Produkter från skogen ett hållbart val

www.skogsindustrierna.org Produkter från skogen ett hållbart val Skogsindustriernas hållbarhetsskrift 2008 2009

Skogsindustrierna är den svenska massa-, pappers- samt den trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. I samverkan med företagen arbetar Skogsindustrierna med svensk och europeisk näringspolitik, arbetsgivarfrågor och på det trämekaniska området även med marknadsfrågor. Skogsindustrierna företräder ett drygt 50-tal massa- och papperstillverkare i sammanlagt 25 koncerner/företag, cirka 140 sågverk i cirka 70 koncerner/företag samt ett antal företag med nära anknytning till massa-, pappers-, eller trävarutillverkning. För mer information om hållbarhetsskriften kontakta: Skogsindustriernas kommunikationsavdelning, Storgatan 19 Box 55525 102 04 Stockholm Tel 08-762 72 60 Mer information finns på hemsidan: www.skogsindustrierna.org Innehåll Om hållbarhetsskriften 2 Det här är svensk skogsindustri 3 Skogsindustrin i förändringarnas tid 4 Skogsindustrins mål för en hållbar utveckling 6 Så tar vi vårt ekonomiska ansvar - Marknad och värdeskapande 8 - Sysselsättning och lokal betydelse 10 Så hållbara är våra produkter - Ett axplock av skogsindustrins produkter 12 - Råvara i ett kretslopp 14 - Träet och dess fördelar 16 - Återvinning 17 - Forskning 18 Så förvaltar vi skogen - Uttag och tillväxt 20 - Biologisk mångfald 22 Så tar vi hänsyn till miljön - Energin 24 - Processerna 26 - Transporterna 28 Så arbetar vi med sociala frågor - Säkerhet och hälsa 30 - Jämställdhet och kompetensutveckling 32 Skogsindustrin i siffror 34 Global Reporting Initiative (GRI) 35 Ordlista 36

350 miljoner nya skogsplantor planteras i Sverige varje år. Tillväxten i skogen är högre än uttaget. 10,9 miljoner ton papper, 3,7 miljoner ton massa och 16 miljoner m 3 sågade trävaror producerades av svensk skogsindustri under 2009. 200 000 personer sysselsätter skogsindustrin, direkt och indirekt. I flera län svarar skogsindustrin för 20 procent eller mer av länets industrisysselsättning. Om hållbarhetsskriften Skogsindustriernas hållbarhetsskrift beskriver branschens arbete för ett ansvarsfullt och hållbart företagande. 123miljarder kronor uppgick exporten till under 2009. Skogsindustrin ger därmed ett mycket starkt bidrag till Sveriges handelsbalans. 0,9 TWh uppgick branschens energieffektiviseringar till under första perioden av energimyndighetens frivilliga program, PFE. 10 miljarder kronor investerar skogsindustrin i genomsnitt per år. Det motsvarar över 15 procent av Sveriges totala industriinvesteringar. Det här är Skogsindustriernas tredje hållbarhetsskrift, som behandlar branschens arbete ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Skogsindustrierna har för avsikt att ge ut en hållbarhetsskrift vartannat år. Den förra skriften distribuerades våren 2008. En arbetsgrupp bestående av representanter från medlemsföretagen och Skogsindustrierna har varit styrande i processen med att ta fram skriften. Intressenter och målgrupper Skriften riktar sig i första hand till politiker, myndigheter, intresseorganisationer och fackförbund, och syftar till att ge en övergripande och rättvis bild av hela branschens hållbarhetsarbete. Som en del i processen med att definiera fokusområden och innehåll för den här skriften har intressenter från olika grupper kontaktats. 15 20 enskilda möten har hållits med representanter från myndigheter, fack, intresseorganisationer, politiska partier och forskningsinstitutioner. Dessutom har ett 30-tal personer från medlemsföretag och andra intressentgrupper tillfrågats genom en enkät om sina synpunkter på den förra skriften. Skogsindustrierna har tagit till sig av de synpunkter som framkommit och arbetar hela tiden för att förbättra sitt hållbarhetsarbete. Data- och informationsunderlag Faktaunderlaget i skriften avser företagens verksamhet i Sverige och utgörs av uppgifter som rapporterats till myndigheterna för 2008 samt material som tagits fram specifikt för den här skriften (för 2008 eller 2009). Miljödata avser rapporteringsskyldiga företag om inget annat anges. Bland rapporteringsskyldiga företag återfinns i princip alla massa- och pappersbruk, men endast de större sågverken. Branschens ambition är att under 2010 även samla in miljödata för minst 60 procent av sågverkens årsproduktion. Sociala och ekonomiska indikatorer avser alla medlemsföretag, om inget annat anges. Som en följd av lågkonjunkturen har neddragningar skett i branschen, vilket i viss mån påverkat råvaruförbrukning och utsläpp. I övrigt har inga väsentliga förändringar skett jämfört med föregående hållbarhetsskrift. I rapporten tillämpas Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer på C-nivå. Mer information På vår hemsida (www.skogsindustrierna.org) finns kompletterande information om branschens hållbarhetsarbete. Där finns också massa- och pappersbrukens miljödatabas. För mer information om enskilda bolags verksamhet hänvisas till respektive bolags hemsida. Det här är svensk skogsindustri Skogsindustrin är en hörnsten i svensk ekonomi. Det är en teknologiskt avancerad näringsgren som utgår från de naturliga och förnybara råvaror som skogen ger. Branschen ger sysselsättning i hela landet, inte minst i regioner med svag arbetsmarknad. Skogsindustrin är en av Sveriges äldsta industrier, som tillsammans med järn- och malmindustrin på 1800- talet omvandlade Sverige till ett industriland. Fortfarande idag är skogsindustrin en av landets viktigaste näringsgrenar. Branschen har en uttalad vilja att bidra till en hållbar utveckling ekonomiskt, miljömässigt och socialt - idag och i framtiden. Skogen är grunden i verksamheten och branschen tar ett stort ansvar för att skapa förutsättningar för att skogen ska fortsätta växa och producera skogsråvara av högsta kvalitet i balans med miljön. Skogsindustrin producerar tryckpapper, förpackningsmaterial, kartong, hygienprodukter, trävaror, energi, biobränsle och bedriver skogsbruk. Och det forskas bland annat på biodrivmedel, nya kemikalier och plastmaterial baserade på cellulosa. 2 3

Skogsindustrin i förändringarnas tid 2008 och 2009 var både utmaningarnas och möjligheternas år. Utmaningar genom global växthuseffekt och finanskris. Men också möjligheter, genom skogsindustrins roll i klimatfrågan och dess stora betydelse för svensk ekonomi. Skogsindustrin och klimatförändringarna Klimatförändringarna har, i och med Köpenhamnsmötet i december 2009, aldrig diskuterats så mycket som nu. Skogsindustrin, som använder förnybar råvara och tillverkar återvinningsbara produkter, har en nyckelroll i klimatfrågan. Vi är dessutom en av de få branscher som har egna ambitiösa mål att minska vår miljöpåverkan. Utvecklingen visar att vi också kan. Branschen har tydligt minskat sin miljö- och klimatbelastning genom att stora energieffektiviseringar har gjorts, användningen av fossila bränslen har minskat till förmån för biobränslen och andelen transporter på järnväg har ökat stort. Skogsindustrin har i olika sammanhang lyfts fram som ett föredöme på hållbarhetsområdet. Revisionsföretaget Deloitte har till exempel i sin årliga granskning uppmärksammat massa- och pappersindustrin för god och heltäckande hållbarhetsredovisning. Och flera av företagen finns upptagna i internationella index som ska förenkla för investerare att identifiera företag som arbetar med hållbarhetsfrågor på ett bra sätt. Att gå stärkt ur lågkonjunkturen Flera av våra medlemsföretag har till följd av lågkonjunkturen tvingats fatta svåra beslut, såsom uppsägningar av personal och nedläggningar av verksamhet. Detta för att kunna behålla en fortsatt hög konkurrenskraft, trots den vikande konjunkturen. Trots det har skogsindustrin fortfarande en mycket stor betydelse för Sveriges ekonomi. För att behålla denna position behöver branschen fortsätta fokusera på att attrahera unga och välutbildade personer, att utjämna könsfördelningen på arbetsplatserna samt att arbeta vidare med säkerhet och hälsa. Dessutom behöver vi även fortsättningsvis forska kring nya material, bränslen och kemikalier för att hitta nya affärsmöjligheter. Om vi blir bättre inom dessa områden kommer vi att få än mer attraktiva, dynamiska och trygga företag och vi kommer stå bättre rustade för att möta omvärldens krav på konkurrenskraft. Framtidens skogsindustri Skogsindustrin ser hoppfullt på framtiden. Vi är en av få industrier som är baserade på en förnybar råvara. Våra produkter är en viktig del av människors vardag, och globalt så kommer efterfrågan på de flesta av dessa på sikt att öka. FN:s klimatpanel IPCC har slagit fast att ett aktivt skogsbruk och användning av trä och träprodukter, är viktiga åtgärder för att motverka klimatförändringarna. I svenska regeringens utredningar och propositioner konstateras också att skogsbruket spelar en avgörande roll i att minska effekterna av växthusgasutsläppen. Träbaserade produkter kan ersätta energikrävande och klimatpåverkande material och bioenergi från skogen kan ersätta fossila bränslen. Med andra ord kan skogsindustrin ses som en framtidsbransch som behövs mer än någonsin. Vi inom svensk skogsindustri kommer därför att fortsätta spela en viktig roll. Vi har en ledande position i det europeiska skogsforskningssamarbetet. Vi är världens näst största exportör av massa, papper och sågade trävaror. Vi kan genom en hög skogstillväxt, där hänsyn tas till den biologiska mångfalden, förse många länder med klimatanpassade skogsprodukter och samtidigt låta skogen växa. Och, sist men inte minst, vi kan genom de långtgående mål som redovisas i denna skrift, fortsätta utmana oss själva och andra. Leif Brodén Styrelseordförande Marie S Arwidson VD Vision år 2030 Europas skogsnäring: Har en nyckelroll i ett uthålligt samhälle. Är en konkurrenskraftig, kunskapsbaserad industri som verkar för ökad användning av förnybar skogsråvara. Säkerställer sitt samhälleliga bidrag inom ramen för en biobaserad, kunddriven och globalt konkurrenskraftig ekonomi i Europa. Svensk skogsnäring ska ha en ledande roll i att realisera denna vision. Källa: Den europeiska teknologiplattformen, FTP 4 5

Så hållbara är våra produkter Sågverken ska till år 2010 ta fram Carbon Footprints för minst 80 procent av sina produkter. Den svenska pappersindustrin bidrar till att uppfylla det europeiska målet för pappersåtervinning (66 procent år 2010). Så förvaltar vi skogen Den årliga tillväxten i den svenska skogen ska öka med 20 miljoner kubikmeter till år 2020. Uttagen av bioenergi från skogen ska öka med 20 TWh till år 2020. Branschens forsknings- och utvecklingsinvesteringar vid universitet, högskolor och institut ska öka med 50 procent till år 2012.* Forskningsinvesteringarna fördubblas på lång sikt (år 2030).* Skogsindustrins mål för en hållbar utveckling Skogsindustrin har enats om mätbara branschgemensamma mål för att påverka verksamheten i en hållbar riktning och ytterligare flytta fram positionerna. Skogsindustrin har antagit 14 mål och två visioner för att bli ännu starkare på hållbarhetsområdet. Genom att sätta upp branschgemensamma mål säkerställs att alla företag i branschen arbetar i samma hållbara riktning. Många av medlemsföretagen har dessutom egna mål inom hållbarhetsområdet som kompletterar de branschgemensamma. Framtagna av medlemsföretagen Målen och visionerna har tagits fram av Skogsindustriernas olika kommittéer, som består av representanter från medlemsföretagen. Skogsindustriernas styrelse har därefter antagit dem. Förväntningar från branschens intressenter tillsammans med en bedömning av vilka frågor som är avgörande för branschens långsiktiga konkurrenskraft har varit avgörande i processen med att formulera målen. De flesta mål antogs redan under hösten 2007, men diskussioner kring målen förs löpande i kommittéerna och ytterligare två mål antogs och två reviderades under hösten 2009. För det ekonomiska området har en ny vision formulerats. Basår för målen är 2007. Uppföljning av utvecklingen kommer att ske årligen på Skogsindustriernas hemsida, där det också finns mer information kring målen. Målen får positiva sidoeffekter Målen gäller Skogsindustriernas medlemsföretags verksamhet i Sverige. I många fall får målen verkan även utanför landets gränser, eftersom de kan påverka företagens övergripande strategier på hållbarhetsområdet för hela verksamheten även de delar som är lokaliserade i andra länder. Branschens satsningar för att uppfylla målen har lett till att olika verktyg tagits fram, till exempel en handledning för beräkning av utsläpp från transporter. Denna typ av verktyg underlättar för företagen att kartlägga sin påverkan på hållbarhetsområdet och öka sitt ansvarstagande. *Förutsättningar för mål: Minst lika stora statliga medel satsas. Offentliga medel tillskapas dessutom för riskfyllda och krävande demonstrationsprojekt i en större skala än idag. Så tar vi hänsyn till miljön Skogsindustrins energianvändning ska effektiviseras med minst 15 procent till år 2020. Skogsindustrins egen elproduktion ska öka med 2 TWh till år 2020. Skogsindustrin ska fram till år 2020 minska utsläppen av fossil koldioxid från transporter med 20 procent. Skogsindustrin ska utarbeta gemensamma hållbarhetskriterier vid upphandling av transporter till år 2010. Så arbetar vi med sociala frågor Högst 1,0 arbetsolycksfall med frånvaro per 100 anställda år 2015. Sjukfrånvaron lägre än 3,5 procent till år 2015. Särskild uppmärksamhet ägnas åt åtgärder för att minska sjukfrånvaron bland kvinnor. (Gäller massa- och pappersindustrin) Minst 30 procent av antalet tillsatta chefer under år 2012 ska vara kvinnor. Med chefer menas alla som har en personalledande befattning. Minst 60 procent av de medarbetare som rekryteras år 2012 ska ha en eftergymnasial utbildning. 6 7

Större delen av massa-, pappers- och sågverksindustrins produktion i Sverige exporteras. Importen av dessa produkter till Sverige är liten. Så tar vi vårt ekonomiska ansvar Marknad och värdeskapande Lågkonjunkturen drabbade nästan alla industrigrenar i Sverige under 2008 och 2009 och skogsindustrin var inget undantag. Branschen påverkades av den sviktande världsekonomin och efterfrågan föll. Skogsindustrin är en av de näringsgrenar som betyder mest för ekonomin och välfärden i Sverige. Redan hösten 2007 märkte delar av skogsindustrin en ekonomisk nedgång och andra halvåret av 2008 var lågkonjunkturen ett faktum. Ett faktum som tillsammans med överkapacitet i vissa produktområden resulterat i att ett antal enheter inom både massa-, pappersoch sågverksindustrin har tvingats lägga ned. Överkapaciteten hänger också samman med ökad konkurrens från elektroniska media. Men man ser trots detta stora möjligheter i branschen. Exportpriset för trävaror uppåt Sågverksindustrin är ett exempel där man kan skönja både utmaningar och möjligheter. Världsmarknadens efterfrågan på sågade produkter har minskat, men råvarubrist, produktionsneddragningar och nedläggningar har gjort att utbudet har minskat ännu mer. Det har i sin tur påverkat priset. Andra kvartalet 2009 vände exportpriserna uppåt, och detta har gagnat de svenska sågverken. Starka på marknaden Svensk skogsindustri är starkt exportorienterad och exporten har under lågkonjunkturen gynnats av en svag krona. Sverige är världens näst största exportör av massa, papper och trävaror sammantaget. Bara Kanada är större. Svensk skogsvaruexport uppgick till 123 miljarder kronor under 2009. senaste åren har investeringarna sjunkit. Om branschen ska kunna behålla sin ledande ställning internationellt behöver den trenden brytas. Pappersmaskinerna i Sverige håller en hög teknisk standard men för att inte överträffas av nya maskiner i andra delar av världen är det viktigt att fortsätta nyinvestera i Sverige. En stor del av investeringarna avser fortsatta miljöåtgärder och energieffektiviseringar. Investeringar sker även i nya stora sågverk. Avkastningen måste säkerställas Närheten till råvaran, kapitalintensiteten och en lång historisk tradition innebär att industrin är starkt knuten till Sverige. Många svenska fabriker ingår i internationellt verksamma koncerner. Konkurrensen mellan satsningar i olika länder är stor och investeringar görs där företagen bedömer att villkoren för hög avkastning är de bästa. Sådana villkor gäller kostnader för energi och råvara, goda forsknings- och utvecklingsmöjligheter samt välutbildad arbetskraft. I exempelvis Asien och Latinamerika är produktionskostnaderna lägre och marknadstillväxten större än i den svenska industrins närmarknader i Europa. Skogsindustrins vision Produktion i världen av: Papper, 2008 Totalt 391 miljoner ton Massa, 2008 Totalt 192 miljoner ton Sveriges export till olika regioner 2009 EU Övriga Europa Nord amerika Latin Amerika Afrika Mellanöstern Övriga Asien Oceanien TOTALt Papper (1000 ton) 6910 830 100 120 300 400 940 80 9680 Massa (1000 ton) 2380 230 30 20 20 80 640 0 3400 trävaror av barrträ, 2008 Totalt 288 miljoner m 3 Sågade trävaror (1000 m 3 ) 7 510 870 160 10 2450 450 890 10 12 350 Sveriges position på marknaden är alltså stark. Men tillväxttakten har varit större i vissa andra länder. Pappersproduktionen växer snabbast i Kina. Massaproduktionen växer starkt i Kina, Indonesien och Brasilien. När det gäller konsumtion av papper har Indien, Kina, Ryssland, östra Europa, Mellanöstern och Afrika den högsta tillväxttakten. I länder med mogna marknader är efterfrågetillväxten generellt lägre och ibland minskande. Skogsindustrin vill tillsammans med övriga aktörer i klustret tydliggöra sin starka tilltro till en gynnsam utveckling för skogsindustriklustret, baserat på effektivitet, kunnande och kompetens, forskning, utveckling och innovationer. Skogsindustrin har därför formulerat en vision som säger att produktionen (mätt som förädlingsvärde) i det svenska skogsindustriklustret skall fördubblas till år 2035. Hälften av tillväxten skall komma från nya produkter. De viktiga investeringarna Skogsindustrins investeringar uppgår i genomsnitt till ungefär 10 miljarder kronor per år, vilket motsvarar över 15 procent av Sveriges totala industriinvesteringar. De 8 9

Så tar vi vårt ekonomiska ansvar Sysselsättning och lokal betydelse Skogsindustrin har mycket stor betydelse för sysselsättningen i flera av Sveriges län. Lågkonjunkturen har lett till att flera bruk och sågverk minskat sin personalstyrka och en del har också tvingats lägga ner. Men förhoppningen är att dessa sparåtgärder ska bidra till ökad konkurrenskraft i framtiden. Skogsindustrin stark livlina I vissa län svarar skogsindustrin för 20 30 procent av sysselsättningen inom industrin och för 25 50 procent av industrins produktionsvärde. Skogsindustrin är alltså en mycket viktig arbetsgivare, framför allt i de skogrika och de glesbefolkade länen i norra och mellersta delarna av landet. Skogsindustrins andel av länens industrianställda Källa SCB På en mindre ort kan pappersbruket eller sågverket vara den huvudsakliga arbetsgivaren. Skatteinbetalningar från de anställda bidrar till kommunbudgeten, deras köpkraft gynnar ortens affärer och deras familjer utgör det befolkningsunderlag som krävs för att driva skolor och barnomsorg. Ofta är andra företag på orten beroende av pappersbruket eller sågverket ifråga. Skogsindustrin ger jobb till många. För varje anställning i skogsindustrin får uppskattningsvis två personer i leverantörsledet också jobb. Källa SCB Många indirekta arbetstillfällen Skogsindustrin genererar inte bara många direkta anställningar. För varje direkt arbetstillfälle skapar skogsindustrin cirka två indirekta arbetstillfällen inom bland annat skogsbruk, transportsektorn, kemikalieindustrin och konsultbranschen. Enligt arbetsgivarorganisationen Almega och fackförbundet Unionen står skogsindustrin relativt sett för flest indirekta arbetstillfällen jämfört med alla andra branscher i Sverige. Tuffa men nödvändiga beslut Många mindre samhällen har drabbats hårt av neddragningar inom skogsindustrin. Besluten om neddragningar har varit svåra att fatta för företagen, men har ansetts vara nödvändiga för att sänka kostnaderna och behålla hög konkurrenskraft. Under 2008 2009 beräknas cirka 1 000 personer ha förlorat sina arbeten inom massa- och pappersindustrin, och cirka 500 personer inom sågverksindustrin. Sedan 2007 har sammanlagt omkring 4 000 personer berörts av neddragningar eller nedläggningar inom skogsindustrin. Inom branschen strävar man efter att genomföra personalneddragningar på ett ansvarsfullt sätt. Genom omplaceringar och förtida avtalspensioneringar kan antalet uppsägningar minimeras. Som stöd till dem som förlorar sina jobb erbjuder flera av företagen de berörda personerna utbildningsbidrag och en personlig coach i det fortsatta arbetssökandet. Medarbetarna omfattas av kollektivavtal och processerna för neddragningar genomförs i samråd med de fackliga organisationerna. Positiv utveckling på lång sikt Branschen anser att de hårda sparåtgärderna och strukturförändringarna kommer att bidra till långsiktig konkurrenskraft. Framöver kommer produkter baserade på förnybar råvara att bli mer eftertraktade än många fossilbaserade, energikrävande och klimatpåverkande material, vilket gynnar branschens utveckling. 10 11

Sävarbron, Foto: Martinsons träbroar vinner terräng Träbyggandet i Sverige ökar, och tekniken för ett industriellt byggande av träbroar har utvecklats snabbt. Bara sedan 1990- talet har närmare 1000 nya träbroar byggts i Sverige. De har samma prestanda och livslängd som broar av stål och betong, men är vanligen betydligt billigare och går snabbare att bygga. Dessutom kräver dagens moderna träbroar minimalt underhåll. Företaget Martinsons Träbroar AB har byggt Sävarbron i Umeå. Det är en kombinerad väg-, gång- och cykelbro i trä, 34 meter lång och med dubbla körfält. En annan uppmärksammad träbro som Martinsons Träbroar tillverkat är gång- och cykelbron i Hästepallarna som fick Vägverkets Vackra Vägars Pris 2009. Träbron är 450 meter lång och ingår i en längre strandpromenad utanför Uddevalla. Peter Strunk med blivande viskos. Foto: Domsjö Fabriker Kläder från skogen Förhållandevis få vet att materialet viskos, som används till tråd för tyger och textilier, baseras på cellulosa från främst skogsråvara. Det är en produkt med stark tillväxt. Efter ett uppehåll på 30 år bedrivs nu återigen forskning kring viskos genom ett projekt som drivs av Domsjö Fabriker, Umeå universitet, Akzo Nobel, Processum och forskningsbolaget MoRe Research. Genom att analysera viskos hoppas Domsjö Fabriker ytterligare kunna förbättra och anpassa cellulosan till textilindustrin. Marknaden för textilfibrer domineras idag av oljebaserade fibrer som polyester, följt av bomull. Tanken är att kläder av viskos i större utsträckning ska kunna ersätta textilier baserade på olja, och därigenom ytterligare minska dagens oljeberoende. Foto: Billerud Töjbara FibreForm - en innovation inom pappersområdet Företaget Billerud har lanserat ett förpackningspapper med stor töjbarhet upp till 20 procent jämfört med det vanliga papperets 2-4 procent. Papperet, som kallas FibreForm, baseras som alla pappersprodukter på träråvara och är därför både komposterbart och återvinningsbart. Det används som förpackningsmaterial för livsmedel och konsumentvaror samt för förpackningar med djupa präglingar. Under 2009 har förpackningar i FibreForm belönats med diplom av designutmärkelsen Guldägget samt fått silver av prestigefyllda Pentawards. Så hållbara är våra produkter Ett axplock av skogsindustrins produkter Skogsindustrins produkter har en viktig roll i samhället. De är tillverkade av förnybara råvaror och kan återvinnas både som material och som energi. I takt med framsteg inom teknik och forskning blir de också alltmer avancerade. Träprodukter Mer än hälften av virket från de svenska skogarna går till den trämekaniska industrin, framförallt för tillverkning av sågade trävaror. Sverige är näst efter Kanada och Ryssland världens största exportör av sågade trävaror, och exporten ökade trots lågkonjunkturen med två procent under 2009. Industrin arbetar löpande med att förbättra trävarornas egenskaper. Exempelvis forskas det kring konstruktionsvirke, och stora framsteg har gjorts för att eliminera defekter som torksprickor och deformering som uppstår då trävarorna torkas. Skogsindustrin lägger även betydande resurser på standardisering av trä och träprodukter för att skapa effektiva byggsystem. Trä är ett av våra viktigaste byggmaterial och förbrukningen i Sverige ligger på en konstant hög nivå. Det är numera möjligt att använda trä i flera olika konstruktioner, såsom flervåningshus, hallar och broar. Massa och papper Fiberråvaran vid massa- och papperstillverkning är antingen nyfiber från skogen eller returfiber. Nyfiber används vid tillverkning av mekanisk massa och kemisk massa. Dessa två processer ger olika egenskaper hos massan och hos pappersprodukterna. Av mekanisk massa tillverkas främst papper för tidningar, telefonkataloger och broschyrer. Kemisk massa används till exempelvis skrivpapper, förpackningar och emballage. Använt papper samlas in i samhället och återanvänds i pappersbruken. Returfiber blandas ofta med nyfiber och används vid tillverkning av tidningspapper, mjukpapper och kartong. Energiprodukter Skogsindustrins produktion av energiprodukter ökar. Det handlar om biobränslen för el- och värmeproduktion, överskottsvärme från bruken i form av fjärrvärmeleveranser, och el från mottryckskraftproduktion. Förutom dessa biobaserade produkter har flera företag på senare år satsat på en utbyggd vindkraft - både på industrianläggningarna och för att utnyttja skogsmarken effektivare. 12 13

Så hållbara är våra produkter Råvara i ett kretslopp Skogen är en del av ett naturligt kretslopp med en förnybar råvara. Hela trädet nyttjas i ett effektivt industriellt system. Effektivt användande av råvaror är en grundförutsättning för hållbar utveckling. Skogen och skogsindustrin har dessutom en nyckelroll för klimatet, eftersom de förnybara produkterna kan ersätta fossilbaserade. Resursanvändningen inom skogsindustrin är effektiv. Skogsbruk, massa- och pappersbruk, sågverk och bolagens biobränsleproduktion utgör ett industriellt system där skogsråvaran tas tillvara i mycket hög grad. Olika delar av trädet används för att tillverka olika produkter. Även biprodukter utnyttjas maximalt, framförallt till energiproduktion. Under 2008 användes 74,9 miljoner m 3 fub (fastkubikmeter under bark) skogsråvara inom svensk skogsindustri. Ett evigt kretslopp Skogen får sin livskraft från solen. Genom fotosyntesen omvandlar träden solljus, luftens koldioxid och markens vatten till ved. Koldioxiden lagras i träden i form av kolföreningar. Träd och mark avger visserligen en del koldioxid, men de tar upp betydligt mer. Därför spelar skogen en viktig roll i att begränsa växthuseffekten. Även skogsprodukter som trä och papper innehåller kolföreningar, som en gång tagits upp av träden i form av koldioxid. Kolföreningarna lagras under produkternas hela livslängd. Skogsindustrins produkter ingår i kolets kretslopp. Skogsråvaran tas tillvara i mycket hög grad. Olika delar av det avverkade fullstora trädet likväl som klenved och gallringsved används för att tillverka olika produkter. När de uttjänta skogsprodukterna används som biobränsle eller komposteras frigörs koldioxiden. Men till skillnad från de klimatpåverkande koldioxidutsläppen från fossila bränslen tillför inte förbränningen av skogs produkter nya mängder koldioxid till atmosfären. Den koldioxid som frigörs tas istället upp av återplanterade och växande träd genom fotosyntesen. Därmed är cirkeln sluten och ett nytt kretslopp kan börja. Den svenska skogen och skogsprodukterna bidrar redan nu till att ta upp och lagra mer koldioxid än alla fossila koldioxidutsläpp som sker i landet. Det visas i forskningsprogrammet Lustra där forskare från bland annat SLU Sveriges Lantbruksuniversitet och Mitthögskolan kartlagt hur den svenska skogen påverkar mängden koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären. Två sorters koldioxid Biogen koldioxid frigörs när träd och träbaserade produkter förmultnar eller bränns. Den koldioxid som då avges ingår redan i kolets kretslopp i atmosfären. Fossil koldioxid frigörs när till exempel olja och kol bränns. Då tillförs nya mängder koldioxid till atmosfären, vilket bidrar till växthuseffekten. 14 15

SKOGSINDUSTRINS MÅL: SKOGSINDUSTRINS MÅL: Sågverken ska till år 2010 ta fram Carbon Footprints för minst 80 procent av sina produkter. Den svenska pappersindustrin bidrar till att uppfylla det europeiska målet för pappersåtervinning (66 procent år 2010). Så hållbara ÄR våra produkter Träet och dess fördelar Koldioxidavtryck eller Carbon Footprints är ett mått på mängden växthusgaser som en verksamhet eller produkt ger upphov till. Det blir allt vanligare att organisationer och företag utvärderar sitt koldioxidavtryck för att ta reda på hur de kan minska sin klimatpåverkan. Allt fler organisationer, företag och myndigheter strävar efter att minska sina koldioxidutsläpp. Ett första steg kan vara att göra en koldioxidkartläggning, det vill säga att beräkna hur mycket koldioxid verksamheten släpper ut under alla faser av tillverkningen. Koldioxidavtryck för träprodukter Termen klimatneutral används för något som har ett koldioxidavtryck lika med noll. Träprodukter från ett hållbart skogsbruk har ett negativt koldioxidavtryck under sin livslängd, detta innebär att de tar upp mer koldioxid än de släpper ut. För att ta reda på hur stort koldioxidavtryck byggmaterial och andra träprodukter ger, har branschen tagit initiativ till att utveckla verktyg som kallas Carbon Calculators. Med hjälp av verktygen kan företagen på ett enhetligt, transparent och trovärdigt sätt redovisa koldioxidavtrycket från en produkt eller en konstruktion, och i viss mån även göra jämförelser med andra material. Träbyggandet ökar Träets klimatfördelar kommer till sin rätt exempelvis vid husbyggnad, och träbyggandet ökar i Sverige. 16 kommuner har satsat extra mycket på träbyggande genom att ansluta sig till projektet Trästad 2012. Syftet med projektet är att utveckla svensk kompetens och teknik, och på sikt skapa en europeisk och global marknad för modern industriell träbyggnadsteknik. Återvinning Hållbara kretslopp bygger på att produkterna återvinns, genom materialåtervinning eller energiutvinning. Genom pappersåtervinningen utnyttjas skogsråvaran på ett effektivt sätt och avfallsmängderna minskar i samhället. Sverige har, jämfört med de flesta andra länder, en hög insamlingsnivå för returpapper. Den totala pappersinsamlingen i Sverige uppgick 2008 till över 1,6 miljoner ton. Dessutom importeras mindre mängder returpapper. 77 procent av alla förpackningar och tidningar återvanns, vilket är den högsta nivån sedan producentansvaret för förpackningar och tidningar infördes 1994. Pappersindustrin i Sverige använde år 2008 cirka 2 miljoner ton returpapper i sin produktion, vilket motsvarar 14 procent av fiberråvaran. Utöver detta återanvänds eller återvinns de flesta obehandlade träprodukter i Sverige, främst som energi. Därför är träbyggande hållbart Vid produktionen av sågade trävaror är behovet av fossil energi förhållandevis litet och biprodukterna används som biobränsle. Moderna träkonstruktioner är energieffektiva. Byggnormens krav på låg energianvändning är därför lätta att uppnå med träbyggnadssystem. Trähus och träprodukter lagrar dessutom koldioxid i form av kolföreningar under hela sin livslängd. Vid slutfasen kan träavfall användas som biobränsle och ersätta fossila bränslen. Bättre kvalitetssäkring med röntgen Röntgen- och 3D-tekniker kommer till stor nytta inom skogsindustrin idag. Utrustning på skogsmaskinerna mäter timrets längd och diameter med hög precision. I laboratorier kan man sedan genom att röntga stocken mäta virkeskvalitet, stocktyp, densitet, hållfasthet, kärnvedsandel och diameter under bark. Hela 3D-bilder kan dessutom tas fram av stockens inre med hjälp av multisensorteknik. På så sätt kan man säkerställa att virket passar för ändamålet. I Europa uppnådde man under 2008 målet om 66 procents återvinningsgrad av papper, det vill säga två år före uppsatt tidsplan. Här i Sverige nåddes den nivån för länge sedan, men den svenska skogsindustrin fortsätter genom olika insatser att bidra till en ökad insamlingsnivå i Europa. Svenska skogar förser Europa med nyfiber Hundra procents återvinningsgrad går inte att uppnå, bland annat eftersom kvaliteten på papperet försämras något för varje återvinningstillfälle och nya färska fibrer därför ständigt måste tillföras. I Sverige är det gott om skog. Det är därför naturligt att den svenska massa- och pappersindustrin till största del använder nya färska fiber för sin produktion. Den svenska skogsindustrin förser Europa med massa och papper av nyfiber. Detta papper återvinns till stor del i Europa, där papperstillverkningen i hög grad baseras på returpapper. I Sverige tillverkas papper främst av vedråvara, och papperet återvinns sedan i Europa. Den svenska papperstillverkningen förser på så sätt den europiska med nyfiber. Bildkälla: Holmen. 16 17

SKOGSINDUSTRINS MÅL: Branschens forsknings- och utvecklingsinvesteringar vid universitet, högskolor och institut ska öka med 50 procent till år 2012. Forskningsinvesteringarna fördubblas på lång sikt (år 2030). Förutsättningar för mål: Minst lika stora statliga medel satsas. Offentliga medel tillskapas dessutom för riskfyllda och krävande demonstrationsprojekt i en större skala än idag. Vad är Star-COLIBRI? Star-COLIBRI är ett stort strategiskt initiativ för att stödja Europeisk samverkan inom bioraffinanderiområdet. Det ska också stödja banbrytande innovationer genom att snabba på och underlätta industriellt utnyttjande av forskningsresultat. Det kortsiktiga målet med Star-COLIBRI är klustring av stjärnor det vill säga att identifiera och samla viktiga forskningsprojekt, och hjälpa dem att bli framgångsrika samt fungera som förebilder för andra projekt. Star-COLIBRI samordnas av skogssektorns teknologiplattform FTP (Forest-Based Sector Technology Platform). FTP är ett europeiskt partnerskap för forskning och utveckling. Förutom FTP finns även fyra andra teknologiplattformar representerade i Star-COLIBRI. Sammanlagt består Star-COLIBRIs konsortium av 11 partners. Så hållbara är våra produkter Forskning Sverige är en stark nation ifråga om forskning inom skog och skogsprodukter, och konkurrerande skogsbolag samarbetar ofta inom forskning och utveckling. Forskningen handlar bland annat om att förbättra ekonomisk och ekologisk hållbarhet, forska fram effektiva pappers- och paketeringslösningar samt arbeta för en gynnsam forskningsstrategi. Stor forskningsvolym i Sverige Den skogsindustriella forskningen i Sverige håller en internationellt sett hög nivå, och de resurser som satsas är jämförelsevis stora. Den årliga redovisade skogliga och skogsindustriella forskningen vid universitet, högskolor och institut har ökat med cirka 200 miljoner kronor sedan 2005 och uppgår nu till cirka en miljard kronor per år. Skoglig och skogsindustriell FoU vid universitet, högskolor och institut, 2008 NRA en nationell forskningsagenda NRA står för den nationella forskningsagendan inom skogsnäringen. Den har tagits fram gemensamt av skogsindustrin, skogsägarna, offentliga finansieringsorgan och den svenska forskningsvärlden. NRA är ett viktigt verktyg för att bland annat utveckla produkter med högre förädlingsvärde och för att hitta nya affärsmöjligheter för skogsindustrin. Genom NRA kan forsk- Finansiering av skoglig och skogsindustriell forskning vid universitet, högskolor och institut, 2008 Skogsindustriell forskning bedrivs på många platser i landet från Luleå i norr till Malmö i söder. ningsresurserna samordnas och fokuseras på strategiskt viktiga områden där det finns potential att nå världsklass. Sverige i frontlinjen Fyra stora EU-forskningsprogram har samordnats av svenska forskningsinstitut. SustainPack och EcoTarget samordnades av Innventia (tidigare STFI-Packforsk). SustainPack handlade om hållbar paketeringsteknik, och EcoTarget s mål var att effektivisera massa- och pappersindustrin så att mer kan produceras med mindre råvaror. Skogforsk har lett Eforwood, med målet att utvärdera och utveckla skogsindustrins bidrag till hållbar utveckling. SP Trätek har samordnat Indisputable Key som som syftade till att förbättra spårbarheten hos skogsbruket och sågverksindustrin. Alla fyra projekten avslutades under 2009 och resultaten presenterades vid FTP:s (Forest-Based Sector Technology Platform) konferens From Research to Business i november 2009 i Stockholm. Resultaten är nu på väg att tillämpas av industrin. Dagens forskning blir framtidens affärer Klimatfrågan innebär stora möjligheter för skogsindustrin. Forskningen är på väg att öppna helt nya affärsområden för mer klimatanpassade produkter. Med hjälp av spjutspetsforskning kan massabruken bidra till framtidens fordonsbränslen och cellulosabaserade kemikalier. Dessutom kan förpackningar och hygienprodukter tas fram av högförädlade fibrer, vedpolymerer och kompositmaterial. För att lyckas fullt ut inom forskningen kommer samverkan med andra branscher och forskningsområden, såsom IT, bio-, nano- och materialteknik, hamna än mer i fokus. Forskningsmedel behöver även framöver satsas på samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Målet att skogsindustrins forsknings- och utvecklingsinvesteringar vid universitet, högskolor och institut ska öka med 50 procent till 2012 bygger också på att offentliga medel satsas på gemensamma forskningsprojekt för näringsliv och offentlig aktörer. Läs mer om forskningsprogrammen och resultaten: NRA: www.nra-sweden.se SustainPack: www.sustainpack.com Indisputable Key: www.indisputablekey.com Ecotarget: www.ecotarget.com Eforwood: www.eforwood.com 18 19

SKOGSINDUSTRINS MÅL: Den årliga tillväxten i den svenska skogen ska öka med 20 miljoner kubikmeter till år 2020. Uttagen av bioenergi från skogen ska öka med 20 TWh till år 2020. Direkt efter en avverkning läcker hygget koldioxid då barr och kvarlämnade grenar förmultnar. När de nya träden blivit drygt 20 år gamla förmår de ta upp mer koldioxid än vad som läcker från marken. Träden avverkas när de är mogna och förädlas till produkter som kan ersätta klimatskadliga produkter och energislag. Att använda sig av skogen är därför bra för klimatet. Bildkälla: Holmen. Så förvaltar vi skogen Uttag och tillväxt Den svenska skogen sköts uthålligt och långsiktigt och förrådet av växande skog har ökat stadigt under de senaste hundra åren. Skogen ger en förnybar råvara till produkter som i slutskedet kan återvinnas som material eller biobränsle. Hög skogstillväxt bra för klimatet Regeringens skogsutredning Mervärdesskog från 2006 slår fast att: Skogen och skogsbruket har en avgörande roll när det gäller att minska det svenska beroendet av olja och därigenom även utsläppen av växthusgaser. Utredningen tar upp många åtgärder för att öka tillväxten och inbindningen av koldioxid i skogen till exempel att: beskoga övergiven jordbruksmark gödsla skogen i större omfattning rensa gamla dikessystem använda bästa möjliga plantor och föryngringsmetoder utnyttja den potential som finns hos högproduktiva trädslag bättre Även propositionen En skogspolitik i takt med tiden (2007/08:108) tar upp klimatfördelarna med hög skogstillväxt. Regeringen anser att en hög och stabil tillväxt är en grundläggande utgångspunkt i att tillvarata skogens roll i klimatarbetet. En hög tillväxt motverkar klimatförändringarna genom ökad upplagring av kol i växande skog och mark och i olika skogsprodukter, samt genom ökad biobränsleproduktion. En god tillväxt i skogen är alltså bra ur klimatsynpunkt. De avverkade träden ger en förnybar råvara till trä- och pappersprodukter eller en råvara som kan ersätta ändliga eller mer energikrävande material samt fossila bränslen. Råvara från skogen ingår i koldioxidens kretslopp. Direkt efter avverkning läcker hygget koldioxid när kvarlämnade grenar och barr bryts ner. Men efter cirka tjugo år har de nya träden blivit så stora att de tar upp mer koldioxid än vad marken frigör. Mellan 20 och 90 års ålder växer träden som snabbast, och tar då upp betydligt mer koldioxid än vad som frigjorts under hyggesfasen. När träden blir äldre växer de långsammare och deras förmåga att ta upp koldioxid avtar. Skogen bör därför avverkas när träden blivit 80 120 år gamla. Om träden självdör och förmultnar i skogen avges den inbundna koldioxiden till atmosfären. Klimatet påverkar skogen Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) kommer växthuseffekten i hög grad att påverka det svenska skogsbruket. Tillväxten hos tall, gran och björk kan öka markant, men med varmare klimat ökar samtidigt riskerna för stormfällning, brand, svamp- och insektsangrepp. Det är ännu för tidigt att bedöma omfattningen av möjliga klimatförändringar. Mer och mer biobränsle Genom att använda biobränslen istället för fossila bränslen minskar vi utsläppen av växthusgaser. Uttagen av biobränsle från skogen, i form av grenar, ris och toppar (grot), har ökat kraftigt och uppgår nu till 7 TWh bränsle per år. Dessutom finns en outnyttjad potential på cirka 8 TWh. Ökad efterfrågan på biobränslen gör att det i framtiden även kan bli möjligt att använda stubbar och klenträd (klenträd är mindre träd som förut har lämnats i skogen efter röjning eller avverkning). Det skulle kunna ge tillskott på ytterligare 12 TWh. På sikt beräknas därför uttaget av biobränsle från skogen kunna öka med 20 TWh. När man tar ut mer biobränslen ur skogen innebär det att man även tar ut de näringsämnen som finns i dessa träddelar. Ett sätt att motverka detta är att återföra aska från förbränning av biobränslen. Askan innehåller alla viktiga näringsämnen förutom kväve och kan också motverka försurning av marken. The Swedish Wood Effect, SWE Den totala mängden skog i världen minskar varje år, men i Sverige är situationen den omvända. Tillväxten i de svenska skogarna är större än uttaget och virkesvolymen i skogen ökar med cirka 1 % varje år. Ett räkneexperiment visar att om alla världens skogar skulle skötas så att tillväxten överstiger avverkningen på samma sätt som i Sverige, skulle utsläpp av fossil koldioxid motsvarande dagens globala utsläppsnivå bindas och lagras i skog samt i träprodukter år 2050. 20 21

Södra och de gröna skogsbruksplanerna Att bruka skog innebär ett stort ansvar och engagemang. Skogen ska nyttjas på ett uthålligt sätt och råvaran som produceras ska vara av bra kvalitet. Dessutom ska man ta hänsyn till skogens andra värden för miljö och rekreation. Det är inte så självklart hur detta görs i praktiken, men på Södra utvecklade man redan 1996 en metod och en produkt som nu är inarbetad i skogsägarleden. Så förvaltar vi skogen Biologisk mångfald Skogsnäringen satsar stora resurser på att bevara den biologiska mångfalden i skogen. Till exempel lämnas alla döda träd kvar i skogen vid avverkning och dungar med lövträd bevaras för att gynna de växter och djur som är beroende av dessa livsmiljöer. Produkten heter Grön skogsbruksplan och upprättas exklusivt för varje fastighet. Den ger skogsägaren en samlad bild av de produktionsoch naturvärden som finns. Med hjälp av fyra målkoder bestäms skötselinriktningen för varje enskild skogsavdelning. Skogsägaren vet alltså i förväg var det ska satsas på virkesproduktion och var de högsta naturvärdena finns och hur de ska skötas. Planen är också ett grunddokument för skogscertifiering och är på så vis skogsägarens viktigaste redskap för ett uthålligt skogsbruk med produktion och miljö i förening. År 2008 valde CEPI (Confederation of European Pulp Industries) ut Södras Gröna skogsbruksplaner som ett av de bästa planeringsredskapen för ansvarsfullt skogsbruk i Europa. 3 2 Vid dagens avverkningar lämnas alltid träd och dungar kvar på hygget för att värna den biologiska mångfalden. Framför allt sparas träd med egenskaper som det är ont om, till exempel döda och äldre träd, lövträd och buskar samt liggande träd, så kallade lågor. På sikt ökar då mängden lövträd, död ved och grova träd i skogen, vilket gynnar insekter, svampar och andra organismer. Båda dessa system är ännu hårdare än den svenska skogsvårdslagen och tar upp krav såsom att: områden med sällsynta växter och djurarter bevaras för att skydda den biologiska mångfalden skogsägaren frivilligt avsätter 5 procent av sin skog för att bevara och skapa naturvärden för framtiden krav ställs på utbildning, säkerhet och arbetstrygghet för de som arbetar i skogen virkesproduktionen bedrivs med hänsyn till annan skogsanvändning samt miljön hänsyn tas till fornlämningar och kulturmärken 5 4 Vid avverkning sparas kantzoner med träd och buskar mot sjöar, bäckar och våtmarker (1) för att minska risken för erosion och näringsläckage. Kantzoner lämnas även vid hällmarker och bergskanter (2). Dungar av lövträd (3)sparas då de är värdefulla för den biologiska mångfalden. Likaså bevaras särskilt grova eller gamla träd, så kallade naturvärdesträd (4). Om det inte finns några naturvärdesträd lämnas istället träd som kan 1 utvecklas till grova stormfasta träd i framtiden. Stående död ved, så kallade torrträd och högstubbar (5) lämnas också vid avverkning, eftersom svampar och insekter trivs i dem. Fåglar livnär sig i sin tur på dessa insekter. Om den naturliga tillgången på högstubbar är dålig så skapvas nya genom att träd kapas på tre till fyra meters höjd. Certifiering För att underlätta för konsumenter, företag och myndigheter att få information om träråvarors ursprung och för att garantera att de är producerade på ett ansvarsfullt sätt finns certifieringssystem för skogsbruk och spårbarhet. Alla Skogsindustriernas medlemsföretag som äger skog är certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council) och/eller PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes). FSC är vanligt hos större skogsföretag, medan PEFC är vanligare inom småskaligt skogsbruk. Många företag är dubbelcertifierade. Skogsprodukter kan märkas med FSC:s eller PEFC:s logotyp. För att kunna göra detta krävs certifikat som garanterar att råvarans ursprung säkerställs och att den uppfyller vissa krav på att den är framställd på ett ansvarsfullt sätt. Dessa så kallade spårbarhetscertifikat utfärdas av oberoende kontrollanter. 22 23

Så tar vi hänsyn till miljön energin Skogsindustrins Mål Skogsindustrins energianvändning ska effektiviseras med minst 15 procent till år 2020. Skogsindustrins egen elproduktion ska öka med 2 TWh till år 2020. Energieffektivisering genom ny indunstning vid Södra Värö Under november 2009 togs en ny indunstningsanläggning i bruk på Södra Cell Värö. Denna anläggning är 30 procent mer energieffektiv än den tidigare indunstningen och gör att bruket bara kommer att behöva sin barkpanna vid start och stopp av fabriken samt under kalla vinterdagar. I övrigt är Södra Cell Värö idag självförsörjande på energi från sin sodapanna. Vid indunstning tas vattnet bort ur returluten för att öka dess värmevärde vid förbränningen (energiutvinningen). Skogsindustrins processer är energikrävande både vad gäller el- och värmeenergi, men stora ansträngningar görs för att effektivisera användningen. Branschen har en nollvision för användning av fossila bränslen i tillverkningsprocesserna och redan idag täcks 90 procent av värmebehovet av biobränslen. Skogsindustrin producerar också biobaserad mottryckskraft och förnybar vindkraft. Totalt använde skogsindustrin runt 21 TWh el 2009, vilket motsvarar 15 procent av Sveriges totala elanvändning. För en elintensiv bransch som skogsindustrin utgör elkostnaden en stor del av tillverkningskostnaden. Stora ansträngningar görs därför för att effektivisera energianvändningen och öka den egna elproduktionen. Idag är över en fjärdedel av den el som industrin använder egenproducerad och baserad på biobränslen. bränsleförbrukning, massaoch pappersindustrin 2009 elanvändning, massaoch pappersindustrin 2009 Viktig energiproducent Skogsindustrin använder själv mycket bioenergi i form av tillverkningsprocessens restprodukter bark och returlutar. En stor del av skogens energisortiment, såsom grenar och toppar levereras också till kraftvärmeverk för el- och värmeproduktion. Dessutom levererade branschen 2009 cirka 2 TWh värme till de kommunala fjärrvärmenäten. Leveranserna skulle kunna fördubblas genom en öppning av fjärrvärmenäten och uppgraderingar i bruken. 2007 till 2020. Elen används framförallt i de egna anläggningarna, men 5 procent levereras också ut till elnätet. En del företag investerar också i vindkraftverk. I Skutskär byggde VindIn AB (samägt av 10 st elintensiva basindustrier.) under hösten 2009 en vindkraftsanläggning vars elkraft kommer att användas i Stora Ensos massabruk. Andra exempel är SCA och Statkraft som har planer på vindkraft motsvarande hela 2,8 TWh. Holmen och Norrtelje Energi planerar att producera 100 GWh och Södra Skogsägarna 140 GWh. Nollvision för fossila bränslen Skogsindustrin omfattas av flera styrmedel inom energiområdet, till exempel utsläppshandel för koldioxid, elcertifikat och koldioxidskatt. Utöver dessa lagstyrda system har skogsindustrin också tagit flera frivilliga initiativ. Ett exempel på detta är nollvisionen för användning av fossila bränslen i tillverkningsprocesserna. Ökad användning av biobränslen och åtgärder för energieffektivisering har lett till att koldioxidutsläppen minskat med 12 procent mellan 2007 och 2009 (räknat per ton producerad avsalumassa och papper). Andra exempel på frivilliga initiativ är skogsindustrins mål för ökad mottryckskraftsproduktion och energieffektivisering. Branschen producerar också el genom mottryckskraft. Under 2009 producerades totalt 5,4 TWh på detta sätt och målet är att öka produktionen med 2 TWh från Läs mer om skogsindustrins avsiktsförklaring för klimatet, samt nollvisionen: www.skogsindustrierna.org>branschen PFE en lyckad satsning Programmet för energieffektivisering (PFE) lanserades av Energimyndigheten 2004. Det riktar sig till svenska energiintensiva industriföretag, och ska bidra till att öka företagens energieffektivitet. Genom PFE kan företag få skattebefrielse för den el de använder förutsatt att de effektiviserar och arbetar strukturerat med sin energianvändning. Energimyndigheten rapporterar att de deltagande företagen har effektiviserat sin årliga elförbrukning med 1,4 TWh under den första programperioden (2005 2009). Av denna minskning stod skogsindustrins 55 deltagande företag för cirka 63 procent, eller 0,9 TWh. Det är 50 procent mer än vad som beräknades vid programmets start. Tillverkning av massa och papper kräver stora mängder energi i form av ånga och el. Ångan framställs i industrins sodapannor (där returluten eldas) eller fastbränslepannor (där man t ex eldar bark). Genom att först låta den framställda ångan ledas genom en turbin kan el produceras. Den ånga som gått genom turbinen har lägre tryck, men fungerar bra att använda i tillverkningsprocesserna. Att tillverka el på detta sätt, genom att också ta tillvara på restångan för processens energibehov, gör att den totala energianvändningen blir mycket effektiv. 24 25