Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se 2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden
Innehåll Sammanfattning... 3 Privata turister drev efterfrågan under 2014... 3 Kraftig ökning av utländska besökare på de svenska hotellen... 4 Prisutvecklingen skiljer sig åt mellan kundsegmenten... 4 Trots sjunkande snittintäkt per belagt hotellrum ökade hotellens lönsamhet... 5 Stora skillnader i utveckling mellan hotellkommuner... 6 Utsikter för hotellmarknaden 2015... 7 Sid 2 av 7
Index dec 2002= Index dec 2002= Sammanfattning Efterfrågan på hotellrum ökade kraftigt under 2014. Det var privatgäster som stod för hela ökningen medan efterfrågan från konferensgäster minskade kraftigt och efterfrågan från affärsgäster var oförändrad. Den kraftigt ökningen av belagda hotellrum gav den högsta beläggningsraden 1 på svenska hotell sedan tillförlitlig statistik funnits tillgänglig från i slutet av 70-talet. Trots den höga beläggningsgraden sjönk den genomsnittliga intäkten per belagt rum 2 (ARR) något. Den höga beläggningsgraden innebar, trots detta, att den genomsnittliga intäkten per disponibelt rum 3 (RevPAR) steg med 2,1 procent. Det allmänna konjunkturläget tros förbättras under 2015, vilket enligt Visitas bedömning innebär att hotellmarknaden fortsätter att utvecklas positivt under 2015. RevPAR förväntas öka med tre procent. Privata turister drev efterfrågan under 2014 Efterfrågan på hotellrum i Sverige ökade kraftigt under 2014, + 4,3 procent. Ökningen skedde dock helt och hållet från privatsegmentet, se diagram 1. Efterfrågan på hotellrum från privatgäster ökade med nästan 10 procent under 2014 jämfört med 2013. Samtidigt minskade efterfrågan på hotellrum från konferensgäster under 2014, - 1,6 procent. Konferensmarknaden är mycket konjunkturkänslig och med relativt beskedlig ekonomisk tillväxt under 2014 är minskningen inte förvånande. Sedan 2011 har antalet hotellrum som beläggs av konferensgäster minskat med drygt 10 procent. Efterfrågan från affärsgäster, som också i hög grad styrs av konjunkturen, ökade något under 2014, + 1,6 procent. Nivån ligger dock endast marginellt över nivån från 2011. Diagram 1 Belagda hotellrum av olika kundgrupper 2003-2014 Index dec 2002=, 12-månader rullande medelvärde 80 80 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Affärsgäster Konferensgäster Privatgäster T.o.m. nov 2014 1 Beläggningsgrad = Belagda hotellrum/disponibla hotellrum 2 ARR = Totala logiintäkter/belagda hotellrum 3 RevPAR = ARR x Beläggningsgraden Sid 3 av 7
Index dec 2002= Index dec 2002= Kraftig ökning av utländska besökare på de svenska hotellen Ett alternativt sätt att mäta efterfrågan på hotellrum är att mäta utvecklingen av antalet gästnätter på hotellen. Antalet gästnätter är fler än antalet belagda hotellrum då det kan bo flera personer på ett hotellrum. I genomsnitt över året bor det ca 1,5 person på varje belagt hotellrum. Antalet gästnätter ökade med 5,5 procent 2014 jämfört med 2013. Det är alltså en något starkare ökning än ökningen av antalet belagda hotellrum. Det är inte förvånande då ökningen skedde bland privatpersoner där det är vanligare att man bor flera personer på samma hotellrum jämfört med personer som reser i jobbet. Ökningen var starkare för utländska gäster jämfört med för svenska gäster, se diagram 2. Ökningen av antalet gästnätter bland utländska gäster var 7,9 procent och bland svenska gäster 4,8 procent. Av de utländska gästerna var ökningen störst bland de gäster som är icke europeiska besökare 4, + 20 procent. Diagram 2 Gästnätter för svenskar och utlänningar på hotell 2003-2014 Index dec 2002=, 12-månader rullande medelvärde 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Svenskar Utlänningar T.o.m. nov 2014 Prisutvecklingen skiljer sig åt mellan kundsegmenten De stora skillnaderna i efterfrågan från olika kundsegment påverkar prisutvecklingen på hotellrum i Sverige. Prisutvecklingen ser olika ut för olika typer av kundsegment, se diagram 3. Den kraftiga efterfrågetillväxten från privatgäster de sista åren har inneburit att genomsnittspriset för den kategorin av gäster har stigit. Under 2014 när efterfrågan steg med över 10 procent i belagda hotellrum från privatsegmentet, ökade det genomsnittliga hotellrumspriset med nästan tre procent. För gruppen konferensgäster, där efterfrågan minskat relativt kraftigt under de senaste två åren, har genomsnittspriset istället sjunkit. Nedgången i 4 Man ska tolka denna siffra med försiktighet då SCB lägger de gäster där nationaliteten är okänd i denna grupp. Sid 4 av 7
%-utveckling %-utveckling pris har varit ca 3 procent per år under 2013 och 2014. För segmentet affärsgäster där efterfrågan varit oförändrad under de sista åren har prisnivån i stort sett stått still de senaste tre åren. Sammantaget har hotellrumspriserna i Sverige varit oförändrade under 2014 jämfört med 2013. Diagram 3 Utveckling av hotellrumpriser för olika kundkategorier i Sverige 2003-2014 %-utveckling jämfört med föregående år 6,7 5,8 5,6 2,7 3,1 2,9 4,3 3,3 3,6 3,2 4,7 4,5 3,2 2,7 2,8 0,7-0,6 1,3-0,1 1,6 1,3 1,1 1,2 0,2-1,0 1,4 0,4-0,2-0,4-0,8 - -1,5 - -3,1-2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014* Affärsgäster Konferensgäster Privatgäster Källa: Tjänsteprisindex (SCB), bearbetning Visita Trots sjunkande snittintäkt per belagt hotellrum ökade hotellens lönsamhet Den kraftiga ökningen av efterfrågan på hotellrum har ökat hotellens beläggningsrad, då utbudet av hotellrum ökat mindre än efterfrågan. Den disponibla kapaciteten hotellrum ökade med 1,6 procent under 2014 jämfört med ökningen på 4,3 procent i belagda hotellrum. Detta har sammantaget lett till att beläggningsgraden ökat med 2,6 procent (motsvarande 1,4 procentenheter), se diagram 4. Beläggningsgraden ligger därmed över 51 procent för första gången sedan tillförlitlig statistik finns tillgänglig sedan slutet på 70-talet. Trots ökad beläggningsgrad har den genomsnittliga logiintäkten per belagt hotellrum (ARR) inte ökat, tvärtom. Under 2014 minskade den med 0,6 procent. Intressantare ur hotellens perspektiv än utvecklingen av ARR är utvecklingen av den genomsnittliga logiintäkten per disponibelt rum (RevPAR). Det måttet tar hänsyn till såväl ARR och hotellens beläggningsgrad och är ett viktigt mått för att bedöma hotellens lönsamhet. Under 2014 påverkades RevPAR negativt av sjunkande ARR medan den positiva utvecklingen av beläggningsgraden påverkade RevPAR positivt. Som framgår av diagram 4 är det positiva bidraget från ökad beläggningsgrad betydligt starkare än det negativa bidraget från ett sjunkande ARR och RevPAR ökade med 2,1 procent under 2014. -3,1-2,8 - *1-3:e kv Sid 5 av 7
%-utveckling %-utveckling Diagram 4 Utveckling av viktiga hotellparametrar i Sverige 2003-2014 %-utveckling jämfört med föregående år 1 1 1 9,6 1 - - - - 7,6 6,4 6,2 6,2 5,0 4,3 3,7 3,7 3,9 3,7 3,2 3,3 2,8 2,4 2,6 2,1 1,6 0,50,6 0,2-0,1-0,3-0,6-0,9-1,0-1,4-1,7-2,2-2,3-2,3-3,5-4,3-4,1-6,3 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014* - - - - Genomsnittlig intäkt per belagt rum (ARR) Genomsnittlig intäkt per disponibelt rum (RevPAR) Beläggningsgrad *jan-nov Stora skillnader i utveckling mellan hotellkommuner Utvecklingen på hotellmarknaden skiljer sig åt mellan olika delar i landet. I tabell 1 visas utvecklingen av genomsnittlig intäkt per belagt rum, beläggningsgrad och genomsnittlig intäkt per disponibelt rum för de 10 största hotellkommunerna i Sverige. Den kommun som sticker ut i positiv bemärkelse är Umeå. I Umeå ökade RevPAR med hela 12 procent under 2014 jämfört med 2013. Den huvudsakliga orsaken till den mycket positiva utvecklingen i Umeå var att kommunen var Europas kulturhuvudstad 2014. Sämre gick det för Uppsala kommun där RevPAR sjönk med 5 procent. Det berodde inte på färre gäster på hotellen utan på att ARR sjönk kraftigt. Det kan i sin tur förklaras med ett kraftigt tapp av affärsgäster på hotellen i Uppsala, vilka ersatts av privatgäster. Affärsgäster betalar i genomsnitt högre hotellrumspriser än vad privatgäster gör, vilket inneburit att ARR sjunkit. I 7 av de 10 största kommunerna så sjönk ARR under 2014. Trots detta så steg RevPAR i 6 av 10 kommuner, då efterfrågan på hotellrum ökade kraftigt. Sid 6 av 7
Tabell 1 Utveckling av viktiga hotellparametrar, 10 största hotellkommunerna 2014* Nivå och % -utveckling jämfört med föregående år ARR Bel.grad** RevPAR ARR Bel.grad RevPAR Nivå Nivå Nivå %-utv. %-utv. %-utv. Stockholm 1 127 69,6 785 0,1 1,5 1,6 Göteborg 926 66,5 616-2,4 2,1-0,3 Malmö 800 6 528-5,4 8,4 2,6 Sigtuna 974 6 604-2,2 5,7 3,3 Jönköping 860 55,2 474-0,3-3,0-3,3 Helsingborg 839 65,9 553 1,0 2,4 3,4 Uppsala 763 56,4 430-6,5 1,9-4,8 Linköping 846 59,2 500-0,5 2,3 1,8 Karlstad 785 59,8 470-0,4 0,2-0,2 Umeå 7 66,4 603 8,6 3,5 12,4 Riket 936 52,6 492-0,6 2,6 2,1 *jan-nov ** Nivån på beläggningsgraden kommer att sjunka i samtliga kommuner när även december räkas med. Utsikter för hotellmarknaden 2015 Osäkerheten om konjunkturutvecklingen under 2015 är stor och pessimismen har ökat något den sista tiden. De flesta prognosmakare bedömer dock att tillväxttakten i svensk ekonomi ökar 2015 jämfört med 2014. Mot den här bakgrunden gör Visita trots allt bedömningen att hotellmarknaden fortsätter att utvecklas positivt under 2015. Efterfrågan på hotellrum ökar något snabbare än utbudet av hotellrum, vilket bedöms höja beläggningsgraden till drygt 52 procent. Den förbättrade konjunkturen ökar antalet affärs- och konferensgäster på de svenska hotellen och innebär att hotellens genomsnittliga intäkt per belagt rum (ARR) bedöms öka med två procent. Den genomsnittliga intäkten per disponibelt rum bedöms därmed öka med tre procent under 2015. Tabell 2 Utveckling viktiga hotellparametrar på den svenska hotellmarknaden 2013 2014* 2015 prognos Disponibla rum, %-för. 1,5 1,6 Belagda rum, %-för. 1,9 4,3 3,0 Beläggningsgrad, % 50,3 51,6** 52,1 Average room rate, %-för. 0,2-0,6 RevPAR, %-för. 0,6 2,1 3,0 *jan-nov ** omräknat till årstakt Sid 7 av 7