Verksamhetsrapport tertial 2 2015 Skola

Verksamhetsrapport tertial 2 2015 Skola

Innehållsförteckning 1 Verksamhetsöversikt... 4 2 Sammanfattning... 5 3 Volymer... 6 3.1 Förskola... 6 3.2 Pedagogisk omsorg... 6 3.3 Förskoleklass... 6 3.4 Grundskolan årkurs 1-9... 6 3.5 Fritidshem... 6 3.6 Grundsärskola... 6 3.7 Gymnasiet, Mimers Hus... 6 3.8 Mimers Hus/Gymnasiesär... 7 3.9 Vuxenutbildning... 7 3.10 Fristående förskolor... 7 3.11 Fristående förskoleklass... 7 3.12 Fristående grundskola... 7 3.13 Fristående fritidshem... 7 3.14 Fristående gymnasieskola... 7 3.15 Annan kommunal gymnasieskola... 7 4 Måluppföljning... 8 4.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar)... 8 4.1.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället... 8 4.1.2 Attraktiv arbetsgivare... 9 4.1.3 Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande... 10 4.2 I Kungälv finns arbete åt alla... 11 4.2.1 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete... 11 4.3 Minskad segregation... 12 4.3.1 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet... 12 4.3.2 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten 13 4.3.3 Barnfattigdomen ska minska... 14 4.3.4 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program... 15 4.4 Gör rätt från början investera i barn och unga... 16 4.4.1 Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan... 16 4.4.2 Kunskaperna hos elever och studerande ska öka... 17 5 Ekonomi... 24 5.1 Utfall för hela sektorn (Tkr)... 24 5.2 Nettokostnad per verksamhet... 24 Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 2(27)

5.3 Kommentar till utfall... 24 6 Personal... 26 6.1 Anställda... 26 6.2 Antal arbetade timmar... 26 6.3 Sjukfrånvaro... 26 6.4 Sjuklönekostnad... 26 Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 3(27)

1 Verksamhetsöversikt Sektor skola ska utifrån läroplanerna och skollagen verka för att ge de barn, elever och studerande lust att lära i perspektivet "ett livslångt lärande". Uppdraget är att ge bildning, kunskap och färdigheter. Sektor skola är den största sektorn i Kungälvs kommun med ca 1500 anställda. De olika verksamheterna i sektorn är förskoleverksamhet (förskola och pedagogisk omsorg), fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning inklusive yrkesutbildningar. Sektorns ledningsorganisation består av en sektorchef/skolchef, tre verksamhetschefer - en för vardera förskolan, grundskolan och gymnasiet samt en utvecklingschef och två stödenhetschefer. Verksamheten styrs av nationella lagar och förordningar, främst skollagen. Barnkonventionen, kommunfullmäktiges strategiska mål och kommunstyrelsens mål är andra viktiga styrdokument. Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 4(27)

2 Sammanfattning Strategiska förutsättningar Kostnaden per elev är i nivå med rikssnitt, det finns dock en skillnad när man delar upp kostnaden per elev i kostnad för undervisning och kostnad för lokaler. Skolan har, jämfört med rikssnittet, relativt höga lokalkostnader och, jämfört med rikssnittet, lägre undervisningskostnader. Det ställer stora krav på effektiv lokalanvändning och personalens skicklighet. Skolan som en del av samhället Arbetet med att säkerställa en kvalitativ och likvärdig utbildning för alla behöver ständigt utvecklas. Skolans kunskapsuppdrag innebär att alla elever ska lämna skolan med godkända betyg i alla ämnen. En trygg och säker miljö, där elever upplever sig hörda och delaktiga, är förutsättningar för lärande. Kärnuppdrag Skolan är en viktig aktör i samhällets utveckling och har en betydande roll i att fostra framtidens samhällsmedborgare. För att skolan ska ge alla elever det de har rätt till krävs att vi tänker nytt, både metodiskt och organisatoriskt. Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) I Kungälv finns arbete åt alla Minskad segregation Sektormål Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Barnfattigdomen ska minska Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Alla barn, elever och studerande känner sig trygga Ökning av barns, elevers och studerandes delaktighet i sitt lärande Gör rätt från början investera i barn och unga De operativa målen inom projektet Pisa-2015 ska uppnås Andelen godkända elever ska öka Andelen elever med examen från gymnasieskolan ska öka Frånvaron ska minska Öka möjligheten för alla barn i förskolan och pedagogisk omsorg att utveckla intresse och förståelse för naturvetenskap och teknik Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 5(27)

3 Volymer Färgmarkeringen till volymtalen visar avvikelse mellan plan och prognostiserat utfall på. Volymtalet får grönt om avvikelsen är mindre än 2 procent, Gult om avvikelse är 2 till 5 procent. Rött vid mer än 5 procent avvikelse. Röd färg indikerar alltså endast avvikelsen från planen och inte nödvändigtvis att resultatet är dåligt. Trendpilen visar förändring av utfall jämfört med föregående år. 3.1 Förskola Antal splatser 1 740 1 823 1 793 1 823 3.2 Pedagogisk omsorg Antal barn 216 227 230 227 3.3 Förskoleklass Antal elever 563 512 538 512 3.4 Grundskolan årkurs 1-9 Antal elever 4 090 4 003 4 030 4 003 3.5 Fritidshem Antal barn 2 477 2 265 2 354 2 265 3.6 Grundsärskola Antal elever 28 31,5 30 31,5 3.7 Gymnasiet, Mimers Hus Antal elever 1 458 1 520 1 497 1 520 Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 6(27)

3.8 Mimers Hus/Gymnasiesär Antal elever 97 102 103 102 3.9 Vuxenutbildning Antal studerande i Kungälv Antal splatser (ej SFI och särvux) Antal studerande på svenska för invandrare (SFI) 3.10 Fristående förskolor Antal barn 496 502 500 502 3.11 Fristående förskoleklass Antal elever 48 67 48 67 3.12 Fristående grundskola Antal elever 575 592 575 592 3.13 Fristående fritidshem Antal barn 264 303 265 303 3.14 Fristående gymnasieskola Antal elever 315 249 284 249 3.15 Annan kommunal gymnasieskola Antal elever 273 265 269 265 Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 7(27)

4 Måluppföljning 4.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) 4.1.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Kommunstyrelse Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Skolskjuts Skolskjutsarna handläggs av samhällsbyggnadssektorn, tillsammans med andra samhällsbetalda resor, för samordning och effektivitet. Kommunen saknar fortfarande avtal med Västtrafik, men förvaltningen ser stora möjligheter att arbetet kan slutföras inom kort. Kommunens aktivitetsansvar Inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret har det bildats en arbetsgrupp med deltagare från både socialtjänsten och sektor skola. Lagens krav att kommunen har ett ansvar att se att alla ungdomar mellan 16 och 20 är i någon form av aktivitet som syftar till att på kort och på lång sikt syftar till att ungdomar ska fullfölja sin gymnasieutbildning. Arbetsgruppen träffas två gånger per månad för inventera och utföra åtgärder. Styrgruppen är sammansatt av verksamhetschefer från sektor skola och arbetsliv och stöd. Nyanlända Sedan höstterminens start samordnas grundskolornas resurser för mottagande av nyanlända i gemensamma lokaler. Skolan och socialtjänsten utformar en gemensam verksamhetsbeskrivning för ett förstärkt mottagande av nyanlända. Verksamheten ska möta de nyanländas behov av hälsokontroll, kunskapskartläggning inför skolstart samt samhällsinformation/arbetsvägledning. Arbetet med aktivitetsansvar pågår. Deltagarna ser behoven att på något sätt vara mer förberedda genom ett tidigare samarbete med grundskolan så att fler ungdomar kommer att bli föremål för rätt typ av aktivitet snabbare. Statistikgenomgång en gång per termin bör leda till att fler elever kan följas upp på ett säkerställt sätt. Kommunen tar emot ett ökat antal nyanlända varför arbetet med en sektorsgemensam verksamhet (Välkomsten) är angelägen. Detta skapar möjlighet till en effektiv och kvalitetssäker introduktion. Ett förslag till avtal med Västtrafik tas fram och värderas, eventuellt kan alternativa handlingsalternativ behöva utredas. Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 8(27)

sansvaret: fortsätta att utveckla effektivare arbetsformer för arbetsgruppen. Verksamheten för nyanlända "Välkomsten" beräknas starta i början av 2016 Budgetuppföljning 1 008,8 1 000,2 Anpassa organisationen i grundskolan utifrån förändrat elevantal Anpassa organisationen vid gymnasiet utifrån förändrat elevantal. Anpassa organisationen vid förskolan utifrån förändrat barnantal. Anpassa organisationen vid vuxenutbildningen utifrån förändrat antal studerande. Organisera skolskjutshandläggning så att sektorns resurser blir mer effektivt använda Samordning med arbetsliv och stöd gällande aktivitetsansvar Avslutad 4.1.2 Attraktiv arbetsgivare Kommunstyrelse Sektor skola är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. Attrahera- behålla- avsluta i positiv anda. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Samarbetsprojektet med Göteborgs universitet gällande praktikförskolor fungerar fullt ut då alla våra förskolor har lärarstudenter. Det innebär en god rekryteringsgrund när vi anställer förskollärare. Från och med augusti 2015 har sektorns ledningsgrupp förändrats. Enhetscheferna för stöd och utveckling ingår nu i ledningsgruppen, för att på så sätt skapa en närhet till verksamheterna. för mottagande av nya chefer har tagits fram. Denna provas för att sedan kunna ta fram en för samtliga medarbetare. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att marknadsföra sektorns verksamhet. Sektor skola sprider information om den pågående kompetensutvecklingssatsningen i grundskolan via hemsida och media. Syftet är att ge en positiv bild av Kungälv som skolkommun. Rekrytering av såväl medarbetare och chefer sker i god samverkansanda, med förvissningen att det första mötet med Kungälvs kommun är viktig bemötande från såväl arbetsgivar- som fackliga representanter. Intervjutillfällen förbereds noga, tillsammans. För att få befintliga medarbetare att trivas och vara goda ambassadörer satsar sektor skola på dialogen med de fackliga representanterna om medarbetares villkor det goda mötet mellan chef och medarbetare. Samtalsmodellen ska följas, det ska vara lätt att tala med chefen. Sektor skola vill gå vidare med att utveckla lokal samverkan, på enhetsnivå. Som ett led i detta har samverkansgruppen tagit fram anvisningar för lokala ombud. Alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan/kompetensutvecklingsplan. Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 9(27)

Genom en effektiv och tydlig organisation gällande stödfunktioner förväntas sektor skola kunna attrahera kompetenta medarbetare. Dock är frågan förvaltningsövergripande och sektor skolas möjlighet till att attrahera medarbetare är också avhängigt det stöd som kommunen tillsammans ger chefer och medarbetare. en för introduktion av nya medarbetare används fortfarande sporadisk och behöver förankras ytterligare. Utveckla planen för introduktion av samtliga nya medarbetare. Säkerställa att alla medarbetare har en individuell utvecklingsplan/kompetensutvecklingsplan. Nöjd medarbetarindex (NMI) Fortsatt arbete med handlingsplan fram till ny medarbetarenkät genomförs Ta fram en plan för hur vi tar emot nyanställda inom sektor skola Se över skolans organisation gällande stödenheter. Samarbetsprojekt med Göteborgs universitet gällande praktikförskolor 4.1.3 Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande Kommunstyrelse God funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för service, drift och underhåll. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt I augusti brann Sandbacka förskola (en-avdelning) vilket innebär att det skett en tillfällig förtätning på några övriga förskolor. Grundskolan har en generell elevökning varför de flesta skolor är trångbodda och kompletterade med paviljonger. Efter reservantagningen har avslutats i september är 523 elever antagna till nationella program och introduktionsprogram på Mimers Hus Gymnasium. Bland de nationella programmen är 88 procent av platserna fyllda, vilket betyder att det är 60 lediga platser kvar. De program som har flest tomma platser är El och energi, Fordon och transport samt Teknik och Samhällsvetenskap. Gymnasieskolans lokalbehov är bara delvis beroende på antal elever. Det som styr behovet till största delen är antalet grupper och klasser, som i stort sett är intakt. Fortsatt projektering av ny- och ombyggnationer. Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 10(27)

Bevakning av befolkningsprognos och gymnasieantagning. Verksamhetschefen för gymnasieskolan har tillsammans med en rektor fått sektorchefens uppdrag att planera och konsekvensbeskriva åtgärder och ombyggnationer som krävs för att kunna bedriva Fordons och IM fordonsutbildning på annan plats än triogymnasiet, då denna lokal kommer att behöva lämnas inom senast tre år. En förstudie kommer att göras under oktober till december för att visa inriktningen på det fortsatta arbetet. Lokalyta per barn i förskola Lokalyta per elev i grundskolan Lokalresursplanering Anpassa organisationen i grundskolan utifrån förändrat elevantal Anpassa organisationen vid gymnasiet utifrån förändrat elevantal. Anpassa organisationen vid förskolan utifrån förändrat barnantal. Anpassa organisationen vid vuxenutbildningen utifrån förändrat antal studerande. 4.2 I Kungälv finns arbete åt alla 4.2.1 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Kommunstyrelse Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Elever från Kungälv etablerar sig på arbetsmarknaden i högre grad än genomsnittet i riket två år efter avslutade gymnasiestudier. Även den totala andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutade gymnasiestudier är högre i Kungälv än i riket. Samtidigt klarar en lägre andel sina studier på tre år, i förhållande till riket, och behöver förlängda studier för att få examen från gymnasiet. Vuxenutbildningen har fått i uppdrag att starta ytterligare en vårdutbildning som syftar till att utbilda fler undersköterskor som kan täcka Kungälv kommuns behov av arbetskraft inom vårdsektorn. Från och med hösten är utbildningsutbudet utökat med 20 lärlingsplatser inom ramen för vuxenutbildningen. Elever med ofullständiga gymnasiebetyg löper större risk än andra att hamna i arbetslöshet senare i livet. De elever som väljer yrkesprogram får en kvalitativ arbetsplatsutbildning (APU) och detta är Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 11(27)

en av förklaringarna till den höga etableringsgraden på arbetsmarknaden. Eleverna får värdefulla kontakter genom sin APU. Fortsatt arbete med programråd på både yrkesprogram och högskoleförberedande program för att utforma eftertraktade utbildningar utifrån arbetslivets behov och högskolans krav. Vuxenutbildningens utbud anpassas efter arbetsmarknadens efterfrågan. Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) 69 65,8 33,2% 29,8% Projekt "Steget" Utvidga lärlingsarbetet i den befintliga yrkesverksamheten Broen initiativ Initiativ Me Programråd med avvikelse med avvikelse Avslutad 4.3 Minskad segregation 4.3.1 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Kommunstyrelse Arbete med att öka integrationen för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn Kommer att uppfyllas/är uppfyllt En processkartläggning av mottagande av nyanlända genomfördes i juni 2015. Resultatet av kartläggningen påvisade behov av ett förvaltningsgemensamt samordnat mottagande, en samlingspunkt (Välkomsten) där olika myndigheter och professioner samverkar för ett gott mottagande och ett holistiskt perspektiv på integration. Under hösten pågår arbete med att ta fram en verksamhetsbeskrivning med tillhörande organisation för ett förvaltningsgemensamt samordnat mottagande. Detta för att möjliggöra en snabb och kvalitetssäker integrationsprocess. De av kommunens egna verksamheter som involveras kommer beskrivas, liksom tänkbara externa aktörer/intressenter såsom primärvård, polis och arbetsförmedling. Arbetet med att hitta effekthöjningar och samarbete är av hög prioritet då antalet nyanlända som har rätt till undervisning i kommunens skolor ökar. Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 12(27)

Verksamheten i Välkomsten planeras starta våren 2016 Andel (%) studenter som blivit godkända i Svenska för invandrare (SFI) kurs D inom 18 månader från kursstart. 53 Samverkan mellan Skola och Arbetsliv och stöd för ökad integration Fortbildning för stödja nyanländas lärande Broen initiativ Initiativ Me 4.3.2 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Kommunstyrelse Skolan ska möta varje barn utifrån dess unika förutsättning. Behoven är olika hos elever beroende på deras bakgrund. Modellen, som ska skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna, utgår ifrån fyra viktade faktorer. Föräldrarnas utbildningsbakgrund, Migrationsbakgrund, Familjer med försörjningsstöd och Kön. För att utveckla arbetet på skolan och höja utbildningens kvalitet ska lärare ges möjlighet att erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling genom kvalitativ fortbildning. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Rekrytering av multikompetent team pågår och är nästan avslutad. Under hösten kommer teamet att initiera sitt arbete. Grundskolorna tillämpar en resursfördelningsmodell, där bland annat hänsyn tas till elevernas socioekonomiska bakgrund - då detta statistiskt har ett samband med elevernas studieresultat. Även faktorer som rör eleverna på individnivå, finns med i modellen. Det sociala investeringsprojektet "teknikstöd i skolan" kommer att fortsätta ett år till med fokus på gymnasieskolan. Syftet är att få teknikstödet att fungera som en etablerad anpassningsinsats integrerad i gymnasieskolans arbete. Under våren genomfördes en social översikt i kommunen. Hittills har tre sociala investeringsprojekt beslutats. Multikompetenta teamet innebär att vi kommer att ha ökade möjligheter att göra insatser för barn i behov av särskilt stöd redan i förskolan. Elevernas socioekonomiska bakgrund och i synnerhet föräldrarnas utbildningsnivå spelar idag alltför stor roll för elevernas studieresultat i grundskolan. Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 13(27)

Alla lärare behöver därför öka sina kunskaper i att möta alla elever där de är och sedan utveckla elevernas kunskaper. Att minska segregationen i våra skolor är också en viktig del då all forskning pekar på att minskad segregation ökar studieresultat hos alla typer av elevgrupper. I grundskolan syftar den stora politiska kompetensutvecklingssatsningen primärt till att öka lärares kunskaper att möta alla elever där de är och utveckla deras kunskaper. Denna ökade förmåga hos lärarna är avsedd att leda till att kunskaperna hos samtliga elever ökar. Uppföljning av grundskolornas användning av strukturresursen pågår samt en löpande översyn av effekten av resursfördelningen i grundskolan i stort. Hur pengarna används samt vilka resultat det leder till. Gymnasieskolan fortsätter det påbörjade arbetet med kompetensutvecklingsinsatser för alla lärares möjlighet att arbeta med särskilda anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Under hösten kommer det multikompetenta teamets arbete att initieras. Teknikstödsarbetet implementeras under hösten på hela Mimers Hus Gymnasieskola. All personal har fått utbildning i frågan och arbetet fortsätter med att bli en del av det ordinarie elevhälsoarbetet. Med den sociala översikten som grund pågår analysarbete kring hur ytterligare sociala investeringsprojekt kan stärka skolans kompensatoriska uppdrag. Arbetet sker i samarbete med externa aktörer. Nationella prov i årskurs 9 Meritvärde i årskurs 9, avvikelse från modellberäknat värde -11 0 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) 67,3 Fortbildning för lärare, kostnad Samverkan mellan Skola och Arbetsliv och stöd för ökad integration Utvärdering av socioekonomisk modell Programråd Teknikstöd gymnasieskolan Multikompetent team förskola Göra ansökningar tillsammans med andra sektorer Kompetensutveckling enligt kompetensutvecklingsplan och tillsatta medel Avslutad 4.3.3 Barnfattigdomen ska minska Kommunstyrelse Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst. Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 14(27)

Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Skolas uppdrag är att bidra till samhällets välfärd. Genom att garantera likvärdigheten oavsett barn och elevers förutsättningar ökar välfärden i samhället. I grundskolan syftar kompetensutvecklingssatsningen primärt till att öka lärares kunskaper att möta alla elever där de är och utveckla deras kunskaper. Denna ökade förmåga hos lärarna är avsedd att leda till att kunskaperna hos samtliga elever ökar. Sektor skola tar en aktiv roll i arbetet med fortsatta aktiviteter utifrån Social Översiktsplan. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor 229 220 Göra ansökningar tillsammans med andra sektorer Multikompetent team förskola 4.3.4 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Sektor Genomför de åtgärder som fastställts i handlingsplanen för innevarande år Kommer att uppfyllas/är uppfyllt I sektor skolas systematiska kvalitetsarbete ingår tillgänglighetsperspektivet utifrån skolas nationella styrdokument på skol- och huvudmannanivå. Det systematiska kvalitetsarbetet är uppbyggt utifrån de centrala målområdena i läroplan där hela skolas värdegrundsmål och kunskapsmål är inbegripet. Det är viktigt att tillgänglighetsperspektivet är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete då detta är skolväsendets styrning och ledning av verksamheten. I grundskolans kompetensutvecklingssatsning är fokus på att bättre möta alla elever. I gymnasieskolan fortsätter arbetet med att göra teknikstöd till en integrerad del av undervisningen. Utveckla och tillämpa pedagogiska kartläggningsmaterial där även kartläggning av behov av olika lärverktyg ingår. Det funktionshinderpolitiska programmet ska ingå i enheternas årshjul genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Utbildning för berörd personal om hur undervisning för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan genomföras vid behov. Avslutad Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 15(27)

I det systematiska arbetsmiljöarbetet på samtliga nivåer inom sektor skola ska särskild tyngd läggas på miljön för personer med funktionshinder. Sektor skola ska under 2015 initiera och planlägga ett utvecklingsarbete som syftar till att skolan i Kungälv blir en Skola för alla. Förtydliga regler och rutiner för berörda sektorer vad gäller skol- och omsorgsresor. Bygga strukturer för ett samarbete gällande barn med utvecklingsstörning och/eller autism. Samordning med arbetsliv och stöd gällande aktivitetsansvar Ej påbörjad Ej påbörjad Ej påbörjad 4.4 Gör rätt från början investera i barn och unga 4.4.1 Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan Kommunstyrelse Från och med höstterminen 2015 ska antal inskrivna barn per avdelning vara i snitt 18,5 barn. Antal personal per avdelning ska i snitt vara samma 2015 som 2014. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Det genomsnittliga antalet barn per avdelning är i september månad 16,9 barn, siffran är en ögonblicksbild som inte ska förväxlas med årssnittet som budget utgår ifrån. Antalet barn per avdelning är som högst på våren och som lägst på hösten. Från och med höstterminens start har antalet platser per förskoleavdelning minskat till 18. Målet för året är uppnått. Vi planerar för nästa sänkning av antalet barn per avdelning som kommer 2017. Genomsnittligt antal barn per avdelning 16,9 18 Personaltäthet, genomsnittligt antal barn per vuxen 5,4 5,5 Kontinuerligt bevaka befolkningsprognos och planera för framtida behov Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 16(27)

4.4.2 Kunskaperna hos elever och studerande ska öka 4.4.2.1 Alla barn, elever och studerande känner sig trygga Sektor Alla barn, elever och studerande i förskole- och skolverksamheten skall känna sig trygga och inte utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Arbete pågår/målsättning håller Föräldraenkäten visar fortsatt att en hög andel föräldrar upplever att deras barn är trygga i förskolan. Föräldraenkäten i grundskolan visar att andelen föräldrar som upplever att deras barn känner sig trygga ligger på en jämn nivå med tidigare år. Utfallet ligger marginellt under snittet i GR. Årets elevenkät i grundskolan visar tendenser till att andelen elever som trivs och känner sig trygga i skolan ökar. I grundskolan är det dock enbart i åk 8 som nivån är uppe i GR:s genomsnitt, medan åk 2 och 5 ligger strax under. Andelen elever som uppger sig inte vara trygga alls i skolan är 1 procent i åk 2 och åk 8, samt 2 procent i åk 5. Elevenkäten för åk 2 i gymnasieskolan visar att 90 procent (91% GR snitt) av eleverna trivs och känner sig trygga. Ett medvetet arbete med bemötande och värdegrund i förskolan ligger till grund för det goda resultatet i föräldraenkäten. En hög andel av personalen i Kungälv har relevant utbildning, i förhållande till rikssnittet, vilket också gör att förskolan har bra förutsättningar för att skapa god kvalitet. Enligt GR-enkäten så varierar elevernas upplevelse av trivsel och trygghet mellan skolorna. Det finns grundskolor där 100 procent av eleverna i en årskurs uppger att de trivs och är trygga, medan andra skolor har betydligt lägre resultat. Eleverna som uppger att de inte alls är trygga återfinns på några få skolor. För gymnasiets del kan man se att det varierar mellan de olika programmen hur man upplever trygghet. Ett program har 84 procent som anger att de känner sig trygga och ett annat program har 100 procent trygga elever. Sektor skola kommer under hösten att i sitt systematiska kvalitetsarbete fokusera på läroplansområdena Normer och värden samt Elevers ansvar och inflytande. Inom dessa områden kommer en viktig del att vara barn och elevers trygghet och skolornas arbete med likabehandling. Index: trivsel och trygghet, föräldrar i förskolan 99% 100% Index. trivsel och trygghet, föräldrar i grundskolan 93% 100% Index: trivsel och trygghet, elever i årskurs 2, grundskolan 91% 100% Index: trivsel och trygghet, elever i årskurs 5. 91% 100% Index: trivsel och trygghet, elever i årskurs 8, grundskolan 89% 100% Index: trivsel och trygghet, elever i årskurs 2, gymnasieskolan 90% 100% Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 17(27)

Klagomålshantering och förbättringsförslag. Uppföljning av kränkande behandling 4.4.2.2 Ökning av barns, elevers och studerandes delaktighet i sitt lärande Sektor Från grundskolans läroplan: De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Arbete pågår/målsättning håller Årets elevenkät visar att Kungälv fortsatt ligger på en låg nivå när det gäller elevernas upplevelse av delaktighet. I samtliga årskurser, förutom årskurs 5, ligger kommunens kommunala skolor lägre än genomsnittet i Göteborgsregionen (GR). Även på gymnasieskolan är bilden att Kungälv ligger lägre än genomsnittet i GR. Vårens Skolinspektion har bekräftat bilden av att kommunen inte lyckats ge förutsättningar för ett reellt elevinflytande över sitt lärande. Flertalet skolor har fått kritik på detta område. I grundskolans kompetensutvecklingssatsning tillsammans med GR, är BFL (bedömning för lärande) ett huvudspår. BFL innehåller metoder för läraren att göra varje elev delaktig och för att lärarens ska kunna möta varje elevs kunskapsnivå. Ett syfte med denna satsning är därför att öka elevernas delaktighet. Elevenkäten och Skolinspektionen pekar på att elevernas delaktighet är centralt för att gymnasiet ska lyckas med sitt uppdrag. När vi också tar in elevernas, i förhållande till GR, låga studiemotivation och i genomsnitt höga frånvaro, blir det ännu tydligare. På gymnasieskolan behöver fokus ligga på hur man kan göra anpassningar i klassrummet för att ta tillvara på elevernas behov och se till att inflytande och förståelse för lärprocessen. För grundskolans lärare ingår kompetensutveckling kring elevers delaktighet i det egna lärandet i 2015 års stora kompetensutvecklingssatsning. Den skolgemensamma gruppen för gymnasieskolan som arbetar med formativ bedömning fortsätter, en representant från varje enhet deltar och har i uppdrag att arbeta vidare med frågan på respektive rektorsområde tillsammans med kollegorna. Andel elever i årskurs 2 som anger att man har delaktighet och inflytande i planeringen av skolarbetet 83% 85% Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 18(27)

Andel elever i årskurs 5 som anger att man har delaktighet och inflytande i planeringen av skolarbetet Andel elever i årskurs 8 som anger att man har delaktighet och inflytande i planeringen av skolarbetet. Andelen elever i år 2 på gymnasiet som anger att man har delaktighet och inflytande i planeringen av skolarbetet 79% 78% 58% 63% 61% 68% Ökat fokus på elevernas delaktighet i sitt lärande i grundskolan och gymnasieskolan 4.4.2.3 De operativa målen inom projektet Pisa-2015 ska uppnås Sektor Kommer ej att uppfyllas/är ej uppfyllt Under september månad sammanställs och analyseras resultaten av höstens screening. Ett nätverk bestående av representanter från varje skola träffas i oktober för att diskutera resultatet och hur man kan gå vidare. Samma test genomförs sedan i februari för att följa upp de åtgärder som planlagts har fått effekt. Deltagandet i SKL-projektet PISA 2015 har i syfte att utveckla styrning och ledning i en kommun så att det påverkar resultaten i skolan positivt. Med anledning av Sveriges sjunkande matematikresultat i tidigare PISA-undersökningar valde att fokusera på matematik för att kunna mäta utvecklingen. De operativa målen ska därför enbart ses som en mätning av projektets effektivitet. Arbetet med att utveckla styrning och ledning av skolan fortgår och centralt i detta arbete är den form för systematiskt kvalitetsarbete som vi håller på att arbeta in. Utvecklingen av matematikundervisningen i skolorna kommer framöver att ingå i denna helhet, som bl.a. siktar på alla elever ska nå kunskapskraven i samtliga ämnen. Andelen elever som ej når kravnivån i matematik för årskurs 3. 29,6% 0% Andelen elever som ej uppnått lägst godkända provbetyg i matematik årskurs 9. 19% 0% Andelen elever som ej når det lägst godkända provbetyget i matematik i åk 6. 3,4% 0% Andel elever som når provbetyget B + A i matematik i årskurs 9. 7,3% 19% Systematisk utveckling av matematikundervisningen Undervisning genom olika webbaserade läromedel Utveckling av kollegialt lärande Mathivation Avslutad Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 19(27)

Ta fram kommungemensamt underlag för samrättning/sambedömning av nationella prov Implementering av reviderad arbetsplan för matematik i förskolan Avslutad Avslutad 4.4.2.4 Andelen godkända elever ska öka Sektor Enligt nationella styrdokumenten ska alla elever ges förutsättningar att minst uppnå betyget E. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Andelen godkända elever i årskurs 9 har i jämförelse med 2014 ökat. En stor del av denna ökning skedde på sommaren då många elever lyckades läsa upp sitt slutbetyg, och därmed bli godkänd i alla ämnen, på lovskolan. Dessa elever kommer inte att synas i den officiella statistiken eftersom den bygger på ett nuläge precis efter skolslut i juni. För att få en rättvisande jämförelse presenteras andelen godkända elever med sommarskolans resultat borträknat. Notera att det är kommunens egna siffror som presenteras i tertial 2 och dessa är preliminära. Tittar man närmare på varje skola för sig så har andelen elever fick ett godkänt betyg i alla ämnen minskat på Ytterbyskolan men ökat på Thorildskolan och Munkegärdeskolan. På både Ytterbyskolan och Munkegärdeskolan är det fler pojkar än flickor som klarar godkänt i alla ämnen. Meritvärdet ökar på alla tre skolorna och här har på alla tre skolorna, flickorna ett högre meritvärde än pojkarna. För att kunna ge alla elever möjlighet att gå ut årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen är det viktigt att fokusera på tidiga insatser. Lärandet börjar i förskolan och på lågstadiet. Under hösten 2015 kommer samtliga grundskolor tillsammans med GR, att arbeta med kompetensutveckling för lärare i BFL. Tolv av skolorna kommer även att genomgå matematiklyftet och för deltar i läslyftet. Vecka 44 kommer samtliga lärare i grundskolan att få lyssna till Bo Heilskovs föreläsning. Samtliga insatser syftar till att öka lärares förmåga att öka lärandet hos samtliga elever oavsett kunskapsnivå. Nationella prov årskurs 3 Nationella prov åk 6 100 Andel (%) elever i åk 6 med godkänt betyg i alla ämnen, kommunala skolor 100% Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) 83,1 100 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor 229 220 Kompetensutveckling enligt kompetensutvecklingsplan och tillsatta medel Erbjuda sommarskola/lovskola. Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 20(27)

Säkerställa rutiner och kvalitét i övergångar mellan samtliga stadier från förskola till gymnasium. Arbete enligt Kungälvsmodellen inom förskola, grundskola och gymnasium. Ta fram och implementera modell för systematiskt kvalitetsarbete för huvudman Organisering av förstelärare 4.4.2.5 Andelen elever med examen från gymnasieskolan ska öka Sektor Arbete pågår/målsättning håller Det fanns i juni månad 477 elever i avgångsklasserna på Mimers hus gymnasium. Av dessa 477 hade 25 elever beviljats förlängning, allt från någon månad till längre tid. Av de kvarvarande eleverna har 405 (85 procent av alla elever i avgångsklasserna) avslutat sina studier med gymnasieexamen alternativt studiebevis med en omfattning om minst 2500 poäng. Endast de elever som läst efter timplan Gy11 är medräknade. Den totala andelen elever med examen ligger på ungefär samman nivå 2015 som 2014. Däremot ser det mycket olika ut mellan olika program och mellan yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Andelen elever med yrkesexamen har ökat där Bygg och anläggning, Barn och fritid och Vård och omsorg bidrog starkast till ökningen. Andelen elever med högskoleförberedande examen har minskat där Samhällsvetenskapsprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet har störst negativ differens gentemot föregående år. Gällande den stora ökningen av elever med yrkesexamen så bedöms förklaringen vara en tydligare samordning av kurser mellan enheterna på gymnasieskolan, tydligare studievägledning och bättre schemasamordning. De flesta elever har haft möjlighet att läsa för högskolebehörighet inom ramen för 2500 poäng vilket har gett eleverna bättre förutsättningar att hinna med och klara av kurserna. Årets andel elever med behörighet för högskolestudier på de högskoleförberedande programmen är lägre än förgående år. Till en del är detta ett resultat av att en av rektorerna varit tvungen att göra förlängningar för många elever i en klass i ett ämne. Detta på grund av svårkontrollerade förutsättningar. Eleverna har förlängning över sommaren och kom därför inte med i statistiken för årets avgångselever. Samhällsprogrammet har haft en markant nedgång och orsaken till detta behöver analyseras ytterligare. Öka elevernas inflytande över undervisningen. Ge elevhälsan tydligare uppdrag som ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Fortsatt arbete med anpassningar och särskilt stöd. Andelen elever vid Mimers Hus gymnasium som når grundläggande behörighet till universitet och högskola. 63,7% 66,3% Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) 67,3 Andelen med examen från gymnasieskolan 4 år efter påbörjade studier. Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 21(27)

Andel elever på Mimers hus yrkesförberedande program som gått ut gymnasiet med yrkesexamen Andel elever på Mimers hus högskoleförberedande program som gått ut gymnasiet med examensbevis. 89,5% 78,2% 84% 87,4% Organisering av förstelärare Anpassningar i undervisningen 4.4.2.6 Frånvaron ska minska Sektor För att uppnå de nationella mål kring elevernas resultat och utveckling är arbetet med att främja närvaron och motverka frånvaron en viktig del. Arbete pågår/målsättning håller Grundskolan har tagit fram en närvarorutin med åtgärdstrappa för ogiltig frånvaro som stöd till de lokala rutinerna på skolorna. Under terminen har skolorna haft möjligt att anpassa rutinerna till sin egen skola. Skolorna kan även välja att använda sina egna rutiner för ogiltig frånvaro om de redan har en fungerande rutin. Ett nytt IT-stöd för att registrera frånvaron, Skola24, infördes i början av terminen på kommunens högstadieskolor. Implementeringen av Skola24 har dock av olika anledningar avstannat, varför inga siffror från grundskolans frånvaro kan presenteras i tertial 2. Gymnasieskolan använder underlag från skola24 i samtal mellan elev och mentor/studiehandledare. Total frånvaro, både anmäld och ogiltig frånvaro, under läsåret 2014/15 var i genomsnitt 14 %. En bra frånvarohantering är mycket viktig för att minska frånvaron. Än viktigare är dock att skapa delaktighet och motivation hos eleverna. Elevenkätens resultat, där eleverna skattar sin studiemotivation lågt, stärker sambandet mellan motivation och frånvaro. BFL-fortbildning för lärare syftar delvis till att utveckla metodik för att stärka elevernas motivation och delaktighet. Färdigställa arbetet med implementering av skola24 på alla skolor. Detta förväntas ge god grund för en systematisk uppföljning och åtgärder av frånvaron. Total frånvaro årskurs 1-3 Total frånvaro i årskurs 4-6 Total frånvaro årskurs 7-9 Total frånvaro på gymnasiet 14% Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 22(27)

Ta fram riktlinjer för frånvarohantering i grundskolan Implementera närvarosystemet Skola 24 i grundskolan Rapportering frånvaro till hemkommun Avslutad 4.4.2.7 Öka möjligheten för alla barn i förskolan och pedagogisk omsorg att utveckla intresse och förståelse för naturvetenskap och teknik Sektor Under 2015 kommer ett särskilt fokus finnas på naturvetenskap och teknik i förskola och pedagogisk omsorg. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Inom förskolan pågår två parallella utvecklingsarbeten inom Natur och Teknik (NT): NT-utveckling för förskola & Utvecklingsprojekt med Universeum. NT-utveckling i förskola: Ett nätverk har satts samman bestående av "NT-piloter" från ett flertal av kommunens förskolor. Dessa piloter fungerar som en länk mellan kommunens NT-utvecklare och förskolornas arbetslag. Under våren har en kartläggning av behov och befintliga kunskaper inom NT har sammanställts. Vårens kartläggning visar att behovet av kompetensutveckling är störst vad gäller läroplansmålen som kopplar till enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, teknik och didaktiska aspekter. NT-utvecklingen planeras 2015/2016 att ha fokus på "fysikaliska fenomen och enkla kemiska processer" och fler fenomen ska behandlas. Ett riktat fokus finns vid didaktik där pedagogers produktiva frågor och barns frågor om ett naturvetenskapligt innehåll ska bearbetas med stöd av forskningsbaserad litteratur, uppgifter och diskussioner. En handlingsplan för arbetet med NT-utveckling ska tas fram Kartlägga behov och befintliga kunskaper Kompetensutveckling "fysikaliska fenomen och enkla kemiska processer" Utvecklingsprojekt med Universeum Avslutad Avslutad Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 23(27)

5 Ekonomi 5.1 Utfall för hela sektorn (Tkr) Avvikelse avvikelse Intäkter Tkr 123 762 114 794 8 968 186 617 172 192 14 425 Personalkostnader Tkr -457 948-453 380-4 568-692 818-680 070-12 748 Övriga kostnader Tkr -327 520-328 235 715-501 711-492 352-9 359 Summa kostnad -785 467-781 614-3 853-1 194 529-1 172 422-22 107 Summa nettokostnad -661 706-666 820 5 114-1 007 912-1 000 230-7 682 5.2 Nettokostnad per verksamhet Avvikelse avvikelse Centralt -41 782-42 438 656-66 939-63 657-3 282 Förskola -184 669-187 223 2 554-280 334-280 834 500 Grundskola och fritidshem Gymnasiet och vuxenutbildning -308 369-312 322 3 953-467 433-468 483 1 050-126 886-124 837-2 049-193 206-187 256-5 950 Nettokostnad -661 706-666 820 5 114-1 007 912-1 000 230-7 682 för volymförändringar och ökade kostnader för driftkostnadskonsekvenser lokaler samt sociala investeringar är redovisat i raden centralt. 5.3 Kommentar till utfall Budgetförutsättningar Sektor Skolas budgetram uppgår till 1000,2 Mkr. Budgetramen är baserad på det antal barn och elever som i tertial 2 prognostiserades för 2014. Prisökningar som uppkommer under året ska finansieras inom ram. Enligt förvaltningens spelregler ska följande nettokostnadsökningar redovisas separat i våra uppföljningar; Volymförändringar, det vill säga fler barn och elever Driftskostnadskonsekvenser till följd av investeringar Sociala investeringar T2-7682 tkr varav Volym 838 Driftskostnadskonsekvenser -6700 Sociala investeringar -1820 Sektor skola har följande volymförändringar; Antalet barn i åldern 1-5 år minskar Antalet elever 6-15 år ökar Antalet elever 16-18 år minskar Antalet flyktningar kommer med all sannolikhet att öka under hösten. Eleverna kommer att tas emot i grundskolans förberedelseklass samt gymnasiets språkintroduktion. Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 24(27)

Driftskostnadskonsekvenser till följd av investeringar innebär att hyreskostnaderna ökar till följd av nya paviljonger, ombyggnationer och nya lokaler till exempel Björkängens förskola och Tunge skola. Kommunstyrelsen har beslutat om tre sociala investeringar som berör skolan, teknikstöd, drogprevention samt multikompetent team för barn i förskoleåldern. Teknikstöd startade 1 mars och de två andra kommer att starta under 2015. Stor återhållsamhet råder inom hela sektorn. Diskussioner pågår med Västtrafik gällande skolskjutsavtal. En reglering avseende 2014 års skolskjutskostnader är gjord, verklig kostnad är lägre än den uppbokade skulden. Elevantalet i grundskolan har ökat under höstterminen, men minskat på några enheter. Verksamheten i gymnasieskola och gymnasiesärskola visar för närvarande ett underskott beroende på minskat elevunderlag. Dessa elevminskningar fördelar sig på olika program på gymnasieskolan vilket gör att många klasser inte är helt fyllda. Det är dock tillräckligt många sökande till varje program för att motivera utbildningen genomförs. De flesta utbildningar/ program är i dag en parallelliga det vill säga en klass per årskurs. För att anpassa personalstyrkan efter volymförändringen omfördelas personal så långt det är möjligt till grundskolan. Vuxenutbildningen lider av hittills uteblivna statsbidrag både för yrkesvux och för lärlingsutbildningar. Dessa bidrag har tidigare genom effektivt använda pengar kunnat finansiera utbildningar som exempelvis vård och omvårdnad som kommunen som helhet ansett vara viktiga för kommunens arbetskraftsbehov. en kan bli bättre med bidrag från staten till vuxenutbildningen. Höstterminen 2015 startade vuxenutbildningen 20 lärlingsutbildningsplatser inom Vård och Omsorg, denna extra satsning beräknas kosta 500 tkr 2015. Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 25(27)

6 Personal 6.1 Anställda Volymtal Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola och fritidshem Gymnasium och vuxenutbildning Totalt hela sektorn Antal anställda 449 648 288 1 434 Antal årsarbetare 430 630 278 1 384 6.2 Antal arbetade timmar Volymtal Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola och fritidshem Gymnasium och vuxenutbildning Totalt hela sektorn Månadsavlönade 408 835 630 036 286 635 1 374 963 Timavlönade 40 499 41 056 3 360 84 995 6.3 Sjukfrånvaro Förskola och pedagogisk omsorg Volymtal Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola och fritidshem Gymnasium och vuxenutbildning Totalt hela sektorn Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid 7,59 5,42 4,3 5,81 Kvinnor (%) 7,64 5,63 5,78 6,36 Män (%) 6,06 4,65 2,35 3,63 Ålder <= 29 år (%) 3,75 2,96 2,26 3,14 Ålder 30-49 år (%) 6,19 5,2 6,29 5,58 Ålder >= 50 år (%) 9,95 6,76 2,75 6,76 Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer (%) 52,19 50,39 50,73 51,27 6.4 Sjuklönekostnad Volymtal Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola och fritidshem Gymnasium och vuxenutbildning Totalt hela sektorn Sjuklönekostnad Kronor 2 122 952 2 236 204 868 467 5 529 795 Beräknat PO (personalomkostnader) kronor 837 717 917 920 342 697 2 182 057 Summa 2 960 669 3 244 124 1 211 164 7 711 852 Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 26(27)

Skola, Verksamhetsrapport tertial 2 2015 27(27)