brott, olyckor och kriser Riskanalys Underlag till Handlingsprogram trygghet och säkerhet 2012-2014 kommunstyrelsen 2011:69 212

brott, olyckor och kriser Riskanalys Underlag till Handlingsprogram trygghet och säkerhet 2012-2014 kommunstyrelsen 2011:69 212

Maj 2011 Riskanalysen är framtagen på räddningstjänsten, trygghet och säkerhet, och ingår i förarbetet till ett nytt handlingsprogram 2011. 2 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

Innehåll 1. Sammanfattande resultat... 5 Frekventa händelser i Jönköpings kommun... 5 Icke frekventa händelser... 6 Antal kända olyckor/tillbud och brott per år... 6 Konsekvenser, antal omkomna till följd av olyckor och brott per år... 7 Egendomsskador för olyckor och brott per år (miljoner kronor)... 7 2. Området trygghet och säkerhet... 8 Om riskanalysen... 8 3. Kort om organisationen i Jönköpings kommun... 9 4. Riskspektrat från vardag till katastrof... 9 Utveckling... 9 Frekventa händelser... 10 Icke frekventa händelser... 10 5. Metod... 10 6. Vardagens risker... 11 Fallolyckor... 11 Suicid och suicidförsök... 12 Trafikolyckor... 13 Bränder... 14 Drunkning och drunkningstillbud... 15 Våldsbrott... 16 Stöld och tillgrepp... 17 Skadegörelse... 18 7. Kriser och extrema händelser... 19 Oväder med konsekvenser... 19 Pandemier och smittsamma sjukdomar... 20 Sabotage och terrorhandlingar... 21 Utsläpp av farliga ämnen... 22 Andra tänkbara risker som kan leda till kriser... 22 8. Mekanismer och trender... 23 Snabbare tempo... 23 Organiserad brottslighet... 23 Extrema grupperingar... 23 Livet på Internet... 24 Värderingsförändringar och individualisering... 25 Demografi... 25 Utbyggnad i kommunen... 26 Nya energikällor... 26 9. Fortsatt arbete... 27 10. Diskussion... 27 Riskanalys Jönköpings kommun 2010 3

4 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

1. Sammanfattande resultat Varje år dör omkring 35 människor, ca 1 000 blir inlagda på sjukhus och ca 8 800 behöver uppsöka en akutmottagning på grund av olyckor i kommunen. Mellan 15 000 och 16 000 brott anmäls och cirka 60 byggnader får skador till följd av bränder. Riskbilden i Jönköpings kommun karakteriseras av ökat antal fallolyckor och trafikolyckor. Stöldbrotten minskar medan utvecklingen för bränder, skadegörelse, suicid, våldsbrott och drunkningar är relativt stabil. För icke frekventa händelser bör en generell krishanteringsförmåga och en minskad sårbarhet för samhällsviktiga funktioner eftersträvas. Frekventa händelser i Jönköpings kommun Område Frekvens per år Konsekvens Oro för att drabbas ibland eller oftare Trend samt jämförelse med riket Fallolyckor (med slutenvårdade eller döda) 1 000 989 slutenvårdade 15 döda 29 % Suicid 150 försök 15 döda Trafikolyckor med personskador 285 30 slutenvårdade 5 döda 66 % Bränder - utvecklade 60 1 död 60 miljoner kr 40 % Drunkning och tillbud 5 1-2 döda 14 % Våldsbrott 1 100 35 slutenvårdade 1 död 29 % Stöldbrott 7 300 150 miljoner kr 35 % Skadegörelse 1 900 16 miljoner kr Vattenskador 44 60 miljoner kr 15 % Sammanfattande beskrivning av de olika områdena som riskanalysen omfattar. För mer information se respektive område. Siffrorna i tabellen avser Jönköpings kommun. Oro för att drabbas ibland eller oftare: Siffrorna är hämtade ur enkätundersökningen Trygghet och säkerhet som genomfördes av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i början av 2010. I jämförelsen med riket står grönt för under rikssnittet, gult för på rikssnittet och rött för över rikssnittet. För vattenskador finns ingen jämförande siffra för riket. Pilarna anger trenden enligt följande: ökande, något ökande, stabil, något minskande och minskande. Riskanalys Jönköpings kommun 2010 5

Icke frekventa händelser Område Frekvens/sannolikhet Konsekvens Trend Oväder med samhällsstörning Hög Medel Omfattande översvämning efter skyfall över tätort Medel Låg Omfattande sjukdomsutbrott (pandemi) Medel Hög Sabotage mot samhällsviktig verksamhet Låg Hög Omfattande utsläpp av farligt ämne Medel Låg Utsläpp av giftig kondenserad gas i tätort Låg Hög Antal kända olyckor/tillbud och brott per år Anmäld skadegörelse; 1 900 Fallolyckor med slutenvårdade eller döda; 1 000 Suicidförsök; 150 Trafikolyckor med personskador; 285 Bränder - utvecklade; 60 Drunkningstillbud som föranlett räddningstjänst; 5 Anmälda våldsbrott; 1 100 Anmälda stöldbrott; 7 300 Diagrammet visar antalet kända olyckor/tillbud och brott under ett år. 6 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

Antal omkomna Konsekvenser, antal omkomna till följd av olyckor och brott per år 5 1 1 1 15 Fallolyckor Suicid Trafikolyckor Bränder Drunkning Våldsbrott 15 Diagrammet visar konsekvenser i antal omkomna till följd av olyckor och brott per år. Skadekostnader (miljoner kronor) Egendomsskador för olyckor och brott per år (miljoner kronor) 60 150 Stöldbrott Skadegörelse Bränder Vattenskador 60 16 Diagrammet visar de årliga egendomsskadorna för ett urval olyckor och brott i miljoner kronor. Riskanalys Jönköpings kommun 2010 7

2. Området trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet är grundkomponenter i det goda samhället. Begreppen kan sägas beskriva motsatsen till företeelser som vi som individer eller samhälle känner oss hotade av. Vi är oroliga för att vi själva eller våra anhöriga ska skadas, oavsett om skadan är oavsiktlig eller beror på en våldshandling. Viljan att skydda vår privata eller gemensamma egendom delas nog av de flesta. Om den privata bilen stjäls eller om skolan där barnen går vandaliseras eller brinner ner, leder det till försämrad livskvalitet till minskad trygghet och säkerhet. Begreppen trygghet och säkerhet är inte oproblematiska. De berör såväl subjektiva upplevelser som faktiska förhållanden. Att någon känner sig trygg behöver inte alls innebära att risken är liten eller att säkerheten är hög eller tvärtom. Exempelvis är de som känner sig mest otrygga när det handlar om att bli utsatta för våldshandlingar de äldre den grupp som rent faktiskt är minst drabbad. Ibland kan åtgärder som vidtas för att öka säkerheten leda till minskad trygghet. Att installera metalldetektorer på en skola för att höja säkerheten kan leda till att eleverna istället känner minskad trygghet. Å andra sidan kan en trygghetskänsla som exempelvis beror på okunskap leda till bristande säkerhetsmedvetande. Trygghet och säkerhet är alltså förhållandevis abstrakta begrepp med komplexa inbördes samband. Även om inte alla aktörer använder just begreppen trygghet och säkerhet för att beskriva sitt arbete har utvecklingen gått mot att kommuner, landsting och regioner mer och mer hanterar dessa frågor som en helhet och i ett sammanhang. En av orsakerna till detta är att man lokalt och regionalt upplever att trygghets- och säkerhetsarbetet bedrivs effektivare om det samordnas. De flesta skadehändelser eller yttringar för medborgarnas oro får på något sätt efterverkningar i kommunen. Att i samverkan med andra aktörer kunna hantera trygghets- och säkerhetsfrågor över hela hotskalan, med såväl individperspektiv som samhällsperspektiv, är därför en central kommunal arbetsuppgift. En trygg och säker kommun skulle alltså kunna beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås, där kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera störningar och där medborgare och politiker har ett säkerhetsmedvetande som i så stor utsträckning som möjligt grundar sig på faktiska förhållanden. Om riskanalysen Denna riskanalys är första steget på vägen mot nytt handlingsprogram för trygghet och säkerhet. Handlingsprogrammet kommer att gälla för området Lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt det nya krishanteringssystemet, reglerat i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt för kommunens brottsförebyggande verksamhet. Riskanalysens syfte är att ge en övergripande bild av hur olyckor, brott och händelser som kan leda till svåra påfrestningar kan drabba kommunen. Efter riskanalysen kommer nuläget på skyddet att analyseras samt sårbarhetsanalys för samhällsviktiga verksamheter att genomföras. Tillsammans ska de genomförda analyserna bilda underlag för handlingsprogrammet. Se skiss nedan. Riskanalys Skyddsanalys (frekventa händelser) Sårbarhetsanalys (samhällsviktig verksamhet) Handlingsprogram Trygghet och säkerhet 8 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

3. Kort om organisationen i Jönköpings kommun Kommunen har ett säkerhetsansvar, dels i bedrivandet av den egna verksamheten, dels i samordningen av arbetet med skydd och säkerhet inom det geografiska området Jönköpings kommun. Kommunledningen har det yttersta ansvaret för säkerhetsarbetet. Säkerhetsområdet styrs av en samling överlappande lagstiftningar, försäkringskrav och kommunens egna ambitioner. Med införandet av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt det nya krishanteringssystemet, reglerat i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, har behovet av att samordna olika satsningar och områden inom kommunen med varandra ökat. Även det interna skyddet och kommunens brottsförebyggande arbete har klara kopplingar till varandra och de möjliga synergieffekterna är uppenbara. Sedan några år tillbaka samordnar räddningstjänsten, på kommunledningens uppdrag, arbetet med trygghet och säkerhet i kommunen. 4. Riskspektrat från vardag till katastrof Vilka brott och olyckor som kan drabba kommunen kan givetvis inte förutsägas med exakthet. Dock vet vi att de vanliga händelserna i stort sett inträffar i samma utsträckning och med samma fördelning som föregående år. Ovanliga händelser som kan innebära stora konsekvenser kan dock i mycket liten utsträckning förutsägas, men genom att bedöma om förutsättningar finns för olika typer av händelser kan ändå något om riskbilden förutsägas. Tyvärr kan man inte väga samman dessa risker för vanliga respektive ovanliga händelser med någon statistisk modell, den totala hotbilden får bedömas mer pragmatiskt. En värdering av hot och riskbild i kommunen kan göras utifrån följande figuren nedan: frekvens/ konsekvens. Frekvens Utveckling Utvecklingen pekar på att när det gäller konsekvenser avseende befolkningens liv och hälsa så består det dominerande hotet mot detta av risken för en individ att råka ut för en olycka. Endast någon enstaka procent av befolkningen omkommer eller skadas allvarligt i samband med kriser eller extraordinära händelser. Den helt dominerande skadebördan kommer från mer vardagliga händelser i framför allt hemmet, i skolan och barnomsorgen, på idrottsplatser, i trafiken och på arbetsplatsen. Icke desto mindre är det viktigt att inte bara se till individens skydd och säkerhet när det gäller olyckor, utan även att värna om andra värden, det vill säga att upprätthålla samhällets funktionalitet, eftersom det inte finns någon skarp gräns mellan att å ena sidan värna om samhällets funktionalitet och å andra sidan värna om människors liv och hälsa. Konsekvens Riskanalys Jönköpings kommun 2010 9

5. Metod Frekventa händelser För frekventa händelser har de senaste årens utfall analyserats och utgör underlag för förväntat antal händelser även i framtiden. Även möjliga konsekvenser i form av skadade och omkomna personer, ekonomiska skador och miljöskador har bedömts utifrån tidigare utfall. Under varje händelsetyp presenteras ett diagram som innehåller incidensen, det vill säga hur många händelser som skett normerat efter befolkningstorlek. Diagrammen innehåller incidens för Jönköpings kommun, kommungruppen (som representerar medianvärdet för Linköping, Norrköping, Örebro och Helsingborg) samt värdet för riket. Statstikunderlaget varierar en del från område till område. Därför redovisas diagrammen i vissa fall i löpande treårsmedelväden och i andra fall som antal per 100 000 invånare. Framförallt gäller detta dödsorsaksregistret. Ibland upplevs siffrorna för Jönköpings kommun hoppa mycket. Detta beror på att statistikunderlaget är litet. För en del av händelsetyperna redovisas siffror på hur många som oroar sig för att råka ut för en viss olycka ibland eller oftare. Siffrorna om oro kommer från en medborgarundersökning. Källor Den statistik som redovisas i dokumentet är hämtad ur följande rapporter och system: STRADA, Transportstyrelsen IDA, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Enkätundersökningen trygghet och säkerhet, Myndigheten för samhällsaskydd och beredskap (MSB) NTU (Nationell trygghetsundersökning), Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Skadestatistik Jönköpings kommun 1999-2009 Brottsstatisitken, Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Skadestatistik, Socialstyrelsen Befolkningsprognos för Jönköpings kommun, Stadskontoret Uppgifter från Försäkringsförbundet, Svensk Handel och Transportnäringen om kostnader för stölder Polismyndighetens omvärldsanalys, Polismyndigheten i Jönköpings län Icke frekventa händelser För icke frekventa händelser har en bedömning gjorts utifrån följande kriterier: Frekvens/sannolikhet Låg Förväntas kunna inträffa mer sällan än vart 50:e år Medel Förväntas kunna inträffa inom 50 år Hög Förväntas kunna inträffa inom tio år Konsekvens (för samhället) Låg Enstaka dödsfall och/eller liten påverkan på samhällsviktiga funktioner eller miljö Medel Tiotalet dödsfall och/eller påverkan på samhällsviktiga funktioner eller miljö Hög Fler än tio dödsfall och/eller stor påverka på samhällsviktiga funktioner eller miljö 10 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

6. Vardagens risker Fallolyckor Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skador i alla åldrar och inträffar oftast i egna bostaden, på gatan eller i en idrottsanläggning. Olyckstypen dominerar särskilt mycket hos äldre. År 2008 omkom 38 personer i Jönköpings län till följd av just fallolyckor. Uppskattningar från MSB gör gällande att omkring 75 procent av dödsolyckor under oklara omständigheter orsakades av just fall vilket skulle betyda att det totalt sett egentligen handlar om många fler. Under år 2008 skadades, enligt Socialstyrelsens patientregister, 989 personer i kommunen så allvarligt i fallolyckor att de behövde vårdas på sjukhus. Enligt skadestatistiken är fallolyckor bland äldre den enda typen av dödsfall till följd av olycka i Sverige som ökar i antal. Allt tyder på att trenden håller i sig och med en åldrande befolkning kommer kostnaden för sjukvården att öka. Fallolyckor är också den absolut vanligaste olyckstypen bland småbarn. Varje år i Sverige tvingas cirka 5 procent av barn i åldern 0 3 år uppsöka en akutmottagning till följd av en fallolycka. Uppskattningsvis 300 personer söker varje år läkarvård efter att ha halkat på is eller snö i kommunen. Antalet skador på grund av nedrasande is eller snö från byggnader är ytterst liten i jämförelse. De flesta som skadar sig i samband med halkolyckor på vinterunderlag är i åldrarna 55 74 år. Över 40 procent av alla halkolyckor inträffar på vägar, gator, trottoarer eller liknande. Andra vanliga olycksplatser är på hustomten eller i bostadsområdet. Oro Enligt MSB:s nationella trygghetsundersökning oroar sig 29 procent av kommuninvånarna för att drabbas av fallolycka ibland eller oftare. Siffran för riket är 32 procent. Antal slutenvårdade på grund av fallolyckor per 100 000 invånare Antal slutenvårdade på grund av fallolyckor per 100 000 invånare 900 800 700 600 500 400 300 200 100 Figur 1 Antal slutenvårdade per 100 000 invånare till följd av fallolyckor. 0 1987-1989 1988-1990 1989-1991 1990-1992 1991-1993 1992-1994 1993-1995 1994-1996 1995-1997 1996-1998 1997-1999 1998-2000 1999-2001 2000-2002 2001-2003 2002-2004 2003-2005 2004-2006 2005-2007 2006-2008 Källa: Socialstyrelsen (löpande treårsmedelvärden) Jönköping Riket Kommungruppen Riskanalys Jönköpings kommun 2010 11

Suicid och suicidförsök Det kan vara svårt att få fram säker statistik över hur många suicid (självmord), eller suicidförsök, som inträffar. Många suicid och suicidförsök bokförs nämligen under andra orsaker, men uppskattningsvis ligger antalet suicid i Jönköping på ungefär 15 per år. Suicid är också den enskilt största olyckskategorin räknat i antalet förlorade levnadsår. Detta beror på att det ofta är unga människor som begår suicid. Suicidförsök är ungefär tio gånger vanligare än fullbordade suicid och försök är dubbelt så vanligt bland kvinnor som bland män. Däremot är fullbordade suicid dubbelt så vanligt bland män. Enligt polisen uppgår försöken till omkring 150, i den statistiken finns dock ett mörkertal som aldrig registeras i polisstatistiken. Den beräknade samhällskostnaden till följd av fullbordade suicid och suicidförsök uppgår till cirka 750 miljoner kronor årligen. fullbordade suicid per 100 000 invånare 20 18 16 14 12 10 8 6 4 Figur 2 Antal suicid och per 100 000 invånare. 2 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Fullbordade Jönköpings län Fullbordade Jönköpings kommun Fullbordade Riket Källa: Socialstyrelsen 12 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

Trafikolyckor Jönköping ligger strategiskt i södra Sverige vilket har bidragit till att kommunen utvecklas till ett logistikcentrum för hela Norden. Ett femtontal stora transport- och speditionsföretag verkar här och allt fler internationella företag anser att Jönköping är en naturlig utgångspunkt för lagring och distribution. Trafikvolymen är att betrakta som hög för en kommun i Jönköpings storlek med E4, RV 40 samt flertalet länsvägar som korsar kommunen. Mellan fem och tio personer omkommer varje år till följd av trafikolyckor i kommunen (både kommunalt och statligt vägnät). Omkring 300 personer vårdas på sjukhus till följd av trafikolyckor. Enligt STRADA-systemet, i vilket polisen och sjukvården registrerar inträffade olyckor, är upphinnandeolyckor (motorfordon) den vanligaste orsaken till sjukhusvård. Efter upphinnandeolyckorna kommer cykelolyckor, mopedolyckor, påkörning på övergångställe och singelolyckor med personbil i rangordning. Flest dödsolyckor inträffar på det statliga vägnätet, medan det kommunala vägnätet dominerar för de svårt skadade. Nationell statistik över räddningsinsatser 2009 visar att var tredje insats med personbil inblandad skedde till vägar med en hastighetsbegränsning på 50 km/h. Insatserna till 70-vägar uppgick till 29 procent och 90-vägar till 21 procent. 30- och 110-vägar uppgick till åtta respektive elva procent. Oro Enligt MSB:s nationella trygghetsundersökning oroar sig 66 procent av kommuninvånarna för att drabbas av trafikolycka ibland eller oftare. Siffran för riket är 63 procent. Trafikolyckor med personskador per 100 000 invånare Trafikolyckor med personskador per 100 000 invånare 250 200 150 100 50 Figur 3 Antal trafikolyckor med personskador per 100 000 invånare. 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Jönköping Riket Kommungruppen Källa: STRADA, Transportstyrelsen Riskanalys Jönköpings kommun 2010 13

Bränder Förväntat antal bränder i kommunen är drygt 300 per år. Begreppet brand delas först och främst upp i brand i byggnad och brand ej i byggnad, som till exempel gräsbränder eller brand i papperskorgar. Vanligaste typen i Jönköpings kommun är brand i byggnad där bostadsbränder dominerar. En del av dessa bränder är så kallade utvecklade bränder, d.v.s. bränder som är under utveckling när räddningstjänsten kommer fram. I kommunen finns omkring 800 objekt som klassas som allmän byggnad, som till exempel samlingslokaler, skolor och vårdanläggningar. Brand i allmän byggnad är vanligt, men stannar ofta vid tillbud. De bränder som inträffar i skolor är ofta anlagda. En nationell trend visar att bostadsbränder ökar i antal. Risken att omkomma i en brand är också störst i den egna bostaden, men branden sprider sig sällan till andra villor eller lägenheter på grund av gällande byggregler. Glömska, misstag och små vardagliga fel är oftast det som ligger bakom bostadsbränder. Jönköpings kommun präglas till stor del av metallindustrier samt lager och godshantering. Industrin ställer stora krav på räddningstjänsten som måste kunna klara av avancerad släckning och vattenförsörjning till industri- och lagerbyggnader. Resurser krävs också till förebyggande brandskydd och utbildning. Eftersom insatstiden för bränder i jordbruk är lång är räddningstjänstens möjligheter att rädda den byggnad där branden startat små. Insatsen får ofta inriktas på intilliggande byggnader. Bränder i skog och mark varierar kraftigt mellan åren och är helt avhängigt hur lång torrperiod det varit. Vid extrem torka kan risken för en mycket omfattande och svårsläckt brand i kommunens stora skogsområden vara överhängande. Oro Enligt MSB:s nationella trygghetsundersökning oroar sig 40 procent av kommuninvånarna för att drabbas av bränder ibland eller oftare. Siffran för riket är 44 procent. Utvecklade bränder i byggnad per 100 000 invånare Utvecklade bränder i byggnad per 100 000 invånare 80 70 60 50 40 30 20 10 Figur 4 Antal utvecklade bränder i byggnad per 100 000 invånare. 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Jönköping Riket Kommungruppen 14 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

Drunkning och drunkningstillbud I Sverige drunknar i genomsnitt en människa var tredje dag. Drunkningsolyckorna delas upp i båtolyckor, badolyckor, isolyckor och övriga drunkningsolyckor. Badolyckor ökar under fina somrar. 89 % av dem som drunknade under 2009 var män. 60 % av de omkomna var över 50 år. Drunkning är också den näst vanligaste dödsorsaken bland barn (efter trafikolyckor). I kommunen finns många bad- och fiskesjöar samt ett antal badanläggningar, där drunkning utgör en risk för liv och hälsa. Räddningstjänsten i kommunen förväntas larmas till cirka tre drunkningsolyckor per år. Utöver drunkningsolyckor inträffar ett antal olyckor som rubriceras som sjöräddning. Det kan till exempel vara fritidsbåtar i sjönöd eller olyckor i färjetrafiken mellan Gränna och Visingsö. Utöver de händelser räddningstjänsten kallas till i offentliga miljöer utgör pooler i villaträdgårdar och badkar annan risk för drunkning. Oro Enligt MSB:s nationella trygghetsundersökning oroar sig 14 procent av kommuninvånarna för att drabbas av drunkningstillbud ibland eller oftare. Siffran för riket är 17 procent. Omkomna genom drunkning per 100 000 invånare Döda genom drunkning per 100 000 invånare 2 1,8 1,6 Figur 5 Omkomna genom drunkning per 100 000 invånare. 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Riket Jönköpings län Statistikunderlaget är för litet för att siffror för Jönköpings kommun ska kunna redovisas. Källa: Socialstyrelsen. Siffror för 2009 finns ännu inte. Riskanalys Jönköpings kommun 2010 15

Våldsbrott Brottsstatistiken angående våld är starkt relaterat till alkoholanvändning. Brottsplatserna är i stor utsträckning sammankopplade till serveringsställena. Alkoholkonsumtion ökar generellt från år till år. (Källa: Fokhälsoinstitutet) Våld i hemmiljö är brott med mörkertal. Antalet anmälda våldsbrott som begås inom relationer i hemmet är betydligt lägre än de som sker utomhus. Eftersom det är fler kvinnor som råkar ut för våld i hemmiljö och fler män utanför hemmet syns denna skillnad även vid studie ur ett genusperspektiv. Ökningen av antalet anmälda våldsbrott har från 1999 2006 haft en negativ utveckling. Sedan 2006 ses en viss minskning. Antalet anmälda brott i nära relation har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Anmälningar där barn är målsägande står för den andelsmässiga största ökningen. Detta kan eventuellt bero på en högre anmälningsbenägenhet. Att råka ut för ett våldshandling av en annan person är djupt kränkande. Även om antalet fall av dödligt våld är liten i jämförelse med till exempel dödsolyckor innebär våldshandlingar både fysiskt och psykiskt lidande för den drabbade. Statistik över anmälda våldsbrott och uppgifter från brottsundersökningar, som till exempel NTU, visar stora skillnader både mellan kön och mellan åldersgrupper. Unga män är den grupp som främst råkar ut för våldshandlingar. Oro Enligt MSB:s nationella trygghetsundersökning oroar sig 29 procent av kommuninvånarna för att drabbas av våldsbrott ibland eller oftare. Siffran för riket är 33 procent. Anmälda våldsbrott per 100 000 invånare Anmälda våldsbrott per 100 000 invånare 1400 1200 1000 800 600 400 Figur 6 Anmälda våldsbrott per 100 000 invånare. 200 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Jönköpings kommun Riket Kommungruppen Källa: Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 16 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

Stöld och tillgrepp Stöld och tillgrepp omfattar till exempel inbrott i bostäder och företagslokaler, godsstölder ur lastbilar och tillgrepp av fordon. Trots en total minskning finns en markant ökning inom arenor som visar att brottsligheten troligtvis genomförs organiserat och att den är en del av ett större brottsligt sammanhang som har möjlighet att få avsättning av till exempel stöldgods. Nyttjande av avancerad teknik vid automatbedrägerier eller komplicerade tillvägagångssätt vid exempelvis åldringsbrott är även de tecken på att de organiserade inslagen ökar i det som dagligen kallas för vardagsbrottslighet eller mängdbrott. En mycket förenklad och inte heltäckande sifferexercis visar att stöldbrotten i bostäder kostar 0,5 miljarder kronor enligt försäkringsförbundet. Svensk Handel uppger att stöldbrotten mot handel uppgår till 9 miljarder kronor. Mot transportnäringen uppskattas en stöldkostnad på 1 miljard kronor per år. Summeras detta blir siffran för stöldkostnader i Sverige 10,5 miljarder kronor per år, en siffra som är lågt räknad då även andra branscher drabbas. Direkt proportionerligt mot befolkningsmängden skulle detta motsvara minst 150 miljoner kronor i Jönköpings kommun. Brott inom yrkestrafiken är vanligare i södra delen av Sverige och Jönköpings län är ett relativt hårt utsatt område. Antalet kapellskärningar har generellt minskat i landet de senaste året medan stöld av hela lastbilar/släp/trailers med gods ökat. Vanliga brottsplatser är rastplatser, parkeringar och uppställningsplatser i industriområden och utanför åkerier. I Jönköping har området runt Torsvik, vilket fungerar som ett nav för transportföretag och lager, varit hårt drabbat. Under 2009 ökade antalet kapellskärningar och andra angrepp mot lastbilar efter att ha minskat under flera år. Antalet anmälda angrepp uppgår till ungefär 50 årligen. Det stulna godset består oftast av elektronik, men även exempelvis livsmedel och kosmetika. Oro Enligt MSB:s nationella trygghetsundersökning oroar sig 35 procent av kommuninvånarna för att drabbas av inbrott ibland eller oftare. Siffran för riket är 35 procent. Stöld Stöld och tillgrepp (inklusive (inklusive rån) per 100 rån) 000 invånare per 100 000 invånare 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Figur 7 Stöld och tillgrepp per 100 000 invånare. 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Jönköping kommun Riket Kommungruppen Riskanalys Jönköpings kommun 2010 17

Skadegörelse Skadegörelsen och klottret i kommunen drabbar i stor utsträckning kommunens egna fastigheter, skyltar och gatlyktor. Givetvis drabbas även andra fastighetsägare och organisationer som har utrustning i eller i anslutning till det offentliga rummet. Under ett år polisanmäler kommunen 350 fall av skadegörelse, varav 60 rör klotter. Omkring 400 rutor krossas enbart på kommunens skolor under ett år till en uppskattad kostnad av en till två miljoner kronor. Vid en närmare analys av klottret kan det konstateras att en mycket liten grupp står bakom en stor del av klottret. Detta är en skillnad jämfört med 1970-talets klotterproblematik då det fanns en mycket större grupp aktiva klottrare. Skadegörelse drabbar givetvis även andra fastighets- och anläggningsägare än kommunen. Fordon, gatlyktor, fasader och skyltar är ofta föremål för skadegörelse. Någon riktig kartläggning över kostnaderna för all skadegörelse i kommunen finns inte, dock är kommunens kostnader cirka 3 miljoner kronor per år (avser 350 anmälda händelser). En proportionerlig beräkning av hela samhällets kostnad blir då 16 miljoner kronor. Skadegörelsebrott per 100 000 invånare Skadegörelsebrott per 100 000 invånare 2500 2000 1500 1000 500 Figur 8 Skadegörelsebrott per 100 000 invånare 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Jönköping Riket Kommungruppen Källa: Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 18 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

7. Kriser och extrema händelser Oväder med konsekvenser Storm, åska, snöoväder och översvämningar kan belasta samhället hårt. De senaste åren har Sverige drabbats av ett antal oväder med rekordnoteringar när det gäller regn och snö. Varje år inträffar översvämningar som skadar och hotar att skada fastigheter, kommunikationsleder och känslig infrastruktur. Jönköpings topografi med stora höjdskillnader, många dalgångar och förkastningsbranter gör att kommunen lätt kan drabbas av klimatrelaterade händelser. Stadens läge vid Vättern med tillhörande sjösystem ökar risken för översvämning till följd av höjt vattenstånd. Kraftig nordlig vind kan pressa vatten in i Munksjön genom hamnkanalen och höja vattenståndet. Hela Vätterstranden gör också kommunen känslig för erosion, speciellt Domsand i Bankeryd, Rosenlundsbankarna och utfyllnaderna för E4 norr om Huskvarna. I Jönköpings kommun är erosion, ras, skred och slamströmmar samt ravinutveckling exempel på processer som kan komma att skada människor, bebyggelse och egendom. Enligt karteringar föreligger risk för ras i berg- och jordslänter på ett 30-tal platser i kommunen. Rasen kan ge skador på fastigheter, vägar och människor. Riskabla bergslänter finns framför allt i Huskvarna, Gränna och Norrahammar, samt jordslänter vid Rosenlundsbankarna och i Domsand. Svåra stormar drabbar södra Sverige regelbundet. Jönköping ligger i ett bälte i norra Götland som ofta får kraftiga vindbyar då lågtryck passerar från väster. Stormen Gudrun 2005 innebar stor påverkan på elförsörjning och telekommunikationer såväl som på byggnader och vägar. Ett annat väderrelaterat scenario som kan medföra stor åverkan på framförallt elförsörjningen är en så kallad isstorm, ett väderfenomen som innebär stora mängder underkylt regn som fryser på bland annat elledningar. Fenomenet inträffade i Kanada 1998 och i Göteborg i början av 1900- talet. Dimensionerande scenario: Svår storm i nivå med Gudrun 2005 Dimensionerande scenario: Omfattande översvämning efter skyfall över tätort Sannolikhet : Hög Sannolikhet : Medel Konsekvens: Medel Konsekvens: Låg Riskanalys Jönköpings kommun 2010 19

Pandemier och smittsamma sjukdomar I en globaliserad värld med goda kommunikationer kan smittsamma sjukdomar färdas lika enkelt som vi människor. I mars 2009 drabbades en ort i Mexiko av ett stort antal insjuknade personer i en svår influensa som visade sig ha orsakats av en ny typ av influensavirus A (H1N1.). Viruset spreds under mars till juni till allt fler länder och den 11 juni deklarerade WHO att sjukdomen nått högsta pandeminivån (nivå 6) vilket bland annat innebar att framtagning av vaccin mot den aktuella virusstammen inleddes. Viruset fanns under sommaren endast i mindre omfattning i Sverige och det dröjde till oktober innan den första vågen drabbade landet, bara ett par veckor innan vaccineringen skulle påbörjas. Till en början fanns en viss oro för att viruset skulle mutera till en mer aggressiv variant till hösten, vilket dock inte skedde. Samhällskonsekvenserna blev nu inte så omfattande som till en början befarades. Å andra sidan kan vi inte veta vad som skulle ha inträffat om samhället inte hade vidtagit några åtgärder alls. Under 2009 bekräftades till exempel över 12 000 dödsfall i världen i den nya influensan, varav i 26 i Sverige. Troligen har mindre än en på tiotusen insjuknade dött i influensan i Sverige, och Smittskyddsinstitutet uppskattar att antalet personer som insjuknat i Sverige ligger mellan 200 000 600 000 personer. Den största effekten av influensan på samhällsnivå var en påfrestning på hälso- och sjukvårdens resurser, både ekonomiska och personalmässiga. Förutom pandemisk influensa kan andra smittsamma sjukdomar utgöra ett realistiskt hot mot befolkningen. Dimensionerande scenario: Pandemiskt utbrott av influensa med måttlig (mellan Spanska sjukan och Asiaten) patogen (sjukdomsframkallande) påverkan. Sannolikhet: Medel Konsekvens: Hög 20 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

Sabotage och terrorhandlingar Under 2009 har ett antal driftstörningar och säkerhetsincidenter drabbat samhällsviktig informationshantering i Sverige. I många fall har det handlat om driftbortfall i grundläggande samhällsinfrastruktur, främst el- och telenät, som stoppat systemdriften i viktiga IT-system eller fått andra följder. Det förekommer emellertid även utifrån kommande angrepp med potentiellt mycket omfattande konsekvenser. Huvuddelen av de incidenter som observerats har haft lokal eller regional karaktär. Andra kommuner och landsting har drabbats av svårartade maskutbrott som spridit sig snabbt i de lokala datanäten och orsakat omfattande störningar i respektive verksamhet. Konsekvenserna av omfattande IT-incidenter avser försämrad tillgänglighet och service för el- och teleabonnenter, det vill säga funktionaliteten i samhällsviktiga verksamheter riskerar att försämras under avbrottstiden. Både privata och offentliga aktörer i samhället drabbas, det vill säga statliga myndigheter, kommuner, landsting och näringslivet. Eftersom samhällets samtliga verksamheter är så beroende av fungerande IT-system, så finns det stor anledning att vidare analysera vilka samhällskonsekvenser som kan bli följden av både kortvariga och långvariga avbrott i samhällets IT-system. Den internationella terrorismen utgör ett hot mot samhällets grundläggande värderingar, mot människors liv och hälsa samt mot samhällsviktiga funktioner. Terrorism är därför idag ett hot som samtliga länder måste hantera i mer eller mindre utsträckning, liksom risken för andra typer av antagonistiska handlingar utförda av personer och grupper inom den organiserade och grova gränsöverskridande brottsligheten. Ett ökat engagemang i internationella konflikter kan mycket väl öka risken för terrordåd som riktas mot Sverige eller svenska intressen i eller utanför landet. Det har förekommit situationer i kommunen då bland annat konstutställningar och köttproducerande industrier har bedömts vara möjliga mål för sabotage från våldsamma extrema grupperingar. Även besökande personer som kan vara föremål för hotbild, så som politiker och andra kända personer, kan utgöra mål för en attack i kommunen. Dimensionerande scenario: Sabotage mot samhällsviktig verksamhet Sannolikhet : Låg Konsekvens: Hög Riskanalys Jönköpings kommun 2010 21

Utsläpp av farliga ämnen Utsläpp av farliga ämnen innebär att giftig, frätande, brandfarlig, explosiv eller på annat sätt farlig kemialie läckt ut eller riskerar att läcka ut. Genom kommunen går flera stora transportleder. Transporter med farligt gods, som går på både vägar och järnvägar, medför risker för olyckor med möjligt katastrofala följder. Vanligast är att utsläpp sker under transport eller vid omlastning på någon terminal. Uppskattningsvis transporteras 2 700 ton farligt gods per dygn inom kommunen. Det finns dessutom ett fåtal industrier som hanterar farliga kemikalier i större mängd. De vanligaste kemikalierna som förekommer i samband med utsläpp är drivmedel och andra brandfarliga vätskor. Giftiga kondenserade gaser kan vid ett utsläpp orsaka mycket stor påverkan på människor i ett relativt stort område. Olika miljöfarliga kemikalerier, bland annat oljeprodukter, kan orsaka stor skada på livet i vattendrag och på dricksvattentäkter. Olyckor med transporter lastade med farligt gods, t.ex. brandfarlig vara, skulle kunna innebära ett utflöde i Vättern. Eftersom de 26 vattendrag som mynnar ut i Vättern korsas av vägar finns en risk för att vattenkvaliteten i Vättern indirekt påverkas av en olycka, även om olyckan sker utanför kommunen. Dimensionerande scenario: Miljöfarligt ämne i större mängd läcker ut i vattendrag Dimensionerande scenario: Utsläpp av giftig kondenserad gas i tätort Sannolikhet: Medel Sannolikhet: Låg Konsekvens: Låg Konsekvens: Hög Andra tänkbara risker som kan leda till kriser Det finns givetvis en stor mängd andra olyckor, brott eller på annat sätt oönskade händelser som skulle kunna inträffa i eller utanför kommunen och som kan medföra stora konsekvenser i kommunen. Eventuellt krigsutbrott och krigshandlingar kan givetvis komma att påverka kommunen mycket. Exempel på fredstida risker som kommit fram i arbetet med analysen är: Kärnenergiolycka i angränsande län Smittsamma djursjukdomar (epozotier) Vulkanutbrott i annan del av världen med askmoln som följd Så kallad skolskjutning med många offer Solstormar som påverkar elförsörjning och radiokommunikation Nedfall av radioaktivt rymdskrot eller större meteorit 22 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

8. Mekanismer och trender Snabbare tempo Den ökade komplexiteten och snabbheten i samhällsutvecklingen gör att det blir allt svårare att få en helhetsbild av hot, risker, sårbarheter och konsekvenser i samhället. En sammanfattande bild av samhällstrenderna kan därför beskrivas som ett säkerhetsläge med i vissa delar hög förändringshastighet och i stora delar okända konsekvenser i kombination med många och komplexa hotbilder. Därför blir det också svårare att förutsäga den framtida olycks- och krisutvecklingen och vilka samhällskonsekvenserna kan komma att bli. Den snabba utvecklingen inom bland annat teknik- och IT-området gör sannolikt att sårbarheten inom samhällsviktiga verksamheter blir ännu större. Sammantaget innebär detta att förutsättningarna för samhällsskyddet och beredskap kan ändras relativt snabbt, vilket också ställer högre krav på berörda aktörer att vidta tillräckligt effektiva åtgärder. Det är också mycket viktigt att arbetet med att fortsätta att kartlägga och analysera beroenden mellan och inom samhällsviktiga verksamheter fortsätter på nationell, regional och lokal nivå i samhället. Organiserad brottslighet Även om begreppet organiserad brottslighet klingar internationella ligor som opererar utanför staters kontroll är efterfrågan lokal. Marknaden kan visst vara global, men köparen av illegala produkten är i slutändan lokalt förankrad. Gatuprostitution, knarkhandel eller utpressning, som inte direkt tar sikte på någon kriminell marknad, begås lokalt. Föreställningen om att organiserad brottslighet omfattar ett begränsat antal kriminella personer som livnär sig på brott behöver nödvändigtvis inte vara sann. I stället kan det röra sig om ett större antal som är eller någon gång har varit inblandade. En stor del av tjänsterna som utförs behöver inte omfatta brottslighetens kärnverksamhet och många inblandade har bara en liten och fragmentariskt uppfattning av helheten. Många vet inte ens att de deltar i organiserad brottslighet. Tipsa en kompis om numret till en spritlangare, förmedla ett andrahandskontrakt till en lägenhet som används av människosmugglare eller låna ut företagsbilen för att frakta stöldgods. Listan på hur någon kan ge ett handtag till organiserad brottslighet kan göras lång och lägg sedan till alla köpare av varor och tjänster, då blir den internationella kriminaliteten också lokal. Brotten begås i det tysta och tillgodoser marknadens behov och intressen. I kommunen kan man inte sitta och vänta på att till exempel ett kriminellt mc-gäng ska flytta till stan. Brottsligheten finns redan där, men den är svårare att upptäcka. Kommunens inventering av möjlig organiserad brottslighet är därför mycket viktig, särskilt mot dess mer osynliga delar. Samtidigt får inte problemen förstoras upp. Resurserna måste fördelas på ett naturligt sätt, så att inte för stor del av brottsbekämpande arbetet läggs på marginella problem. På vissa håll finns mycket att mobilisera mot, på andra inte. Lokala förhållanden måste styra. Extrema grupperingar Extrema politiska grupperingar, eller omstörtande verksamheter, jobbar ofta i det fördolda, med syfte att störta den statliga ordningen. Och det är just det fördolda Riskanalys Jönköpings kommun 2010 23

som skapar problem för myndigheter att bekämpa brottsliga handlingar som begås av dessa grupper. Det kan handla om allt från maskerade aktivister som krossar skyltfönster under demonstrationer eller om anonyma hot på internet. Kraven på synlighet och ett ansikte tycks gälla i dagens politik. Politik utan ett tydligt ansikte och identitet framstår som näst intill omöjlig i en tid av tilltagande personifiering i form av personval. Det tycks finnas en förväntan om att det inre, personen, ska kunna förklara det yttre, den politiska handlingen. Detta blev tydligt under protesterna mot EU-toppmötet i Göteborg 2001. När det handlar om att förstå och förklara politisk aktivism tycks kravet på ett ansikte fyllas med ett särskilt innehåll. Istället för att placera aktivisternas handlingar i ett större politiskt sammanhang vänds sökljuset ofta inåt mot aktivistens egen personlighet, Hur är man funtad om man gör sådant här?, och därmed avpolitiseras handlingen. Den starka fokuseringen på enskilda personer gör på så sätt att den ideologiska betydelsen negligeras. I kontrast till den mediala bild som skapas på grund av detta, som presenterar aktivisterna som enbart våldsverkare, kan deras dolda ansikten tolkas som en ovilja inför att låta sig inordnas i det traditionella politiska spelet. Att jobba i det fördolda kan också ha en annan funktion, den gör det svårare både att kontrollera, övervaka och förutse politisk aktivism. Många demonstranter beskriver också maskering som ett konkret skydd från polisens eller motståndarorganisationers registrering och repressalier. Livet på Internet När viktiga samhällsfunktioner blivit beroende av och sammanlänkade via internet ökar också hotet utifrån, oavsett om det handlar om IT-terrorism, hackersabotage eller vanliga misstag. Även om det är svårt att skilja på de händelser som är avsiktliga och oavsiktliga kan detta vara viktigt, eftersom de kräver olika typer av åtgärdsstrategier från samhällets sida för att förebyggas och förhindras. Extraordinära händelser som uppstår oavsiktligt är ofta av teknisk karaktär, vilket kräver ett ingenjörsinriktat tänkesätt för att minska sårbarheterna. Allvarliga händelser med uppsåt kräver istället att samhället vidtar åtgärder i syfte att påverka den antagonistiska viljan som ligger bakom handlingen. För vuxenvärlden kan det vara svårt att förstå att många unga idag lever stora delar av sina liv på nätet via sociala nätverk, chatgrupper, onlinespel och så vidare. Därför ställs det andra krav på att göra en traditionell riskanalys av deras liv. Att pedofiler använder sig av falska nätalias för att få kontakt med barn är relativt känt, men hur stor är risken för att chattandet ska övergå i fysiska övergrepp? Hur väl känner man sin omgivning om man inte har träffats i det verkliga livet? Internet gör det också lätt att till exempel hitta tips på hur man begår självmord eller information om hur man bygger bomber. När man kommer i kontakt med andra som mår dåligt som överväger självmord, eller känner hat och vill ta hämnd på vad de känner bär ansvar, finns det då en större risk för att tanken omsätts till handling? 24 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

Klimatförändringar och landhöjning Enligt SMHI:s regionala klimatscenarier finns det för Jönköpingsområdet en trend mot ökad årsnederbörd på 10 15 procent till år 2100. Utredningen av Vätterns vattenstånd till följd av klimatförändringar visar i huvudsak stabila eller till och med minskade vattennivåer, dock kommer landhöjningen att innebära högre vattennivåer. Eftersom landhöjningen är större norrut innebär det att vattenståndet stiger i de södra delarna, samtidigt som det sjunker i norr. Beräkningar visar att vattenytan i Jönköping vid seklets slut kommer att ligga cirka 11-17 centimeter högre än i dag. Detta kan medföra ökad erosion vid stränder och högre grundvattennivåer i områdena söder om Vättern. Enligt klimatscenarierna förväntas de västra kommundelarna få ökad nederbörd. Mer nederbörd på vintern och generellt sett mindre regn på sommaren, men då med kortare och mer intensivt regnväder, leder sannolikt till fler översvämningar. Den ökade nederbörden medför även att erosionen tilltar, att grundvattennivån i jordlagren höjs och översvämningar längs sjöar och vattendrag ökar i såväl frekvens som omfattning. Var för sig och tillsammans kommer dessa faktorer att försämra stabilitetsförhållandena med ökade problem som följd. Klimatförändringarna kan också komma att medföra långa perioder av torka vilket i sin tur kan påverka t.ex. jordbruk, vattentillgång i brunnar och öka risken för skogsbränder. Värmeböljor är en annan följd av klimatförändringar. Längre perioder med höga temperaturer kan komma att innebära påfrestningar på samhället. Värderingsförändringar och individualisering Bruket av alkohol, narkotika och vissa läkemedel har stor betydelse för brottsoch olycksutvecklingen. Risken för att bli utsatt för våldsbrott ökar med ökat bruk av alkohol och narkotika. Olika studier visar såväl ökning som minskning av bruket i olika ålderskategorier. Uppemot hälften av dödsbränderna och drunkningarna rör personer med alkohol i blodet. Även om den enskildes eget ansvar för sin säkerhet har tydliggjorts i olika lagstiftningar, så ökar kravet på det allmännas ansvarstagande för trygghet och säkerhet. Olika kulturer har olika syn på såväl risktagande som på samhället har för uppgift och legitimitet i olika krissituationer. Detta ställer krav på ett säkerhetsarbete som utgår från olika perspektiv såväl i genus-, ålders- som etnicitetsfrågor. Demografi Enligt kommunens utredningsavdelning kommer under de närmaste åren befolkningen i åldersgruppen 65 79 år att öka. I prognosen förväntas de öka med 1 890 personer, från 15 646 år 2009 till cirka 17 540 år 2013. I utblicken 2014 2019 är det gruppen 65 79 år som ökar mest av samtliga grupper, till cirka 19 060 personer år 2019. Ökningen beror på att de stora årskullarna födda på 1940-talet når pensionsåldern. De äldre pensionärerna ökade kraftigt under 1990-talet och i början av 2000-talet. År 1990 fanns ungefär 4 900 personer som var 80 år och äldre och i slutet av 2009 var antalet 6 952, det vill säga en ökning med drygt 2 000 personer (42 procent). Äldre är kraftigt överrepresenterade i skadestatistiken, främst gällande fallolyckor och bränder. Riskanalys Jönköpings kommun 2010 25

Utbyggnad i kommunen I utredningen Utbyggnadsstrategi 150 000 invånare från september 2009 finns tre olika strategier beskrivna för hur utbyggnad kan ske av bostäder och verksamheter i kommunen. Dessa tre strategier beskrivs enklast som: 1. Förtätning av centrala tätorten samt ny stadsdel i Kortebo. 2. Förtätning av centrala tätorten samt ny stadsdel i anslutning till A6 golfbana. 3. Förtätning av centrala tätorten samt små tillskott i randområden. Förutom dessa utbyggnader finns planer på nya industriområden på Hedenstorp och området söder om Torsvik. Var bostäder och verksamheter lokaliseras styr också var olyckorna och brotten kommer att inträffa. Nya energikällor Kravet att hitta alternativa energikällor ökar alltmer som en följd av klimatdebatten och det faktum att oljereserverna håller på att ta slut i världen. Exempel på nya energikällor är biobränsle, biogas och vindkraft. På fordonsidan ökar antalet hybridbilar med stora batterier. Denna övergång innebär inte bara fördelar, utan även nya typer av risker. Ny teknik har alltid en inkörningsperiod då olyckor och bränder inträffar innan tekniken mognat och riskerna har kunnat minimerats. Beroende på vilken energiteknik som kommer få störst utrymme kommer sannolikt vanliga orsaker till bränder och olyckor att förändras. Underhåll av stora vindkraftverk kan komma att innebära risker i framtiden. Utbyggnadsstrategierna bygger på ett ökat användande av cykel- och gångtrafik samt eventuellt nya spårburna kollektivtrafikformer. Transportsätten påverkar hur och på vilket sätt trafikolyckorna kommer att ske i framtiden. 26 Riskanalys Jönköpings kommun 2010

9. Fortsatt arbete Syftet med denna riskanalys är att ge möjlighet att prioritera ett lämpligt antal områden där särskilda satsningar ska göras i kommunens handlingsprogram för trygghet och säkerhet. Nästa steg efter riskanalysen är att kartlägga nuläget avseende statusen på skyddet mot de prioriterade riskerna, en så kallad skyddsanalys. Med underlaget från risk- och skyddsanalysen kan ett antal mål formuleras för hur skyddet ska öka under mandatperioden. När det gäller de icke frekventa händelserna kommer scenarion att användas för att genomföra sårbarhetsanalys. 10. Diskussion Riskanalysen visar att Jönköpings kommun likt andra kommuner har ett brett spektra med risker att ta hänsyn till i säkerhetsarbetet. De frekventa händelserna fallolyckor och trafikolyckor ökar över tid. Fallolyckor, trafikolyckor samt stöldbrott är de händelser där Jönköpings kommun ligger på eller över motsvarande rikssiffror. För övriga frekventa händelser har Jönköpings kommun lägre siffror. Totalt befaras drygt 35 personer omkomma och drygt 1 000 skadas så svårt att man hamnar på sjukhus till följd av de frekventa händelserna per år. Egendomsskadorna beräknas till strax under 300 miljoner kronor per år. Den upplevda oron för att drabbas som kan sägas vara ett mått på otrygghet ligger generellt sätt lägre i Jönköpings kommun än riket, trafikolyckor och stöldbrott undantaget. Oro står i stora delar i proportion till risken för att drabbas, undantaget fallolyckor där oron är låg i förhållande till risken. Oron för att drabbas av trafikolyckor är den största i analysen, 66% oroar sig mer än sällan för att råka ut för en trafikolycka. För de icke frekventa händelserna visar analysen endast att det finns flertalet sådana scenarion att ta hänsyn till. Av de studerade scenarierna bedöms oväder med samhällsstörning och pandemisk influensa vara de där såväl frekvens och konsekvens ligger över låg nivå. Sammanfattningsvis bör säkerhetsarbetet fortgå i hela riskspektrat från vardag till katastrof. En särskild satsning bör enligt denna analys göras kring: trafiksäkerhet åtgärder mot fallolyckor åtgärder mot stöldbrott Riskanalys Jönköpings kommun 2010 27

RÄDDNINGSTJÄNSTEN sektionen för trygghet och säkerhet Glansgatan 7, 551 89 Jönköping Tfn: 036-10 70 00 raddning@jonkoping.se