1 (6) Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 Bakgrund Enligt skolförordningen (2011:185) ska nationella ämnesprov genomföras i de årskurser och ämnen i grundskolan, specialskolan och sameskolan som anges i förordningen. Enligt gymnasieförordningen (2010:2039) och förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning ska nationella kursprov genomföras i de kurser i gymnasieskolan och i kommunal vuxenutbildning som anges i respektive förordning. I sistnämnda förordning anges även att nationella slutprov ska genomföras i utbildning i svenska för invandrare. Det huvudsakliga syftet med de nationella proven är dels att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, dels att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, huvudmannanivå och nationell nivå. En förutsättning för att syftet med de nationella proven ska uppnås är att berörda skolor genomför proven på samma dag eller under samma provperiod 1, så att provens uppgifter inte blir kända i förväg. Skolverket meddelar årligen föreskrifter som anger datum för när de nationella proven ska genomföras i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan. För kommunal vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare anges en första dag för genomförande för de nationella proven, då nationella prov får användas kontinuerligt i dessa skolformer. I föreskrifterna med provdatum regleras även skolornas skyldighet att rapportera in elevresultat på proven, skicka in ett urval av elevlösningar av proven och besvara lärarenkäter. Konsekvensutredning Innehållet i konsekvensutredningen utgår från 6 och 7 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. 1. Beskrivning av problemet och vad som ska uppnås (jfr 6 1) Det huvudsakliga syftet med de nationella proven är dels att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, dels att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, huvudmannanivå och nationell nivå. En förutsättning för att syftet med de nationella proven ska uppnås är att berörda skolor genomför proven på samma dag eller under samma tidsperiod, så att provens uppgifter inte har blivit kända i förväg. Genom att föreskriva om datum för provens genomförande blir det obligatoriskt att genomföra de nationella proven på angivna dagar eller under en angiven tidsperiod i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Genom föreskrifterna blir det vidare obligatoriskt att genomföra nationella prov i gymnasieskolan på angivna dagar. För skolformerna kommunal vuxenutbildning och undervisning i svenska för invandrare säkerställs att proven har en första dag för genomförande (innan dess får proven inte 1 I årskurs 3 i grundskolan och sameskolan, samt årskurs 4 i specialskolan, ska nationella ämnesprov genomföras under en angiven tidsperiod i stället för på ett angivet datum.
2 genomföras) genom att Skolverket föreskriver om detta. För att proven ska kunna ge underlag för en analys i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, huvudmannanivå och nationell nivå ska skolorna rapportera elevresultat. För att säkerställa att skolorna uppfyller detta regleras även rapporteringsskyldigheten i föreskrifterna. En förutsättning för att proven ska kunna utvärderas är att skolorna skickar in ett urval av elevlösningar av proven och att samtliga lärare som genomfört proven svarar på lärarenkäter. Även detta behöver regleras i föreskrifterna. 2. Alternativa lösningar (6 2). Skolverket kan endast göra det obligatoriskt för skolor att genomföra nationella prov på ett angivet datum eller under en angiven tidsperiod genom att föreskriva om det. Detsamma gäller för skolornas skyldighet att rapportera elevresultat, skicka in ett urval av elevlösningar och svara på lärarenkäter. Det finns således ingen alternativ lösning. 3. Berörda (6 3) Kommunala och fristående grundskolor och gymnasieskolor, sameskolan, specialskolan, anordnare av kommunal vuxenutbildning/utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning och anordnare av undervisning i svenska för invandrare/utbildning motsvarande undervisning i svenska för invandrare som genomför nationella prov. Andra berörda är personal vid dessa skolor/utbildningsanordnare som rapporterar elevresultat, skickar in ett urval av elevlösningar av proven och besvarar lärarenkäter. Siffrorna nedan är uppskattade och tagna från skolregistret 2013/2014 i september 2013. Uppskattningsvis är det ca 4050 grundskolor med offentlig huvudman respektive drygt 800 skolor med enskild huvudman som har behörighet att beställa nationella prov. De fristående skolorna utgör således ca 17 % av totala antalet grundskolor. För gymnasieskolor är det uppskattningsvis knappt 900 skolor med offentlig huvudman respektive drygt 450 skolor med enskild huvudman som har behörighet att beställa nationella prov. De fristående skolorna utgör således ca 35 % av totala antalet gymnasieskolor. 4. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser (6 4) Kostnadsmässiga konsekvenser av föreskrifterna är de administrativa kostnader som uppstår vid rapporteringen av elevresultat, insändandet av ett urval av elevlösningar av proven och besvarandet av lärarenkäter. Tidsåtgång för detta uppskattas till en timme per lärare och prov. Beräkningar för dessa kostnader anges under p. 8. Skyldigheten för skolor att genomföra nationella prov uppstår inte genom föreskrifterna utan genom regleringar i förordningar. Det är även i förordningar som det anges vilka prov som ska genomföras i de olika skolformerna. Kostnaderna för skolhuvudmän som avser själva proven och administrationen runt proven kommer därför inte att behandlas i konsekvensutredningen.
3 5. Överensstämmelse med EU-lagstiftning (6 5) Frågan är inte reglerad på EU-nivå. 6. Ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser (6 6) Föreskrifterna bör träda i kraft i januari 2014 så att skolhuvudmännen beaktar datumen för proven vid planeringen av verksamheterna 2014/2015. Datumen för provgenomförande kommer även att finnas på Skolverkets webbplats. 7. Antal berörda företag och vilka branscher de är verksamma i samt storleken på företagen (7 1) Siffrorna nedan är uppskattade och tagna från skolregistret 2013/2014 i september 2013. Det är uppskattningsvis drygt 800 grundskolor med enskild huvudman som har behörighet att beställa nationella ämnesprov, respektive drygt 450 gymnasieskolor med enskild huvudman som har behörighet att beställa nationella kursprov. Det saknas uppgifter om antalet enskilda anordnare av utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning och utbildning motsvarande undervisning i svenska för invandrare som har behörighet att beställa nationella prov. 8. Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär den för företagens administrativa kostnader (7 2) De uppskattade kostnader som anges nedan är en redovisning av de kostnader som företag redan i nuläget har för att rapportera elevresultat, skicka in ett urval av elevlösningar och besvara lärarenkäter för nationella prov. Föreskrifterna för 2014/2015 innebär generellt ingen ökning av kostnaderna, då företagen har varit skyldiga att göra detta sedan flera år tillbaka, genom regleringar i tidigare års föreskrifter om nationella prov. För 2014/2015 skulle det emellertid kunna bli en ökad tidsåtgång för enskilda anordnare av utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå för de aktiviteter som nämns i första stycket. Detta beror på att det sedan den 1 oktober 2013 är obligatoriskt för lärare att genomföra nationella prov i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Grundskolan Siffrorna nedan är uppskattade medelvärden och bygger på beräkningar efter antal beställda lärarupplagor 2012/2013. Så här många lärare genomförde de olika proven läsåret 2012/2013: Årskurs 3: Medelvärde per prov i ämnena svenska/svenska som andraspråk respektive matematik: genomfördes av drygt 7 000 lärare per prov. Årskurs 6: Medelvärde per prov i ämnena/ämnesområdena svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, NO (biologi, fysik, kemi) och SO (geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap): genomfördes av ca 6 300 lärare per prov.
4 Årskurs 9: Medelvärde per prov i ämnena/ämnesområdena svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, NO (biologi, fysik, kemi) och SO (geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap): genomfördes av ca 5 800 lärare per prov. Tidsåtgång för att rapportera elevresultat, skicka in ett urval av elevlösningar och besvara lärarenkät uppskattas till en timme per prov och lärare. Med utgångspunkt att varje lärare som har genomfört prov har en skyldighet att genomföra dessa aktiviteter blir den totala uppskattade tidsåtgången för detta ca 74 500 timmar. Om en anställd (lärare eller administratör) som tar hand om rapporteringen uppskattningsvis har en timlön på 150 kronor blir den totala uppskattade kostnaden för rapporteringen: 11 175 000 kr. Kostnaden för företag (dvs skolor med enskild huvudman) utgör 17 % av 11 175 000 kr, dvs: 1 899 750 kr. Denna kostnad delas av drygt 800 företag som genomför nationella ämnesprov i grundskolan. Gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning Siffrorna nedan är uppskattade medelvärden och bygger på beräkningar efter antal beställda lärarupplagor 2012/2013. Eftersom vissa kursprov endast har genomförts en eller två gånger är det svårt att dra slutsatser från siffrorna nedan. Så här många lärare genomförde uppskattningsvis nationella prov 2012/2013 för de angivna kurserna: Höstterminen 2012 Engelska 5 Engelska 6 Svenska1/svenska som andraspråk 1 Svenska 3/svenska som andraspråk 3 Matematik 1a Matematik 1b Matematik 1c Matematik 2a Matematik 2b Matematik 2c Matematik 3b Matematik 3c Matematik 4 genomfördes inte höstterminen 2012 drygt 1 000 lärare knappt 1 000 lärare ca 1 300 lärare ca 900 lärare ca 1 300 lärare ca 500 lärare ca 700 lärare ca 550 lärare ca 900 lärare
5 Vårterminen 2013 Engelska 5 Engelska 6 Svenska 1/svenska som andraspråk 1 Svenska 3/svenska som andraspråk 3 Matematik 1a Matematik 1b Matematik 1c Matematik 2a Matematik 2b Matematik 2c Matematik 3b Matematik 3c Matematik 4 ca 4 300 lärare ca 3 400 lärare ca 4 700 lärare ca 1 900 lärare ca 1 900 lärare ca 850 lärare ca 850 lärare ca 1 750 lärare ca 1 200 lärare ca 600 lärare ca 1 150 lärare Tidsåtgång för att rapportera elevresultat, skicka in ett urval av elevlösningar och besvara lärarenkät uppskattas till en timme per prov och lärare. Med utgångspunkt att varje lärare som har genomfört prov har en skyldighet att genomföra dessa aktiviteter blir den totala uppskattade tiden för detta: 34 750 timmar. Om en anställd (lärare eller administratör) som tar hand om rapporteringen uppskattningsvis har en timlön på 150 kr blir den totala uppskattade kostnaden för rapporteringen: 5 212 500 kr. Det är inte möjligt att utläsa av siffrorna om det är gymnasielärare eller lärare i kommunal vuxenutbildning/utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning som genomförde proven 2012/2013. Detta innebär att det inte går att se hur kostnaderna är fördelade mellan gymnasieskolor och anordnare av kommunal vuxenutbildning/utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning. Det går inte heller att räkna ut vad kostnaderna blir för gymnasieskolor med enskild huvudman och anordnare av utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning (dvs kostaderna för företag). Utbildning motsvarande undervisning i svenska för invandrare Det saknas uppgifter om antal lärare som genomförde nationella prov i utbildning motsvarande undervisning i svenska för invandrare 2012/2013. Det går därför inte att räkna ut tidsåtgången eller kostnaderna för dessa företag. 9. Följer några andra kostnader för företagen och vilka förändringar kan de behöva vidta till följd av regleringen (7 3) Föreskrifterna bedöms inte innebära några andra kostnader för företag. 10. Påverkan på konkurrensförhållanden för företagen (7 4) Föreskrifterna bedöms inte påverka företags konkurrensförhållanden.
6 11. Övrig påverkan på företagen (7 5) Föreskrifterna bedöms inte ha någon övrig påverkan på företag.