Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan stödjas i sitt återinträde i utbildning eller på arbetsmarknaden. I uppdraget ingår även kunskapsinsamling och metodutveckling på området. Insatserna ska ge möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och öka medvetenheten om den särskilda situation som unga föräldrar som varken arbetar eller studerar befinner sig i samt om vilket stöd de kan behöva för att fortsätta sin utbildning eller för att etablera sig på arbetsmarknaden. Insatserna ska riktas till personer som har en samordnande eller på annat sätt central roll i det lokala arbetet med att främja ungas tillträde till utbildning och arbete. Bakgrunden är att flera rapporter har pekat på att unga med barn löper en större risk än andra att hamna utanför utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Ungdomsstyrelsen ska också belysa målgruppens situation samt behovet av ytterligare åtgärder. Journalisten Elisabeth Wahl har på Ungdomsstyrelsen uppdrag talat med och träffat unga föräldrar och personer som arbetar inom olika verksamheter som riktar sig till unga föräldrar, för att ge en bild av hur unga föräldrar upplever sin egen situation deras problem och möjligheter. Definition av gruppen unga föräldrar Gruppen unga föräldrar är ingen homogen grupp. Här ingår både de som är 22 år, har fast anställning och ska få sitt andra barn och de som är 17 år och har blivit oplanerat gravida under gymnasietiden. Därför är det svårt att på ett enkelt sätt beskriva både gruppen som sådan och de eventuella åtgärder som skulle kunna hjälpa fler av dem till utbildning och arbete. Det finns inte heller särskilt mycket skrivet kring kopplingen unga föräldrar och arbetsmarknad. Men både utredningen Unga utanför (SOU 2003:92) och Integrationsverkets rapport Närmar sig och fjärmar sig (Integrationsverket 2007) pekar på att unga med barn riskerar att hamna utanför både arbetsmarknaden och utbildningssystemet i större utsträckning än andra unga i samma ålder. Många unga föräldrar har inte hunnit avsluta sin utbildning eller har kort utbildning, vilket gör att de löper högre risk för långvarigt utanförskap. En högre andel unga kvinnor än unga män blir föräldrar före 20 års ålder och en stor del av dem är ensamstående. Enligt Integrationsverkets rapport har ungefär 20 procent av alla ungdomar i Sverige i åldern 20 till 24 år barn. Bland de unga som varken arbetar eller studerar är dock andelen föräldrar omkring 25 procent bland inrikes födda och mellan 30 och 40 procent bland utrikes födda.
Den intervjuade gruppen Sex personer har intervjuats. Medelåldern är 20 år och återigen finns det stora skillnader inom gruppen. En del har klara planer för framtiden och har därför sökt olika utbildningar, andra är inte ens inskrivna på arbetsförmedlingen. Jag har ingen utbildning, då är det helt omöjligt att få jobb. Men jag ska nog skriva in mig på arbetsförmedlingen efter sommaren. Först ska jag läsa klart gymnasiet, sedan ska jag försöka få något jobb. Jag ska börja plugga till hösten och förhoppningsvis börja jobba sen. Varför utanför? Unga föräldrar är alltså överrepresenterade bland unga arbetslösa. En möjlig slutsats är därför att det är något i föräldraskapet som gör det svårare att få arbete. Att vissa jobb inte passar särskilt bra ihop med familjesituationen och då särskilt för dem som är ensamstående. Jag kan ju inte ta jobb där jag måste jobba helger eller kvällar. För vem ska ta hand om mitt barn då? Många vill att man ska kunna jobba över när som helst och även jobba konstiga tider. Men jag måste hämta på dagis, och det verkar inte vara så populärt. Men det är lite för enkelt att enbart koppla utanförskapet till föräldraskapet. Flera av de intervjuade menar visserligen att de kanske inte kan ta exakt samma jobb som barnlösa i samma ålder, men de berättar också att en del av de arbetsgivare de varit i kontakt med snarare har reagerat positivt än negativt när de hört att personen i fråga har barn. De flesta menar istället att huvudskälet till att de har svårt att få jobb snarare handlar om att de inte har någon utbildning eller någon arbetslivserfarenhet en situation de delar med många andra unga. Andra pratar också om att det är svårt att få jobb när man inte har ett helsvenskt namn. Jag tycker inte det här med jobb har varit en barnfråga. Det är helt enkelt lite svårare att få jobb med ett utländskt namn, trots att jag pratar bra svenska. Man måste ju ha så mycket erfarenhet och jag tycker att det är konstigt att det inte räknas att ha blivit förälder. Man blir väldigt bra på att planera till exempel. Men så är det för oss unga, vi får sådana slitjobb för lite pengar. Eller så är det telemarketingjobb där man bara får betalt om man säljer. Det är med andra ord svårt att självklart koppla ihop föräldraskapet med problemen att komma in på arbetsmarknaden. Det handlar om en betydligt mer komplex bild än så. Däremot så går det att konstatera att de unga föräldrarna inte upplever att deras föräldraskap ger dem särskilt många fördelar, trots att de flesta upplever att de har förändrats och vuxit som personer efter att ha fått barn. Vuxensamhällets attityd Det faktum att det inte ses som en positiv erfarenhet att vara ung förälder hänger kanske samman med den attityd som vuxensamhället verkar ha inför unga föräldrar överhuvudtaget. Det framkom snabbt i samtalen med de unga föräldrarna att många upplevde att de behandlades annorlunda än andra föräldrar. Flera av dem ansåg att de redan från början möttes av attityden att det här skulle bli problem både från anhöriga och skolan och från socialkontoret och arbetsförmedlingen. Många i vuxenvärlden verkar, enligt de unga föräldrarna, utgå från att det bästa vore om graviditeten avbröts. Även efter att barnet var fött upplevde de att ifrågasättandet fortsatte. De ville absolut att jag skulle gå någon mamma-barn-terapi för att lära mig hur jag skulle knyta an till mitt barn. Jag blev asförbannad för jag vet hur man knyter an och byter blöjor. Det kändes rätt nedvärderande. Många av de intervjuade ansåg att även om det här inte fick dem att känna sig som sämre föräldrar var detta ytterligare en motgång att brottas med. En del menade att den nedlåtande attityden gjort dem mer skeptiskt inställda till verksamheter som arbetsförmedling och socialkontor eftersom de så ofta fick ett negativt och kritiskt bemötande.
Vad vill de unga föräldrarna ha hjälp med? Samtidigt är många av de unga föräldrarna tacksamma för det stöd de har fått och de tycker också att det är bra att det finns aktiviteter för dem. Samtliga intervjuade vill klara sig själva och arbeta eller studera. De vanligaste frågorna från de intervjuade var: - Hur gör jag för att gå klart gymnasiet? En del har avbrutit eller inte ens påbörjat gymnasiestudier. Många inser sedan att de vill genomföra gymnasiet för att förbättra sina chanser på arbetsmarknaden eller för att kunna studera vidare. - Vilket yrke passar mig? Men att välja yrke är svårt. De verksamheter som har erbjudit någon form av yrkesvägledningssamtal har därför varit mycket uppskattade. - Hur ska jag få arbetslivserfarenhet? Många upplever att de flesta arbetsgivare kräver någon form av arbetslivserfarenhet. Eftersom alla inte har det upplevs kravet som ett moment 22 som ytterligare förstärker utanförskapet. Verksamheter som möter unga föräldrarna Det finns många olika verksamheter som arbetar med gruppen unga föräldrar: kommunala verksamheter, olika aktiviteter knutna till Svenska kyrkan, landstingsdrivna grupper samt en mängd olika samarbetskonstellationer. Tre olika verksamheter har intervjuats och kortare samtal har förts med ytterligare aktörer. Verksamheterna ser mycket olika ut, men har några saker gemensamt: för det första ser de frågan om vägen ut på arbetsmarknaden som något mycket mer än ett rent arbetsmarknadsproblem. Det är svårt att få jobb i dag som ung person och är du ung förälder är det ännu svårare. Har du dessutom ett utländskt namn är det nästan helt omöjligt. Många av verksamheterna betonar också att mycket av deras jobb handlar om att bygga upp självförtroendet och självkänslan hos de unga föräldrarna. De har så lång väg att gå, de behöver därför extra stöd. Det är nästan vår viktigaste uppgift: att stötta och bygga upp deras självförtroende. Det märks så tydligt när vi har CV-verkstad: då säger de att de inte kan eller har gjort något. Det gäller att få dem att inse; att bli förälder är att ha gjort något. De intervjuade tycker också att det är viktigt men samtidigt svårt att hitta en bra balans mellan att stötta de unga föräldrarna och att lägga sig i för mycket. Det är viktigt att vi som arbetar med den här gruppen stöttar och peppar när det behövs utan att göra så mycket intrång i den privata sfären så att det upplevs som kränkande. Samtidigt är det kanske nödvändigt ibland. Det här är en grupp som ibland är lättkränkt. Jag försöker tala om att det faktum att de är unga föräldrar inte behöver betyda problem, samtidigt så är det många som har det väldigt jobbigt. Olika upplevelser för unga mammor och unga pappor Det går inte att skriva om unga föräldrar utan att nämna den stora skillnaden mellan hur mammor och pappor upplever sitt föräldraskap. Flera av de unga mammorna upplever att de drar ett tungt lass för både barnet och förhållandet. Många pappor verkar inte fatta och de verkar inte kunna göra saker utan att man säger till. Jag tror killar har svårt att släppa sig själva, de kör på med sitt vanliga liv. Vi har ju haft mammor här som inte bara tar hand om alla nattvak och blöjbyten utan också ser till att väcka pojkvännen och se till att han kommer iväg till skolan eller arbetet i tid. Samtidigt säger flera av papporna att de upplever det som om de inte riktigt räknas som förälder på samma sätt. Mycket av verksamheterna på till exempel mödra- och barnavårdscentralerna utgår från mamman och papporna känner sig ibland lite bortglömda.
Föräldrar med utländsk bakgrund En av verksamheterna når många föräldrar med utländsk bakgrund. De anordnar inga speciella grupper uppdelat efter språk eller nationalitet, utan här samlas alla. Andra verksamheter upplever att det kan vara svårt att nå ut till den här gruppen och att de inte har lyckats särskilt bra. Hos den verksamhet som har många unga föräldrar med utländsk bakgrund menar man att det går lite i vågor. Intresset för oss kommer och går, det verkar spridas via nätverk och genom andra unga föräldrar. Om några med latinamerikansk bakgrund kommer till oss, så kommer det ofta flera. Som tidigare har nämnts upplever många unga föräldrar att utländsk bakgrund kan försvåra chanserna att få jobb. Det är något de olika verksamheterna också tycker sig märka. Däremot behöver själva föräldraskapet inte betyda större problem än för en ung förälder med svensk bakgrund. I flera av de här grupperna är det inte lika tabu att bli ung förälder. De hamnar inte lika ofta i konflikt med sin ursprungsfamilj som de med helsvensk bakgrund gör. Sammanfattning Samlat ansvar Inom vissa kommuner finns all verksamhet som rör unga föräldrar samlat på ett ställe: träffverksamhet, föräldrautbildning, yrkesvägledning och så vidare. Andra kommuner har ingen samlad strategi utan där hänvisas föräldrarna till olika personer inom olika organisationer. Där jag bor nu är allt samlat och jag har fått mycket hjälp. Där jag bodde förut var det inte alls så. När man är nybliven förälder är det så mycket att tänka på, så då var det svårt att orka med allt annat. Som ung nybliven förälder är det många nya saker att ta till sig. Att tänka på och ta beslut kring studier eller framtida jobb under föräldraledigheten kan därför vara svårt. Därför är det bra om så många verksamheter som möjligt som berör den unga föräldern samordnas så att hon eller han inte behöver ha kontakt med många olika personer på många olika ställen. Gymnasiet Enligt de olika tillfrågade verksamheterna är ofullständig gymnasieskola inte ovanligt bland unga föräldrar. En del började aldrig gymnasiet efter högstadiet, medan andra hoppade av efter ett tag. Att stötta de unga föräldrarna och hjälpa dem att gå klart gymnasiet är därför en fråga som många av verksamheterna arbetar med. Men ett problem som flera av verksamheterna har stött på är en negativ attityd från vissa gymnasieskolor till gravida elever eller dem som blir mammor under sin gymnasietid eleven har upplevt det som att det är bäst att hon avbryter sina studier. Andra skolor är dock mycket anpassningsbara och flexibla. Vissa skolor gör allt för att de här tjejerna ska kunna gå klart, de anpassar studiegången och verkar inte se några problem. Andra verkar mest tycka att det här är något tjejerna ska skämmas över. Se över hur gymnasieskolorna arbetar när en av deras elever blir gravid. Kanske bör någon form av informationsskrift produceras som sedan kan skickas till alla gymnasieskolor?
Papporna I kontakten med olika verksamheter märks att unga föräldrar i många fall betyder unga mammor. När en träffverksamhet ska beskrivas är kanske rubriken unga föräldrar men i den beskrivande texten står det att här träffas unga mammor. De intervjuade unga papporna tycker också att mycket handlar om mammans behov och att de ibland har känt sig lite osynliga. Till exempel så verkar det vara vanligt att mödra- och barnavårdscentralen endast informerar mamman och att hon sedan förväntas föra den informationen vidare till pappan. Eftersom en hel del av de unga föräldraparen inte lever tillsammans så kan information försvinna på vägen. Om man ska försöka nå fler unga föräldrar för att hjälpa dem ut på arbetsmarknaden måste därför fler verksamheter också riktas till papporna. Ibland tror jag att det ännu tuffare för papporna. Det är som en del mammor säger jag hade ju ändå min mage. Precis som de unga mammorna känner de unga papporna att de kanske inte har så mycket gemensamt med ett gäng 30-åringar. De unga papporna blir ofta tysta och har inte så mycket att säga. Samtidigt är det viktigt att också stötta de mammor som drar det stora lasset för föräldraskapet. Många av de verksamheter jag intervjuat upplever att ansvarsfördelningen mellan de unga föräldrarna kan vara ännu mindre jämlik än bland äldre par. Det är oftare tjejerna som hoppar av skolan och tar ut större delen av föräldraledigheten. Sedan får de svårare att komma in på arbetsmarknaden. Lättare för unga att komma in på arbetsmarknaden När de unga föräldrarna själva och de som arbetar med gruppen tillfrågas om det finns något de skulle önska sig svarar så gott som samtliga att det måste bli lättare att få jobb. Många upplever att det antingen krävs lång erfarenhet eller utbildning för att ens bli påtänkt för många av de anställningar som annonseras ut. En av de intervjuade verksamheterna menar att många av de unga föräldrar som de är i kontakt med jobbar svart och att det är skälet till att de fastnar i utanförskap. Den här frågan berör många fler än bara de unga föräldrarna. Därför vore det önskvärt om man tog ett samlat grepp och prioriterade ungas väg in på arbetsmarknaden. Annan attityd På frågan om det saknades några lagar eller regler menade de flesta av dem som jobbar med unga föräldrar att dagens regelverk är mycket bra. Problemet menade man istället handlade om tillämpningen och attityden. Unga föräldrar verkar ofta automatiskt ses som problemföräldrar och blir behandlade därefter. Bemötandet är viktigast! De är så många som berättar hur illa behandlade de blir av olika myndigheter. Det får inte vara så. Det här handlar mer om kunskap och förhållningssätt än något annat. Därför är det viktigt att unga föräldrar och deras specifika situation inte glöms bort när kommuner och andra myndigheter kompetensutvecklar sin personal och utvärderar sin verksamhet. Samla ihop erfarenheter från de verksamheter som har bra och fungerande aktiviteter för unga pappor. Samtidigt är det viktigt att stötta de unga mammor som lever i uppenbart ojämlika förhållanden.