 2005 var jag handledare för en exjobbare som sysslade med prototypframtagning av kommande medicinsk utrustning. Examensarbetet gjorde jag på Institutionen för fysik på Umeå universitet. Jag konstruerade en elektrooptisk modulator som skulle användas till att flytta atomer i ett laserkylningsexperiment. Modulatorn består av ett antal kristaller som har olika optiska egenskaper i olika riktningar. Med hjälp av att lägga på elektriska spänningar över kristallen kan man också ändra dess egenskaper, exempelvis dess brytningsindex. Målet var att fasskifta en av de två överlappande laserstrålarna med ortogonala polarisationsriktningar. Jag var innan exjobbet lite skeptisk till att göra exjobbet på institutionen eftersom jag var rädd att fastna på universitetet. Med facit i hand skulle jag nog inte kunnat vara på ett bättre ställe eftersom universitetet är en naturlig plats för företag att leta kommande medarbetare. Jag tror inte att jag skulle haft lika många kontakter och jobberbjudanden om jag gjort exjobbet på ett företag. 25

Varför Teknisk fysik och Umeå? Jag har alltid varit teknikintresserad och velat jobba med den senaste tekniken. Att hänga med längst fram i teknikutvecklingen kräver att man förstår och kan använda en hel del avancerad teori. Teknisk fysik i Umeå har ett rykte om sig att kunna ge en bra grund till detta vilket jag nu, efter att ha börjat jobba, kan säga att jag fått. Rättare sagt har jag skaffat mig det, då det är en utbildning som kräver stor personlig arbetsinsats. Att jag dessutom under studietiden engagerat mig i flera olika saker, gjorde att jag fick en betydligt bredare profil med kunskap om affärsmässighet, ekonomi, juridik, gruppdynamik och mycket mer. I nuläget har jag nog nästan lika mycket nytta av mina erfarenheter från mitt engagemang som jag har från min teoretiska utbildning. Jag ser engagemang i studentlivet som ett otroligt nyttigt och naturligt komplement till alla universitetsutbildningar. Kombinationen av alla erfarenheter från utbildningstiden gör att man blir en problemlösare som kan jobba inom en rad områden med olika typer av problem. Att jag valde att plugga i Umeå föll sig naturligt då jag bara hade hört bra saker om utbildningarna och jag gärna ville läsa vid ett universitet där klasserna inte var för stora, så att man inte riskerade att försvinna i mängden. I efterhand kan jag säga att i Umeå och speciellt på Teknisk fysik har man som student en väldigt nära och avslappnad relation med lärarna vilket inte bara underlättar en massa saker under pluggtiden, utan också gör det både lättare att gå vidare till en forskarutbildning och behålla den viktiga kontakten med universitetet när man börjar jobba i företag. När jag bestämde mig att flytta de 65 milen norrut till Umeå, var det först till mina föräldrars stora förskräckelse, men de märkte också efterhand vilken trevlig stad Umeå är, med lagom mycket liv och rörelse. Umeå har också mycket fin natur och det är lätt att åka i väg till fjällen över en helg, vilket jag också såg som ett plus. Jag har aldrig ångrat mitt val att läsa i Umeå. Andreas Berggren, F92 Examen 1997, med inriktning Mät och beräkningsfysik. Nuvarande arbete: Projektledare på Boliden Teknik och Utveckling. Jag arbetar för närvarande som projektledare på utvecklingsavdelningen i gruvföretaget Boliden AB. Boliden är idag ett av världens största gruv- och smältverksföretag med verksamheter i ett flertal länder över hela världen men utvecklingsavdelningen ligger fortfarande i Boliden, 3 mil väster om Skellefteå. Som projektledare ansvarar jag för olika typer av utvecklingsprojekt, huvudsakligen inom automation och processtyrning. På utvecklingsavdelningen arbetar vi också med mer långsiktiga strategiska utvecklingsfrågor, t.ex. nya metoder för metallutvinning. 26

Jag anställdes på Boliden hösten 1997 och hade då arbetat på Modo Forskning och Utveckling under ca 1 år. Under mina första år på Boliden arbetade jag som projektledare för olika processtyrningsprojekt och sedan två år är jag också huvudansvarig för samtliga utvecklingsprojekt inom automation och processtyrning. I mitt arbete har jag arbetat med allt från givarutveckling, bildanalys, reglerteknik, processoptimering till sprängteknik. Under de senaste åren har arbetet delvis ändrat inriktning mot produktionsstyrning i ett vidare perspektiv. Just nu är mina två största projekt inriktade mot just detta, att genom bättre samordning och styrning av de olika produktionsenheterna kunna öka produktionen och därmed vinsten. Teknisk fysik kan kanske uppfattas som en lite udda bakgrund för utvecklingsarbete inom gruvindustrin men faktum är att vi bara på Boliden Teknik är fyra tekniska fysiker. Min uppfattning är att teknisk fysik ger den klart bästa grundutbildningen av alla civilingenjörs utbildningar. Man saknar naturligtvis en del detaljkunskaper specifika för den bransch man arbetar inom men med en bra grundutbildning är det lätt att läsa in sig även om det gäller något så speciellt som sprängteknik i dagbrott. När jag började teknisk fysik var det också mitt mål att få en bred och användbar utbildning. Faktum är att jag, hur konstigt det än kan låta, har tillämpat nästan alla kurser jag läste på teknisk fysik. Det trodde jag nog inte när jag läste dem. Profilen beräkningsfysik ger dig goda kunskaper i simulering och modellering. 27